Bakgrund: Inom den svenska vuxenpsykiatriska vården vårdas en del av patienterna under tvång. För att förbättra tvångsvården krävs en förståelse för patienternas upplevelser under vårdtiden. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter inom psykiatrisk slutenvård upplever och påverkas av tvångsvård. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativa originalartiklar. Efter sökningar i databaserna PubMed, Cochrane och Cinahl har 10 artiklar valts ut för analys. Teoretisk referensram var Katie Erikssons omvårdnadsteori. Resultat: Sammanställningen av resultatet visade på gemensamma nämnare i samtliga artiklars resultat. En positiv upplevelse av tvångsvård kräver kompetent och ödmjuk personal som håller patienten informerad under hela vårdtiden samtidigt som personalen är ett stöd för patienten genom att visa respekt och förståelse. Patienter som har vårdats under tvång har samtliga resultat mer eller mindre upplevt någon form av negativ känsla kring vården. Upplevelser av kränkning av patientens integritet eller människovärde som i sin tur leder till ett försämrat mående gick att se i majoriteten av resultaten. Slutsats: Hur man som patient upplever och påverkas av tvångsvård i Sverige är individuellt och både upplevelsen och resultatet av vården är unikt för varje patient. Samma typ av vård kan ibland ge motsägelsefulla resultat mellan olika patienter. Oavsett upplevelse och resultat, finns dock vissa gemensamma nämnare som kan vara avgörande för patienternas upplevelser. Som sjuksköterska har man stora möjligheter och ett ansvar att påverka patientens vård till det positiva, bland annat genom att ge personcentrerad vård, vara lyhörd, engagerad och göra patienten delaktig i sin vård. / Introduction: In the Swedish psychiatric care for adults, some patients are treated under coercion. To improve the coercive care, there is a need for understanding the patients’ experiences during treatment. Aim: The aim of this literature review was to describe how patients in the Swedish psychiatric coercion care experienced their care and how they were affected by it. Methods: A literature review with qualitative original articles. After searches on the databases PubMed, Cochrane and Cinahl, 10 articles have been chosen for analysis. Framework of reference was Katie Erikssons theory of nursing. Results: The compilation of the results showed several similarities in all the articles’ results. A positive experience of coercion care requires qualified and humble staff that keep the patients informed during the entire treatment and at the same time supports the patient by showing respect and understanding. Patients who have been admitted to coercion care has in all the results more or less experienced some form of negative feelings about the care. Experiences of violation of patient privacy or dignity, which in turn leads to deterioration in health could be seen in the majority of the results. Conclusions: How the patient perceives and is affected by coercion care in Sweden is individual and both the experience and outcome of care is unique to each patient. The same type of care can sometimes provide contradictory results between different patients. Regardless of the experience and the results, however, some common denominators can be crucial to patients’ experiences. As a practicing nurse, there is great opportunity and responsibility to influence the patients’ care to be positive, for example by providing person-centred care, being responsive, committed and make the patient involved in their own care.

