Forskning visar att företag idag bör engagera människor emotionellt snarare än rationellt för att förmedla budskap. Storytelling är ett effektfullt verktyg med fördelen att kunna engagera människor på en emotionell nivå samt att det kan nyttjas inom flera användningsområden. För att genomslagskraften ska bli så stor som möjligt måste företagen ha kontroll över vad det är för budskap som sänds ut. Diskussioner förs dock gällande att dagens företag inte anses ha den rätta kunskapen om storytelling samt att det saknas dokumenterad teori om ämnet. Detta gör att fler studier inom området är av betydelse för storytellingens framtida utveckling. Reklamfilm är en kommunikationskanal som kan användas för att förmedla budskap. Genom reklamfilm kan företag på så vis använda storytelling för att fånga människors uppmärksamhet vilket bland annat kan leda till att stärka ett varumärkes trovärdighet. Problematiken ligger i hur storytelling kan användas i reklamfilm för att förmedla och förstärka budskap.Studien syftar till att öka förståelsen för hur företaget Ikea använder storytelling i mediet reklamfilm för att förmedla samt förstärka budskap. För att uppnå studiens syfte har vi utgått från tre frågeställningar vilket således resulterat i att studiens struktur byggts utifrån tre perspektiv. Det första perspektivet berör ethos, pathos och logos vilket är grunden för retorisk analys samt övertygande kommunikation. Den andra delen handlar om semiotik som syftar till att beskriva och tolka reklamfilmerna genom semiotiska tecken och symboler. Den tredje och sista delen som studien utgörs av är storytellingens fem steg för att skapa genomslagskraft i berättelser.Med hjälp av den etnografiska innehållsanalys som genomförts på reklamfilm har vi studerat dessa tre perspektiv i relation till vetenskaplig litteratur då det hjälpt oss att besvara studiens frågeställningar och därmed uppnå studiens syfte. Ikeas reklamfilmer har blivit föremål för analys då Ikea anses vara ett företag som framgångsrikt arbetar med storytelling för att förmedla budskap, stärka varumärke och för att nå ut till nya potentiella kunder. Studien resulterade vidare i slutsatser om hur Ikea arbetar med storytelling genom reklamfilm och även förslag på hur vi anser att de kan bli ännu bättre.

Denna studie utreder hur reklamfilmsproducenter anpassar sina produktioner för att de ska vara effektiva på en allt mer konkurrensintensiv reklammarknad. Enligt radio- och TV-lagen får svenska TV-kanaler idag sända tolv minuter reklam per timme, samma regler som gäller för till exempel TV3, Kanal 5 och TV6 som sänder från Storbritannien. Studien utgår från en förstudie av den svenska TV-reklammarknaden där det bland annat observerades att den totala reklamtiden, inklusive reklam för kanalens egna program,i ett fall uppgick till hela 26 procent av den totala sändningstiden. För annonsörer och reklaminköpare kan den ökade mängden reklam innebära ett försämrat genomslag och ökade kostnader för att nå ut med sitt budskap till samma mängd mottagare som för några år sedan. Det bidrar dessutom till allmänhetens allt mer negativa inställning, och till att en stor del av tittarna helt undviker TV-reklamen. För att besvara frågeställningen har fem intervjuer med reklamfilmsproducenter från olika svenska produktionsbyråer genomförts. Intervjusvaren analyserades med hjälp av relevanta teorier, om bland annat marknadsföring och filmproduktion, som valdes utifrån det insamlade datamaterialet. Analysen resulterade i ett antal slutsatser och rekommendationer för hur reklamfilmsproducenter kan arbeta för att möta den ökade mängden TV-reklam. Några av de viktigaste slutsatserna var att reklamfilmsproducenterna bör planera filmernas dramaturgiska uppbyggnad så att tittarnas uppmärksamhet snabbt fångas och därefter bibehålls, att väcka känslor hos tittarna för att lämna en eftertanke, samt att sända reklamfilmen ofta och komplettera med annonsering i fler medier för ökat genomslag. / This study investigates how producers of TV commercials adapt their productions to be effective in an increasingly competitive advertising market. According to the Radio and Television Act, the Swedish TV channels are now allowed to air twelve minutes of advertising per hour, the same