No description available.

This study focuses on examining whether there is a link between crime/street violence and socioeconomically disadvantaged/neglected areas. The study was executed on the basis of professionals' perspective on the issue. The study analyzes young men but the result is based on empirical data from interviews with the professionals who are or have been in touch with young men whose lifestyle is characterized by criminality. The interviewees are professionals in different fields such as social services, leisure activities, politics, defector activities etcetera. Therefore, the study is similar to a casestudy. Our study is conducted with the help of semi-structured interviews since we have chosen a qualitative research method with an abductive approach. The results show that the connection between the issues surrounding street violence and the socioeconomically neglected areas is strong. The stigma around the area and the lack of meaningful leisure leads to risk factors for the young men, in terms of education with fewer resources, overcrowding in their homes, poverty and exclusion in society. These factors in turn lead individually or collectively to the young men being attracted to a lifestyle that is characterized by crime, violence, drug trafficking and so on. Labeling theory was a highly current theory which most of the interviewees pointed out. Bothstigma and labeling of people who live in the neglected areas can cause street violence. This in turn causes fragile social ties in society. Developmental psychopathology is another theory that helped us answer the results in this study. The collected data shows how development differs from one individual to the other, how one person who in general lives under the same circumstances manages to stay away from criminality while another individual doesn't. The conclusion that was drawn from this study, among others, is that a root cause of street violenceis the neglecting of these areas. There is a necessity for more resources and dedicated workers in school, workers in extracurricular functions and other adults that work in close connection to the young men. / Denna studie fokuserar på att undersöka om det finns en koppling mellan kriminalitet och socioekonomiskt eftersatta/utsatta områden. Detta undersöks med avstamp i de yrkesverksammas perspektiv på problematiken. Studien undersöker unga män men resultatet baseras på empirin från intervjuer med yrkesverksamma som är eller har varit i kontakt med unga män vars livsstil präglas av kriminalitet. Intervjupersonerna är yrkesverksamma inom olika fält såsom Socialtjänsten, fritidsverksamheter, politik, avhopparverksamhet med mera. I och med detta liknas undersökningen en fallstudie. Studien genomförs med hjälp av semistrukturerade intervjuer då vi valt en kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats. Resultatet visar att kopplingen mellan problematiken kring gatuvåldet och de socioekonomiskt eftersatta områdena är stark. Stigman kring områdena och avsaknaden av en meningsfull fritid orsakar riskfaktorer för unga män i form av bland annat bristfällig skolgång med få resurser, trångboddhet, fattigdom och utanförskap. Dessa faktorer leder i sin tur individuellt eller kollektivt till att unga mändras till en livsstil som präglas av bland annat kriminalitet, våld och droghandel med bristande tillit för de vuxna och ansvariga. Stämplingsteorin kom att bli en högst aktuell teori som merparten av intervjupersonerna beskrev. Både stigmatisering och stämpling av de människor som är bosatta i de eftersatta områdena kan komma att bli en direkt följd av gatuvåld i förhållande till den socioekonomiska eftersattheten. Detta i sin tur orsakar sköra sociala band i samhället. Utvecklingspsykopatologi var en annan teori som hjälpte oss besvara resultatet i studien. Empirin visade på hur utvecklingen skiljer sig från individ till individ när vissa av unga männen som levt under i princip samma förutsättningar lyckas undvika att hamna i en kriminell livsstil, medan andra inte lyckas undvika det. Studiens slutsatser påvisar bland annat att en grundorsak till gatuvåldet är den socioekonomiska eftersattheten. Det finns ett behov av starkare resurser och engagerad personal i skola, fritidsgårdar och andra platser där unga män vistas då dessa faktorer är avgörande för deras uppväxt och framtid.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse social påverkan upplevs ha i förebyggande av avvikande beteende och våldsutövning samt att diskutera hur Fittjabors förhållningssätt till och erfarenheter av preventiv vuxenroll och kollektiv självförmåga under perioden 1971–2020 kan förstås teoretiskt. Teori och metod: Den teoretiska referensramen utgörs av teorin om kollektiv självförmåga med fokus på social påverkan och teorin om sociala band med fokus på vardagsanknytning. Datainsamlingsmetoden utgörs av semi-strukturerade djupintervjuer med tio vuxna Fittjabor. Resultat och analys: Informanterna redogör för upplevda svårigheter men även för vikten av att utöva social påverkan vid förekomsten av avvikande och kriminella beteenden hos unga män i Fittja. De anser att vuxna lokalbor bör ha en grundläggande preventiv roll i förhållande till unga män i området. För att social påverkan ska kunna fungera brottspreventivt krävs enligt informanternas upplevelser att relationer mellan Fittjaborna stärks, att boende och verksamma aktörer i Fittja samverkar, att vuxna (både lokalbor och aktörer) bygger relationer till unga män i området samt att preventiva insatser sätts in tidigt. Vuxna Fittjabor