Bakgrund: I dagens samhälle drabbas många personer av psykisk ohälsa och varje dag tvångsvårdas ungefär 3000 personer i Sverige med stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård eller lagen om rättspsykiatrisk tvångsvård. Att vårdas mot sin vilja kan beskrivas som en väldigt besvärlig upplevelse där patienten ofta förlorar sin självbestämmanderätt och integritet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av tvångsvård inom slutenvården. Metod: I denna litteraturstudie har åtta kvalitativa artiklar analyserats med hjälp av innehållsanalys. Databaserna som användes vid artikelsökningarna var: CINAHL, PubMed och PsycInfo. Resultat: Resultatet visar att upplevelsen av tvångsvården ger flera olika känslor och reaktioner. Förlust av den personliga autonomin och integriteten upplevdes av flera patienter. Personal som missbrukade sin maktposition gjorde att relationen blev sämre. Att bli bemött med respekt och när personalen tog sig tid för samtal var uppskattat upplevelsen blev mer positiv. Konklusion: Litteraturstudiens resultat visade de flesta patienter upplevde tvångsvården som något negativt och att det finns flera brister finns inom tvångsvården. För att kunna ge bättre vård är det viktigt att utbilda vårdpersonalen inom ämnet. Även fortsätt forskning om hur patienter upplever tvångsvård är viktigt för ökad förståelse. / Background: In today’s society many people are suffering from mental illness and every day about 3000 persons are exposed to compulsory treatment in Sweden under the law on compulsory psychiatric treatment or the law on forensic compulsory treatment. Being nursed against their own will can be described as a very difficult experience, where patients’ often loses their autonomy and integrity. Aim: The purpose of this study was to describe patients’ experiences of involuntary inpatient care. Method: In this literature study eight qualitative articles where analyzed using content analysis. The databases used for the article search was: CINAHL, PubMed and PsycInfo. Results: The result shows that the experience of compulsory care provides several different emotions and reactions. Loss of personal autonomy and integrity were experienced by many patients. Staff who abused their position of power made the relationship worse. To be treated with respect and when the staff had time to talk was appreciated and the experience became more positive. Conclusion: The results of the literature study showed that most of the patients experienced compulsory treatment as something negative. In order to provide better care, it’s important to give the medical staff education about the subject. There are also several shortcomings in the compulsory treatment. Although further research on how patients experience involuntary treatment is important for better understanding.

No description available.

I närmare 100 år har sociala frågor diskuterats i Sverige och i takt med att samhället förändras, ändras även synen på människan och samhällets normer och värderingar. Synen på vad som är sociala problem och vad som orsakar dem har förändrats och även det sociala arbetet genomgår förändringar och påverkas kontinuerligt av både lokala och globala processer. De sociala skillnaderna har de senaste årtiondena ökat både mellan och inom länder och sociala skillnader kan idag även ses mellan geografiska områden i städer. När en förvaltningsrätt ska avgöra frågan om ett barn ska vårdas av samhället, övergår det sociala arbetet till att även bli en rättslig process. Syftet i den här studien har varit att undersöka rättstillämpningen av 2 § LVU vid förvaltningsrätten i Luleå och Malmö. Genom valet av de två förvaltningsrätterna får studien med en samhällskontext vilket gjorde det möjligt att närmare undersöka om förändringar av samhällets normer och värderingar även kan ses vid beslut om beredande av vård för barn genom tvång. I studien undersöktes vilka rekvisit de båda förvaltningsrätterna grundat sina beslut på och vilka likheter som kunde ses i det fattade besluten gällande bifall eller avslag på socialnämndernas ansökningar om vård enligt 2 § LVU. En kvalitativ ansats med innehållsanalys som metod har använts för studien som omfattar 31 förvaltningsrättsbeslut och berörde 42 barn. I studien har domskälen i förvaltningsrätternas beslut använts för att identifiera de rekvisit och argument som förvaltningsrätterna angett som grund för sina beslut. Resultatet av de i studien ingående 42 ärendena, med 37 bifall respektive fem avslag, var jämnt fördelade mellan de båda förvaltningsrätterna. Av de fyra rekvisiten i 2 § LVU har de båda förvaltningsrätterna nämnt rekvisitet brister i omsorgen i nästan samtliga bifallna beslut. I de ansökningar som rätterna avslog, angavs också liknande rättsliga argument. Studiens resultat visar på slutsatser om att liknande fall har bedömts på liknande sätt och med liknande rättsliga argument av de båda förvaltningsrätterna.