rules which apply to such channels as TV3, Kanal 5 and TV6 broadcasting from the UK. The study is based on a preliminary study of the Swedish TV advertising market, in which the total advertising time, including advertisements for the channel’s own programs, was observed. In one case the total advertising time amounted to 26 percent of the total broadcasting time. The increased amount of advertising might result in poor advertising impact and increased costs for advertisers and advertising buyers to reach the same amount of viewers as before. It also contributes to the public’s increasingly negative attitude, and the increased avoidance of TV commercials. To answer the question statement, five interviews with producers of TV commercials from different Swedish production agencies were conducted. The interview responses were analyzed using relevant theories about marketing and film production that were chosen based on the collected set of data. The analysis resulted in a number of conclusions and recommendations for how to handle the increased amount of television advertising. Some of the key conclusions was that producers of TV commercials should plan the dramaturgic structure so that the viewer’s attention is quickly captured and thereafter maintained, to evoke the viewer’s emotions, to air the commercial frequently and supplement with advertising in other media to increase impact.

Autoriai skirtingai analizuoja individo nuotaikos ir reklamos ryšį, sunku lyginti tyrimų rezultatus. Rezultatai prieštarauja vieni kitiems, pastebimi netikslumai, apibrėžiant nuotaikos sąvoką. Ankstyvesniuose tyrimuose yra nagrinėjama, kaip nuotaikos pobūdis (teigiama, neigiama nuotaika) yra susijęs su įsitraukimu į reklamas. Keletas kitų tyrimų analizuoja šį ryšį išsamiau, apžvelgdami individų nuotaikos įsisąmoninimo lygio ryšį su reklama bei kokią įtaką šiam ryšiui turi tiriamųjų lytis. Tai naujas ir mažai tyrinėtas aspektas. Šio tyrimo tikslas – nustatyti sąsajas tarp individo nuotaikos ir įsitraukimo į televizinę reklamą. Buvo bandoma nustatyti tiriamųjų lyties, nuotaikos pobūdžio, nuotaikos įsąmoninimo lygio, įsitraukimo į televizinę reklamą ir noro pirkti reklamuojamą produktą ryšius. Tyrimas atliktas anketinės apklausos būdu, taikant Denollet (1993) „Bendros nuotaikos skalę“, Swinkels, Giuliano (1995) „Nuotaikos įsisąmoninimo skalę“, Zaichkowsky (1985) „Asmeninio įsitraukimo klausimyną“ bei papildomus klausimus. Tyrime dalyvavo 171 jaunuolis, turintys 18 – 25 metų. Gauti tyrimo rezultatai patvirtino keltas hipotezes. Nustatyta, kad individų teigiama nuotaika yra susijusi su įsitraukimu į televizines reklamas; individų noras pirkti reklamuojamą produktą yra susijęs su jų teigiama nuotaika. Be to individų patiriama nuotaika ir įsitraukimas į televizines reklamas skiriasi vyrų ir moterų grupėse; individų įsitraukimas į televizines reklamas yra susijęs su noru... [toliau žr. visą tekstą] / In prior studies, consumer researchers have treated concept of mood vaguely and arbitrarily. This has resulted in confusion regarding the substance of mood. Also prior studies advertising-related mood research has addressed relation between mood types (positive, negative mood) and involvement in advertisement. And only few authors addressed the dimensions of mood awareness or individual’s gender. This is a new and slightly researched aspect. The main objective of this study was to find links between individual‘s mood and involvement in TV commercial. Specifically mood type, two dimensions off moods awareness, involvement in TV commercial, gender and willing to buy are posited to interact. It was used The Global Mood Scale (GMS) by Denollet (1993), Mood Awareness Scale (MAS) by Swinkels, Giuliano (1995), Personal Involvement Inventory (PII) by Zaichkowsky (1985) and additional questions. In this study participated 171 individuals who were 18 – 25 years old. Data support both hypotheses. There are links between individual’s positive mood and involvement in TV commercial; also there are links between individual’s positive mood and willing to buy advertised product. Also results showed that mood differs by individual’s gender and there are links between involvement in TV commercial and willing to buy advertised product.

