Tvångsvård, i form av akutplacering på särskilda ungdomshem, syftar till att bryta ett destruktivt beteende och möjliggöra socialtjänstens vidare vårdplanering. Studiens syfte är att studera akutplacerade ungdomars upplevelser av delaktighet och bemötande i kontakten med socialtjänsten, hur dessa upplevelser påverkar ungdomarna samt hur de definierar en idealbild av delaktighet och bemötande under vård och behandling. Detta då forskning visar att delaktighet och goda relationer gynnar ungas hälsa och välmående, leder till ökad effekt av vård och behandling och främjar rättssäkerhet vid omhändertaganden. Studien tar en kvalitativ ansats med utgångspunkt i symbolisk interaktionism. Semistrukturerade intervjuer och tematisk analys används som metod. Studien omfattar sex pojkar mellan 17 och 18 år under akutplacering på ett särskilt ungdomshem. Studien visar att ungdomarnas åsikter om hur delaktighet och bemötande bör se ut under vård och behandling överensstämmer med såväl forskning som svensk lagstiftning och FNs barnkonvention. I regel upplever ungdomarna dock brist på delaktighet och ett anklagande och distanserat bemötande i kontakten med sina socialsekreterare. Studien visar att ungdomarnas upplevelser snarare utgör hinder än verkar möjliggörande för ett positivt identitetsskapande och positiva livsval. Tidigare forskning har visat att tvångsvård av unga har låg och i vissa fall negativ effekt. En hypotes som denna studie presenterar är att detta delvis skulle kunna förklaras av ungas upplevelser av brist på delaktighet och ett gott bemötande.

The purpose of the essay is to investigate how legal certainty is for abusive women and men. This is done by analyzing how the Administrative Court in Stockholm describes women and men in the appealing court decision regarding the preparation of care according to Care of Abusers Act (LVM). The empirical material consists of 20 judicial decisions from the Administrative Court. In order to reach a deeper understanding of the role of gender norms in the judiciary, the survey has been conducted with a gender perspective based on the purpose of the paper, we have considered questions about how women and men are described and whether there are any gender differences in the appealing court decision. To answer the questions, a text analysis based on a hermeneutic approach has been made, then linking the analyzed text in relation to previous research and the chosen theoretical concepts: social construction, stigma and gender. The general conclusions we have reached are that the gender differences described in the court coincide with the general gender norms in the society by describing the gender in various ways in the law application of LVM. This means that the Administrative Court does not fully consider everyone's resemblance to the law according to the principle of equality and objectivity in Instrument of Government (RF). The conclusions are explained by describing how gender is made in a construction process. / Uppsatsenssyfte är att undersöka hur rättssäkerhetenser ut förmissbrukande kvinnor och män. Det görs genom att analysera hur Förvaltningsrätten i Stockholm beskriver kvinnor och män i bifallande domstolsbeslut gällande beredandet av vård enligt Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Uppsatsens empiri består av 20 stycken domstolsbeslut. För att få en fördjupad förståelse för könsnormers roll inom rättsväsendethar undersökningen gjorts urett genusperspektiv och utifrån uppsatsenssyfte har vi behandlat frågor om hur kvinnor respektive män beskrivs och om det finns könsskillnaderi bifallande domstolsbeslut. För att kunna svara på frågeställningarna har en textanalys utifrån en hermeneutisk metodansats gjorts, för att sedan knyta an den analyserade empirin i relation till tidigare forskning och de valda teoretiska begreppen: konstruktionism, stigma och genus. De slutsatser vi har kommit fram till handlar om att de könsskillnader som beskrivs i domstolsbesluten sammanfaller med de allmänna könsnormerna i samhället genom att könen beskrivs på olika sätt i rättstillämpningen av LVM. Det innebär att Förvaltningsrätten inte fullt ut beaktar allas likhet inför lagen enligt likhet-och objektivitetsprincipen i Regeringsformen (RF). Slutsatserna förklaras genom att vi redogör för görandet av kön i en konstruktionsprocess.

