Betting on sports is growing at a fast pace.  Betting addiction has today become a public health problem and young people in particular have a greater chance of becoming addicted to betting. Sports teams and leagues all over the world receive large sums of money from betting companies to be associated with them. Allsvenskan and and its teams recently entered a partnership with Unibet worth 1.8 billion kr over 12 years.    The purpose of my study was to investigate the opinions of young Swedish sports betting men (age 20-25) regarding sponsorship from betting companies to Allsvenskan and its clubs and to identify patterns of what impact sponsorship has on their gambling.    As help to analyze my respondents' answers, I used two theories. The attribution theory was used to analyze the first part of my purpose. With the theory, I analyzed whether my respondents had received an altruistic attribution to the sponsor because of the sponsorship. The second theory was the TPE framework and it was used for the other part for my purpose. With the TPE framework, I analyzed whether my respondents felt that other people were more affected by the sponsorship than themselves.    To gain a deeper insight in to the opinions of my respondents I used semi-structured interviews. The semi-structured interviews gave my respondents and I a chance to openly discuss the issues in the study.    The results showed that there had absolutely not been an altruistic attribution to the sponsor. All my respondents were against the sponsorship from betting companies to Allsvenskan and its teams. The main reason for the hostility towards betting company sponsorship was the unethical aspect. The respondents considered that betting can have negative effects if an addiction occurs. Betting companies should therefore not be marketed by Allsvenskan and its clubs since a lot of people have a strong bond to them. The TPE framework's theory that people often believe that other people are affected more than themselves was a good fit for my respondents. No patterns were found in my investigation because no one believed that the sponsorship had affected them in any way. The respondents understood that the sponsorship may have affected others and that the sponsorship may have affected them subconsciously. / Betting på sport växer i rask takt.  Bettingberoende har idag blivit ett folkhälsoproblem och framförallt yngre män har en större chans att hamna i ett bettingberoende. Sportlag och ligor över hela världen får stora summor pengar av bettingbolag för att associeras med dem. Allsvenskan och Allsvenska lag gick nyligen in i ett samarbete med Unibet som är värt 1.8 miljarder över 12 år.   Syftet med min studie var att undersöka unga svenska sportbettande mäns (20-25) åsikter kring sponsringen från bettingbolag till Allsvenskan och Allsvenskan klubbar samt identifiera mönster kring vad för påverkan sponsringen har på deras spelande.    Som hjälpmedel för att analysera mina respondenters svar använde jag mig av två teorier. Attribution teorin användes för att analysera den första delen i mitt syfte. Med teorin analyserade jag om mina respondenter hade fått en altruistisk attribution till sponsorn på grund av sponsringen. Den andre teorin var TPE-ramverket och användes till den andre delen i mitt syfte. Med TPE-ramverket analyserade jag om mina respondenter ansåg att andra påverkades mer av sponsringen än dem själva.   För att få en djupare insikt i mina respondenters åsikter och har jag använts mig av semistrukturerade intervjuer. De semistrukturerade intervjuerna gav både mig och mina respondenter ett friare sätt att diskutera frågeställningarna.   Resultatet visade att det absolut inte hade uppstått en altruistisk attribution till sponsorn. Alla mina respondenter var emot sponsringen från bettingbolag till Allsvenskan och dess lag. Den främsta anledningen till fientligheten mot bettingbolagssponsringen var den oetiska aspekten. Respondenterna ansåg att betting kan medföra negativa effekter om ett beroende uppstår. Bettingbolag borde därav inte marknadsföras av Allsvenskan och Allsvenska klubbar som många människor har ett starkt band till.   TPE-ramverkets teori om att människor ofta anser att andra människor påverkas mer än sig själva stämde bra in på mina respondenter. Det hittades inga mönster i min undersökning eftersom ingen ansåg att sponsringen har påverkat dem på något sätt. Respondenterna hade en förståelse att sponsringen kan påverkat andra samt att sponsringen kan ha påverkat dem undermedvetet.

No description available.