若與其他國家相比，越南的歷史、政治、經濟等方面發展頗為特殊。越南曾經是法、美等帝國之殖民地，先後與日本、法國、美國等先進國家抗爭。脫離帝國統治之後，1976-1985年越南政府採取計劃經濟政策，全國封閉，自1986年起，越南開始進行市場化經濟改革，並配合對外開放與政治鬆綁，如今，越南變成一個充滿潛力及吸引力的新興市場。 隨著外商企業，『廣告』行業也來到越南。跨國企業除了向越南輸出商品，同時『輸出』行銷、廣告技術。西方國家文化產品席捲越南只是來自商業的企圖，還是資本主義的文化霸權？文化帝國主義形式之一？ 本研究透過蒐集，分析二手資料探討越南廣告業的發展，並對在越南跨國廣告公司的十二位負責人、二位越南本土廣告業者利用開放式的問卷進行深度訪談，以瞭解跨國廣告公司十年來如何進入，佔領越南廣告市場以及其目標企圖進一步瞭解文化帝國主義在越南之運作型態。本研究將130則電視廣告以SPSS統計軟體進行內容分析，探討越南廣告內容並瞭解文化價值呈現及西方導向趨勢。 根據命題，研究結果顯示： 目前有接近20家跨國廣告代理商在越南。80％越南廣告市場被跨國廣告公司掌控。越南廣告業剛萌芽，嚴重缺乏廣告附帶服務，所有廣告製造工作要在海外進行。大眾媒體均屬國營，內容貧乏，表面粗糙，消費者相當保守。主要的廣告商品都是國外品牌，大部分是低價錢、重複購買的消費用品。廣告策略簡單，偏向於資訊式廣告。 越南廣告市場富潛力，吸引外商進入。目前廣告在越南的確能夠起影響，改變人的態度與行為，但還不能夠損及越南的文化或成為文化主控者。 在廣告表現方面：在所有採取130則廣告中的產品，沒有屬於高涉入的產品，全部都屬於兩類產品：低涉入/理性和低涉入/感性；來自歐洲地區的產品為多，無本土產品廣告；廣告中使用外國語文的情形，強調產品是先進工業化國家的產品或採用他們之技術的現象相當不普遍； 本研究的貢獻在於，第一，深入探討越南廣告市場的發展背景及現況，提供廣告業者做為參考，降低其進入越南廣告市場的障礙。第二，本研究透過訪問越南跨國廣告公司的高級主管，並整合他們對越南廣告市場的評價及觀點，將研究成果回饋給越南廣告市場及政府作為決策時的參考。 / Abstract: Vietnam is known for its exceptional history, politics and economy. It has been colonized by America and France, and has it has been involved in wars of resistance against developed countries including France, Japan and America. After gaining its independence, the Vietnamese government adopted a closed economy from 1976 to 1985. In 1986 the Communist Party of Vietnam introduced comprehensive economic reform (the Doi moi process), which aimed to develop a socialist-oriented multi-sector market economy under state control. Since opening its door to the world, Vietnam has become a potentially attractive emerging market. With the arrival of multinational clients, advertising was introduced to Vietnam. Multinational companies bring marketing and advertising strategy to this market as well as products. Does this new advertising industry and the multinational companies it represents aim only at profit seeking, or is it also in pursuit of cultural imperialism? This paper focuses on three major objectives. First, it describes the Vietnamese advertising environment in general. Second, it documents the entrance of multinational advertising agencies to the Vietnam market. Third, it analyzes the content of Vietnamese advertising to assess the orientation of its underlying cultural values. The methodologies of in-depth interviews and analysis are used in this paper. The research finds: • Nearly 20 multinational advertising agencies in Vietnam occupy 80% of the market. • The Vietnamese advertising industry is in its primary stage, lacking suppliers. • Most advertisement production is done overseas. • The content of Vietnamese state-owned media is simple and uncreative. Vietnamese consumers are conservative. • Most advertisements are for cheap, foreign-brand consumer products. • Advertising strategies are simple, mostly based on information appeal. • The Vietnamese advertising market is potentially attractive to foreign investors. • In Vietnam advertising might affect people’s attitudes or behavior, but it still has not damaged Vietnamese culture or become “culturally dominant”. In 130 TV commercial samples, there is no high-involvement product advertising. All fall into two categories: low–involvement/rational and low- involvement/emotional. European brands appear most commonly. No local brands are featured. The use of foreign language or emphasis on the country of origin is uncommon in Vietnamese advertising. This paper introduces foreign advertising agencies to the Vietnam advertising environment so that they can avoid potential obstacles when entering the local market. In addition, through in-depth interviews with high-ranking managers of multinational advertising agencies, this paper offers reference material for Vietnamese advertisers and government officials responsible for strategic decisions.

