Studien utgår ifrån behandlingspersonal på ett SiS LVM-hem och deras beskrivningar av sitt förhållningssätt gentemot kvinnor med samsjuklighet i form av missbruk och ätstörning, samt vilka utmaningar och möjligheter som de upplever i sitt arbete i förhållande till gruppen. Studien har en kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer som utförts med fem personer som arbetar som behandlingspersonal på ett SiS LVM-hem i Sverige. Den insamlade datan har framställts i en tematisk analys med fem identifierade huvudteman och 13 subteman som tolkats utifrån tolkningsramen, vilken inkluderar nationella regelverk och de teoretiska begreppen yrkeskompetens; relationskompetens och handlingskompetens samt teori om idealtypiska handlingar. Resultatet visar att det förekommer missbruk och ätstörning på LVM-hemmet och att behandlingspersonalen arbetar med det genom att förhålla sig lika till klienten oberoende dess problematik med viljan att hjälpa och anpassa strategier till problematiken, även om syftet med LVM inte är att behandla ätstörningar och det saknas förutsättningar på organisatoriskt plan. Resultatet visar även att behandlingspersonalen har fokus vid att arbeta relationsskapande för att nå klienterna och motivera dem. Studiens slutsatser är att det saknas kompetens om ätstörningar inom LVM-hemmet men att behandlingspersonalen bemöter missbruk och ätstörning genom att använda rutiner och begränsningar samt sin yrkes- och relationskompetens / The study is based on treatment workers at a SiS LVM-home and their descriptions of their approach to women with co-morbidity in the form of substance abuse and eating disorders, as well as the challenges and opportunities they experience in their work in relation to the group. The study has a qualitative approach with semi-structured interviews conducted with five treatment workers from one SiS LVM-home. The collected data have been represented in a thematic analysis with five identified main themes and 13 sub-themes interpreted based on our interpretive framework which includes the following theoretical concepts of professional competence; relational competence and action competence as well as the theory of four ideal actions. The result shows that there is substance abuse and eating disorders at the LVM-home and that the treatment staff works with it by treating the client equally regardless of their problem with the desire to help and adapt strategies to the problem, even if the purpose of LVM is not to treat eating disorders and that there are no prerequisites on an organizational level. The results also show that the treatment workers have a focus on relationship-building in order to reach the clients and motivate them. The study's conclusions are that there is a lack of expertise on eating disorders within the LVM-home, but that the treatment staff deal with addiction and eating disorders by using routines and restrictions as well as using their professional and relational skills

Bakgrund: I Sverige vårdas cirka 3000 patienter inom tvångsvården i enlighet med lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) eller lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV). Detta gäller personer med allvarliga psykiatriska tillstånd där vård bedöms som absolut nödvändigt. Tvångsvården skapar etiska dilemman för vårdpersonalen, eftersom vård ska bota och lindra samtidigt som tvånget hotar patientens integritet och autonomi och skapar ett vårdlidande. Med teorier kring lidande som referensram, undersöktes i denna litteraturöversikt psykiatrisk tvångsvård utifrån patienternas perspektiv. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av tvångsvård inom psykiatrisk vård. Metod: Litteraturöversikten är uppbyggd på tio kvalitativa vetenskapliga original artiklar. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl Complete och PubMed och analyserades tematiskt enligt Fribergs modell med fyra steg. Resultat: Fyra teman framkom: “Positiv och negativ syn på tvångsvården”, “Upplevelser av trauman och tvångsvård”, “Terapeutiska relationer” och “Upprätthållande av autonomi”. Sammanfattning: Resultatet av denna litteraturöversikt visar att patienter har både en positiv och negativ syn på tvångsvården. Viktiga behov som patienter uttryckte var terapeutiska relationer med vårdpersonalen, att hållas informerade samt att bli hörda och sedda som människor och inte som en diagnos. / Background: In Sweden, approximately 3,000 patients are cared for in compulsory care in accordance with the Act on Compulsory Psychiatric Care (LPT) or the Act on Forensic Psychiatric Care (LRV). This applies to people with serious psychiatric conditions where care is deemed absolutely necessary. Coercive care creates ethical dilemmas for the care staff, because care is supposed to cure and relieve at the same time that the coercion threatens the patient's integrity and autonomy and creates suffering in care. Using theories about suffering as a frame of reference, in this literature review compulsory psychiatric care was examined from the patients' perspective.Aim:The aim was to describe patients' experiences of involuntary treatment in psychiatric care. Method: The literature review is based on ten qualitative scientific original articles. The articles were retrieved in the databases Cinahl Complete and PubMed and analysed thematically according to Friberg's four-stage model. Results: Four themes emerged: “Positive and negative view of compulsory care”, “Experiences of trauma and compulsory care”, “Therapeutic relationships” and “Maintenance of autonomy”. Summary: The results of this literature review show that patients have both a positive and a negative view of involuntary care. Important needs that patients expressed were therapeutic relationships with the healthcare staff, to be kept informed and to be heard and seen as people and not as a diagnosis.

