Bakgrund: Brottsmedling i brottsmål som involverar unga lagöverträdare är en viktig del av rättsväsendet och av socialt arbete. Medlingen, som är en del av filosofin reparativ rättvisa ämnar vara till nytta för både gärningsman och offer. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka huvudteman som går att identifiera i tidigare forskning inom ämnet. Metod: En scoping review version litteraturstudie med tematisk analys användes som metod för att svara på syftet. Sökningar utfördes i databasen Primo. Tio studier valdes ut. De valda artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades enligt teman. Resultat: Intresset bland brottsoffer för att delta i medling är stort och medlingen kan vara en mycket viktig del i offrets rehabiliteringsprocess. Många brottsoffer har positiva upplevelser av medlingsförfarandet och dess effekter, men upplever även besvikelse på processen och dess resultat är vanligt förekommande hos deltagande brottsoffer. Att få en ursäkt av sin gärningsman är för merparten av brottsoffren som deltar i medling mycket viktigt. Ursäkten är även viktig för gärningsmannen och förhoppningar om förlåtelse från sitt offer är vanligt bland gärningsmännen. Förlåtelse är tillsammans med andra aspekter påverkande på huruvida medlingsprocessen skapar minskad på återfallsförbrytelse för dessa gärningsmän. Medlaren har en mycket viktig roll i medlingsprocessen och påverkar alla aspekter av hur den fortskrider samt vad den resulterar i. Slutsats: Medlingsprocessen är viktig för de individer som erbjuds att delta och har potential att påverka ett brottsoffers rehabilitering samt en gärningsmans framtida sociala beteende och kriminella bana / Background: Victim offender mediation in criminal cases involving youth offenders is an important part of the judiciary and of social work. Mediation, which is part of the philosophy of reparative justice, intends to benefit both the perpetrator and the victim. It also strives to promote recidivism and prosocial behavior of the perpetrator. Aim: The aim of the study is to investigate which main themes can be identified in previous research on the subject. Method: A scoping review approach of literature study with applied thematic analysis was used as a method to answer the purpose. Searches were performed in the database Primo. Ten studies were selected. The selected articles were quality reviewed and analyzed according to the themes. Result: The interest among crime victims in participating in mediation is large and mediation can be a very important part of the victim's rehabilitation process. Many victims have positive experiences of the mediation process and its effects, but also experience of disappointment in the process and its results are common among the victims. Receiving an apology from your perpetrator is very important for most victims who participate in mediation. The apology is also important to the perpetrator and hope of forgiveness from one’s victim is common among the perpetrators. Forgiveness, together with other aspects, affects whether the mediation process creates a reduction in recidivism for these perpetrators. The mediator has a very important role in the mediation process and affects all aspects of how it progresses and what it results in. Conclusion: The mediation process is important for the individuals who participate and has the potential to influence a victim's rehabilitation and a perpetrator's future social behavior and criminal path.

Bakgrund: Brottsmedling i brottsmål som involverar unga lagöverträdare är en viktig del av rättsväsendet och av socialt arbete. Medlingen, som är en del av filosofin reparativ rättvisa ämnar vara till nytta för både gärningsman och offer. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka huvudteman som går att identifiera i tidigare forskning inom ämnet. Metod: En scoping review version litteraturstudie med tematisk analys användes som metod för att svara på syftet. Sökningar utfördes i databasen Primo. Tio studier valdes ut. De valda artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades enligt teman. Resultat: Intresset bland brottsoffer för att delta i medling är stort och medlingen kan vara en mycket viktig del i offrets rehabiliteringsprocess. Många brottsoffer har positiva upplevelser av medlingsförfarandet och dess effekter, men upplever även besvikelse på processen och dess resultat är vanligt förekommande hos deltagande brottsoffer. Att få en ursäkt av sin gärningsman är för merparten av brottsoffren som deltar i medling mycket viktigt. Ursäkten är även viktig för gärningsmannen och förhoppningar om förlåtelse från sitt offer är vanligt bland gärningsmännen. Förlåtelse är tillsammans med andra aspekter påverkande på huruvida medlingsprocessen skapar minskad på återfallsförbrytelse för dessa gärningsmän. Medlaren har en mycket viktig roll i medlingsprocessen och påverkar alla aspekter av hur den fortskrider samt vad den resulterar i. Slutsats: Medlingsprocessen är viktig för de individer som erbjuds att delta och har potential att påverka ett brottsoffers rehabilitering samt en gärningsmans framtida sociala beteende och kriminella bana. / Background: Victim offender mediation in criminal cases involving youth offenders is an important part of the judiciary and of social work. Mediation, which is part of the philosophy of reparative justice, intends to benefit both the perpetrator and the victim. It also strives to promote recidivism and prosocial behavior of the perpetrator. Aim: The aim of the study is to investigate which main themes can be identified in previous research on the subject. Method: A scoping review approach of literature study with applied thematic analysis was used as a method to answer the purpose. Searches were performed in the database Primo. Ten studies were selected. The selected articles were quality reviewed and analyzed according to the themes. Result: The interest among crime victims in participating in mediation is large and mediation can be a very important part of the victim's rehabilitation process. Many victims have positive experiences of the mediation process and its effects, but also experience of disappointment in the process and its results are common among the victims. Receiving an apology from your perpetrator is very important for most victims who participate in mediation. The apology is also important to the perpetrator and hope of forgiveness from one’s victim is common among the perpetrators. Forgiveness, together with other aspects, affects whether the mediation process creates a reduction in recidivism for these perpetrators. The mediator has a very important role in the mediation process and affects all aspects of how it progresses and what it results in. Conclusion: The mediation process is important for the individuals who participate and has the potential to influence a victim's rehabilitation and a perpetrator's future social behavior and criminal path.

Ungdomsbrottsligheten i Sverige är ett stort problem enligt svensk nyhetsmedia, och vi möts av nyhetsrapportering om att våldsbrott bland unga blir allt vanligare och att det sker att oftare. Narkotikamissbruk, vandalisering, misshandel och organiserad brottslighet är skenande hos unga lagöverträdare. Det svenska rättssystemet saknar verktygen att lösa denna situation, då ungdomskriminella ofta är återfallsförbrytare. Det är bara en tidsfråga innan du faller offer för den här kriminella vågen. Är det här den verklighet vi lever i, eller är det en verklighet som nyhetsmedia väljer att visa genom att skapa sin egen bild av verkligheten? Resultaten av denna studie visar att svensk nyhetsmedia följer en egen agenda och använder några återkommande diskurser för att uppnå detta. Genom att använda en kritisk diskursanalys kommer författarna till denna studie undersöka hur svensk nyhetsmedia beskriver unga lagöverträdare. / Juvenile delinquency is a big problem in Sweden according to the news media. The newsreports that violent crime among youths is occurring frequently, now more than ever before. Drug use, vandalism, abuse, and organized crime is rampant among the criminal youth. The Swedish justice system is powerless to resolve this issue, as reoffenders are a common occurrence among the criminal youth. It is only a matter of time before you fall victim to this criminal wave. Is this the reality we live in, or is what the news media wants to portray by constructing their own version of reality? The findings of this study show that the news media are pursuing their own agenda and are using an occurring set of discourses as their means. The authors of this study are, through a critical discourse analysis, investigating how the news media are describing the criminal youth in Sweden.

Juvenile offenders and their paths to delinquency and norm-breaking behaviour has always been a highly relevant issue for social work. Young people are more often than before breaking the law or being a victim to different kinds of crime. When social workers use risk and protective factors in their work with these kids it is a great asset for the social worker to be able to analyse how gender and gender norms affect the juvenile offenders. Based on research made by E. van der Put et al. (2014); Lederman & Brown (2000); Dixon, Howie & Starling (2004); Martin et al. (2008); Emeka & Sorensen (2009) and Socialstyrelsen (2020a), young delinquent females have a higher need for psychiatric support in prevention and intervention methods. These needs of young delinquent females might be forgotten when using the standardised methods that have been developed for young delinquent men since they´re overrepresented in the crime statistics. The Swedish Socialstyrelsen does not use gender specific risk- and protective factors in their manuals. In this paper we have analysed the relation between Socialstyrelsens work and the chosen scientific studies. The question of how Socialstyrelsen will incorporate gender specific risk and protective factors in order to elaborate their future manuals, or if they will keep the gender-neutral risk and protective factors as a way of amplifying the social workers discretion still remains. / Ungdomsbrottslingar och deras vägar till brottslighet och normbrytande beteende har alltid varit en högst relevant fråga för socialt arbete. Unga människor bryter oftare än tidigare mot lagen eller utsätts för olika typer av brott. När socialarbetare använder risk- och skyddsfaktorer i sitt arbete med dessa barn är det en stor tillgång för socialsekreteraren att kunna analysera hur kön och könsnormer påverkar ungdomsbrottslingarna. Baserat på forskning gjord av E. van der Put et al. (2014); Lederman & Brown (2000); Dixon, Howie & Starling (2004); Martin et al. (2008); Emeka & Sorensen (2009) och Socialstyrelsen (2020a), kan vi se att unga kvinnliga lagöverträdare har ett högre behov av psykiatriskt stöd i preventions- och interventionsmetoder. Dessa behov hos unga kvinnliga lagöverträdare riskerar att bortses vid användning av standardiserade metoder som har utvecklats för unga brottsliga män. Detta eftersom att män är överrepresenterade i brottsstatistiken vilket skapat en manlig norm inom kriminalvården. Socialstyrelsen använder exempelvis inte sig av könsspecifika risk- och skyddsfaktorer i sina ordinarie metoder. I denna artikel har vi analyserat relationen mellan Socialstyrelsens arbete och de valda vetenskapliga studierna. Frågan om hur Socialstyrelsen kommer att införliva könsspecifika risk- och skyddsfaktorer för att utarbeta sina framtida manualer, eller om de kommer att behålla de könsneutrala risk- och skyddsfaktorerna som ett sätt att förstärka socialarbetarnas handlingsutrymme kvarstår.

The purpose of this study was to investigate what different relevant professionals are experiencing regarding parental responsibility and commitment in their contact with juveniles and their parents. Our main focus was socially disadvantaged families. We also wanted to investigate the professionals' opinions on principal parental responsibility since the Swedish political party Moderaterna recently suggested the sum of joint and several liability should be raised in order to motivate parents to take responsibility and hinder their juveniles from committing criminal acts. A qualitative study was implemented and included six interviews. The informants are all employed in different fields of work in Malmö town in which they meet children and their parents, foremost in troublesome situations. Our empirical data were compared to and analysed with previous research data such as peer reviewed studies and scientific articles. This was carried out in combination with two theoretical perspectives relevant to the purpose of our study and its questions at issue. Most of the previous research indicates that juvenile delinquency is mainly contributed by structural problems and that different ways of punishing parents for the acts of their children seldomly increases the likelihood of decreased offending. On the contrary it seems to impair the situation of the affected families even more. The result of our empirical data showed that most of our informants did not regard parental commitment or responsibility as an issue or that the parents they meet lack these kinds of characteristics. Furthermore the overall opinion on a raised sum of joint and several liability was that it would serve no good since the main persuasion of the informants was that structural problems and lack of tools to control and monitor juveniles were the key issues.

Crime and deadly violence have increased in Sweden in recent years. Victims and perpetrators have become younger and research shows that the majority of crimes committed in society today are committed by young men (Estrada, 2022). Why some people choose a criminal lifestyle of violence and crime is a question many often ask. The purpose of the study was therefore to investigate which factors protect and which factors increase the risk of criminal behavior in a child. I chose to do a theoretical thematic literature study of two books in order to investigate which risk and protective factors I could find that influence a person to become criminal or not criminal. The study was based on previous research of risk and protective factors and two selected books which are Nicola Lunabba's autobiography Will you be sad if I die? (2022) and Gangster life: crimes, the gang and life on the street (2021) written by Jacob Härnqvist. The research results of the study showed that there are several risk factors for a child to develop criminal behavior and examples of these are growing up with a weak economy, abuse,violence, lack of love and support and difficulties in controlling their aggression. The result also showed the importance of protective factors and that these in turn can be feelings of support and love, good relationships, routines and interests and future plans. The study also showed how deviant behavior in a child at an early age often has an increased risk of continuing into adulthood, which means that one should work preventively against crime in the child's early age. At the same time, the study showed that the reason why a child develops criminal behavior is complicated and is caused by a variety of factors that interact at the child's different levels. It is therefore not possible to give a concrete answer as to why a child develops criminal behaviour, but is instead based on the child's environment, characteristics and risk and protective factors.

The purpose of the study was to analyse how juveniles who were charged with and/or convicted of crimes were presented in The Care of Young Persons (Special Provisions) Act (LVU) -judgments, from a gender perspective. Fairclough's critical discourse analysis was used to answer the research questions. The theoretical foundation consisted of social constructionism, Fairclough’s critical discourse analysis and Hirdman’s theory about gender systems. The main result of the study showed differences in how the juveniles were described and presented based on gender discourses. Girls were described as vulnerable and in need of protection and support. Boys were described as aggressive and threatening. Two discourses were found, the victims discourse - focusing on girls as victims of their situation and actions, and the perpetrators discourse - focusing on boys as responsible for their own situation and actions. The discourses showed societal power structures that could maintain a hierarchy between the genders, where boys are superior. / Studiens syfte var att undersöka hur unga som begått och/eller misstänks för brott framställdes i LVU-domar utifrån ett genusperspektiv. Faircloughs kritiska diskursanalys användes som metod för att besvara studiens frågeställningar. De teorier som användes i studien var socialkonstruktivism, Faircloughs kritisk diskursanalys och Hirdmans genussystemteori. Huvudresultatet i studien visade skillnader i hur de unga beskrevs och framställdes utifrån gennusdiskurser. Flickor beskrevs som utsatta, sårbara och i behov av skydd och stöd. Pojkar beskrevs som aggressiva och hotfulla. Två diskurser synliggjordes, offerdiskursen - fokus på flickor som offer för sin situation handlingar och förövardiskursen - fokus på pojkar som ansvariga för sin egen situation och handlingar. Diskurserna synliggjorde samhälleliga maktstrukturer som kan diskuteras upprätthåller en hierarki mellan könen, där pojkar står överst.

Syftet med denna studie är att ge en bild av hur socialarbetare inom socialtjänsten ser på och arbetar med förtroende gentemot unga lagöverträdare. Studien har sin utgångspunkt i fyra kvalitativa semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med socialarbetare som arbetar behandlande eller med insatser gentemot unga lagöverträdare inom Södertäljes kommuns socialtjänst. Bearbetningen av empirin har sin utgångspunkt i en tematisk analys med en hermeneutiskt-fenomenologisk analysmetod. Resultaten har analyserats med hjälp av två teoretiska utgångspunkter: Anknytningsteori och systemteori. Studien visar att socialarbetarna behöver vara självmedvetna avseende sina egna föreställningar och sin egna hållning som en utgångspunkt. Genomgående träder genuinitet, ärlighet och transparens fram som viktiga aspekter för att skapa förtroende. Socialarbetaren behöver försöka förstå och vara medveten om den unge lagöverträdarens historia för att sedan använda olika förhållningssätt för att skapa förtroende. Att se bortom den unge lagöverträdarens beteende och visa på ett engagemang genom att finnas där när ungdomen behöver socialarbetaren, gynnar förtroendeskapandet. Socialarbetaren behöver därtill hitta sätt att navigera i sin organisation och använda sig av sina kollegor som stöd i detta komplexa arbete när det kommer till att skapa förtroende gentemot unga lagöverträdare. / The purpose of this study is to give a picture of how social workers in the social service look at and work with trust towards young offenders. The study has its starting point in four qualitative semistructured focus group interviews with social workers who work treating or with interventions towards young offenders within Södertälje municipality's social services. The processing of the empirical data has its starting point in a thematic analysis with a hermeneutic-phenomenological analysis method. The results have been analyzed using two theoretical starting points: Attachment theory and system theory. The study shows that social workers need to be self-aware of their own beliefs and their own attitude as a starting point. Throughout, genuineness, honesty and transparency emerge as important aspects for building trust. The social worker needs to try to understand and be aware of the young offender's history and then use different approaches to build trust. Looking beyond the young offender's behavior and showing a commitment by being there when the young person needs the social worker, benefits the building of trust. The social worker also needs to find ways to navigate their organization and use their colleagues as support in this complex work when it comes to building trust with young offenders.