Bakgrund: All vård och behandling bör tillämpas med respekt för patientens autonomi och integritet. Patienter med en allvarlig psykisk störning tvångsvårdas efter stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård. Tvångsvård kan begränsa patienters delaktighet och självbestämmande då de inte längre kan vara lika självständiga. Detta kan då leda till en maktposition och ett stort ansvar för vårdpersonalen. Tvångsvård kan även skapa ett lidande för patienterna. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters upplevelser av tvångsvård. Metod: Litteraturöversikt enligt Friberg innebär att relevanta artiklar har sökts och hittats. De sökorden som valts är: coercive treatment, coercive care, coercive measures, compulsory treatment, psychiatric care, involuntary treatment, experiences, qualitative, forensic care, coercion och patient. Nio artiklar har använts. Artiklarna hämtades från databaserna CINAHL Complete, PubMed och PsycINFO. Resultat: Patienterna upplevde tvångsvård som både positivt och negativt. Patienterna beskrev att upplevelsen av tvångsvård berodde på vårdpersonalens bemötande mot patienterna. Patienterna upplevde att tvångsvården var som att förlora autonomin och integriteten, att det var brist på information, att de blev/inte blev värdigt bemötta och att det var brist på respekt från vårdpersonalen. Diskussion: I diskussionen lyfts Phil Barkers teori om tidvattenmodellen då den användes som teoretisk utgångspunkt. Barkers beskriver att sjuksköterskans uppgift är att öka patientens delaktighet och återhämtning samt förbereda de till att bli självständiga individer i samhället. Resultatet till litteraturöversikten visade att patienterna upplevde tvångsvård som en kränkning mot deras autonomi. Detta stämmer överens med Barkers teori där det är viktigt att respektera patienters behov och önskningar för att förstärka autonomin. / Background: All care and treatment should be applied in accordance with the patient's autonomy and integrity. Patients with a serious mental disorder are forced to receive compulsion under the law on psychiatric care. Involuntary treatment can limit patients' involvement and autonomy as they can no longer be as independent. This can then lead to a position of power and a major responsibility for healthcare professionals. Involuntary treatment can also lead to suffering for patients. Aim: The aim of this study was to describe patients’ experiences of involuntary treatment. Method: Literature review according to Friberg which means that relevant articles have been sought and found. The keywords chosen are: coercive treatment, coercive care, coercive measures, compulsory treatment, psychiatric care, involuntary treatment, experiences, qualitative, forensic care, coercion and patient. Nine qualitative studies have been used. The studies retrieved from databases as CINAHL Complete, PubMed and PsycINFO. Results: Patients experienced compulsive care as both positive and negative. Patients described that the perception of compulsive care was due to the care staff's response to patients. Patients felt that involuntary treatment was like losing their own autonomy and integrity, it was lack of information and they experienced not being enough dignified. Patients also experienced lack of respect from the healthcare professionals. Discussion: Phil Barker's theory about the tidal model was used as a theoretical frame of reference. Barker describes that nurse's task is to increase patient participation and recovery and prepare them to become independent individuals in society. The result of the literature review showed that some patients experienced involuntary treatment as a violation of their autonomy. This is in line with Barker's theory where it is important to respect the needs and desires of patients to increase their autonomy.

Bakgrund: Flera tusen personer vårdas varje år enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Tvångsvård får endast utföras om patienten lider av allvarligpsykisk störning, motsätter sig vård och har ett oundvikligt behov av vårdsom endast kan tillgodoses på en sluten psykiatrisk avdelning. Patientersom lider av allvarliga psykotiska tillstånd, depressioner med suicidtankareller har andra allvarliga psykiska funktionsnedsättningar kan vara i behov av tvångsvård. Syfte: Att beskriva vuxna patienters upplevelser av psykiatrisk tvångsvård. Metod: Litteraturöversikt av 12 kvalitativa studier publicerade mellan år 2001–2015 är hämtade från databaserna CINAHL Complete, PubMed och psycINFO. Artiklarna analyserades sedan i enlighet med Fribergsmetodbeskrivning (2012) för att identifiera likheter och skillnader och kategoriserades slutligen i fem teman vilka var; Att bli informerad, Att varadelaktig, Att bli sedd och respekterad som människa, Att behålla integritetoch autonomi, Den egna synen på tvångsvård som behandling. Resultat: Patienter upplevde brist på information och delaktighet i sin vård.Upplevelser av vårdpersonal som utnyttjade sin maktposition, var ignorantoch visade en brist på kompetens. Patienterna uppgav en viss ambivalensgällande om tvångsvården hade varit nödvändig eller inte. Diskussion: Metoddiskussionen koncentreras runt styrkor och svagheter i urvalet avartiklar samt till tematiseringsprocessen. I resultatdiskussion så diskuteraspatienternas upplevelser av sjuksköterskans omvårdnad och bemötande.Vidare diskuteras vad som kan påverka dessa variabler och på vilket sätt dessa påverkar patienten. Detta anknyts till Erikssons (1994) teori omlidande. / Background: Several thousands of people are treated each year in accordance to the Swedish law regarding compulsory psychiatric care, lag om psykiatrisktvångsvård (LPT). Compulsory psychiatric care can only be applied if thepatient is suffering from a severe psychiatric condition, is opposing careand has an unavoidable need of care that only can be given in a lockedpsychiatric ward. Patients’ suffering from severe psychotic conditions,depressions with suicidal thoughts or other severe psychiatric disabilitiesmay be in need of coercive care. Aim: To describe adult patients’ experiences of compulsory psychiatric care. Method: Literature review of 12 qualitative studies published between the years of2001–2015 and was gathered from databases CINAHL Complete, PubMed and psycINFO. The studies were analyzed in accordance with Friberg’s description of method (2012) to identify similarities anddifferences and the data was then categorized into five different themeswhich were; To be informed, To be participating, To be seen andrespected as a human being, To keep ones integrity and autonomy, Theown view on compulsory psychiatric care as treatment. Results: Patients experienced a lack of information and a lack of involvement intheir own care. Experiences of staff abusing their position of powertowards the patients, acting ignorant and showing a lack of competence.Patients were ambivalent towards the necessity of coercive care. Discussion: The strengths and weaknesses of the method is discussed and thediscussion is mainly centred around the sampling of articles and the thematization process. The patients' experiences of nursing activities andtreatment are discussed. Furthermore, what could have an impact ontheese variables and what impact theese variables might have on thepatients is discussed. This is discussed in relation to Eriksson’s (1994) theory on suffering from care.