Bakgrund Vårdmiljön har en central betydelse för omvårdnad, vilken ska ge patienten förutsättningar för att anpassa sig, bekräfta dess behov samt ge sjuksköterskan resurser för att arbeta utifrån sin kompetens och etiska principer. I den psykiatriska tvångsvården kan det finnas begränsningar för detta och således för patientens grundläggande rätt att vårdas med värdighet, med respekt för människans lika värde. Detta riskerar att utsätta patienten för kränkningar i vårdmiljön. Syfte Att beskriva faktorer i vårdmiljön som kan påverka patientens upplevelse av värdighet inom psykiatrisk tvångsvård. Metod En litteraturöversikt har använts som metod för att bearbeta och sammanställa tidigare forskning, där 17 studier inkluderades från databaserna CINAHL och PubMed. Resultatet sammanfattades i en integrerad analys med deduktiv ansats och resulterade i två kategorier med underkategorier. Resultat Faktorer påverkade patientens upplevelse av värdighet i den 1) fysiska vårdmiljön och 2) psykosociala vårdmiljön. Faktorerna avsåg bland annat barriärer som avskärmade patienten från omgivningen, avdelningens utformning, samspel mellan patient och personal, brist på sammanhang och förekomst av kontroll, tvång samt diskriminerande handlingar. Slutsats Patienten var utsatt och underlägsen på avdelningen där de kunde uppleva sig vara kontrollerade och förvarade, utan att få sina behov bekräftade eller förutsättningar för att anpassa sig. I de fall sjuksköterskan och patienten fick förutsättningar för att skapa en relation kunde sjuksköterskan förmedla en känsla av trygghet och stöd vilket resulterade i att vårdmiljön kunde vara stärkande. Detta överskuggades dock av bristande delaktighet, bemötande och en kränkande vårdkultur.

Syfte: Syftet med studien är att utifrån behandlingsassistenternas egna perspektiv med en fenomenologisk ansats, tolka och analysera delaktighet samt arbetet med att förverkliga delaktighet inom tvångsvården. Hur uppfattar behandlingsassistenter att de främjar ungdomens möjlighet till delaktighet under ungdomens placeringstid på SiS då utredning och behandling genomförs? Hur uppfattar behandlingsassistenter att de främjar ungdomens möjlighet till delaktighet vid särskilda befogenheter som exempelvis vid urinprov och kroppsvisitation? Hur uppfattar behandlingsassistenter att de arbetar för att främja möjligheten till delaktigheten vid samarbete och relationer med socialtjänsten? Vad uppfattar den enskilde behandlingsassistenten är svårigheten med att arbeta delaktighetsfrämjande inom tvångsvården?  Metod: Kvalitativ metod med fenomenologiska intervjuer. Resultat: Resultatet visar att behandlingsassistenter arbetar delaktighetsfrämjande med utredning och behandling genom regelbundna samtal och genom att skapa relation med ungdomarna. I vissa fall arbetar behandlingsassistenterna med strategier som främjar delaktigheten utifrån delaktighetstrappan. Resultatet visar att ungdomarnas grad av delaktighet beror på vilken kunskap behandlingsassistenten har om de riktlinjer som SiS utarbetat. Svårigheten som behandlingsassistenterna beskriver är att de har för lite tid att skapa goda relationer med ungdomarna och att det ibland saknas kunskap bland personalen. Om personalens förkunskaper varierar så är det svårt att tillsammans ha en gemensam riktning i arbetsgruppen om hur man ska arbeta delaktighetsfrämjande. Utifrån vilka förkunskaper behandlingsassistenterna har om socialtjänstens skyldigheter arbetar de för att främja ungdomarnas delaktighet i samarbetet. Behandlingsassistenterna lägger fokus på relationsbyggandet och genom en god relation skapas emotionella energier i mötet som gör att ungdomarna känner sig kompetenta att fatta bra beslut vilket gör att man frigör individens egna resurser att förändra sin livsvärld.

Anorexia nervosa är ett folkhälsoproblem som leder till allvarliga konsekvenser för de drabbade. Det anses vara en psykisk sjukdom men resulterar ofta i fysiska symptom som undernäring och hjärtsvikt. I svåra fall bedöms personerna med anorexia nervosa vara i behov av psykiatrisk tvångsvård. Detta trots att det inte framgår tydligt i lagstiftning eller förarbeten att anorexia nervosa ger förutsättningar för psykiatrisk tvångsvård. Denna studie har syftat till att undersöka förutsättningarna för att vårdas enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård för anorexia nervosa samt hur det skildras i domar där frågan avgjorts. Studien har genomförts genom tematisk analys av domar där frågan om psykiatrisk tvångsvård för kvinnor över 18 år med diagnosen anorexia nervosa avgjorts. De tematiska analyserna utfördes med teoretisk utgångspunkt i Foucaults begrepp om disciplin och vansinne samt Johannissons teori om kvinnosjuklighet och patientrollen. Resultatet av studien visade att de juridiska grunder som åberopas för att tvångsvårdas för anorexia nervosa är att personen har anorexia nervosa i en grad som bedöms vara en allvarlig psykisk störning samt motsätter sig psykiatrisk vård. Det har dock förekommit att personerna samtycker till antingen frivillig vård eller vård under tvång, men dessa samtycken har av rätterna inte bedömts tillförlitliga. Vidare visade analysen av domarna fyra teman vilka vi benämnde som samtycke, paternalism, sannolika konsekvenser samt motsägande uppfattningar. Den valda metoden har givit oss möjlighet att analysera konstruerandet av anorexia nervosa ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv samt hur professionella riskerar att reproducera rådande maktstrukturer. Studien har bidragit till ett mer nyanserat perspektiv på hur förutsättningarna för psykiatrisk tvångsvård för personer med anorexia nervosa kan förstås.

