Cancer är en allvarlig sjukdom som ofta förknippas med äldre. Trots det drabbas också barn. Att drabbas av en allvarlig sjukdom som barn leder till att livet plötsligt förändras. Forskningen inom cancervård har lett fram till att allt fler överlever cancer som barn. Detta ställer höga krav på vårdens organisation och kunskap kring de unga vuxna som lever med en cancerhistoria. Vi vill därför skriva en litteraturstudie med syftet: att beskriva unga vuxnas upplevelse av livet efter att ha friskförklarats från cancer som barn. Resultatet av litteraturstudiens dataanalys ledde till att tre huvudteman identifierades: att återgå till vardagen, oro inför framtiden och Vårdandets betydelse för lidande. Under de tre huvudtemana struktureras resultatet upp i totalt 10 subteman. Resultatet  visar  att  livet  fortsätter  att  påverkas  av  sjukdomen  även  efter friskförklaringen. Sjukdomen och behandlingen har lämnat både psykiska och fysiska spår samt en oro för framtiden. Relationen till familjen har stärkts, men relationen till vännerna har till viss del påverkats negativ då de känner sig annorlunda. De unga canceröverlevarna känner sig övergivna av vården då det stöd de fick under sjukdomstiden plötsligt är borta. Utifrån resultatet kan en förståelse skapas för att sjukdomen och dess konsekvenser kan orsaka ett livslidande. Vården behöver utöka kunskapen och eftervården för att möta den växande gruppen av unga canceröverlevares behov. Sjuksköterskan har en viktig roll för att tillgodose patienternas behov av stöd och vård såväl inför, som efter friskförklaring.

No description available.

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva ungdomar och unga vuxnas upplevelser av att genomgå en cancerbehandling och vilket behov av stöd som behövts under behandlingen. Metod: En litteraturstudie har gjorts där 11 orginalartiklar med kvalitativa studier från databaserna Pubmed och Cinahl har använts. Resultat: Resultatet delades in i fyra teman; upplevelser av fysiska förändringar, påverkan på den psykiska hälsan, påverkan på det sociala livet samt behovet av stöd från vårdpersonal och närstående. Kroppsliga förändringar var någonting som skapade osäkerhet och brist på kontroll över sin egen kropp. Det skapade ilska och frustration. Resultatet från studierna visade också att ett socialt nätverk, emotionellt stöd och kompetent personal var livsviktigt för patienterna. Slutsats: Ungdomar och unga vuxnas liv påverkas mycket av att genomgå en cancerbehandling. Deras fysiska- och psykiska hälsa påverkas av hur de blir bemötta av vårdpersonalen. Därav skulle det vara av fördel om vårdpersonal har kunskap om patienternas upplevelser av att genomgå en cancerbehandling för att kunna ge rätt stöd och information. En bra kommunikation och en tillitsfull relation mellan sjukvårdspersonal och patient är nödvändigt för en god vård. Nyckelord: Cancer, ungdomar, unga vuxna, upplevelser / Aim: The aim of this literature study was to describe adolescents and young adults experiences of going through cancer treatment and what kind of support they would have needed during treatment. Method: A literature study has been done where eleven original articles with qualitative studies from the databases Pubmed and Cinahl were used. Results: The result were divided into four main themes; experiences of physical changes, the effects on psychological health, the effects on social life and the need for support from healthcare providers and close relations. Bodily changes were something that created insecurities and lack of control over the own body. That created anger and frustration. The result from the studies also showed that social networks, emotional support and competent healthcare providers is essential for the patients. Conclusion: Adolescents and young adults lives are very affected when going through cancer treatment. Their physical and psychological health are affected by how they get received by healthcare providers. There for, it would be of advantage if healthcare providers have knowledge about the patients experiences going through cancer treatment. To be able to give the right support and information.  A confidential communication and a trustworthy relation between healthcare provider and patient is crucial for a good care. Key words: Cancer, adolescents, young adults, experiences.