Abstrakt Syftet: med studien var att undersöka barnmorskors uppfattningar om unga mäns ansvarstagande och delaktighet vid oönskade eller oplanerade graviditeter samt deras föreställningar om stöd riktat till män ur ett jämställdhetsperspektiv. Metod: Semistrukturerade intervjuer med sju barnmorskor i norra Sverige. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys och kritiskt teori perspektiv. Analysen resulterade i elva subkategorier, fyra kategorier och ett övergripande tema. Resultat: Den första kategorin, De exkluderade unga männen: visar barnmorskors inställning rörande att unga kvinnor, samhället och sexuell och reproduktiv- hälsovård tenderade att utestänga unga män när det handlar om mäns frågor. Det är en kvinnovärld: Barnmorskorna såg att deras primära arbete handlade om kvinnorna, där graviditet och preventivmedel överlag var en kvinnosak som bara kvinnor bestämde över. Unga män handlar efter samhällets maskulinitetsnormer: De unga männen uppfattades sällan söka stöd och hjälp kring sin reproduktiva och sexuella hälsa och uppfattades ofta ha ett omoget förhållningssätt till sex. Lång väg kvar innan den sexuella och reproduktiva hälsan är jämställd: Sexualundervisning till unga män skedde i stora grupper och fokuserade ofta på fel saker enligt barnmorskorna. Sexualundervisning borde starta tidigt och gärna med stöd av föräldrar. Barnmorskorna ägde den kunskap de unga männen behövde men delade inte med sig av den rutinmässigt. Temat Jämställt reproduktionsansvar ingen verklighet i praktiken inkluderar samtliga kategorier. Slutsats: Unga män ses som viktiga i teorin men inte i praktiken. De unga männen upplevs frånvarande vid oplanerade graviditeter. Med sin stora kunskap inom sexuell och reproduktiv hälsa ses dock barnmorskorna som idealiska i arbetet med denna grupp. / Abstract Objective: The aim of this study was to investigate midwives perceptions about young men’s responsibility and participation in case of unwanted and unplanned pregnancies and their ideas of support aimed at men, from an equality standpoint. Design: Semi-structured interviews with seven midwives in the north of Sweden. The interviews were analyzed with a qualitative content-analysis and from a Critical theory-perspective. It resulted in eleven sub-categories, four categories and one theme. Result: Four categories as follows, The excluded young men, shows midwives attitudes regarding that young women, the society and sexual and reproductive healthcare tends to exclude young men when it comes to men´s issues. It is a woman’s world: The midwives saw that their primary work was all about the women, where pregnancy and contraceptives overall was a woman´s matter, in which only women made the decisions. Young men acts according to the masculinity norms of the society: The young men were perceived as rarely looking for support and help with their reproductive and sexual health and were often perceived as having an immature approach to sex. Long way until the sexual and reproductive health is equal: Sex education for young men took place in large groups and was - according to the midwives, often focusing on the wrong things. Sex education needs to start early on and preferably with the support of parents. The midwives had the knowledge requested by young men, but were not routinely sharing it. The theme: Equal responsibility for reproduction no reality in practice includes all categories. Conclusion: Young men are considered important in theory but not in practice. The young men are perceived as absent from unplanned pregnancies. With their great knowledge within sexual and reproductive healthcare, midwives are considered ideal working with this group.

Young men who commit sexual abuse is a complex topic. This study is based on litterature on the subject and the material is processed through a qualitative content analysis. The study aims to study how the litterature describes the reasons why young men commit sexual abuse. It also aims to explore what is described to be effective treatment of young men who committed sexual abuse.   The study found that most of the young men who commit sexual abuse comes from families where violence and psycohological abuse occurs. Many have themselves been victims of sexual abuse. Futhermore, causes such as low self-esteem, social and emotional loneliness and insecure attachment emerge as a common factor among the offenders. Some current treatment advocates that family, school and peers should be included. Others believe that trauma processing is required before any other treatment can begin, because the boys often have difficult experiences in their past. Others aspects of successful treatement is to show the young offenders respect and understanding. / Unga män som begår sexuella övergrepp är ett komplext område. Denna studie bygger på litteratur kring ämnet och genom en kvalitativ innehållsanalys är sedan materialet bearbetat. Syftet med studien är att studera hur litteraturen beskriver orsaker till varför unga män begår sexuella övergrepp. Syftet är också att utforska vad som beskrivs vara verksamt i behandlingen av de unga män som begått sexuella övergrepp.   I studien framkommer att de flesta av de unga män som begår sexuella övergrepp kommer från familjer där våld och psykisk misshandel förekommer. Många har också själva blivit utsatta för sexuella övergrepp. Vidare framkommer orsaker så som dåligt självförtroende, social och emotionell ensamhet samt otrygg anknytning. Gällande behandling förespråkar vissa att familj, skola och kamratgrupp bör inkluderas. Andra menar att traumabearbetning krävs innan annan behandling kan sättas in då pojkarna ofta har upplevt mycket svåra händelser. Andra aspekter av en verksam behandling är att visa den unge respekt och förståelse.

Psykisk ohälsa har under det senaste decenniet blivit allt mer omfattande bland den svenska befolkningen, speciellt bland unga vuxna och förväntas bli den ledande folkhälsoutmaningen i Sverige och globalt år 2030 (Sveriges Kommuner och Landsting, 2018). Ett återkommande problem är att män, unga som gamla inte söker vård eller söker försent (SOU 2014:6). Forskning visar att samhälleliga normer skapar föreställningar om att män ska kunna kontrollera sina känslor, vara tuffa och inte gråta vilket har skapat ett samhälle som hämmar och begränsar unga män (Pattyn, Verhaeghe & Bracke, 2015).       Studien undersöker hur sociala konstruktioner av maskulinitet bidrar till psykisk ohälsa hos unga män med applicering av ett jämställdhets- och hållbarhetsperspektiv. Metoden som har använts är semistrukturerade intervjuer med informanter i form av personal från ungdomsmottagningar och mottagning för unga män. Socialkonstruktivism har använts som teori för att förklara fenomen i vårt samhälle som anses naturliga och vilken inverkan olika socialiseringsprocesser har för skapandet av manliga normer (Wenneberg, 2001).   Resultatet påvisar att sociala konstruktioner av maskulinitet skapar svåruppnåeliga ideal som kan vara bidragande till psykisk ohälsa hos unga män. Det bidrar även till att män inte söker och konsumerar vård då hjälpsökande anses som ett feminint snarare än ett maskulint drag vilket resulterar i konsekvenser både för männen själva och deras omgivning. Resultatet visar också att mottagningarna är jämställda i sin utformning men att de sociala konstruktionerna kring manlighet är anledningen till att många unga män inte uppsöker vård. Studiens resultat uppmärksammar den komplexa problematiken kring psykisk ohälsa hos unga män, dess konsekvenser och vilka kunskapsluckor som behöver fyllas. / Mental ill-health has increased among the Swedish population over the past decade, especially among young adults and is expected to become the leading public health challenge both nationally and globally in 2030 (Sveriges Kommuner och Landsting, 2018). Previous research indicates that men, young and old, tend to not seek help or not until it might be too late (SOU 2014: 6). Research also shows that norms in the society create ideas that men should be able to control their emotions, be tough and not cry, which has created a society that is limiting for young men (Pattyn et al., 2015).   The study examines how social constructions of masculinity contribute to mental ill health among young men with an equality and sustainability perspective. The method used is semi-structured interviews with informants in terms of staff from Swedish youth guidance centres and guidance centre for young men. Social constructivism has been used as a theory to explain phenomenon in our society that are considered natural and what impact different socialization processes have for the creation of masculinity norms (Wenneberg, 2001).   The result showed that the social constructions of masculinity create unreachable ideals that can contribute to mental ill health among young men. Men tend to not seek and consume healthcare since seeking help is considered a feminine rather than a masculine behaviour, which results in consequences both for men themselves and their surroundings. The results also showed that the centres are designed to be equal, but that the social constructions of masculinity are the reason why many young men not seek for help. The study findings draw attention to the complex problem of mental ill-health among young men, its consequences and which gaps of knowledge that needs to be filled.

