Forskning visar att allt fler barn och ungdomar i Sverige utvecklar psykisk ohälsa. I Sverige finns olika instanser dit ungdomar kan vända sig om de mår dåligt och är i behov av samtalsstöd. En av dessa platser är ungdomsmottagningen som riktar sig till både killar och tjejer. Gruppen killar utgör idag en minoritet på ungdomsmottagningarna. Samtidigt pekar forskning på att depression och självmord bland killar ökar. Förhållandevis få studier har undersökt hur kuratorer som är verksamma på ungdomsmottagningar upplever arbetet med killar samt orsaker till att så få killar söker stöd. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka kuratorers erfarenheter av killars inställning till att söka samtalsstöd på ungdomsmottagningar. För att uppnå detta syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med tio kuratorer som arbetar på ungdomsmottagningar runt om i Sverige. Studien har en socialkonstruktivistisk ansats och materialet har analyserats genom en innehållsanalys. Vidare har socialkonstruktivsm, genusteori och Scheffs teori om skam applicerats på materialet för att få en djupare förståelse. Studiens resultat visar att det framför allt är samhällsnormer som påverkar killars inställning till att söka samtalsstöd. Resultatet skildrar även informanternas gemensamma tankar om att killars känslospråk inte är lika utvecklat som hos tjejer. De har från ung ålder lärt sig att hålla känslor inom sig och blivit uppmuntrade till självständighet. Informanterna är eniga om att normerna måste ändras för att en förändring ska kunna ske. Resultatet framhåller även att ungdomsmottagningarnas utåtriktade arbete är viktigt för att kunna nå ungdomar och i synnerhet killar.

Bakgrund: Konstruktionen av könsroller och samhällets behov av att kategorisera in i "manligt" och "kvinnligt" får en rad konsekvenser. De flesta individer försöker passa in i den könstillhörighet som de tilldelats, ibland omedvetet. För att komma ifrån denna traditionella könsindelning är det viktigt att arbetet med detta börjar i tidig ålder. Personal som arbetar med barn och ungdomar har en viktig roll och kan påverka hur dessa individer kommer att se på sig själva. En stor del av det socialpedagogiska arbetet görs med barn och ungdomar på ungdomsmottagningar runt om i landet. Syfte: Syftet med denna studie är att ur ett genusperspektiv undersöka en specifik ungdomsmottagnings informationsträffar med skolklasser. Avsikten var att granska om och i så fall hur könsroller kommer till uttryck i informationsträffarna och om ungdomarna uppfattade att personalen förmedlade könsspecifika förväntningar. Vår förförståelse var att stereotypa könsroller för "manligt" och "kvinnligt" formas genom socialiseringsagenter i ungdomens närhet. Därför ville vi undersöka om även ungdomsmottagningspersonalen är med och gör kön. Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod. Vi har observerat två informationsträffar som hållits av olika personal. I anslutning till observationerna har två semistrukturerade gruppintervjuer genomförts. Med hjälp av diskursanalys har vi sedan kategoriserat den insamlade informationen efter teman som vi funnit centrala i observationer och intervjuer. Fokus har legat på hur personalen talade kring kön och genus samt hur ungdomarna uppfattade detta. De teman som vi kunde urskilja kunde kopplas till våra frågeställningar. Resultat: Resultatet visar att den specifika ungdomsmottagningen där observationer och intervjuer utfördes har kommit långt med att implementera genusperspektivet i verksamheten. Få genusskillnader kunde observeras men de som framkom rörde sexualitet och stereotypa uppfattningar. Resultatet visar även att en av ungdomsgrupperna upplevde könsspecifika förväntningar på sig då det kom till användandet av preventivmedel. Båda grupperna hade vissa svårigheter med att svara på frågan om de upplevde könsspecifika förväntningar på sig från personalen. Detta kan kopplas till diskursbegreppet. Ungdomarna är inte alltid är medvetna om vilken makt som könsdiskursen har och hur detta påverkar dem.

Denna litteraturstudie syftar till att undersöka hur tonåringar med depressioner tidigt kan upptäckas och få hjälp och vilken roll sjuksköterskan har i detta samt vad tonåringar själva tycker är viktigt i mötet med vården. Till resultatdelen har 17 vetenskapliga artiklar valts ut efter litteratursökning ifrån databaserna Cinahl, Elin och Pubmed. Depressioner hos tonåringar är ett allvarligt problem som innebär ett stort lidande och som i värsta fall kan leda till självmord. Förekomsten av depressioner hos tonåringar ökar och detta ställer allt högre krav på både skolhälsovård och primärvård. Resultatet visade att tonåringar i allmänhet hellre söker sig till skolhälsovården och ungdomsmottagningar än till primärvården och specialister. Genom att finnas nära tonåringarna har skolsköterskan och ungdomsmottagningar unika möjligheter att kunna upptäcka och hjälpa tonåringar som har depressioner eller nedstämdhet. För att öka möjligheterna till tidig upptäckt och behandling av tonåringar med depressioner är det viktigt att satsa resurser på skolhälsovård och ungdomsmottagningar. Det bör också spridas mer kunskap om systematisk screening som har visat sig vara ett värdefullt verktyg för att upptäcka depressioner.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man talar om sexualitet på ungdomsmottagningar samt hur den diskurs som formas där verkar i förhållande till kön och sexuell läggning. Undersökningens metod är kvalitativ och grundar sig på intervjuer med barnmorskor verksamma vid olika mottagningar.</p><p>Ungdomsmottagningarna har sina rötter i preventivmedelsrådgivning och i uppsatsen diskuteras hur de präglas av sin historia som ett forum för heterosexuella tjejer. Barnmorskorna gör ansträngningar för att bryta denna bild och de verkar för att ifrågasätta traditionella uppfattningar om kön och kritiserar heteronormativiteten. I deras utsagor ryms dock motsägelser och samtidigt som de uttrycker en ambition om att förändra sexualitetsnormer så riskerar de att reproducera dem.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man talar om sexualitet på ungdomsmottagningar samt hur den diskurs som formas där verkar i förhållande till kön och sexuell läggning. Undersökningens metod är kvalitativ och grundar sig på intervjuer med barnmorskor verksamma vid olika mottagningar. Ungdomsmottagningarna har sina rötter i preventivmedelsrådgivning och i uppsatsen diskuteras hur de präglas av sin historia som ett forum för heterosexuella tjejer. Barnmorskorna gör ansträngningar för att bryta denna bild och de verkar för att ifrågasätta traditionella uppfattningar om kön och kritiserar heteronormativiteten. I deras utsagor ryms dock motsägelser och samtidigt som de uttrycker en ambition om att förändra sexualitetsnormer så riskerar de att reproducera dem.

