Att arbeta som sjuksköterska inom den psykiatriska vården innebär ibland ett måste att utföra tvångsåtgärder mot patienter som är destruktiva eller våldsamma. Denna studie fokuserar bältesläggningar som är en av de tvångsåtgärder som används. Studiens syfte var att beskriva hur sjuksköterskor upplever att bälteslägga patienter. Data samlades in genom fem semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor verksamma inom två olika psykiatriska kliniker. Analysen av data utmynnade i fyra teman: att bälteslägga av nödvändighet, att bälteslägga för att göra gott, att uppleva rädsla och att uppleva att bältesläggning görs på rutin eller blir en vana. Resultatet visar att sjuksköterskorna upplevde bältesläggningar som en god och bra omvårdnadsåtgärd i de fall det handlade om att skydda patienten från att skada sig själv, medpatienter eller personal. Sjuksköterskorna ansåg bältesläggningen befogad då det inte fanns något alternativ till åtgärden. Sjuksköterskorna beskriver bältesläggningen som en nödvändighet som görs av välvilja och för patientens skull. Sjuksköterskorna beskriver även en viss känsla av rädsla som de kunde uppleva vid en bältesläggning. Denna rädsla förstärktes hos sjuksköterskan i de situationer då patienten upplevdes som oberäknelig. Resultatet visar även att sjuksköterskorna kan uppleva bältesläggningen som en vanesak som så småningom på gott och ont till och med kan bli rutin.

<p>Att arbeta som sjuksköterska inom den psykiatriska vården innebär ibland ett måste att utföra tvångsåtgärder mot patienter som är destruktiva eller våldsamma. Denna studie fokuserar bältesläggningar som är en av de tvångsåtgärder som används. Studiens syfte var att beskriva hur sjuksköterskor upplever att bälteslägga patienter. Data samlades in genom fem semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor verksamma inom två olika psykiatriska kliniker. Analysen av data utmynnade i fyra teman: att bälteslägga av nödvändighet, att bälteslägga för att göra gott, att uppleva rädsla och att uppleva att bältesläggning görs på rutin eller blir en vana. Resultatet visar att sjuksköterskorna upplevde bältesläggningar som en god och bra omvårdnadsåtgärd i de fall det handlade om att skydda patienten från att skada sig själv, medpatienter eller personal. Sjuksköterskorna ansåg bältesläggningen befogad då det inte fanns något alternativ till åtgärden. Sjuksköterskorna beskriver bältesläggningen som en nödvändighet som görs av välvilja och för patientens skull. Sjuksköterskorna beskriver även en viss känsla av rädsla som de kunde uppleva vid en bältesläggning. Denna rädsla förstärktes hos sjuksköterskan i de situationer då patienten upplevdes som oberäknelig. Resultatet visar även att sjuksköterskorna kan uppleva bältesläggningen som en vanesak som så småningom på gott och ont till och med kan bli rutin.</p>

Bakgrund: Det har skett en ökning av patienter som vårdas inom rättspsykiatrin. Målet med vården är att återintegrera patienterna in i samhället. Men forskningen visar att det finns flera negativa komponenter inom rättspsykiatrin, som gör att vården upplevs av patienterna som otryggt och bestraffande. Syfte: Syftet med studien var att belysa patientdelaktigheten inom rättspsykiatriska vårdmiljön. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Studien baserades på elva stycken vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att genom att vårdpersonalen har en god relation med patient, som bygger på se hela patienten som ett subjekt person får man en förståelse för patientens utsatthet inom tvångsvård. Även att behålla meningsfulla relationer till anhöriga var viktigt för patienten. Resultatet visar även hur viktig det är med ett gott bemötande samt vikten av kommunikation och information. Slutligen visar resultatet hur hälsan och välbefinnandet ökar när patienten är medverkande i sin omvårdnad. Slutsats: Patientdelaktighet leder till ökat välbefinnande för patienten. Ett ökat välbefinnande leder till bättre hälsa. En god delaktighet till vårdpersonalen leder till en ökad begriplighet och meningsfullhet vilket kan leda till mindre ensamhet och lidande. Att involvera patient till att medverka till vården bidra med ökat välbefinnande för denne samt att vårdpersonalens insikt i patientens sjukdomshistoria och psykiska ohälsa ökar.