Ungdomar placerade på SiS ungdomshem är en heterogen grupp med vitt skilda bakgrunder som handlar om allt från missbruksproblematik till grov kriminalitet. Ungdomarnas beteenden och bakgrund utmanar synen på vad ett barn kan vara. Det innebär ett behov av en kompetent och reflekterande personal i arbetet med dem. Detta är en kvalitativ studie baserad på gruppintervjuer på ett utav SiS ungdomshem. Syftet var att undersöka hur behandlingspedagogerna beskriver ungdomarna och de tvångsåtgärder som används, samt vilka utmaningar behandlingspedagogerna upplever och hur de kan förstås ur ett barnperspektiv. Studiens insamlade data analyserades genom tematisk analys. Ett resultat som framkom var bland andra att behandlingspedagogerna uttrycker svårigheter att se ungdomarna som barn, vilket kan leda till att barnperspektivet utmanas vid insatser i verksamheten. Studiens teoretiska ramverk utgörs av teorin om gräsrotsbyråkrati, stämplingsteori samt barndomssociologiska perspektiv. Studiens resultat har diskuterats och analyserats i relation till tidigare forskning inom fältet.

Introduktion: Antalet personer i Sverige som vårdades inom slutenvård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård under 2022 var ungefär 12 600 personer. Tvångsvård kan endast genomföras om strikta kriterier uppfylls, inklusive ett akut och oundgängligt vårdbehov som inte kan tillgodoses frivilligt. Tvångsvård syftar till att patienter ska bli kapabla att frivilligt delta i vidare behandling, men det saknas forskning kring dess effektivitet och patientupplevelser. Syftet: Syftet med examensarbetet var att undersöka patienters upplevelser av tvångsvård på psykiatrisk vårdavdelning Metod: Examensarbetet kombinerar deskriptiv design med en litteraturöversikt och kvalitativ metodologi. Tio artiklar söktes via databaser PubMed, Psycinfo och CINAHL som sedan kvalitetsgranskades och analyserades. Salutogena modellen KASAM som har tre dimensioner: begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet användes som teoretisk referensram. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier. Den första var upplevelser av brist på sammanhang med underkategorierna: maktlöshet och kontrollförlust, meningslöshet, hopplöshet och hjälplöshet, maktobalans och att inte bli sedd och förlusten av autonomi och identitet. Den andra huvudkategorin var upplevelser av återvunnet sammanhang med underkategorierna: återtagandet av kontrollen, gott bemötande och nödvändig process till förbättring.  Slutsats: Resultatet visar att tvångsvård kan leda till negativa upplevelser som maktlöshet och kontrollförlust, och att vårdtiden upplevs som meningslös. Det kan även leda till positiva upplevelser och förbättra den psykiska hälsan. / Introduction: The number of people in Sweden who were hospitalized under the Compulsory Psychiatric Care Act in 2022 was approximately 12,600. Compulsory care can only be implemented if strict criteria are met, including an acute and indispensable need for care that cannot be voluntarily met. The purpose of compulsory care is to enable patients to voluntarily participate in further treatment, but there is a lack of research regarding its effectiveness and patients’ experiences. Aim: The purpose of the thesis was to investigate patients' experiences of compulsory care in psychiatric wards. Method: The thesis combines descriptive design with a literature review and qualitative methodology. Ten articles were searched through the databases PubMed, Psycinfo, and CINAHL, which were then quality assessed and analyzed. The salutogenic model Sense of Coherence (SOC), which has three dimensions: comprehensibility, meaningfulness, and manageability, was used as the theoretical framework. Results: The analysis resulted in two main categories. The first was experiences of a lack of coherence with the subcategories: powerlessness and loss of control, meaninglessness, hopelessness and helplessness, power imbalance and not being seen, and loss of autonomy and identity. The second main category was experiences of regained coherence with the subcategories: regaining control, positive treatment, and necessary process for improvement. Conclusion: The results show that compulsory care can lead to negative experiences such as powerlessness and loss of control, and that the time in care is perceived as meaningless. It can also lead to positive experiences and improve mental health.