Bakgrund och problemformulering: Psykisk ohälsa kräver ibland psykiatrisk tvångsvård. Det är svårt att föreställa sig vad patienter erfar vid psykiatrisk tvångsvård. Tvångsvård kränker patientens autonomi. Sjuksköterskan har ansvar att respektera och arbete för människors autonomi. Detta gör arbetet med patienter där vars autonomi är kränkt, problematiskt. Den här studien handlar om patienters upplevelser av psykiatrisk tvångsvård. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av psykiatrisk tvångsvård. Metod:  Systematisk  litteraturstudie. Tio artiklar med kvalitativ ansats utför resultatdelen. Resultat:  Litteraturstudiens resultat  beskriver huvudteman som  är  ”Upplevelser av psykiatrisk tvångsvård”, ”Relationer” och ”Information”. Huvudteman valdes på grund av återkommande ämnen i artiklarna. Temat ”Upplevelser av psykiatrisk tvångsvård” hade tre subteman som representerade olika grupper i artiklarna, en med positiva upplevelser till vårdformen, en var ambivalenta upplevelser och en grupp med negativa upplevelser. Temat ”Relationer” delas upp i två subteman då deltagare i artiklarna framförallt beskrev två områden kring relationer. Områden var relationer med anhöriga och relationer med personal. Upplevelserna kring hur och vad som påverkade relationerna varierade mellan olika deltagare. Temat ”Information” resulterade i två subteman, det första handlade om att förstå information samt dess betydelse och det andra berörde den upplevda bristen på information. Deltagare hade önskemål på hur de skulle få ta emot information och det var viktigt för deltagare att förstå den givna informationen samt att den kändes adekvat. Diskussion: Diskussionen berör metod på det vis att tillvägagångssättet för litteraturstudien redovisas och det beskrivs hur metoden under processen behövde justeras. Litteraturstudiens resultat ställs emot forskning på samma område fast ur andra perspektiv. Författarna till studien tar i resultatdiskussionen upp möjliga sammankopplingar kring beslutstagande, brist på information och relation med personal.

Tidigare studier visar att tvångsåtgärder inom barn- och ungdomspsykiatrisk (BUP) slutenvård väcker känslor hos samtliga involverade. Dock finns knapphändigt med forskning inom området. Denna studie syftar till att med utgångspunkt i Krav-resursmodellen undersöka hur vårdpersonal inom BUP slutenvård upplever utförandet av tvångsåtgärder, med fokus på hur krav och resurser kan bidra till att försvåra eller underlätta situationen. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta deltagare från sex olika regioner, både sjuksköterskor och skötare, och materialet analyserats tematiskt. Resultaten visar att de krav som försvårar är emotionell påfrestning, andra patienters oro och behov, kollegor som agerar oaksamt, vårdnadshavare på plats och etiska dilemman. Resurser som kan underlätta är rutinerade kollegor, utbildning på arbetsplatsen, tillräcklig bemanning, fysisk arbetsmiljö, samarbete, gemensam reflektion och stöd samt kommunikation med patienten. Studiens resultat belyser tidigare knapphändigt uppmärksammade insikter, som hur oaksamt handhavande av personal kan komma att försvåra, och hur en ständig kommunikation med patienten kan underlätta i situationen.