Varje år tvångsvårdas flera hundra personer enligt Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Vården har bland annat kritiserats för att vara mer förvaring än behandling och utfallsstudier visar att majoriteten av de som genomgår vård enligt LVM fortsätter missbruka efter utskrivning. Vi har studerat om socialsekreterare upplever att deras inställning till vården samt erfarenheter av vårdens utfall påverkar deras bedömningar i utredningar enligt LVM. Genom att intervjua socialsekreterare och analysera det insamlade materialet tillsammans med aktuellt forskningsområde har vi kommit fram till att det finns delade meningar om erfarenheternas och inställningens påverkan. Analysen har med hjälp av maktteori även visat att socialsekreterare befinner sig i en kontext av makt i olika former och att Lagen om vård av missbrukare i vissa fall rymmer ett visst tolkningsutrymme. / <p>2018-06-05</p>

Tvångsvård, i form av akutplacering på särskilda ungdomshem, syftar till att bryta ett destruktivt beteende och möjliggöra socialtjänstens vidare vårdplanering. Studiens syfte är att studera akutplacerade ungdomars upplevelser av delaktighet och bemötande i kontakten med socialtjänsten, hur dessa upplevelser påverkar ungdomarna samt hur de definierar en idealbild av delaktighet och bemötande under vård och behandling. Detta då forskning visar att delaktighet och goda relationer gynnar ungas hälsa och välmående, leder till ökad effekt av vård och behandling och främjar rättssäkerhet vid omhändertaganden. Studien tar en kvalitativ ansats med utgångspunkt i symbolisk interaktionism. Semistrukturerade intervjuer och tematisk analys används som metod. Studien omfattar sex pojkar mellan 17 och 18 år under akutplacering på ett särskilt ungdomshem. Studien visar att ungdomarnas åsikter om hur delaktighet och bemötande bör se ut under vård och behandling överensstämmer med såväl forskning som svensk lagstiftning och FNs barnkonvention. I regel upplever ungdomarna dock brist på delaktighet och ett anklagande och distanserat bemötande i kontakten med sina socialsekreterare. Studien visar att ungdomarnas upplevelser snarare utgör hinder än verkar möjliggörande för ett positivt identitetsskapande och positiva livsval. Tidigare forskning har visat att tvångsvård av unga har låg och i vissa fall negativ effekt. En hypotes som denna studie presenterar är att detta delvis skulle kunna förklaras av ungas upplevelser av brist på delaktighet och ett gott bemötande.

The purpose of the essay is to investigate how legal certainty is for abusive women and men. This is done by analyzing how the Administrative Court in Stockholm describes women and men in the appealing court decision regarding the preparation of care according to Care of Abusers Act (LVM). The empirical material consists of 20 judicial decisions from the Administrative Court. In order to reach a deeper understanding of the role of gender norms in the judiciary, the survey has been conducted with a gender perspective based on the purpose of the paper, we have considered questions about how women and men are described and whether there are any gender differences in the appealing court decision. To answer the questions, a text analysis based on a hermeneutic approach has been made, then linking the analyzed text in relation to previous research and the chosen theoretical concepts: social construction, stigma and gender. The general conclusions we have reached are that the gender differences described in the court coincide with the general gender norms in the society by describing the gender in various ways in the law application of LVM. This means that the Administrative Court does not fully consider everyone's resemblance to the law according to the principle of equality and objectivity in Instrument of Government (RF). The conclusions are explained by describing how gender is made in a construction process. / Uppsatsenssyfte är att undersöka hur rättssäkerhetenser ut förmissbrukande kvinnor och män. Det görs genom att analysera hur Förvaltningsrätten i Stockholm beskriver kvinnor och män i bifallande domstolsbeslut gällande beredandet av vård enligt Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Uppsatsens empiri består av 20 stycken domstolsbeslut. För att få en fördjupad förståelse för könsnormers roll inom rättsväsendethar undersökningen gjorts urett genusperspektiv och utifrån uppsatsenssyfte har vi behandlat frågor om hur kvinnor respektive män beskrivs och om det finns könsskillnaderi bifallande domstolsbeslut. För att kunna svara på frågeställningarna har en textanalys utifrån en hermeneutisk metodansats gjorts, för att sedan knyta an den analyserade empirin i relation till tidigare forskning och de valda teoretiska begreppen: konstruktionism, stigma och genus. De slutsatser vi har kommit fram till handlar om att de könsskillnader som beskrivs i domstolsbesluten sammanfaller med de allmänna könsnormerna i samhället genom att könen beskrivs på olika sätt i rättstillämpningen av LVM. Det innebär att Förvaltningsrätten inte fullt ut beaktar allas likhet inför lagen enligt likhet-och objektivitetsprincipen i Regeringsformen (RF). Slutsatserna förklaras genom att vi redogör för görandet av kön i en konstruktionsprocess.