Studiens syfte är att lyfta fram mottagarnas tolkningar om reklamens budskap inom fältet TV-reklam, och dess inkludering av regionala stereotyper. Genom tillämpning av receptionsstudie, där både en semiotisk analys och respondentintervjuer får rum, bidrar studien till fortsatt diskussion inom mottagarstudier. Materialet för den semiotiska analysen är två reklamfilmer från Elons reklamfilmsserie som publicerades 2012, de titulerades Elon Norrland och Elon Småland. Filmerna används även som material för intervjuerna för att kunna framställa det empiriska materialet från respondenterna. Olika teorier används för att styra uppsatsen i rätt riktning, däribland semiotiken med de relevanta begreppen denotation, konnotation och myt. Här återfinns också begreppet stereotyp som är en bärande del i uppsatsen. Bland teorierna finns även polysemin som också är av vikt för studiens resultat. Tillsammans med Halls koder dominant, förhandlande och oppositionell delas svaren från intervjuerna tematiskt in i kategorier. Den semiotiska analysen resulterade i en upptäckt av sammanlänkande kedjor som tillsammans bidrar till en föreställning om och ett skapande av regionala stereotyperna Norrland och Småland. I receptionsstudiens andra del, respondentintervjuerna, framkom resultatet att flertalet respondenter såg reklamerna som humoristiska och många har även uppfattat de regionala stereotyperna, vilket kan tolkas som den dominanta synen. Vidare framgick det att alla inte väljer att fullt ut acceptera de budskap som visas, utan förhandlar snarare med budskapet och det reklamen vill förmedla. Sedan framkom det även att några respondenter satt sig i opposition till dessa stereotyper och förkastade dem. Vi kan konstatera att det finns en polysemisk bild av publikens tolkning. / The purpose of this study is to highlight the recipients' interpretations of the advertising message in the field of TV advertising, and its inclusion of regional stereotypes. Through the application of a reception study, where both a semiotic analysis and respondent interviews are presented, contributes the study to continued discussion within recipient studies. The material for the semiotic analysis is two commercials from Elon's commercial series published in 2012, named Elon Norrland and Elon Småland. These are used as material for the interviews in order to be able to produce the empirical material from the respondents. Different theories were used to steer the essay in the right direction, including semiotics with the relevant concepts of denotation, connotation and myth. The concept of stereotype is also of great importance to the thesis. Polysemy is also included as a theory and together with Hall's three codes; dominant, negotiating and oppositional, the answers from the interviews are divided thematically into several categories. The semiotic analysis resulted in a discovery of interconnecting chains that together contribute to a notion of and the creation of the regional stereotypes Norrland and Småland. In the second part of the reception study, the respondent interviews, the result showed that most respondents saw the advertisements as humorous and many also recognized the regional stereotypes, this can be interpreted as the dominant view. Furthermore, it appeared that everyone does not choose to fully accept the messages that were displayed, but rather negotiate with the message and what the advertisement wants to convey. And lastly some respondents emerged to oppose to these stereotypes and rejected them. We can state that there is a polysemic picture of the audience's interpretation.