Denna studie utreder huruvida stigmatisering har någon inverkan på vårt språkbruk i kommunikationssituationer som behandlar psykisk ohälsa och sexualitet, samt huruvida går att urskilja någon skillnad mellan olika grupper av ungdomar på ungdomsmottagningar i Sverige. Utredningen grundar sig på tio intervjuer med personal på vederbörande ungdomsmottagningar och deras upplevelser. Resultatet visar att språkbruket kan begränsas till följd av olika faktorer där stigmatisering utgör en, främst när ungdomen har annan kulturell bakgrund i vilken stigmatisering är vidare utbrett. Andra faktorer som påverkar språkbruket i kommunikationssituationerna är tillgång till kognitiv förmåga, generations- och åldersklyftor samt abstraktionsnivån hos vissa begrepp, som t.ex. ångest.

Bakgrund: Forskning har visat att ungdomarna är missnöjda med den sex- och samlevnadsundervisning som idag finns att tillgå. Det sexuella beteendet har förändrats genom tiderna och det har visat sig vara tidskrävande samt svårt att bedriva undervisningen på grund av bristen på barnmorskor. Syfte: Att belysa ungdomsmottagnings-barnmorskornas erfarenheter av sex- och samlevnadsundervisning till ungdomar. Metod: I studien genomfördes intervjuer med sex barnmorskor verksamma på olika ungdomsmottagningar i Västra Götaland. Datamaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fyra teman och åtta subteman; Främja en positiv syn på sexualiteten bland ungdomarna; Ungdomarnas okunskap kan leda till ett riskbeteende; Grundskolans sex- och samlevnadsundervisning möter inte ungdomarnas behov; Betydelsen av utåtriktat arbete. Konklusion: Resultatet visar att den sex- och samlevnadsundervisning som idag erbjuds till ungdomarna är bristande. Barnmorskorna ger tydliga förslag på hur sex och samlevnadsundervisningen kan integreras i grundämnena. Genom att ungdomarna får tillgång till den undervisning de är i behov ökar deras kunskap vilket genererar i en positiv sexualitet.

<p>Sexuellt överförda infektioner (STI) har ökat sedan mitten på 1990-talet, framförallt klamydia. Unga är en utsatt grupp i detta avseende och behovet av preventiva åtgärder är stort. Ungdomsmottagningar bland andra vårdinrättningar är en viktig kanal för de preventiva insatserna. Det finns dock inga nationella riktlinjer för hur samtal om STI ska gå till som vårdpersonalen på ungdomsmottagningarna kan följa. Forskningen om hur arbetet ser ut idag är även mycket begränsad. Den här studien syftade till att undersöka hur vårdpersonalen, som arbetar på ungdomsmottagningar i Västra Götaland, tänker kring de samtal om STI som de har med sina patienter. Materialet samlades in med en enkät som skickades till samtliga ungdomsmottagningar i Västra Götaland. Enkäten bestod av enbart öppna frågor som på olika sätt behandlade innehållet i och utförandet av STI-samtal. Endast två frågor i enkäten analyserades i föreliggande studie. Den ena frågan behandlade vilket syfte vårdpersonalen anser att samtal om STI har. Den andra frågan undersökte om personalen använder någon medveten strategi under samtalen. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade på en stor spridning bland svaren vilket går hand i hand med att det inte finns några nationella riktlinjer för vårdpersonalen att följa. Vårdpersonalen utryckte även önskemål om vidare utbildning och mera kunskaper om djupare rådgivning. Resultaten som redovisas i denna studie är en möjlig utgångspunkt för fortsatt forskning kring STI-samtal ur vårdgivares perspektiv. Att mer forskning inom området behövs blir mycket tydligt.</p>

Sexuellt överförda infektioner (STI) har ökat sedan mitten på 1990-talet, framförallt klamydia. Unga är en utsatt grupp i detta avseende och behovet av preventiva åtgärder är stort. Ungdomsmottagningar bland andra vårdinrättningar är en viktig kanal för de preventiva insatserna. Det finns dock inga nationella riktlinjer för hur samtal om STI ska gå till som vårdpersonalen på ungdomsmottagningarna kan följa. Forskningen om hur arbetet ser ut idag är även mycket begränsad. Den här studien syftade till att undersöka hur vårdpersonalen, som arbetar på ungdomsmottagningar i Västra Götaland, tänker kring de samtal om STI som de har med sina patienter. Materialet samlades in med en enkät som skickades till samtliga ungdomsmottagningar i Västra Götaland. Enkäten bestod av enbart öppna frågor som på olika sätt behandlade innehållet i och utförandet av STI-samtal. