<p>This essay is focused on the phenomena of self-injurious behavior of two young men. The purpose of the essay is to enlighten their experiences of their earlier self-injurious behavior, and to further enlighten which factors they believe have been contributed to the origin and the ending of the behavior. The research questions the essay raises are: Which factors has contributed to the origin of the self-injurious behavior? Which functions did the self-injurious behavior have for the young men? What made the two young men quit their self-injurious behavior? The essay is qualitative and do not imply to generalize the results and it is made from interviews with respondents and earlier research on self-injurious behavior. The results show that there are differences in the factors that origin of the self-injurious behavior between the respondents. The differences are for example the family situation and experiences of childhood traumas. There are also similarities in the origin of the self-injurious behavior, both respondents have had experiences of rejection from the environment. There are several differences between the respondents in the functions of the self-injurious behavior. One of the respondents used the self-injurious behavior to end a state of dissociation, other differences were the frequency and procedure of the self-injurious behavior. There are also similarities in the functions with the self-injurious behavior between both respondents, for them it was a way to cope with difficult situations and to let out emotions for example anxiety. There are differences in factors that can be correlated with the ending of the self-injurious behavior among the respondents. One of the respondents claims the positive treatment of his surroundings and therapy, when his self-injurious behavior became known, was contributing factors to the ending of hurting himself. The other respondent claims that a sense of responsibility for someone else was the most important factor in ending the self-injurious behavior. A similarity in the ending of the self-injurious behavior among the respondents is that both of them could manage to express their feelings and experiences in words. One of the conclusions is that self-injurious behavior among the young men, referring to the origin, function and ending of the behavior, shows many similarities with young women who has a self-injurious behavior.</p> / <p>Studien behandlar fenomenet självskadebeteende hos två unga män. Studiens syfte är att belysa unga mäns upplevelser av sitt tidigare självskadebeteende, samt att belysa vilka faktorer som de upplevt som bidragande till uppkomst och avslutning av självskadebeteendet.</p><p>Studiens frågeställningar lyder vidare: Vilka bakomliggande orsaker finns till de unga männens självskadebeteende? Vilka funktioner fyllde självskadebeteendet för de unga männen? Vad fick de unga männen att sluta med sitt självskadebeteende? Studien är kvalitativ, utan generaliseringsanspråk och bygger på intervjuer med respondenter samt tidigare forskning inom ämnet självskadebeteende. Resultaten visar att de bakomliggande orsakerna till respondenternas utvecklande av självskadebeteende skiljer sig delvis åt t.ex. familjesituationen och upplevda trauman. Även likheter påvisas i de bakomliggande orsakerna, båda respondenterna har i sin uppväxt upplevt avvisanden från omgivningen. De funktioner som självskadebeteendet har för respondenterna skiljer sig åt på ett flertal punkter, varav en av respondenterna använde självskadebeteendet till att häva ett dissociativt tillstånd, andra skillnader var frekvens och tillvägagångssätt. Funktioner med självskadebeteendet hos de bägge respondenterna rymmer också likheter, då båda respondenterna använde självskadebeteendet som ett sätt att hantera svåra situationer på, samt för att få utlopp för t.ex. ångest. Verksamma delar i avslutningen av självskadebeteendet skilde sig åt mellan respondenterna. En av respondenterna menar att omgivningens goda bemötande och terapi, då självskadebeteendet uppdagades, var bidragande faktorer till att respondenten senare kunde sluta att skada sig själv. Den andra respondenten menar att en känsla av ansvar för någon annan än sig själv var den största bidragande faktorn till avslutning av självskadebeteendet. Då båda respondenterna kunde sätta ord på sina känslor och upplevelser av sin situation bidrog detta till avslutningen av självskadebeteendet. En av de slutsatser som presenteras är att självskadebeteendet hos de unga männen avseende bakomliggande orsaker, funktion och bidragande orsaker till avslutning är att det finns många likheter med unga kvinnors självskadebeteende.</p>

This essay is focused on the phenomena of self-injurious behavior of two young men. The purpose of the essay is to enlighten their experiences of their earlier self-injurious behavior, and to further enlighten which factors they believe have been contributed to the origin and the ending of the behavior. The research questions the essay raises are: Which factors has contributed to the origin of the self-injurious behavior? Which functions did the self-injurious behavior have for the young men? What made the two young men quit their self-injurious behavior? The essay is qualitative and do not imply to generalize the results and it is made from interviews with respondents and earlier research on self-injurious behavior. The results show that there are differences in the factors that origin of the self-injurious behavior between the respondents. The differences are for example the family situation and experiences of childhood traumas. There are also similarities in the origin of the self-injurious behavior, both respondents have had experiences of rejection from the environment. There are several differences between the respondents in the functions of the self-injurious behavior. One of the respondents used the self-injurious behavior to end a state of dissociation, other differences were the frequency and procedure of the self-injurious behavior. There are also similarities in the functions with the self-injurious behavior between both respondents, for them it was a way to cope with difficult situations and to let out emotions for example anxiety. There are differences in factors that can be correlated with the ending of the self-injurious behavior among the respondents. One of the respondents claims the positive treatment of his surroundings and therapy, when his self-injurious behavior became known, was contributing factors to the ending of hurting himself. The other respondent claims that a sense of responsibility for someone else was the most important factor in ending the self-injurious behavior. A similarity in the ending of the self-injurious behavior among the respondents is that both of them could manage to express their feelings and experiences in words. One of the conclusions is that self-injurious behavior among the young men, referring to the origin, function and ending of the behavior, shows many similarities with young women who has a self-injurious behavior. / Studien behandlar fenomenet självskadebeteende hos två unga män. Studiens syfte är att belysa unga mäns upplevelser av sitt tidigare självskadebeteende, samt att belysa vilka faktorer som de upplevt som bidragande till uppkomst och avslutning av självskadebeteendet. Studiens frågeställningar lyder vidare: Vilka bakomliggande orsaker finns till de unga männens självskadebeteende? Vilka funktioner fyllde självskadebeteendet för de unga männen? Vad fick de unga männen att sluta med sitt självskadebeteende? Studien är kvalitativ, utan generaliseringsanspråk och bygger på intervjuer med respondenter samt tidigare forskning inom ämnet självskadebeteende. Resultaten visar att de bakomliggande orsakerna till respondenternas utvecklande av självskadebeteende skiljer sig delvis åt t.ex. familjesituationen och upplevda trauman. Även likheter påvisas i de bakomliggande orsakerna, båda respondenterna har i sin uppväxt upplevt avvisanden från omgivningen. De funktioner som självskadebeteendet har för respondenterna skiljer sig åt på ett flertal punkter, varav en av respondenterna använde självskadebeteendet till att häva ett dissociativt tillstånd, andra skillnader var frekvens och tillvägagångssätt. Funktioner med självskadebeteendet hos de bägge respondenterna rymmer också likheter, då båda respondenterna använde självskadebeteendet som ett sätt att hantera svåra situationer på, samt för att få utlopp för t.ex. ångest. Verksamma delar i avslutningen av självskadebeteendet skilde sig åt mellan respondenterna. En av respondenterna menar att omgivningens goda bemötande och terapi, då självskadebeteendet uppdagades, var bidragande faktorer till att respondenten senare kunde sluta att skada sig själv. Den andra respondenten menar att en känsla av ansvar för någon annan än sig själv var den största bidragande faktorn till avslutning av självskadebeteendet. Då båda respondenterna kunde sätta ord på sina känslor och upplevelser av sin situation bidrog detta till avslutningen av självskadebeteendet. En av de slutsatser som presenteras är att självskadebeteendet hos de unga männen avseende bakomliggande orsaker, funktion och bidragande orsaker till avslutning är att det finns många likheter med unga kvinnors självskadebeteende.

The Swedish prison and probation service is an authority whose task is to care for individuals sentenced to imprisonment or probation (Kriminalvården, 2018). I also chose to include social services, SIS and outpatient care for a broader ground for my study. The purpose of the study is to investigate how the Swedish prison and probation service and agency in Norrbotten County work with relapse prevention in young criminal men. I chose to use a qualitative method to gain a broad understanding of this subject. The result has been collected through six semi-structured interviews and semi structured telephone interviews with persons working in the Swedish prison and probation service, SiS, outpatient care and social services in Norrbotten County. The results show that these activities work against the relapse risk through motivational conversations, treatment plans, and the creation of relationships between them and the client. All of these factors is used to counteract the labelling that the young men received from society when they deviated from the norms and laws of society. This can make the young men to easily return in relapse after the execution. Other factors such as anti-social networks, homelessness, lack of economy and unemployment are also negative contributing causes that affect the return risk. / Kriminalvården är en myndighet vars uppgift är att vårda individer som dömts till fängelse eller frivård (Kriminalvården, 2018). Till Kriminalvården räknas även frivården med. Jag valde även att inkludera Socialtjänsten, SiS och Öppenvården för att få en bredare underlag för min studie. Syftet för studien är att undersöka hur Kriminalvården och samverkande verksamheter i Norrbottens län arbetar med återfallsprevention hos unga kriminella män. Jag valde att använda mig av en kvalitativ metod för att få en bred förståelse kring detta ämne.  Resultatet har samlats in via sex semistukturerade intervjuer samt semistukturerade telefonintervjuer med personer som jobbar inom Kriminalvården, Frivården, SiS, Öppenvården och Socialtjänsten inom Norrbottens län. Resultatet visar att dessa verksamheter jobbar mot återfallsrisken genom motiverande samtal, behandlingsplaner och skapande av relationer mellan dem och klienten.  Alla dessa faktorer används för att motverka den stämpling som de unga männen fått av samhället när de avvikit från normerna och lagarna i samhället. Detta gör att de unga männen lätt kan hamna tillbaka i återfall efter avslutad tid. Andra faktorer såsom antisociala nätverk, bostadslöshet, brist på ekonomi och arbetslöshet är också negativt bidragande orsaker som påverkar återfallsrisken.

This case-study examines the correlation between young men and democratic instability in group discussions with two analyzing methods in one. One part of the method used is deliberative democracy which aims to explain how democracy works within the frames of discussion in ordinary citizens groups. In this study the citizens is upper level secondary school students. The other part of the method used is the theory pulled by many scholars lately, the demographic impact on democracy. With these two combined in one this study compare the theory of young men as more active in political violence and as a destabilising factor of democracy on country-level with the results of the study in deliberative democracy in small group discussions. The findings of this study shows, amongst other results, that even in small group discussions young men have an negative impact on democracy.

Människan är i stort behov av socialt samspel, att känna sig sedd och uppskattad i den sociala omvärlden samt undvika att bli exkluderad från samhället. Idag lever människan i två parallella världar då människan vistas i det verkliga rummet och i det virtuella rummet. I det virtuella rummet blir det extra tydligt hur och när människor ger varandra respons. Syftet med den här studien är att med hjälp av social konstruktionism och symbolisk interaktionism få bättre förståelse hur unga mäns välbefinnande påverkas av sociala medier. Det digitala samhället tillför nya ideal, normer, regler och moral. Det gör att människan kan utnyttja digitaliseringen till sin egen fördel, exempelvis “gömma sig bakom skärmen”. Många tidigare undersökningar har kvinnliga respondenter och därför är urvalet i den här studien unga män i åldrarna 18-35 år. Med en kvalitativ metod genomfördes 10 semistrukturerade djupintervjuer. Dessa visade att deltagarna påverkas i olika utsträckning men att majoriteten av deltagarnas välbefinnande påverkas negativt. I studiens resultat framkom fem huvudteman och 17 subteman. De fem huvudteman som framkom var följande: självkänsla, välbefinnande, självpresentation, insikt och livscykel. Under dessa huvudteman återfinns tillhörande subteman. / Humans are in great need of social interaction to be seen and appreciated in the social world, and to avoid being excluded from their society. Today humans live in two parallel worlds, one where they reside in the real space, as well as one in the virtual space. In the virtual room it becomes extra clear how, and when, people give each other feedback. The purpose of this study is to, with the help of social constructionism and symbolic interactionism, gain a better understanding of how young men's well-being is affected by social media. The digital society adds new ideals, norms, rules and morals. This allows people to use digitalisation to their own advantage, for example "hiding behind the screen". Many previous surveys have female respondents, and therefore the sample in this study is young men aged 18-35 years old. Using a qualitative method, 10 semi-structured in-depth interviews were conducted. These showed that the participants are affected to varying degrees, but that the majority of the participants well-being is negatively affected. The results of the study revealed five main themes and seventeen sub-themes. The five main themes that were discovered were the following: self-esteem, well-being, self-presentation, insight and life cycle. Under these main themes are associated subthemes.

Studien är en kvantitativ enkätundersökning och tar hjälp av tidigare forskning för att stryka dess resultat. Heder är ett ämne som ständigt är aktuellt och flera myndigheter i Sverige arbetar aktivt med att motverka det våld och förtryck som sker inom hederskulturer. Syftet med studien är att undersöka om det finns skillnader i attityder kring hur anställda inom socialtjänstens barn och ungdoms kontor ser på unga män gentemot unga kvinnor inom hederskulturer.  Studien är viktig då den påvisar attitydskillnader hos de anställda på socialtjänsten där de unga männen betraktas som mindre utsatta när det gäller dessa undersökta områden: skam, utfrysning, hot om våld, upplevelsen av våld, dubbelliv, tvångsäktenskap, offerskap och att tvingas styra sina familjemedlemmar i jämförelse med de unga kvinnorna. Fokuset i studien är att belysa de unga männens situation av att vara offer inom hederskulturer. Studien bidrar till att öka kunskapen om de unga männens situation men mer forskning inom området efterfrågas. / The study is a quantitative survey and takes the help of previous research to strengthen its results. Honor is a topic that is constantly relevant and several authorities in Sweden are actively working to counteract the violence and oppression that takes place in honor cultures. The purpose of the study is to investigate whether there are differences in attitudes about how employees in the social services' children and youth offices view young men in comparison with young women in honor cultures. The study is important as it shows differences in attitudes among employees in the social services where the young men are considered less vulnerable in these areas studied: shame, ostracism, threats of violence, the experience of violence, double life, forced marriage, being a victim and being forced to control their family members in comparison with the young women. The focus of the study is to shed light on the young men's situation of being a victim in honor cultures. The study contributes to increasing knowledge about the young men's situation, but more research in the field is requested.

This study aims to investigate how young men experience the norms of masculinity in societywith a special focus on mental illness. Previous research in the field clarifies that there aremasculinity norms in society that men are expected to relate to. Consequences that can occurfrom masculinity norms are a stigmatization of men's mental illness, which can lead to menrefraining from seeking care. Research also shows that men who do not seek care for theirmental illness can develop self-harming behavior. This is a qualitative study with a resultbased on six semi-structured interviews with young men aged 18 to 25. The empiricalmaterial from the qualitative interviews has been analyzed on the basis of a theoreticalframework containing social constructivist perspectives on masculinity, hegemonicmasculinity and homosociality. The results show that young men experience that masculinitynorms affect the jargon between men and that the norms also affect how young men perceivethe difference between what is manly and unmanly. Young men also experience that there areexpectations regarding how they should behave.The results of the study also show that youngmen experience that men and women feel equally bad, but due to the stigma that men have todeal with, they refrain from seeking care for their mental illness. Finally, when men feel thatthey do not live up to the norms of masculinity, it leads to a feeling of exclusion. When theyinstead try to live up to the norms, they become someone they do not identify as. / Denna studie syftar till att undersöka hur unga män resonerar om rådandemaskulinitetsnormer i samhället med särskild fokus på psykisk ohälsa. Tidigare forskninginom ämnesområdet tydliggör att det existerar maskulinitetsnormer i samhället som mänförväntas förhålla sig till. Konsekvenser som kan förekomma av maskulinitetsnormer är enstigmatisering av mäns psykisk ohälsa, vilket kan leda till att män avstår från att söka vård.Forskning synliggör även att män som inte söker vård för sin psykiska ohälsa kan utveckla ettsjälvskadebeteende. Detta är en kvalitativ studie med ett resultat som är baserat på sexstycken semistrukturerade intervjuer med unga män i åldrarna 18 till 25. Det empiriskamaterialet från de kvalitativa intervjuerna har analyserats utifrån ett teoretiskt ramverkbestående av socialkonstruktivistiska perspektiv på maskulinitet, hegemoniska maskulinitetsamt homosocialitet. Resultatet visar att unga män upplever att maskulinitetsnormer påverkarjargongen män emellan och att normerna även påverkar hur unga män uppfattar skillnadenmellan vad som är manligt och “omanligt”. Unga män upplever även att det förekommerförväntningar gällande hur de ska bete sig. Studiens resultat synliggör även att unga mänupplever att män och kvinnor mår lika dåligt men på grund av den stigmatisering som mänfår bemöta, avstår de från att söka vård för sin psykiska ohälsa. Avslutningsvis när mänkänner att de inte lever upp till maskulinitetsnormerna leder det till en känsla av utanförskap.När de istället försöker leva upp till normerna, blir de någon som de själva inte identifierarsig som.

Våldsbrott i det svenska samhället är ett socialt problem som har ökat markant. Denna uppsats undersöker vad som gör att unga män är mer benägna till att begå våldsbrott än unga kvinnor. Studien grundar sig i åtta olika individers erfarenhet och upplevelser inom områden som innefattar polis, socialtjänst, skola, skyddsjour och tidigare kriminella. I uppsatsen tillämpas hermeneutiken för att förstå deltagarnas levda livsvärld. Uppsatsen utgår från en kvalitativ ansats där semistrukturerade kvalitativa intervjuer agerar underlag. I analysen används teorierna om maskulinitet av Raewyn Connell, sociala band av Thomas Scheff, Thomas Scheff &amp; Suzanne Retzingers teori om emotioner och våld, samt Travis Hirschis sociala bandteori i social kontrollteori. Motivation och drivkrafter till våld som kommer fram i resultatet är bland annat manskonstruktioner, socialiseringsprocesser, diverse känslor och eftersträvan av materiell rikedom. Uppsatsen har stor betydelse för att främja social hållbarhet i samhället. Detta genom att upprätthålla social ordning, trygghet och trivsel. Genom att analysera och förstå de sociala, kulturella och strukturella faktorer som bidrar till unga mäns våldsbrott bidrar uppsatsen till ökad kunskap inom området. / Violent crime in Swedish society is a social problem that has increased significantly. This essay examines what makes young men more likely to commit violent crimes than young women. The study is based on the experience and experiences of eight different individuals in areas that include the police, social services, schools, shelters and former criminals. In the essay, hermeneutics is applied to understand the lived life world of the participants. The essay is based on a qualitative approach where semi-structured qualitative interviews act as a basis. The analysis uses the theories of masculinity by Raewyn Connell, social bonds by Thomas Scheff, Thomas Scheff &amp; Suzanne Retzinger's theory of emotions and violence, and Travis Hirschi's social bond theory in social control theory. Motivation and driving forces for violence that emerge in the result are, among other things, male constructions, socialization processes, various emotions and the pursuit of material wealth. The essay is of great importance for promoting social sustainability in society. This is by maintaining social order, safety and well-being. By analyzing and understanding the social, cultural and structural factors that contribute to young men's violent crime, the essay contributes to increased knowledge in the field.

Kläder är inte bara ett funktionellt måste för oss människor, utan fungerar även som ett verktyg för att uttrycka vår identitet och självbild. Genom att konsumera kläder kan vi kommunicera personlighet, värderingar och känslor till omvärlden, och genom klädval kan vi skapa en känsla av samhörighet med andra som delar våra klädstilar och preferenser. Syftet med denna studie var att undersöka hur unga män konsumerar kläder i relation till sin identitet och självbild, samt hur kläder kan användas som ett verktyg för identitetsskapande. För att besvara syftet formulerades två forskningsfrågor; “Hur använder och betraktar män i åldrarna 18-25 kläder som en del av sin självbild och identitetsskapande?” och “Hur påverkar detta deras konsumtion av kläder?”. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod där 13 semi-strukturerade intervjuer utfördes. Det teoretiska ramverket som har lagt grunden för denna studie baserades främst på modellerna “Theory of Planned Behavior” (Ajzen 1991) och “Consumer Decision Model” (Bray 2008), samt boken Social Psychology of Dress (Lennon et. al 2017). Vidare har teoretiska perspektiv som Simmels "trickle-down-theory" (1904), Papyrina’s tankar om konformitet och distinktion (2012), Östberg och Graffman ´s bok om konsumtionssamhället och människans vilja att förbli unik (2018) samt González’s och Bovine’s idéer om assimilering och social distinktion (2012) använts vid genomförandet av studien. Resultatet visade att unga män konsumerar kläder med syftet att uppnå både konformitet och distinktion. Deras klädval påverkas av hur de vill bli uppfattade av omgivningen, samt deras egna känslor, där motiv som att vara trendig och se bekväm ut framträdde. En annan viktig faktor vid klädkonsumtion är att anpassa sig utifrån förändringar i ens identitet över tid, även om det ibland kan begränsas av hinder, däribland ekonomiska, etiska och tidsrelaterade. / Clothing is not only a functional necessity