The role of advertising in postmodern culture is far more than an impetus to capitalist economy; from its first full flowering in the 1920s, it has addressed its human subjects in ways that exceed considerations of monetary exchange. Advertising has come not only to sell people what they desire – it has also materially changed their desire, and thus the people themselves in the process. Certainly ‘individuals’ have become ‘consumers’ – but the problem is greater than this. Advertising, with its undeniable aspects of fantasy, often stands in complete opposition to critical thinking. This examination explores advertising’s effects on the individual through the critical lenses of ideology and psychoanalysis, concluding that although ideology is a relevant methodology, it remains incomplete. Psychoanalytic theory, on the other hand, provides multiple avenues of interpreting how advertising addresses both the conscious and the unconscious mind, and offers a potential methodology for personal resistance and social change.

Syfte: Syftet med denna studie är att klarlägga hur de politiska partierna formulerar sitt budskap i tv-reklam inför valet till Sveriges riksdag 2010. Teoretiska perspektiv: I denna studie används teori om politisk kommunikation, reklam och marknadsföring. Metod: Tre olika metoder användes vid denna studie. Två typer av visuell analys: bildanalys och filmanalys samt en retorisk analys. Empiriskt material: Avsändarna av filmerna som granskats i denna studie är Moderaterna, Kristdemokraterna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Resultat: De svenska politiska reklamfilmerna använder sig inte av personkampanjer, dvs. de egna politikerna framträder inte alls i filmerna annat än som speakerröster. Resultaten visar också att filmerna skiljer sig åt gällande musikval där Moderaterna och Kristdemokraterna använder sig av mer välkända låtar än de övriga partierna. Socialdemokraterna och Kristdemokraternas budskap formulerar sig mer negativt än Moderaterna och Miljöpartiet. Samtliga partier delar fokus på människan och en jämvikt mellan kvinnor och män, däremot är representationen av etniska och sexuella minoriteter dålig. / Problem: 2010 was the first year when the political parties could advertise in Swedish television during an campaign before the election to the Swedish parliament. Therefore, it’s interesting to study how the political ads in television were formulated and which messages they sent to the viewers. Question at issues: The main study was concentrated on how the political parties formulated their messages. Other research questions were about differences and similarities between the advertisements and if there were differences in presentation and messages between the Alliance and the red-green coalition. Aim: The aim of this study is to illuminate how the political parties formulated their messages in TV-ads. Methodology: Three different methods were used. Two types of visual analysis, movie analysis and image analysis were combined to analyze the visual parts of the ads. The third method was a rhetoric approach to analyze the spoken/written word in the ads. Theoretical Perspective: This study is based on theories concerning political communication in Sweden and USA, advertising and marketing. Empirical foundation: In this study, four political TV-ads from four different parties in the Swedish election 2010 were analyzed; The Moderate party, Christian Democrats, Social Democrats and the Green party. Results: The Swedish political TV-ads do not – contrary to political ads in many other countries – use personal campaigns and theirs political leaders as the main messengers. The ads were similar to each other according to the use of characters and environment in the scenes. The use of music and the use of positive/negative feelings were the things that were the most differentiated between the political ads. The Moderate Party and the Green party were more positive in their messages than the Christian Democrats and Social Democrats were.