Sammanfattning Missbruk och kriminalitet har ett komplext samband vilket det finns ett behov av att ta hänsyn till vid stödjande insatser. Den ursprungliga problematiken kan vara olika från fall till fall, men de båda är hos många en central problematik på grund av att de samspelar med varandra. Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka upplevelsen av stöd till unga vuxna lagöverträdare med missbruksproblematik efter dom eller frigivning. Nio kvalitativa intervjuer har genomförts med unga vuxna lagöverträdare med missbruksproblematik samt professionella, både socialarbetare och frivårdsinspektörer. Syftet med att inkludera olika respondent-grupper har varit att undersöka olika perspektiv och upplevelser av stöd för unga vuxna lagöverträdare med missbruk, för att kunna identifiera likheter och skillnader. Resultatet i denna studie har visat att relationen mellan klient och professionell har avgörande betydelse för upplevelsen av stöd. För att stödet ska tas emot av klienten på ett sätt som kan skapa förändring hos denne förutsätter det att individen själv har motivation att bryta med missbruket och kriminaliteten. Stöd från professionella kan främja motivationen men det är individens egen motivation som är av avgörande betydelse för att en förändring ska kunna ske. I diskussionen lyfts även samhällets normer och individens omgivning fram som bidragande komponenter vilka påverkar individens motivation till förändring samt själva förändringsprocessen.

Cancer är ett samlingsbegrepp för elakartade tumörceller som självständigt kan växa och spridas i kroppen. Behandlingar till cancern har en mängd biverkningar som tillsammans med sjukdomen kan påverka livskvaliteten. Vid sjukdom är stöd från familj och närstående viktigt. Sjuksköterskan har en stor hälsofrämjande potential i mötet med patienten och kan bidra till att skapa förutsättningar för att uppleva bästa möjliga livskvalitet. Syftet för denna studie är att beskriva unga vuxnas upplevelser av att leva med en cancersjukdom. Studien är en kvalitativ analys av narrativer. Materialet består av bloggar som speglar att leva med cancer som ung vuxen. Genom analys av material identifierades tre teman: Att styras av cancern, att förhålla sig till framtiden i relation till cancern och att relationer får en ny betydelse. Smärta och fatigue upplevs som ett hinder i vardagen med cancer, vilket leder till negativa upplevelser av att inte kunna leva som vanligt. Därför är det viktigt att skapa möjlighet att ta tillvara på välmående stunder. Att ta tillvara på tillfällig glädje och att leva i nuet viktigt. Delmål sattes upp för att hantera rädsla och oro inför framtiden. Efter ett cancerbesked kan relationerna påverkas. När närståendes stöd inte upplevs gynnande kan alternativa former av stöd fylla tomrummet. / Cancer is a generic term for malignant tumour cells that grows and spreads throughout the body. Treatments comes with different side effects which influences the quality of life. Support from family and surrounding people is important and is connected with experienced happiness. The nurse has a key role in supporting health and can contribute to the best possible quality of life. The aim for this study is to describe life as a young adult with cancer.  A qualitative narrative analysis of blogs about living with cancer as a young adult was made. Through the analysis of the data three themes were identified: Being controlled by cancer, handling the future in relation to cancer and new meanings of relationships. Pain and fatigue is experienced as an obstacle in daily life, which causes disappointment and frustration. The chances to create possibilities to enjoy periods of experienced well-being is therefore important. To handle fear and worries about the future small goals in life were set. It is important to feel joy and live in the moment.

Studiens syfte var att undersöka relationen mellan alkoholkonsumtion och utsatthet, även skillnader i låg och hög grad av alkoholkonsumtion och nivå av utsatthet mellan och inom män och kvinnor. Studiens data utgår från RESUMÉ-studien, 2,500 unga vuxna mellan 20 till 24 år (53% kvinnor och 47% män) deltog. Resultatet visar en relation mellan alkoholkonsumtion och utsatthet. För män finns signifikant skillnad mellan låg och hög grad av alkoholkonsumtion vid fysisk utsatthet och egendomsbrott. För kvinnor finns signifikant skillnad mellan låg och hög grad av alkoholkonsumtion vid sexuell och verbal utsatthet samt egendomsbrott. Män med hög alkoholkonsumtion hade blivit mer utsatta för egendomsbrott och fysiskt än kvinnor. Kvinnor med hög alkoholkonsumtion hade blivit mer sexuellt och verbalt utsatta än män. / This study investigates the relationship between alcohol consumption and victimization, differences in low and high degrees of alcohol consumption and level of victimization between and within genders. Data came from the RESUMÉ-study, which includes 2,500 young men (47%) and women (53%) ages 20-24 years. Results showed an association between alcohol consumption and victimization. For men there is a significant difference between degree of alcohol consumption and physical victimization and property crimes. For women there is a significant difference between degree of alcohol consumption and sexual and verbal victimization and property crimes. Men with high alcohol consumption had experienced more property crimes and physical victimization than women. Women with high alcohol consumption had been more sexually and verbal victimized than men.

No description available.

Att ha ett arbete ses av många som en viktig del i att kunna vara delaktig i ett samhälle. Det råder trots detta stora skillnader i sysselsättningsgrad mellan olika grupperingar och områden i Sverige. En aspekt som i dagsläget är understuderad är hur bostadsområdet, skildrat genom mediabilder, kan spela in i processer av arbete och anställningsbarhet. Studien ämnar därför att skapa en större förståelse för hur fördomar om, erfarenheter av och livsvärlden kring utsatta bostadsområden påverkar unga vuxnas uppfattning av sin anställningsbarhet, samt att utöka förståelsen kring vilka strategier individerna använder sig av för att hantera de möjligheter och utmaningar som uppkommer ur bilden kring deras bostadsområde. För att undersöka detta intervjuas sju unga vuxna som bor i utsatta områden genom semistrukturerade intervjuer. Goffmans teori om framträdande och intrycksstyrning, Bourdieus kapitalteori och Habermas teori angående livsvärlden utgör studiens teoretiska ramverk. Resultatet visar att deltagarna i studien upplever att media spelar en stor roll i skapandet av deras områden i livsvärlden. Intervjupersonerna beskriver däremot det lokala bostadsområdet som extremt komplext och påpekar både utmaningar och möjligheter. Utifrån livsvärldens bild av området uppstår en känsla av hopplöshet och oförmåga kring sin egna anställningsbarhet utöver diskriminering från arbetsgivare, kunder och medarbetare. Deltagarna menar att detta leder till en inaktivitet på arbetsmarknaden för många i sitt område. Med hjälp av intrycksstyrning ökar deltagarna sin anställningsbarhet genom att klä och prata på ett annorlunda sätt än vad de gör i sina bostadsområden, utifrån vad de förknippar med att vara professionell. Samtidigt är intrycksstyrningen en del av en större strategi att undvika att bli förknippad med sitt bostadsområde, eller för att utmana bilden om den. Studiens resultat ger stöd åt att framtida åtgärder behöver, utöver utbildning, även utmana de föreställningar vi har om anställningsbarhet och professionalism ute i arbetslivet. Samtidigt behöver röster från de utsatta områdena tillåtas ta större plats i den allmänna debatten för att bredda och nyansera bilden om utsatta områden.

Bakgrund: Att drabbas av en kronisk sjukdom som diabetes typ 1 (T1DM) kräveroavbruten kontroll och utvärdering av sitt fysiska tillstånd. Det kan vara mångautmaningar hos unga vuxna på grund av förändringar och samtidigt att lära sig leva meden kronisk sjukdom och de känslor som kommer med sjukdomen. Sjuksköterskanbehöver ha en förståelse för diabetespatienter för att kunna erbjuda dem ett rätt stöd ideras hantering av sjukdomen.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva unga vuxna personenserfarenheter av att leva med T1DM.Metod: En litteraturöversikt med både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Sökningargenomfördes i databasen Medline via PubMed varav sammanlagt inkluderades elvaartiklar i resultatdelen.Huvudresultat: Resultaten består av två huvudteman, positiva och negativaerfarenheter med tillhörande åtta subteman. Subteman som identifierats är, “Att låtasjukdomen vara en del av livet”, “Betydelsen av stöd och gemenskap”. Även negativakänslor bland annat ”, “vilja att passa in i normer”, “Rädsla”, där beskrivs rädsla införframtiden och komplikationer, “Att lära sig acceptera”, som beskriver att personer meddiabetes typ 1 upplever negativa känslor i samband med sjukdomen, då patientenförsöker acceptera sjukdomen., “skam” för hantering av diabetesvård på offentligaplatser, “Okunskap om diabetes typ 1” personer med diabetes typ 1 upplever okunskapom sjukdomen bland allmänheten, samt “Bristande socialt stöd”.Slutsats: Studiens syfte var att belysa unga vuxnas erfarenheter av att leva med T1DM.Resultaten i denna studie visade hur påfrestande det är att leva med T1DM och deutmaningar det medför. Vidare visade resultatet att det fanns gemensamma känslorbland deltagarna, som frustration och skam samt den bristande kunskapen om derassjukdom. Det visade även att de normaliserade sitt tillstånd och hade en ambition om attvilja leva ett normalt liv. Resultatet visade hur viktigt det är att ha en personcentreradbehandling och att utgå från personens behov samt kunna anpassa behandlingen tillolika behov och olika individer. Att vägleda personen men ändå ge ansvar till personenatt självständigt kunna ta hand om sina behov

No description available.