Arbetet har berört förekomsten av mäns våld mot flickor och unga kvinnor i förhållande till hedersrelaterat våld och förtryck. Det primära syftet med uppsatsen har varit att analysera när ett omhändertagande av unga flickor kan komma till stånd i förhållande till hederskulturen i hemmet. Sekundärt har arbetet klarlagt vad lagstiftningen syftar till och om det utifrån resultatet framkommer att LVU ger ett tillräckligt gott skydd för unga flickor som växer upp i en hedersrelaterad hemmiljö. I uppsatsen har gällande författningstext, förarbeten, rättspraxis och doktrin undersökts för att analysera rättsläget. Resultatet har visat att det anges särskilda förutsättningar för när vårdbehov föreligger enligt 2 § LVU. Det har dock påvisats att det finns problem med tillämpningen när det gäller andra omständigheter och där uppgifter som lämnats inte anses tillräckligt konkreta eller svårbedömda av andra skäl. Därför kan det konstateras att även om lagstiftningen innebär ett visst skydd för våldsutsatta flickor finns flera problem av olika karaktär. Trots en nationell strategi och ökad kunskap, utsätts många flickor idag fortfarande för hedersrelaterat våld.

Bakgrund: All sjukvård i Sverige styrs av Hälso-och sjukvårdslagen [HSL]. Under vissa omständigheter kan denna lag behövas kompletteras med Lagen om psykiatrisk tvångsvård [LPT]. Dessa personer vårdas inom psykiatrisk slutenvård. Omvårdnadens syfte är att patienten samtycker till vården och tvångsvården kan över gå till frivillig vård. Dessa personers problematik är dock ofta komplex och omvårdnaden upplevs innebära många svårigheter för sjuksköterskorna. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelse av omvårdnad i samband med LPT-vård inom sluten psykiatrisk vård. Metod: Empirisk kvalitativ studie med deskriptiv design. Studien baseras på sju semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor. Dessa analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att en förutsättning för att uppnå målet med tvångsvården genom omvårdnad var att skapa en allians med patienten. Kommunikation som innefattade individuellt anpassad information var en nyckelfaktor till alliansskapande. Omvårdnadsarbetet innefattade samverkan och sjuksköterskorna upplevde ett behov av kompetensutveckling. Slutsats: Sjuksköterskor upplever att omvårdnad enligt LPT är en utmaning och sammankopplat med flertalet svårigheter. Erhålls kompetens, tid för reflektion och trygghet i arbetsgruppen ses dock inte omvårdnaden som en omöjlighet utan kan upplevas som positivt för både den som vårdar och för den som vårdas. / Background: All health care in Sweden is governed by the Health Care Act. Under certain circumstances, this law needs to be supplemented with the Compulsory mental care act. These people cared for within psychiatric inpatient care. Nursing aim is that the patient agrees to care and compulsory care may go to voluntary treatment. These people's problems are often complex and the nursing care experienced many difficulties. Aim: To describe nurses’ caring and experiences for patients under compulsory mental care act within psychiatric inpatient care. Method: Empiric qualitative study with descriptive design. The study is based on seven semi-structured interviews with nurses. These were analysed with manifest content analysis. Result: The results showed that a prerequisite for reach the goal of compulsory care through nursing was to establish alliance with the patient. Communication that included individualized information was a key factor to alliance building. Nursing included collaboration and nurses experienced a need for skills development. Conclusion: Nurses experiencing that caring according to compulsory mental care act is a challenge and is linked to a number of difficulties. Obtained competence, time for reflection and perceived safety in the working group does not care felt as an impossibility, but could be experienced as positive for both the caring and the cared for.