Syftet med denna studie är att undersöka hur sociala faktorer påverkar unga män att ta sig ur en kriminell livsstil. De sociala faktorerna som undersökts presenteras i tre teman: familjeförhållanden, umgängeskrets och sysselsättning. Studien präglas av en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer med fyra informanter har genomförts för att samla datamaterial. Teorierna som sedan använts för att analysera datamaterialet är social kontrollteori grundad av Travis Hirschi (1969) och socialt kapital utifrån Richard K. Moule Jr., Scott H. Decker och David C. Pyroozs (2013) beskrivning. Det analyserade datamaterialet visar på att de tre sociala faktorerna påverkade de unga männen att upphöra med brott. En fundamental förutsättning för upphörandet var att ha starka och stabila familjerelationer. Vidare var valet av umgängeskrets en viktig faktor när de unga männen tog avstånd från den kriminella sfären. Även investeringar i arbete och studier stärkte deras sociala band till andra delar av livet vilket tyder på att sysselsättning har varit av betydelse för upphörandet med brottsliga handlingar. Positiva sociala relationer tillförsåg ungdomarna med resurser som skapade förutsättningar för de att utveckla ett positivt socialt kapital, vilket i sin tur ökade deras involvering i majoritetssamhället. Av studien framgår att familjen var en grundläggande och avgörande faktor som påverkade de unga männen att lämna en kriminell livsstil. Familjen och resurser som fanns tillgängliga genom dessa relationer utgjorde basen för hur andra delar av informanternas tillvaro utvecklade sig och var utgångspunkten för deras reflekterande kring de andra två undersökta sociala faktorerna.

Syftet med studien har varit att fokusera på hur könsstereotyper inverkar på poliser och socialarbetare i deras vardagliga arbete, och som i värsta fall gör att de missar unga kvinnor som befinner sig i riskzonen för narkotikamissbruk. Utöver det har vi försökt undersöka om det finns särskilda faktorer som kan påverka myndigheters arbete med missbrukare, utifrån vad missbrukaren i fråga har för kön. För att besvara studiens frågeställningar och få en djupare inblick i området har vi därav intervjuat personal på socialtjänsten och polisen i en kommun i Stockholm. För att analysera våra resultat har vi använt oss av Hirdmans definition av genussystemets teori samt Michael Polanyis teori om The Tacit Dimension och teorin om haloeffekt av Tversky & Kahneman. Utifrån intervjuerna kan vi konstatera att det existerar flera brister i arbetet med att upptäcka och hjälpa unga kvinnor som missbrukar narkotika. Utifrån respondenternas uttalanden kan vi fastställa att en del av dessa brister delvis beror på polisernas förhållningssätt i arbetet men att det även beror på samarbetet mellan olika verksamheter och aktörer.

I ett samhälle där unga mäns välbefinnande utges vara utsatt för risk av deras engagemang i en virtuell värld önskar den här studien lyfta fram hur unga män själva upplever välbefinnande ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Fem spelare fick i kvalitativa intervjuer framföra sina egna upplevelser ifrån sina erfarenheter av att spela MMORPG-spel. Med detaljrika teorier om subjektivt välbefinnande, socialt välbefinnande och teori angående gemenskap har studien en teoretisk grund som tillämpades i en transcendental analysmetod. Resultatet klargjorde att socialt välbefinnande och gemenskap existerar i spelet och kan uppnås av de unga manliga spelarna.  Essensen  kretsade  kring  socialt  samspel  mellan  de  andra  spelarna  i MMORPG-världen och upptäcktes genom de tre teman grupp, kommunikation och framgång/utveckling. Slutsatsen var att unga män kan uppnå socialt välbefinnande inom MMORPG-spel och att det här har allt att göra med det sociala samspelet mellan alla spelarna i spelet. / In a society where young men’s well-being is proclaimed to be at risk due to their involvement in a virtual world this study wants to shed light upon how young men themselves experience well-being from a social psychological perspective. Five players partook  in  qualitative  interviews  to  express  their  own  experiences  from  their  time playing MMORPGs. With detailed theories of subjective well-being, social well-being and theory of fellowship, the study has a theoretical foundation applied in a transcendental analysis. The result made it clear that social well-being and fellowship exist in the MMORPGs and can be achieved by the young male players. The essence revolved around social interaction between the other players in the MMORPG world and was discovered through three themes related to their group, communication and success/development. The conclusion was that young men can achieve social well-being in MMORPGs and this was due to the social interaction between all the players within the game itself.

Ungdomskriminalitet är ett ofta förekommande problem i dagens samhälle. Med anledning av detta har syftet med denna studie varit att få en djupare förståelse av de individuella och sociala förhållandena av ett kriminellt beteende bland unga män. Studien genomfördes genom kvalitativ innehållsanalys och det empiriska materialet insamlades genom narrativa intervjuer. Fokus lågiggerigger på fem unga mäns livsberättelser om barndomen, tonåren, kriminaliteten och framtiden. För att få en djupare förståelse av de riskfaktorer som ligger till grund för ungdomskriminalitet jämfördes det empiriska materialet med tidigare välkända riskfaktorer.   Under intervjuerna har det lyfts fram olika riskfaktorer som kan ha bidragit till att ungdomarna i studien har utvecklat ett kriminellt beteende. Riskfaktorer som framkom under intervjuerna var att ungdomarna är födda i en familj där familjemedlemmar lider av psykiska funktionsnedsättningar eller i en familj där föräldrarna saknar effektiv föräldraförmåga, påverkan av grupptryck och/eller bosatta i ett område med låg socioekonomisk status. Även olika motiv som till exempel pengar, popularitet bland jämnåriga, makt och kontroll kan har varit bidragande till ett utvecklande av ett kriminellt beteende.   Utifrån frågeställningarna kan man dock inte ange en entydig faktor till varför ungdomarna begår brott. Däremot kan ett samspel mellan olika faktorer utlösa ett kriminellt beteende hos en ung individ. Dessa faktorer kan vara uppväxtförhållanden, umgängeskretsen och resurssvaga bostadsområden. Informanterna har erhållit olika erfarenheter av livet under sin uppväxt. På så sätt fick forskarna ett brett perspektiv på olika faktorer som kan ha påverkat utvecklingen av ett kriminellt beteende.

Syftet med studien var att undersöka hur unga män i utsatta bostadsområden resonerade kring sitt deltagande i social oro i utsatta bostadsområden. Studien utgjordes av en kvalitativ forskningsmetod med deduktiv ansats där en fokusgruppsintervju utfördes med fem respondenter i åldrarna 18-20 år. Studiens resultat visade att respondenterna levde under sämre sociala och materiella livsvillkor i majoritetssamhället såsom en lägre social klasstillhörighet, en upplevd samhällelig stigmatisering av den svenska staten och majoritetsbefolkningen samt ett utanförskap från viktiga samhällsinstitutioner såsom en samhällsgemenskap, utbildningsväsende och arbetsmarknad i det svenska majoritetssamhället. Respondenternas anledningar till sitt deltagande i social oro, kan förstås vara ett sätt för dessa att hämnas och opponera sig mot det upplevda förtryckande etablerade svenska majoritetssamhället. Men också ett sätt att visa sitt missnöje med sina upplevda sämre sociala och materiella livsvillkor i majoritetssamhället. Respondenternas deltagande i social oro kan förstås vara en sista utväg och ett effektivt medel för dessa att göra sig hörda och vädja till högre instanser såsom stat, politiker men också majoritetsbefolkningen att få bättre sociala och materiella livsvillkor och ökat inflytande i det svenska majoritetssamhället. / The aim of this research was to examine how young men from deprived Swedish neighborhoods, resonated regarding their participation in urban unrest. The study was executed by using a qualitative deductive research design in which a focus group interview was conducted with five respondents in the ages between 18and20. The results showed that the respondents tended to live in poorer social and material living conditions in the society, such as belonging to a lower social class, experiences of stigmatization from the Swedish majority population and state, and exclusion from vital social institutions such as the established social community, education and labor market. The respondents' reasons for their participation in urban unrest can be seen as a way to retaliate and oppose the perceived oppressive Swedish society. But also a way of showing dissatisfaction with their perceived poorer social and material living conditions in the Swedish majority society. The respondents' participation in urban unrest can also be seen as a last resort and an effective means to be heard and appeal to higher bodies such as state, politicians but also the majority population to get better social and material living conditions and increased influence in the Swedish majority society.