Bakgrund Vårdmiljön har en central betydelse för omvårdnad, vilken ska ge patienten förutsättningar för att anpassa sig, bekräfta dess behov samt ge sjuksköterskan resurser för att arbeta utifrån sin kompetens och etiska principer. I den psykiatriska tvångsvården kan det finnas begränsningar för detta och således för patientens grundläggande rätt att vårdas med värdighet, med respekt för människans lika värde. Detta riskerar att utsätta patienten för kränkningar i vårdmiljön. Syfte Att beskriva faktorer i vårdmiljön som kan påverka patientens upplevelse av värdighet inom psykiatrisk tvångsvård. Metod En litteraturöversikt har använts som metod för att bearbeta och sammanställa tidigare forskning, där 17 studier inkluderades från databaserna CINAHL och PubMed. Resultatet sammanfattades i en integrerad analys med deduktiv ansats och resulterade i två kategorier med underkategorier. Resultat Faktorer påverkade patientens upplevelse av värdighet i den 1) fysiska vårdmiljön och 2) psykosociala vårdmiljön. Faktorerna avsåg bland annat barriärer som avskärmade patienten från omgivningen, avdelningens utformning, samspel mellan patient och personal, brist på sammanhang och förekomst av kontroll, tvång samt diskriminerande handlingar. Slutsats Patienten var utsatt och underlägsen på avdelningen där de kunde uppleva sig vara kontrollerade och förvarade, utan att få sina behov bekräftade eller förutsättningar för att anpassa sig. I de fall sjuksköterskan och patienten fick förutsättningar för att skapa en relation kunde sjuksköterskan förmedla en känsla av trygghet och stöd vilket resulterade i att vårdmiljön kunde vara stärkande. Detta överskuggades dock av bristande delaktighet, bemötande och en kränkande vårdkultur.

Syfte: Syftet med studien är att utifrån behandlingsassistenternas egna perspektiv med en fenomenologisk ansats, tolka och analysera delaktighet samt arbetet med att förverkliga delaktighet inom tvångsvården. Hur uppfattar behandlingsassistenter att de främjar ungdomens möjlighet till delaktighet under ungdomens placeringstid på SiS då utredning och behandling genomförs? Hur uppfattar behandlingsassistenter att de främjar ungdomens möjlighet till delaktighet vid särskilda befogenheter som exempelvis vid urinprov och kroppsvisitation? Hur uppfattar behandlingsassistenter att de arbetar för att främja möjligheten till delaktigheten vid samarbete och relationer med socialtjänsten? Vad uppfattar den enskilde behandlingsassistenten är svårigheten med att arbeta delaktighetsfrämjande inom tvångsvården?  Metod: Kvalitativ metod med fenomenologiska intervjuer. Resultat: Resultatet visar att behandlingsassistenter arbetar delaktighetsfrämjande med utredning och behandling genom regelbundna samtal och genom att skapa relation med ungdomarna. I vissa fall arbetar behandlingsassistenterna med strategier som främjar delaktigheten utifrån delaktighetstrappan. Resultatet visar att ungdomarnas grad av delaktighet beror på vilken kunskap behandlingsassistenten har om de riktlinjer som SiS utarbetat. Svårigheten som behandlingsassistenterna beskriver är att de har för lite tid att skapa goda relationer med ungdomarna och att det ibland saknas kunskap bland personalen. Om personalens förkunskaper varierar så är det svårt att tillsammans ha en gemensam riktning i arbetsgruppen om hur man ska arbeta delaktighetsfrämjande. Utifrån vilka förkunskaper behandlingsassistenterna har om socialtjänstens skyldigheter arbetar de för att främja ungdomarnas delaktighet i samarbetet. Behandlingsassistenterna lägger fokus på relationsbyggandet och genom en god relation skapas emotionella energier i mötet som gör att ungdomarna känner sig kompetenta att fatta bra beslut vilket gör att man frigör individens egna resurser att förändra sin livsvärld.

Anorexia nervosa är ett folkhälsoproblem som leder till allvarliga konsekvenser för de drabbade. Det anses vara en psykisk sjukdom men resulterar ofta i fysiska symptom som undernäring och hjärtsvikt. I svåra fall bedöms personerna med anorexia nervosa vara i behov av psykiatrisk tvångsvård. Detta trots att det inte framgår tydligt i lagstiftning eller förarbeten att anorexia nervosa ger förutsättningar för psykiatrisk tvångsvård. Denna studie har syftat till att undersöka förutsättningarna för att vårdas enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård för anorexia nervosa samt hur det skildras i domar där frågan avgjorts. Studien har genomförts genom tematisk analys av domar där frågan om psykiatrisk tvångsvård för kvinnor över 18 år med diagnosen anorexia nervosa avgjorts. De tematiska analyserna utfördes med teoretisk utgångspunkt i Foucaults begrepp om disciplin och vansinne samt Johannissons teori om kvinnosjuklighet och patientrollen. Resultatet av studien visade att de juridiska grunder som åberopas för att tvångsvårdas för anorexia nervosa är att personen har anorexia nervosa i en grad som bedöms vara en allvarlig psykisk störning samt motsätter sig psykiatrisk vård. Det har dock förekommit att personerna samtycker till antingen frivillig vård eller vård under tvång, men dessa samtycken har av rätterna inte bedömts tillförlitliga. Vidare visade analysen av domarna fyra teman vilka vi benämnde som samtycke, paternalism, sannolika konsekvenser samt motsägande uppfattningar. Den valda metoden har givit oss möjlighet att analysera konstruerandet av anorexia nervosa ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv samt hur professionella riskerar att reproducera rådande maktstrukturer. Studien har bidragit till ett mer nyanserat perspektiv på hur förutsättningarna för psykiatrisk tvångsvård för personer med anorexia nervosa kan förstås.

Bakgrund och problemformulering: Psykisk ohälsa kräver ibland psykiatrisk tvångsvård. Det är svårt att föreställa sig vad patienter erfar vid psykiatrisk tvångsvård. Tvångsvård kränker patientens autonomi. Sjuksköterskan har ansvar att respektera och arbete för människors autonomi. Detta gör arbetet med patienter där vars autonomi är kränkt, problematiskt. Den här studien handlar om patienters upplevelser av psykiatrisk tvångsvård. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av psykiatrisk tvångsvård. Metod:  Systematisk  litteraturstudie. Tio artiklar med kvalitativ ansats utför resultatdelen. Resultat:  Litteraturstudiens resultat  beskriver huvudteman som  är  ”Upplevelser av psykiatrisk tvångsvård”, ”Relationer” och ”Information”. Huvudteman valdes på grund av återkommande ämnen i artiklarna. Temat ”Upplevelser av psykiatrisk tvångsvård” hade tre subteman som representerade olika grupper i artiklarna, en med positiva upplevelser till vårdformen, en var ambivalenta upplevelser och en grupp med negativa upplevelser. Temat ”Relationer” delas upp i två subteman då deltagare i artiklarna framförallt beskrev två områden kring relationer. Områden var relationer med anhöriga och relationer med personal. Upplevelserna kring hur och vad som påverkade relationerna varierade mellan olika deltagare. Temat ”Information” resulterade i två subteman, det första handlade om att förstå information samt dess betydelse och det andra berörde den upplevda bristen på information. Deltagare hade önskemål på hur de skulle få ta emot information och det var viktigt för deltagare att förstå den givna informationen samt att den kändes adekvat. Diskussion: Diskussionen berör metod på det vis att tillvägagångssättet för litteraturstudien redovisas och det beskrivs hur metoden under processen behövde justeras. Litteraturstudiens resultat ställs emot forskning på samma område fast ur andra perspektiv. Författarna till studien tar i resultatdiskussionen upp möjliga sammankopplingar kring beslutstagande, brist på information och relation med personal.