for us humans but also serves as a tool for expressing our identity and self-image. By consuming clothes, we can communicate personality, values, and emotions to the world, and through clothing choices, we can create a sense of belonging with others who share our clothing styles and preferences. The purpose of this study was to examine how young men consume clothing in relation to their identity and self-image, and how clothing can be used as a tool for identity formation. To answer the purpose, two research questions were formulated: "How do men between the ages 18-25 use and perceive clothing as part of their self-image and identity formation?" and "How does this affect their clothing consumption?" The study was conducted using a qualitative method, with 13 semi-structured interviews. The theoretical framework that has underpinned this study is primarily based on the models "Theory of Planned Behavior" (Ajzen 1991) and "Consumer Decision Model" (Bray 2008), as well as the book "Social Psychology of Dress" (Lennon et al. 2017). Furthermore, theoretical perspectives such as Simmel's "trickle-down theory" (1904), Papyrina's thoughts on conformity and distinction (2012), Östberg and Graffman's book on consumer society and the human desire to remain unique (2018), and González and Bovine's ideas about assimilation and social distinction (2012) were used in the implementation of the study. The results showed that young men consume clothing with the aim of both achieving conformity and distinction. Their clothing choices are influenced by how they want to be perceived by their environment, as well as their own feelings, with motives such as being trendy and feeling comfortable emerging. Another important factor in clothing consumption is adapting to changes in one's identity over time, although it can sometimes be limited by obstacles, including economic, ethical, and time-related constraints.

Syftet med studien är att undersöka socialarbetares erfarenheter av pojkar och unga mäns roller som offer och förövare i en hederskontext och vilka stödinsatser som finns att få. Studien är en kvalitativ intervjustudie där åtta socialarbetare med erfarenhet av pojkar och unga män i en hederskontext intervjuades. En av respondenterna arbetade inom en ideell organisation. Det teoretiska ramverket som används för denna studie blev ett intersektionellt perspektiv, gräsrotsbyråkrati samt maskulinitetsteori för att kunna besvara studiens syfte samt frågeställningar. Vidare användes en kvalitativ innehållsanalys för att tematisera innehållet av intervjuerna för att sedan kunna analysera dem tillsammans med relevant tidigare forskning samt teori.    Slutsatsen av studien är att adekvata stödinsatser samt forskning rörande pojkar och unga män i en hederskontext är begränsat samt bristande och är i ett stort behov av att utvecklas. Socialarbetares handlingsutrymme påverkas av utbildnings- och kompetensnivå. Brist på kompetens och kunskap visade sig kunna försvåra stödet till pojkar och unga män som lever i hedersrelaterat våld och förtryck. Det framkom också att det är svårt att nå dessa pojkar och unga män vilket försvårar socialarbetares möjligheter att ingripa. / The aim of the study is to investigate social workers' experiences of boys and young men's roles as victims and perpetrators in an honor context and what interventions are available. The study is a qualitative interview study in which eight social workers with experience of working with boys and young men in an honor context were interviewed. One of the respondents worked within a non-profit organization. The theoretical framework used for this study was an intersectional perspective, grassroots bureaucracy and masculinity theory in order to answer the study's purpose and questions. Furthermore, a qualitative content analysis was used to thematize the content of the interviews in order to then analyze them together with relevant previous research and theory.   The conclusion of the study is that adequate interventions and research concerning boys and young men in an honorable context is limited and lacking and is in great need of development. Social workers' leeway is affected by level of education and competence. A lack of competence and knowledge proved to be able to make it difficult to support boys and young men who live in honor-related violence and oppression. It also emerged that it is difficult to reach these boys and young men, which makes it difficult for social workers to intervene.