har av informanterna med åren upplevts utöva allt mindre social påverkan och särskilt undvikit subgrupper av unga män, det vill säga unga män med tydlig koppling till en kriminell livsstil. Detta har i analysen diskuterats som en eventuell delförklaring till varför unga mäns beteenden under 2010-talet och 2020 upplevs ha nått en nivå som är svår att reglera med social påverkan. Analysen har vidare framhållit att social påverkan är ett beteende som vuxna lokalbor behöver träna sig själva i att utöva och unga män tränas i att motta, men även att det behöver utövas kontinuerligt och riktas mot samtliga unga män för att förebygga bildandet av subgrupper som frikopplar sig från den konforma samhällsordningen och lokalbefolkningens påverkan. / Aim: This study aims to investigate the perceived significance of social influence in deviant behavior and community violence prevention and to discuss how Fittja resident’s perceptions of pre­ventive adult roles and collective efficacy during 1971–2020 can be understood theoreti­cally.   Theory and method: The theoretical framework consist of collective efficacy theory, focusing on social influence and social bonds theory, focusing on everyday attachment. Data was collected by using semi-structured in-depth interviews with ten adult Fittja residents. Results and analysis: The informants report on perceived difficulties but also on the importance of exercising social influence towards young men with deviant and criminal behavior in Fittja. They believe that local adults should have a basic preventive role in relation to young men in the area. According to the informants, certain measurements need to be taken to obtain crime prevention effects from social influence: a) relations between Fittja residents need to be strengthened, b) collaboration between residents and local actors in Fittja needs to be established, c) adults (both residents and local actors) need to build relationships with young men in the area and d) preventive measures need to be taken early. Adult residents have according to the informants over the years been perceived to exert less and less social influence and especially avoid subgroups of young men, meaning young men with a clear connection to a criminal lifestyle. The analysis shows that this could be a possible partial explanation for why young men’s behavior during the 2010s and 2020 is perceived to have reached a level that is difficult to regulate with social influence. The analysis argues that social influence is a behavior that adult residents need to train themselves in exercising and young men trained in receiving, but also that social influence needs to be exercised continuously and directed at all young men to prevent the formation of subgroups that disconnect from conformity and the influence of the local population. / Populärvetenskaplig sammanfattning  Denna studie undersöker vilken betydelse social påverkan upplevs ha inom lokalsamhällen. Studien lyfter frågan huruvida boende i Fittja har reagerat på inkorrekta och kriminella beteenden hos unga män i området och om upplevs kunna vara en metod för förebyggande av avvikande och mindre kriminella beteenden samt på längre sikt våldsutövning i form av skjutvapenvåld. Tio vuxna Fittjabor har intervjuats om synen på sin egen roll i förebyggande av ungdomskriminalitet i området samt om upplevelser av hur de och andra Fittjabor har utövat social påverkan under perioden 1971–2020. Studien utgår från de teoretiska perspektiven social påverkan och vardagsanknytning som hämtats och modifierats ur teorin om kollektiv självförmåga och teorin om sociala band. De teoretiska perspektiven har integrerats med grund i idén om att när vuxna i lokalsamhällen har en god relation och dialog med unga män i området, så underlättas möjligheten att tillrättavisa dem om de skulle uppföra sig på ett avvikande eller mindre kriminellt sätt. Den framåt­blickande idén med perspektiven ifråga är att kontinuerlig dialogföring, relationsbyggande och tillrättavisning av unga män bryter inkorrekta och kriminella beteenden i ett tidigt skede och förebygger att beteendena utvecklas till grövre sådana, såsom exempelvis våldsbrott.  Resultatet och analysen visar att informanterna tycker att det är svårt att utöva social påverkan mot unga män som beter sig inkorrekt och kriminellt, men ändå anser att det är viktigt att göra det samt att vuxna har en viktig roll i denna fråga. De har även en upplevelse av att vuxna lokalbor behöver bygga relationer med varandra och med unga män samt samarbeta med olika aktörer i Fittja för att kunna förebygga ungdomsbrottslighet. Framförallt anser de att detta behöver göras medan unga män fortfarande är pojkar. Vuxna lokalbor i Fittja upplevs enligt informanterna ha utövat allt mindre social påverkan genom åren och särskilt undvikit unga män med lite stökigare och kriminella beteenden jämfört med mer skötsamma unga män från området. I analysen diskuteras det att detta skulle kunna vara en delförklaring till den upplevda förvärringen av unga mäns beteenden under 2010-talet och år 2020 och varför social påverkan under dessa senare tider flera gånger inte upplevs ha en inverkan på deras beteenden. Analysen påvisar att social påverkan är ett beteende som vuxna lokalbor behöver träna sig själva i att utöva och unga män tränas i att motta. Det konstateras vidare att social påverkan behöver utövas kontinuerligt och riktas mot samtliga unga män för att inte tillåta bildandet av mindre grupper av unga män som lever en kriminell livsstil och som lokalbefolkningen sedan inte kan hantera.