Bakgrund: Det kan vara svårt att känna empati för svårt psykiskt sjuka människor, men empati krävs för att kunna ge god omvårdnad och lindra lidande. Förbättrad kunskap hos vårdpersonal kring patienters upplevelse av tvångsvård kan förhoppningsvis hjälpa personal att leva sig in i patienters situation, uppleva empati och lindra lidande. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av sluten psykiatrisk tvångsvård och tvångsåtgärder. Metod: Litteraturstudie med systematiskt arbetssätt. Elva vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa utgör grunden för resultatet. Resultat: Resultatet beskrivs utifrån sex teman: Fenomenet tvångsvård: Fängslad och utelämnad i ovisshet, en miljö som kunde få ett sammanhang. Tvångsåtgärder generellt: Kränkande, skrämmande och straffande behandling som en nödlösning. Avskiljning: Isolerad i förtvivlan som bot mot psykisk ohälsa, en avskildhet som kunde ge ro. Fysisk fasthållning: Övergrepp på sjuka människor som vissa upplevde välbefinnande av. Personalen som tvångsvårdar: Underställd ignoranta makthavare, bland vilka det fanns goda medmänniskor som kunde återge autonomi. Personal som utförde tvångsåtgärder: Enstaka barmhärtiga samariter och känslokalla, lata maktmissbrukare bland psykiskt och fysiskt lidande. Diskussion och slutsats: Tvångsvård som fenomen innebär ett utövande av paternalism och i och med det ett fråntagande av autonomi, vilket resulterar i ett lidande för patienten. Kvaliteten i kontakten mellan patient och personal inverkar på hur starkt lidandet upplevs. Medmänsklighet och kommunikation på jämbördig nivå gör tvångsvården uthärdlig. En ansträngning och strävan krävs från personalen för att kunna känna och visa empati, vilket en förutsättning för att lindra lidandet som tvångsvården skapar.

Studien syftar till att undersöka hur socialsekreterare resonerar kring omhändertagande av gravida missbrukare. I studien undersöks även tillämpning av tvångsvårdslagstiftning i förhållande till gravida missbrukare och socialsekreterares förhållningssätt till etiska aspekter när beslut om tvångsvård av gravida missbrukare tas. Studien är kvalitativ och genomförs med hjälp av intervjuer med socialsekreterare och även med hjälp av officiella dokument från olika myndigheter. I studien används teorier som empowerment och företrädarskap av Ole Petter Askheim (2007) och Malcolm Payne (2008), socialarbetares handlingsutrymme av Karin Svensson m.fl. (2008) och etiska koder i socialt arbete av Erik Blennberger (2006). Teorierna och kopplingar till det sociala arbetets praktik förklarar socialsekreterares förhållningssätt till omhändertagande av gravida missbrukare. Resultatet av studien visar att socialsekreterare förhåller sig till den svenska lagstiftningen. Socialsekreterare betraktar inte graviditet hos missbrukare som en avgörande faktor när de tar beslut om tvångsvård. / The study aims to survey how social workers reflect on involuntary treatment of pregnant addicts. The study also surveys the application of legislation that regulates involuntary treatment in relation to pregnant addicts and social secretaries' approach to ethical aspects when making decisions on compulsory care of pregnant addicts. The study is qualitative and is implemented with the help of interviews with social workers and also with the help of official documents from various authorities. Theories of empowerment and advocacy by Ole Petter Askheim (2007) and Malcolm Payne (2008), social worker's discretion by Karin Svensson et al (2008) and ethical codes related to social work by Erik Blennberger’s (2006) are used. The theories and issues connected to social work practice explain the grounds social secretaries stand on when taking care of such issues as compulsory care of pregnant addicts. The results of the study show that social workers relate to the Swedish legislation. Social workers do not regard pregnancy of addict as the crucial factor when deciding upon compulsory treatment.