Bakgrund: Ett nationellt projekt pågår i Sverige för att minska användandet av tvångsåtgärder inom barn- och ungdomspsykiatrin. Den tvångsvårdslagstiftning som finns för vuxna gäller även för barn och under 2016 vårdades 257 barn enligt denna lag i Sverige. Att utföra fastspänning ställer höga krav på personal inom psykiatrisk vård och innebär också ett stort ansvar för personalen. Sjuksköterskor upplever beslutet om och genomförandet av fastspänning som etiskt problematiskt. Syfte: Studiens syfte är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att utföra tvångsåtgärden fastspänning på barn. Metod: Studien har en kvalitativ metod med induktiv ansats. Elva semistrukturerade intervjuer har genomförts och analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisas utifrån två teman. Vad som krävs för att utföra en fastspänning och förutsättningar i utförandet som beskriver sjuksköterskors behov av att kommunicera, ha rätt kunskap och att ha en tilltro till åtgärden. Att arbetet utförs systematiskt och att det finns varierande förutsättningar samt patientens beteende och vårdpersonals förhållningssätt beskrivs också. Etiska dimensioner vid fastspänning på barn beskriver sjuksköterskors ansvar, känslor av olust, att vara känslomässigt påverkad, att känna sig tvungen, att åtgärden känns onödig eller oundviklig samt att de upplever ett etiskt dilemma. Slutsats: Studien visar på hur etiskt svårt det är att utföra fastspänning på ett barn och därför dras slutsatsen att sjuksköterskor behöver ökat stöd i form av utbildning kring fastspänning och få tid till att reflektera över hur man påverkas av att utföra fastspänning på barn. Detta för att framledes kunna ge god vård. Andra alternativ än fastspänning behövs inom barn och ungdomspsykiatrin. Forskning inom barnpsykiatrin om tvångsåtgärder är bristfällig och förhoppningsvis kan studiens resultat vidareutveckla vården genom att uppmärksamma ämnet.

Bakgrund: Människor som har en allvarlig missbruksproblematik kan komma att vårdas med hjälp av LVM-lagstiftningen, vilket är en tvångslagstiftning. Detta kan komma i konflikt med socialtjänstens andra uppdrag som bygger på frivillighet enligt SoL, vilket gör det angeläget att undersöka hur socialsekreterare uppfattar de dilemman som finns mellan tvång och frivillighet. Socialsekreterare i studien handlägger och utreder klienters behov av att få hjälp enligt SoL och LVM, i de lagstiftningarna blir delaktighet, valfrihet och makt betydelsefulla begrepp. Syfte: Att undersöka vilka dilemman socialsekreterare uppfattar att det finns i arbetet mellan SoL och LVM. Metod: Studien har en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 6 socialsekreterare. Intervjuerna transkriberades och analyserades i två steg, den första delen är en empiriskt kopplad analys utifrån IPA. Den andra delen av analysen är teoretiskt kopplad och analyseras utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med hjälp av begreppen: Pastoralmakt, disciplinering, paternalism och delaktighet. Resultat: Studien visar att det finns en gråzon mellan frivilligheten i SoL och tvånget i LVMutredningar. I denna gråzon finns det utrymme för socialsekreterarens bedömningar, men också ett stort ansvar. I gråzonen handlar det mycket om att motivera klienter, motivationsarbetet kan innebära ett underliggande hot och en maktposition som socialsekreterare behöver förhålla sig till. Dilemman i arbetet mellan SoL och LVM uppstår främst i bedömningar om att handla mot klientens vilja. Studien visar att socialsekreterare arbetar mot en norm eller mittfåra, där det som är rätt är normen och det som är fel ligger utanför normen. Studien visar att skapandet av "de andra" kan ses som en begränsning för klienters delaktighet och medverkan i missbruksvården. Vi har med hjälp av begreppet pastoralmakt problematiserat socialsekreterarnas vilja att hjälpa och funnit att det skulle kunna förstås som en del i medskapande av disciplinära processer i utförandet av pastoralmakt.