The aim of this study have been to examine how lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall [LVM] (involuntary treatment for addicts) is constructed in Swedish news press and what discourses are being produced regarding LVM and involuntary treatment. Out of the 195 articles that fit the search criteria, extending a period of ten years, 36 were selected and analyzed, using a critical discourse analysis according to the three-dimensional model proposed by Fairclough. The theoretical perspective derives from the hypothesis of social constructionism. This study shows that LVM is subject to a silent assumption of an economic constraints discourse that´s being produced in news press, regarding the shortage of funds in public sector. In turn, this discourse also exhibits close relationship with the greater addiction discourse, which deems drug- and alcohol abuse as sickness, or disease. Furthermore, a set of minor discourses are identified, that to some degree stems from the economic constraints discourse. The media depiction presents an ongoing medicalization process that in social practice results in a higher death rate among drug abusers. The notion that medicinal treatment of addiction is more cost effective than LVM, nonetheless spurs society in adding evermore medicinal treatment of addicts. / <p>VT, 2016</p>

När en socialsekreterare ska handlägga ärenden enligt Lag om Vård av Missbrukare i vissa fall (LVM) behöver denne ta ställning utifrån många olika perspektiv. Syftet med denna studie är att ge kunskap om hur socialsekreterare upplever handläggning av LVM-ärenden samt vilka erfarenheter de har av en sådan process. Undersökningens material grundar sig på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare som alla har arbetat med LVM-handläggning. För att kunna tolka och analysera materialet användes gräsrotsbyråkrati, makt, etik i socialt arbete och handlingsutrymme som teoretisk referensram. Resultatet indikerar att socialsekreterarna upplever både för- och nackdelar i arbetet med lagstiftningen. De upplever handläggningen av LVM-ärenden likt ett dilemma. Socialsekreterarna anser att lagen är nödvändig då de i avsaknad av den skulle känna en stor maktlöshet av att inte kunna ingripa i allvarliga situationer där klienten riskerar att avlida eller skada sig själv och andra till följd av sitt missbruk. De anser även att tillämpningen av lagen medför inskränkningar i den enskilda klientens integritet och att klienten i mötet med socialtjänsten riskerar att bli kränkt utan noga eftertanke från socialsekreterarens sida. Resultatet visar även på att socialsekreterarna så långt som det är möjligt respekterar klientens autonomi men att autonomin vid fråga om liv och död måste förbises. / When a social secretary has to investigate a client due to the Law on Care of Addicts in certain cases (LVM) he or she need to do so with consideration to many different perspectives. The purpose of this study is to provide knowledge about how social workers perceive handling LVM cases and also to find out what their experiences are when it comes to managing cases of this kind. The study is based on qualitative semi-structured interviews with six social secretaries who have all worked with LVM management. To interpret and analyze the material a theory about street-level bureaucrats, power, ethics in social work and “handlingsutrymme” were used as theoretical framework. The results seem to indicate that there are, according to the social secretaries, advantages as well as disadvantages to this approach. They experience the process of LVM as a bit of a dilemma. The social secretaries believe that the law is necessary for them so that they can act if needs be, in serious situations when clients are in danger and even risks death because of the addiction. They also believe that the law and the application of the same include quite a large restriction for the integrity of the client and that there is a risk for the client to be violated if the social worker does not show careful consideration on his/hers side. The result also show that the social secretaries wants to, as far as possible, show that they respect their clients’ autonomy. Although, this must be disregarded in a matter of life and death.

