Vårt arbete behandlar elevers upplevelser och tankar om att tala inför en grupp människor. För att få svar på våra frågeställningar har vi låtit elever i år 4 och år 5, skriva ner sina tankar och funderingar kring detta ämne. Våra resultat är baserade på två stycken undersökningar. Den första undersökningen behandlar elevers situation i kamratgrupper och den andra undersökningen beskriver elevers upplevelser och tankar om hur det känns att framträda inför en grupp människor. I våra resultat visar det sig att övervägande av eleverna tycker det är en stor skillnad att prata inför hela klassen än med sina närmaste kamrater. De blir mer nervösa inför en storgrupp då man är orolig över hur klasskamraterna ska reagera. En annan anledning till den ökade nervositeten är att man inte har fått öva mycket på att framträda. Detta visar på hur viktigt det är att ha en medveten muntlig träning, att skapa ett bra klassrumsklimat och att man som lärare uppmuntrar och berömmer eleverna.

<p>Mitt arbete undersöker hur tysta, duktiga flickor upplever sig själva i klassrummet och varför de, enligt sig själva, är så tysta. Jag har även tittat på hur de upplever klassrumssituationen. Jag har dels tagit reda på hur fenomenet tysta, duktiga flickor behandlas i litteraturen och dessutom genomfört en undersökning där jag använt mig av intervjuer. Jag har intervjuat tio flickor från skolår fem till år åtta och som enligt deras lärare har passat in på kriterierna för tysta, duktiga flickor. </p><p>Undersökningen visade på två huvudorsaker till varför tjejerna var så tysta i klassrummet. De hade antingen ingen lust att yttra sig eller så vågade de inte yttra sig av rädsla för att säga fel eller för att bli retade och kallade för"stud"eller"fjäskis". De flesta av tjejerna var medvetna om att de inte yttrade sig så ofta i klassrummet. Tjejerna tyckte också att pojkarna var de som pratade mest i klassrummet och flera tyckte att det var jobbigt att arbeta för att det var så stökigt och pratigt.</p>

Blyghet är något som blivit alltmer uppmärksammat, kanske främst när det talas om barn i förskolesammanhang. Det finns relativt mycket litteratur och forskning kring ämnet och på internet finns enorma mängder med information och olika sidor för självhjälp och terapiförslag. Främst talas det om blyghet och dess konsekvenser, vilket ofta innebär att den blir negativt betingad. I följande studie tas upp hur pedagoger i förskola och förskoleklass ser på blyghet, både dess negativa sidor men också det positiva som den kan bidra med. Det framkommer också en slags oro gentemot de blyga barnen när man talar om att kunna uttrycka sig och delta i sociala sammanhang. Genom utförda intervjuer med pedagoger och gjorda observationer har mycket kunnat utläsas om hur synen på blyga barn kan vara, men också hur blygheten kan visa sig bland små barn. Intressant att finna är hur samhällets syn påverkar då det ofta verkar vara mer rätt att vara framåt, än att inte vara det. Intresset för denna studie väcktes i samband med egna erfarenheter kring blyghet som barn, men också genom reflektioner gjorda under praktik och arbete i förskola och förskoleklass. Syftet med denna studie är att undersöka hur blyghet bland små barn kan visa sig och hur pedagogers attityd till blyghet är.

This qualitative research study aims to investigate how eight members of the Society of Friends (also known as Quakers) experience a divine presence in their Meeting for Worship. The purpose is also to find out how their identity as Quakers has been created, and to see how they look at their Meeting of Worship when it comes to ritual as a concept. The method used in this study is individual, semi-structured interviews and observations of Meeting of Worship. The results show a relatively homogeneous group of individuals from a secular upbringing who as adults sought out a community where silence is appreciated and used to achieve an experience of a divine presence. Berger and Luckmann's theories of socialization have been applied to the results and the discussion reveals how the secondary socialization has been essential in the process of forming the individual into being a Quaker. There is however one exception, in the form of one participant who grew up in the Society of Friends. Catherine Bell’s ritual theory, that no ritual can be defined without its context, can be applied to the Quaker’s view of a ritual. The view Bell has on rituals can be used to understand the views shared by the participants in the study.

Vissa elever i svenska skolan väljer att sitta tysta i klassrummet. Syftet med denna litteraturstudie var att utröna vad aktuell forskning säger om "tysta elever" och vilka konsekvenser denna tystnad kan få för dessa elevers prestationer i klassrummet. De frågor som ställdes för att besvara studiens syfte var: ”Varför väljer vissa elever att vara tysta?” och ”På vilket sätt påverkas tysta elevers prestationer i ämnet svenska?”. En systematisk litteraturstudie genomfördes och fyra studier användes för att besvara syftet och de ställda frågorna. Resultatet visar att det finns många anledningar till varför elever väljer att vara tysta. Exempel på dessa anledningar kan vara blyghet, talängslan, ointresse, tidspress och mobbing. Resultatet visar också till viss del att tysta och blyga elever riskerar att få svårt att utveckla de färdigheter som målen i svenska kräver. Denna studie belyser också vikten av att fler studier inom detta område görs i Sverige.