本研究主要為探討討論三種酒類之啤酒(Beer)、烈酒(Liquor)、及紅酒(Wine)的電視廣告中，所呈現的舞蹈及其意義，以質化研究方法之符號學的理論取向，解析舞蹈的符號（舞蹈的建構背景、種類、及特徵）；轉借自舞蹈的符號（服裝、服裝的顏色）；其他廣告因素的符號（舞者、廣告文字）；非語言傳播的符號；及媒介鏡頭語言的相關符號，依據符號具與符號義的概念，及明示義與隱含義的符號分析，便以品牌的角度，討論舞蹈應用於三種酒類的電視廣告，所要傳遞的訊息與意涵，並揣摩酒商設計出其舞蹈呈現在他們的廣告，來代表與宣傳產品的目的。 研究發現，藉由舞蹈、舞者、服裝及其顏色，搭配舞者（代言人）的肢體動作、廣告的文字、及鏡頭的一些符號，呈現於酒類廣告，可獲得企業的核心價值、根基、競爭能力等概念；品牌的形象及目標市場；產品的品味、品質、原產地等訊息。此外，不同酒類廣告，傳遞、強調不同的訊息，因此酒商在其廣告中，也設計出不同的舞蹈性質。啤酒類的廣告中，強調年輕的主題，所以啤酒廣告再現了年輕性質的舞蹈風格；烈酒廣告著重有事業成就且有社會地位的成熟男性，因此烈酒類也呈現了屬於正式、成熟性的舞蹈風格；水果酒類的廣告，多以女性為主，因此酒商所引用的舞蹈，也屬於女性演出的舞蹈性質。 / This research discussed dancing construction and its meaning implied on beer, liquor, and wine, example of three different alcohol drinks which can be seen on TV advertisements. By using qualitative research methodology and semiotic theoretical approach, this research tried to analyze five different elements of dancing representation in alcohol drinks TV commercial. These elements are: the resemblance of dance symbols (such as background, type, and its characteristics), factor that contributes to dancing (such as costumes and its colors), advertising elements (such as dancers/endorsers, and texts), non-verbal communication, and visual (camera) language. This analysis was based on the concepts of signifier/signified and connotation/denotation. Alongside with branding point of view, this study was designed to find out the message and the meaning beyond a particular dance assigned to those advertisements. The research was also tried to identify the reasons why the firms choose to exercise a certain dance in their TV commercial as product representative and moreover to advertise it. The research found that through dance representation, the firms attempt to send the message about company core values, foundation, and its competitiveness, as well as the hint to its brand image and target market. The dancing that represented in the advertisements was also showing the taste, quality, and origin of its particular product. Moreover, as different type of alcohol drinks encompassed various type of messages, therefore the variety of dance generous and style were used also different. For example beer TV commercials were prominences young as a theme, thus the dance style applied within was also appertain youngster dance style. On the other hand, Liquor TV advertisements were more focus on a mature male who has carrier achievements and social statuses hence the dance style used on its advertising was far more formal and mature. Finally, wine TV advertisements were more predominantly for female rank, therefore the dance cited by the wine company was also belong to the nature of female dance performances.

Välgörenhetsorganisationer använder sig av emotionell marknadsföring, via bland annat storytelling i reklamfilmer, med avsikten att väcka känslor och erhålla monetära gåvor från mottagarna. En av dessa organisationerna är Barncancerfonden som år 2013 ändrade sitt kommunikationskoncept i takt med att forskningen inom barncancer gick framåt. Numera används den blå stolen, som är en symbol för Barncancerfonden sedan år 2009, för att signalera ett budskap om hopp istället för död och saknad. Detta genom att fylla stolen med barn och inte längre låta den stå tom i deras reklam. Denna studie syftar till att undersöka hur Barncancerfonden konstruerar tre utvalda reklamfilmer som använder storytelling för att förmedla sitt budskap om hopp, samt hur mottagarna i åldern 25-30 år upplever dem. Genom kvalitativa samtalsintervjuer med fem respondenter inom målgruppen, samt analys av reklamfilmernas innehåll kan denna studie konstatera att mottagare upplever reklamfilmer på olika sätt beroende på deras värderingar och tidigare erfarenheter. Faktorer som empati, relaterbarhet och berättelsens dramaturgi influerar mottagarens upplevelse av reklamfilmerna. Studien visar även att den blå stolen, som sedan 2013 är tänkt att vara en symbol för hopp om överlevnad, väcker sorgsna och oroliga känslor samt att stolen upplevs representera att något inte står rätt till.  