Tvångsomhändertagandet av problematiska ungdomar ses idag ofta som ett psykiskt krävande arbete. Droger, kriminalitet och våld är centrala delar i ungdomarnas liv. Flertalet av de tidigare forskningarna som gjorts på området fokuserar mer på personalens och/eller de intagnas mående och inte på upplevelsen av deras tillvaro. Denna studie fokuserar på att undersöka upplevelsen av att arbete på ett Statens institutionsstyrelse-boende (SiS-boende) och kring dessa ungdomar samt om det finns andra omständigheter utöver ungdomarna som påverkar personalen och deras upplevelse av sitt arbete. Undersökningen är ämnad att vända sig till alla som arbetar för och med ungdomar inom institutionsvård. Personalens upplevelse av sitt arbete är det centrala för denna studie. Undersökningen är gjord på ett av Sveriges största SiS-boenden (Statens institutionsstyrelse, SiS) som har unga pojkar som sin målgrupp. Ungdomarna är omhändertagna enligt LVU (Lagen om vård av unga) alternativt dömda i domstol till LSU (Lagen om sluten ungdomsvård). Frågeställningen för denna studie löd: Vilka omständigheter påverkar personalens gemensamma arbete för och med ungdomarna? För att få svar på detta har vi intervjuat totalt tolv personer om deras upplevelse och känslor kring sitt uppdrag. Grundad teori har vi valt som metodansats då vi ansåg att denna metod gav oss bästa förutsättning att komma nära denna grupp i vår frågeställning. Grundad teori bygger på att vi som forskare inte har någon förförståelse inom ämnet. Detta gör att man är väldigt öppen i sina frågeställningar och respondenternas upplevelse blir det centrala. Genom vår metod framträdde ur materialet vår kärnkategori[1] Fragmentering[2] samt fyra underkategorier: Ungdomen, Chefer och Socialtjänsten, Arbetsgruppen samt Motstånd.Dessa har vidare ett antal underkategorier vilka tillsammans ger oss svaret på vår fråga. På fler än ett sätt påverkar dessa varandra och tillsammans skapar de en helhetsbild för hur arbetet upplevs av människorna som valt detta som sitt yrke. Personalen arbetar efter att så ett frö hos ungdomarna, det vill säga implementera en tanke hos ungdomarna om en förändring. Arbetet är kantat av motstånd och i de flesta fallen skapas detta motstånd av personalen, cheferna och socialtjänsten. Metodens arbetssätt förklaras mer ingående under metodavsnittet. Den teoretisk referensram som vi har använt oss av i vår studie bidrar till att tydliggöra forskningens relevans. Vi har valt att ta in främst ett större sociologiskt perspektiv. Denna är Symboliska interaktionismen som innefattar social interaktion samt grupper. Vi har även vänt oss till Foucault och tagit delar av hans teoretisering om makt. Utöver Symboliska interaktionismen och delar av Foucault så har vi även tittat på den tidigare forskningen som gjorts inom sfären för tvångsvård. Genom den tidigare forskningen har vi upptäckt att fokus i mångt och mycket ligger på de intagnas upplevelse av inlåsning. Det är väldigt lite fokus på personalens bild av tvångsvården speciellt tvångsvården av unga. De forskningar vi har funnit som inriktar sig på personalen fokuserar mer på personalens mående. Det vi fann genom vårt resultat och vår studie är att det finns olika omständigheter som påverkar personalen i deras arbete för och med ungdomarna. Vi ser vår uppsats som ett bra tillskott då den bidrar till ökad förståelse för denna arbetskategori och den visar även på personalens bild av vad som är viktigt för att skapa en bra ungdomsvård där ungdomar får rätt hjälp och personalen kan utföra sitt arbete korrekt. [1] Kategori – annat ord för tema/ämne. Kärnkategori – den starkaste kategorin. [2] Ett sätt att presentera helheten i små delar, beroende/oberoende av varandra.