Uppsatsen är en kvalitativ analys av intervjuer med högstadielärare med en fenomenografiskt inspirerad ansats. Syftet med följande uppsats är undersöka högstadielärares erfarenheter av utmaningar i religionsundervisningen, med särskilt avseende på utmanande elever. Det är fyra högstadielärare som har intervjuats från tre olika skolor. Analysen av intervjuerna leder till att tre huvudteman har plockats fram vilka var, fördomar som utmaning, kognitiva utmaningar samt disciplinära utmaningar. Under dessa har sedan ytterligare ett par underrubriker tagit plats, för att förtydliga skillnaden mellan exempelvis utmaningen med tysta/verbala eleveroch stök, då båda hamnar under disciplinära utmaningar.  Det framkommer att det finns ganska liknande återkommande upplevelser om vad som är utmaningar inom religionsundervisningen. Däremot skiljer det sig ibland åt vad gäller lärarnas sätt att hantera utmaningar samt vad de tror är de bakomliggande faktorerna.

Syftet med den här studien var att studera hur förskollärare förhåller sig i sitt pedagogiska arbete med de tysta barnen. Detta eftersom de tysta barnen tenderar till att ”glömmas bort” och missa viktiga delar som gynnar deras utveckling. Vi har undersökt vilka bakomliggande orsaker som kan finnas till varför barnen är tysta och vilka metoder och pedagogiska hjälpmedel som kan användas för att gynna de tysta barnens utveckling. Detta har vi gjort genom en kvalitativ studie där vi har intervjuat fem förskollärare i semistrukturerade intervjuer. Därefter har materialet analyserats utifrån delar av det sociokulturella perspektivet tillsammans med tidigare forskning inom området. Resultatet från studien belyser olika delar som är extra viktiga för att gynna de tysta barnens utveckling. Dessa delar är; en trygg och inbjudande miljö, anknytning och socialt samspel. Till sist har vi också diskuterat studiens resultat och jämfört detta med tidigare studier.

AbstractDen här undersökningen har som syfte att se om och i sådana fall hur lärare i fritidshem arbetar inkluderande med tysta och osynliga elever, de elever som flyter med i fritidshemmets verksamhet oavsett sammanhang. För denna studie har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer med sex utbildade fritidshemslärare. Symbolisk interaktionism och ramfaktorteorin har använts som utgångspunkt i bearbetningen av det empiriska materialet och i analysarbetet. Symbolisk interaktionism har kopplats till detta arbete genom att fritidshemslärare och elever ska kunna förstå och tolka varandra med hjälp av gemensamma symboler. Ramfaktorteorin har använts för att förstå fritidshemslärarnas olika förhållningssätt utifrån de yttre ramfaktorernas påverkan. Undersökningens resultat visar framförallt att fritidshemslärarna anser att goda relationer mellan fritidshemslärarna och eleverna är nyckeln till att få de tysta och osynliga eleverna inkluderade i verksamheten. Resultatet visar även att personalen anser att storleken på elevgrupper och personalstyrka, mängden tid samt miljön, skapar möjligheter eller hinder för huruvida fritidshemslärare kan förhålla sig till de tysta och osynliga eleverna.

Syftet med denna studie har varit att studera pedagogers förhållningssätt gällande det tysta barnet då det ibland riskerar att glömmas bort. Möjliga orsaker till att barnet är tyst har undersökts och strategier för att inkludera det tysta barnet i verksamheten har lyfts. Vi har valt att göra en kvalitativ studie där fyra pedagoger deltagit i semistrukturerade intervjuer. Vidare har materialet analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet. I analysen har vi tagit del av tidigare forskning för att förstå och bearbeta vårt material. Studiens resultat har visat att anknytning, miljö och samspel är av stor vikt för att främja det tysta barnets utveckling. Det framgick vidare att pedagogerna tycker det är svårt att tillgodose alla barn då barngrupperna idag är stora. Detta menar dem gör det extra svårt att se och uppmärksamma det tysta barnet. I diskussionen har vi sammanfattat resultatet samt jämfört vår studie med andra studier. Nyckelord: Tysta barn, anknytning, samspel, sociokulturellt perspektiv, miljö, trygghet, förskola.

Syftet med studien var att belysa barn som är tysta, oroliga och ängsliga, och dess koppling till ångest. Dessa barn löper större risk att drabbas av psykisk ohälsa, mobbning och utanförskap då de inte får tillräckligt med uppmärksamhet och stöd i förskolans verksamhet. I denna kvalitativa studie undersöks hur förskollärare, specialpedagoger och rektorer talar om de tysta, ängsliga och oroliga barnen och hur relationer påverkar barnens rätt till likvärdig utbildning. Resultatet i studien visar att barns engagemang i aktiviteter och hur mycket barn stör i verksamheten, var avgörande för hur mycket stöd de fick. Det som respondenterna huvudsakligen efterfrågade var mer kunskap om tysta, oroliga och ängsliga barn, och kopplingen till ångest. De önskade även en samverkan och samsyn i sina verksamheter, för att kunna ge dessa barn bättre förutsättningar för utbildning.