Syftet med denna studie är att med ett genusperspektiv undersöka hur flickor respektive pojkar som misstänks för brott beskrivs i socialtjänstens yttranden som upprättas enligt § 11 i Lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. Studien baseras på 28 yttranden inhämtade från två olika domstolar i Stockholm. Yttrandena gäller 14 flickor och 14 pojkar i åldrarna 15–18 år som antingen är misstänkta för misshandel, stöld, våld mot tjänsteman eller brott mot knivlagen och andra farliga föremål. Empirin har bearbetats genom tematisk analys och analyserats utifrån begreppen genusregimer, genus, den manliga normen och avskiljandets logik, samt genusrättvetenskap. Vi har även analyserat resultaten utifrån tidigare beskrivna perspektiv på ungdomsbrottslighet. Vårt resultat visar på att det finns skillnader i beskrivningarna av flickor och pojkar, där flickor beskrivs mer positivt och pojkar mer negativt. Det finns vidare skillnader i fokus, där flickornas familjerelationer och pojkarnas fysiska hälsa och fritidsintressen betonas. Flickorna beskrivs i förhållande till sin kriminalitet som passiva och mindre farliga för samhället, medan pojkarna ses som aktiva och mer kriminellt farliga. Resultatet indikerar också att flickors kriminalitet konstrueras på olika sätt, men med övergripande kvinnligt kodade ord. För pojkarna framkommer både aggressivitet och sårbarhet i beskrivningarna. / The purpose of this study is to explore, from a gender perspective, how girls and boys accused of crimes are described in the social services' statements regarding juvenile delinquents. The study is based on 28 statements retrieved from two different courts in Stockholm. The statements concern 14 girls and 14 boys between the ages of 15 and 18 who are accused of various crimes. The empirical data has been processed through thematic analysis. Our results show that there are differences in the descriptions of girls and boys, where girls are described more positively and boys more negatively. There are also differences in focus, where girls' family relationships and boys' physical health and hobbies are emphasised to a greater extent. In relation to their criminality, girls are described as passive and less dangerous to society, while boys are seen as active subjects and more criminally dangerous. The results also indicate that girls' criminality is constructed in different ways, but with overall female-coded words. For boys, both aggressiveness and vulnerability emerged in the descriptions.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur socialsekreterare som arbetar med unga lagöverträdare upplever insatser för målgruppen samt om och i så fall hur de upplevelserna påverkar utredningsarbetet. I frågeställningarna ingick även vilken roll ungdomars vårdbehov i relation till samhällsskydd och ungas eventuella behov av skydd spelar i dessa upplevelser. Empirin har bearbetats med hjälp av tematisk analys. För att besvara syftet genomfördes semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare som arbetar med unga lagöverträdare i en medelstor kommun. Studiens huvudsakliga teoretiska ramverk har varit Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater, med nyinstitutionell organisationsteori som kompletterande teori. I studien påvisades ett antal centrala upplevelser i relation till befintliga insatser. Tillgängliga insatser för unga lagöverträdare upplevdes i många fall utdaterade i relation till överväldigande förändringar i målgruppens förutsättningar. Exempel på detta som påvisades var att kriminalitet hos unga upplevs ha sjunkit i åldrarna och blivit av en grövre karaktär, vilket en majoritet av respondenterna menar inte speglas i hur insatser är utformade i dagsläget. I studien påvisades även en upplevd brist på lämpliga utförare, vilket dels beskrevs härstamma från att utförare av vissa insatser (i synnerhet familjehemsplacering men även i viss mån HVB) inte vill ta emot ungdomar med exempelvis kriminalitet eller pågående missbruk. Brist på t.ex HVB som var utrustade att behandla ungdomar med flera olika typer av behov och/eller problematik påvisades också. Vidare påvisades att arbetet påverkades av att ständigt behöva allokera otillräcklig tid. Slutligen visade studien att ungas skyddsbehov var en väsentlig faktor i särskilda ärenden, och som av nödvändighet behövde prioriteras över ungas vårdbehov. Samhällsskydd upplevdes inte som en lika central faktor.