Bakgrund: I dagens samhälle drabbas många personer av psykisk ohälsa och varje dag tvångsvårdas ungefär 3000 personer i Sverige med stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård eller lagen om rättspsykiatrisk tvångsvård. Att vårdas mot sin vilja kan beskrivas som en väldigt besvärlig upplevelse där patienten ofta förlorar sin självbestämmanderätt och integritet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av tvångsvård inom slutenvården. Metod: I denna litteraturstudie har åtta kvalitativa artiklar analyserats med hjälp av innehållsanalys. Databaserna som användes vid artikelsökningarna var: CINAHL, PubMed och PsycInfo. Resultat: Resultatet visar att upplevelsen av tvångsvården ger flera olika känslor och reaktioner. Förlust av den personliga autonomin och integriteten upplevdes av flera patienter. Personal som missbrukade sin maktposition gjorde att relationen blev sämre. Att bli bemött med respekt och när personalen tog sig tid för samtal var uppskattat upplevelsen blev mer positiv. Konklusion: Litteraturstudiens resultat visade de flesta patienter upplevde tvångsvården som något negativt och att det finns flera brister finns inom tvångsvården. För att kunna ge bättre vård är det viktigt att utbilda vårdpersonalen inom ämnet. Även fortsätt forskning om hur patienter upplever tvångsvård är viktigt för ökad förståelse. / Background: In today’s society many people are suffering from mental illness and every day about 3000 persons are exposed to compulsory treatment in Sweden under the law on compulsory psychiatric treatment or the law on forensic compulsory treatment. Being nursed against their own will can be described as a very difficult experience, where patients’ often loses their autonomy and integrity. Aim: The purpose of this study was to describe patients’ experiences of involuntary inpatient care. Method: In this literature study eight qualitative articles where analyzed using content analysis. The databases used for the article search was: CINAHL, PubMed and PsycInfo. Results: The result shows that the experience of compulsory care provides several different emotions and reactions. Loss of personal autonomy and integrity were experienced by many patients. Staff who abused their position of power made the relationship worse. To be treated with respect and when the staff had time to talk was appreciated and the experience became more positive. Conclusion: The results of the literature study showed that most of the patients experienced compulsory treatment as something negative. In order to provide better care, it’s important to give the medical staff education about the subject. There are also several shortcomings in the compulsory treatment. Although further research on how patients experience involuntary treatment is important for better understanding.

No description available.

I närmare 100 år har sociala frågor diskuterats i Sverige och i takt med att samhället förändras, ändras även synen på människan och samhällets normer och värderingar. Synen på vad som är sociala problem och vad som orsakar dem har förändrats och även det sociala arbetet genomgår förändringar och påverkas kontinuerligt av både lokala och globala processer. De sociala skillnaderna har de senaste årtiondena ökat både mellan och inom länder och sociala skillnader kan idag även ses mellan geografiska områden i städer. När en förvaltningsrätt ska avgöra frågan om ett barn ska vårdas av samhället, övergår det sociala arbetet till att även bli en rättslig process. Syftet i den här studien har varit att undersöka rättstillämpningen av 2 § LVU vid förvaltningsrätten i Luleå och Malmö. Genom valet av de två förvaltningsrätterna får studien med en samhällskontext vilket gjorde det möjligt att närmare undersöka om förändringar av samhällets normer och värderingar även kan ses vid beslut om beredande av vård för barn genom tvång. I studien undersöktes vilka rekvisit de båda förvaltningsrätterna grundat sina beslut på och vilka likheter som kunde ses i det fattade besluten gällande bifall eller avslag på socialnämndernas ansökningar om vård enligt 2 § LVU. En kvalitativ ansats med innehållsanalys som metod har använts för studien som omfattar 31 förvaltningsrättsbeslut och berörde 42 barn. I studien har domskälen i förvaltningsrätternas beslut använts för att identifiera de rekvisit och argument som förvaltningsrätterna angett som grund för sina beslut. Resultatet av de i studien ingående 42 ärendena, med 37 bifall respektive fem avslag, var jämnt fördelade mellan de båda förvaltningsrätterna. Av de fyra rekvisiten i 2 § LVU har de båda förvaltningsrätterna nämnt rekvisitet brister i omsorgen i nästan samtliga bifallna beslut. I de ansökningar som rätterna avslog, angavs också liknande rättsliga argument. Studiens resultat visar på slutsatser om att liknande fall har bedömts på liknande sätt och med liknande rättsliga argument av de båda förvaltningsrätterna.

Varje år tvångsvårdas flera hundra personer enligt Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Vården har bland annat kritiserats för att vara mer förvaring än behandling och utfallsstudier visar att majoriteten av de som genomgår vård enligt LVM fortsätter missbruka efter utskrivning. Vi har studerat om socialsekreterare upplever att deras inställning till vården samt erfarenheter av vårdens utfall påverkar deras bedömningar i utredningar enligt LVM. Genom att intervjua socialsekreterare och analysera det insamlade materialet tillsammans med aktuellt forskningsområde har vi kommit fram till att det finns delade meningar om erfarenheternas och inställningens påverkan. Analysen har med hjälp av maktteori även visat att socialsekreterare befinner sig i en kontext av makt i olika former och att Lagen om vård av missbrukare i vissa fall rymmer ett visst tolkningsutrymme. / <p>2018-06-05</p>