The purpose of this study is to investigate how gender perceptions appear in judgments on compulsory care of persons with ongoing substance abuse (LVM) in Sweden, to develop an understanding for how these perceptions may influence the way that the court relates to judging men and woman. By analysing 20 court cases, of which 10 are on women and 10 are on men, we have been able to examine which gender perceptions appear in these court cases. Earlier research has shown that gender perceptions appear in the general field of social work and specifically in the field of substance abuse treatment. Earlier research also mentions that the gender perspective is quite absent in research regarding social work. The study shows that there are gender perceptions that appear in judgements on compulsory care and that certain descriptions are connected to each gender. I.e. the study shows that woman often is described as vulnerable, passive, and more likely to be seen as mentally ill, while men tend to be described as aggressive, active and their mental health are more likely to be ignored. In this study, we also discuss how these perceptions may affect the outcome of the judgements.

Bakgrund: Stödpersoner är en utomstående resurs som är frikopplad vårdapparaten och kan tilldelas patienter som vårdas under psykiatrisk tvångsvård. Stödpersonens arbete syftar till att stötta patienten i en sårbar period i livet genom social interaktion och uppmuntran. Syfte: Att undersöka vårdpersonalens erfarenheter av och uppfattningar om stödpersonens roll och betydelse för patienter inom psykiatriskt tvångsvård. Metod: Deskriptiv design med en kvalitativ ansats. Som datainsamlingsmetod användes intervjuer med nio öppna frågor. Ett bekvämlighetsurval gjordes för att uppnå åtta informanter ur vårdpersonalen på en psykiatrisk avdelning. Som analysmetod användes innehållsanalys. Joyce Travelbees omvårdnadsteori användes som utgångspunkt. Resultat: Vårdpersonalen hade överlag, trots viss variation, god kunskap och erfarenhet av stödpersoner och deras roll. Stödpersonen uppfattades också ha en generellt positiv och stärkande roll för patienten. Slutsats: Vårdpersonalen visste att stödpersoner fanns men det rådde viss oklarhet i vad som ingick i deras arbetsuppgifter. Stödpersoner uppfattades dock ha en meningsfull roll i patientens välbefinnande. Den upplevda känslan var att stödpersonen kunde bidra med ett medmänskligt stöd i en utsatt situation och att det var av stor betydelse för patienten. / Background: Support persons are an outside resource who are disconnected from the healthcare system and can be assigned to patients who are cared for during involuntary treatment. The support person's work aims to support the patient in an vulnerable period in life through social interaction and encouragement. Purpose: To investigate the healthcare staff's experience and opinions about the support person's role and importance for patients in psychiatric compulsory care. Methods: Descriptive design with a qualitative approach. As a data collection method, interviews with nine open ended questions were used. A convenience selection was made to achieve eight informants from the healthcare staff at a psychiatric department. As analysis method, content analysis was used. Joyce Travelbees' nursing theory was used as a starting point. Results: Overall, the healthcare staff had good knowledge and experience of support persons and their role, despite some variation. The support person was also perceived to have a generally positive and strengthening role for the patient. Conclusion: The healthcare staff knew that support persons existed, but there was some uncertainty in what was included in their duties. However, support persons were perceived to have a meaningful role in the patient's well-being. The feeling was that the support person could contribute with a charitable support in a vulnerable situation and that it was of great importance to the patient