The aim of the study was to increase the understanding of the social secretary’s individual professional judgments in accordance with the compulsory legislation Law (1988: 870) on the care of addicts in certain cases. The study wants to show how social secretary’s perceive if there are various factors that influence judgments.   Drug and alcohol abuse is a major social problem and it affects many individuals. It is the social service that is responsible for helping and supporting the individual. There is a knowledge gap regarding how social secretary’s approach towards compulsory treatment affects judgements, but also how uncertain it is with individual judgements.   Six social secretaries were interviewed in a qualitative study and the result was  analyzed with the help of themes and coding but also the theory of discretion regarding to street- level bureaucrats. Result showed that the compulsory treatment is lacking. The six social secretaries described that the legislation can be interpreted differently and their experience is important while judging.

I tidigare forskning framhålls att missbruksproblematik bland äldre personer ökar, samtidigt som de i låg utsträckning bereds vård för problematiken. Enligt svensk lag har socialtjänsten ansvaret för att individer som har missbruksproblematik ska få stöd för att bli fri sitt missbruk. När hjälpen inte kan tillgodoses via frivillighet övergår stödet till tvångsvård. I avgörandet om tvångsvård är nödvändigt blir frågan en rättslig process där förvaltningsrätten fattar beslut om vårdens utformning. Beslutet grundas i socialtjänstens utredning och läkarutlåtande. Syftet med studien är att undersöka förvaltningsrättens skriftliga dokument vid beslut gällande tvångsvård för missbruksproblematik, grundat i lag om vård av missbrukare i vissa fall [LVM]. Granskningen utgår från ett åldersperspektiv med ett huvudsakligt fokus på äldre personer. Studien har en kvalitativ ansats där datamaterialet granskats genom en konventionell innehållsanalys. Datamaterialet utgår från 26 beviljade LVM-domar från Umeå- och Härnösands förvaltningsrätt. Domarna har delats upp i två åldersgrupper, varav den ena 21–30 år och den andra 60 år och äldre. Resultatet visar att skillnader och likheter mellan de olika åldersgrupperna finns i förvaltningsrättens resonemang, där skillnader är mest framträdande. Skillnaderna förstås genom ett ålderismteoretiskt- och socialkonstruktionistiskt perspektiv. Den yngre åldersgruppen beskrivs vara i behov av skydd och stöd för att säkerställa deras framtidsutveckling. Den äldre gruppen framställs som skör och dess framtid uttalas inte i bedömningarna. Istället resonerar förvaltningsrätten i termer av att begränsa missbrukets omfattning och skador för individerna. I dagsläget inkluderas inte samtliga åldersgrupper i lika stor utsträckning eller på samma villkor inom LVM-lagstiftningen. Det behövs en granskning av lagen för att se hur den egentligen är anpassad för att samtliga åldersgrupper ska inkluderas.