Bakgrund I Sverige vårdas årligen ca 12 000 män och kvinnor med tvångsvård. Tvångsvård regleras av lagar och får endast ges till personer som anses vara en fara för sig själv eller sin omgivning. Denna vårdform syftar till att upprätthålla säkerhet för både patient och dess omgivning, målet är att patienten ska ta emot frivillig vård. Att vårda någon med tvång är komplext och kan leda till svåra situationer för sjuksköterskor, vården ska därför utföras så hänsynsfullt som möjligt för att främja patienters autonomi och delaktighet.  Syfte Att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av tvångsvård inom psykiatrin. Metod Litteraturstudien genomfördes med en deskriptiv design. Artiklar söktes i databaserna PubMed, Cinahl och PsychINFO. Totalt tio kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel användes i studiens resultat. Artiklarna har analyserats där teman och subteman har urskilts.    Resultat Resultatet visade att sjuksköterskor saknar alternativ till tvångsåtgärder och detta har lett till etiska dilemman och negativa känslor. Trots detta fanns förståelse hos sjuksköterskor för syftet med tvångsåtgärderna och det sågs som en del av arbetet. Tvångsvård beskrevs ha en negativ påverkan på vårdrelationerna och därmed beskrevs även vikten av en god och tillitsfull relation mellan sjuksköterska och patient. Resultatet beskrevs i tre teman och fyra subteman.  Slutsats Utifrån resultatet till föreliggande litteraturstudie har författarna kommit fram till att det råder delade meningar om synen på tvångsvård hos sjuksköterskor. Sammanfattningsvis dras slutsatsen att det fanns en önskan om möjliga alternativ till tvångsåtgärder och det behövs mer forskning i ämnet.  Nyckelord Tvångsvård, tvångsåtgärder, sjuksköterska / Background In Sweden approximately 12 000 men and women are treated with forced care annually. Forced care is regulated by laws and may only be given to persons who are considered a danger to themselves or their surroundings. This form of care aims to maintain safety for both the patient and the surroundings, the goal is always for the patient to receive voluntary care. Caring for someone with coercion is complex and can lead to difficult situations for nurses, therefore care should be performed as careful as possible to promote patient autonomy and participation.  Aim To describe the experiences of nurses working with involuntary treatment in psychiatric care.  Method The study was conducted with a descriptive design. The articles were searched in the databases PubMed, Cinahl och PsychINFO. Ten qualitative articles and one quantitative article were used the study’s result. The articles have been analyzed and then themes and subthemes have been distinguished. Results The result showed that nurses lack alternatives to coercive measures and this has led to ethical dilemmas and negative emotions. Despite this, nurses understood the purpose of the coercive measures and it was seen as a part of the work. Compulsive care was descibed as having a negative impact on health care relationships, and thus the importance of a good and trusting relationship between nurse and patient was also described. The results were descibed in three themes and four subthemes.  Conclusions Based on the results of the present literature study, the authors have concluded that there are shared opinions about the view of forced care in nurses. In summary the authors conclude that there was a desire for possible alternatives to coercive measures and more research is needed on the subject.  Keywords Compulsory care, Coercive measures, Nurse

Bakgrund: Patienter som lider av en allvarlig psykisk störning eller har ett oundvikligt behov av vård kan behöva vårdas mot sin vilja. När en patient vårdas under tvång äventyras patientens autonomi och självbestämmande eftersom att patientens frihet är begränsad. Att genomföra en litteraturstudie i ämnet bidrar till mer kunskap om patienters upplevelser av tvångsvård. Detta bidrar till att patienters upplevelser sätts i fokus och vården kan utvecklas utifrån detta. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av psykiatrisk tvångsvård. Metod: Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo och resulterade i 10 vetenskapliga artiklar som analyserade genom en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Patienters upplevelser av tvångsvård presenteras i 4 slutkategorier: Att vilja bli bemött som en människa inte en sjukdom, att bli uppfostrad istället för vårdad, att sakna kontroll och rättigheter och att tvångsvården är nödvändig och skyddande. Slutsats: De flesta patienterna i litteraturstudiens resultat upplevde tvångsvården som något negativt. För att kunna förbättra detta krävs det att vårdpersonalen utgår från patientens behov och önskningar. Detta bidrar till ökad empowerment och främjar patientens återhämtning.

Introduktion/Bakgrund: Människor kan drabbas av psykisk ohälsa och när det inte längre är hanterbart av individen själv kan vården hjälpa till. Psykisk ohälsa kan leda till att människan inte har någon sjukdomsinsikt och måste då vårdas mot sitt samtycke. Under tvångsvård kan tvångsåtgärder bli aktuellt och detta kan ha en stor påverkan på patienters autonomi och integritet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av tvångsåtgärder inom psykiatrisk slutenvård. Metod: Metoden utformades enligt Roséns (2017) beskrivning av systematiska litteraturstudier. Databaserna Cinahl och PsycInfo användes för att samla in data utifrån sökord som passade syftet. Artiklarna som hittades relevansgranskades utifrån titel och abstrakt, lästes i fulltext och kvalitetsgranskades. Resultat: Tvångsåtgärder kan upplevas av patienter på många olika sätt, både negativt och positivt. Patienter beskrev sina upplevelser av tvångsåtgärder som exempelvis en rädsla, maktlöshet, ilska, ensamhet, att vara instängd eller en känsla av trygghet. Patienternas upplevelser sammanställdes och beskrevs under fyra huvudkategorier: Rädsla, Ensamhet, Maktlöshet och Trygghet. Slutsats: Patienternas upplevelser vid tvångsåtgärder är många och påverkar människan individuellt. Positiva och negativa upplevelser förklaras av patienterna, många känslor yttras och relationen mellan personal och patient kan påverkas. Ämnet är i behov av vidare forskning och preventivt arbete för minskandet av tvångsåtgärder inom den psykiatriska slutenvården.