Förtroendet för Barncancerfonden och trovärdigheten för deras budskap är beroende av hur organisationen framställer sig själva och förmedlar sina värderingar, samt att dessa stämmer överens med mottagarens uppfattning om dem. / Charities use emotional marketing, including storytelling in commercials, with the intention of evoking emotions and obtaining monetary donations from recipients. One of these organizations is the Children's Cancer Foundation, which changed its communication concept in 2013 as research into childhood cancer progressed. Nowadays, the blue chair, which has been a symbol of the Children's Cancer Fund since 2009, is used to signal a message of hope instead of death and missing. This is done by filling the chair with children and thus no longer leaving it empty in their advertising. This study aims to investigate how the Children's Cancer Fund constructs three selected commercials that use storytelling to convey their message of hope, and how the recipients aged 25-30 years old experience them. Through qualitative interviews with five respondents in the target group, as well as analysis of the content of the commercials, this study finds that recipients experience commercials differently depending on their values and past experiences. Factors such as empathy, relatability and the dramaturgy of the story influence the recipient's experience of the commercials. The study also shows that the blue chair, which since 2013 is supposed to be a symbol of hope for survival, evokes sad and anxious feelings and that the chair is perceived to represent that something is not right. Trust in the Swedish Childhood Cancer Foundation and the credibility of its message depend on how the organization presents itself and conveys its values, and whether these are consistent with the recipient's perception of them. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Reklamfilmer berör konsumenter på olika sätt. De kan informera, irritera och rörakonsumenten till tårar. Denna studie undersöker hur fyra emotionella reklamfilmer frånGoogle, Nike, Ikea och Ica påverkar konsumenter. Syftet med studien är att undersöka huremotionell marknadsföring kan se ut, hur konsumenters bild av ett företag kan påverkas avemotionell marknadsföring i videoformat samt vad som kan påverka konsumenter när de serpå reklamfilmer. Syftet besvaras med hjälp av teorier inom marknadsföring, semiotiskinnehållsanalys, storytelling, retorik och musik.Studien har en kvalitativ ansats och undersökningen har genomförts genom åttasemistrukturerade intervjuer fördelade på två grupper, konsumenter i åldrarna 20—30 årrespektive 55—65 år. En inledande studie i form av en fokusgruppsintervju låg till grund förundersökningen. Analyser av reklamfilmerna samt den tematiska analysen avintervjumaterialet visar att olika reklamfilmer påverkar konsumenter på olika sätt. Delsmåste konsumentens bild av företaget stämma överens med dess tolkning av reklamfilmensbudskap, dels måste konsumenten ha ett grundläggande förtroende för företaget. Faktorersom relaterbarhet, musikens roll i reklamfilmen samt konsumentens generella syn på reklampåverkar också hur konsumenten uppfattar reklamfilmerna. Studien visar attkonsumenterna antingen accepterar eller avvisar reklamfilmens budskap baserat på dessafaktorer. / tears. This study examines how four emotional TV commercials from the companies Google,Nike, Ikea and Ica affects consumers. The purpose of this study is to examine what emotionalmarketing may look like, how consumers’ image of a company may be affected by emotionalvideo marketing, as well as what conditions may affect a consumer watching a TVcommercial. The purpose is answered through theories of marketing, semiotic contentanalysis, storytelling, rhetorics and music.This study employed a qualitative research approach and the study was conducted througheight semi-structured interviews of two groups of consumers, consumers aged 20—30 yearsand 55—65 years respectively. A preliminary study consisting of a focus group interview wasconducted preceding the study. Analyses of the commercials and the thematic analysis of theinterviews show that different commercials may affect consumers differently. The consumers’image of the company must correlate with their interpretation of the commercial message,and the consumer must have a fundamental trust in the company. Factors such asrelatability, the role of music in the commercial, as well as consumers’ general view ofcommercials also affect how they perceive the commercials. The study shows that consumerseither accept or reject the commercial message based on these factors.