Bakgrund: All vård ska ges på lika villkor och alltid med respekt för människors rätt till autonomi och integritet. Psykiatrisk tvångsvård krävs i de fall när det finns behov av heldygnsvård på sjukhus, att personen motsätter sig frivillig vård eller att personen lider av en allvarlig psykisk störning. Mer kunskap om patienters erfarenheter av tvångsvård kan bidra till en större förståelse hos personalen inom vården. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av tvångsvård inom den psykiatriska heldygnsvården. Metod: Beskrivande litteraturstudie. Tio vetenskapliga kvalitativa artiklar användes i resultatet. Hildegard Peplau´s teori om interpersonliga relationer har använts som teoretisk referensram. Huvudresultat: Resultatet visade mestadels negativa erfarenheter av tvångsvård, där det mest centrala handlade om personalen och patienternas relationer. Patienter önskade mer tillit, ha godare kommunikation och bli bemötta med respekt av personalen. En stor del handlade om förlorad självständighet samt brist på autonomi, information och delaktighet. Det framkom att tvångsåtgärder även kunde leda till negativa följder efter vårdtidens slut. Resultatet beskrevs i fyra teman: Patienters erfarenheter av information och dess betydelse, Patienters erfarenheter av relationer mellan patient och personal, Patienters erfarenheter av livet efter tvångsvård och Patienters reflektioner efter erfaren tvångsvård. Slutsats: Tvångsvård innebär att patientens autonomi, värdighet och delaktighet i vården inte alltid kan tillgodoses. Huruvida patienter upplever erfarenheter som positiva eller negativa beror mycket på vilken relation de har till personalen. Engagerad personal samt en god kommunikation kan bidra till en förbättrad kvalitet av vården.

Abstrakt Bakgrund: Inom den rättspsykiatriska vården förekommer tvångsåtgärder, som av sin natur anses problematiska och kan leda till lidande för både patienten och vårdpersonal. Det är därav av viktigt att diskutera och reflektera över hur, när och varför tvångsåtgärder används för att minska antalet tvångsåtgärder. Vidare är det av intresse att undersöka hur sjuksköterskan kan använda sig av förebyggande omvårdnadsåtgärder och god vård för att minska användandet av tvångsåtgärder.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att använda omvårdnadsåtgärder för att minska tvångsåtgärder inom den rättspsykiatrisk vården. Metod: En kvalitativ metodologi har valts för studien. Fem intervjuer genomfördes på en rättspsykiatrisk klinik i Sverige. Sjuksköterskor inom rättspsykiatrin intervjuades. Intervjuerna analyserades via manifest innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat presenteras utifrån fyra kategorier. Ett vårdande system, Aktivitet för patienten, Kommunikationens roll och Bemötandets betydelse. Sjuksköterskan beskriver kategorier som betydande i arbetet mot en minskning av tvångsåtgärder inom den rättspsykiatriska vården.  Slutsats: Situationen inom rättspsykiatrin är svårhanterlig på grund av sin komplexitet. För sjuksköterskan handlar det ofta om att ”släcka småbränder” för att behålla lugnet på avdelningen. God kommunikation och bra bemötande kan generera en minskning av tvångsåtgärder. Försvårande faktorer finns och handlar huvudsakligen om grundsjukdomens karaktär och grad, samt ett felaktigt bemötande eller bristande kommunikation.

Bakgrund: Flertalet patienter som har vårdats under tvångsvård inom sluten psykiatrisk vård har upplevt bristfällig behandling i samband med deras vård och behandling. Kränkande attityder, och förhållningssätt av sjuksköterskor har speglat många patienters vardag under tvångsvård vilket har visat på negativa konsekvenser. Många upplevde till följd av sin behandling på ökade känslor av ångest, rädslor och diskriminering. Det råder delade uppfattningar från patienter under tvångsvård då ett gott bemötande har upplevts av sjuksköterskor som har resulterat i gynnsamma resultat för behandling och återhämtning av patienterna samt att de har blivit väl bemötta utifrån respekt och värdighet. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av sjuksköterskans bemötande under tvångsvård inom sluten psykiatrisk vård.  Metod: En allmän litteraturöversikt som underbyggs av 14 vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserad enligt Fribergs (2017) analysmetod. Resultat: Analysen resulterade i både positiva och negativ bemötande av sjuksköterskor gentemot patienter under tvångsvård som presenterades i fem lämpliga kategorier, Brist på information, Att inte bli bemött som en människa, Att inte få var delaktig, Att få en god omvårdnad samt Att få vara delaktig. Slutsats: Det råder delade meningar om hur sjuksköterskans bemötande upplevs av patienter under tvångsvård. Många patienter under tvångsvård har upplevt ett dåligt bemötande, ofullständig delaktighet samt brist på information kring deras vård och behandling. Likväl har det visat positiva upplevelser för patienter under tvångsvård då de har känt sig inkluderade i sin vård och behandling samt fått uppleva ett gynnsamt partnerskap där sjuksköterskan har aktivt medverkat till personcentrerad vård.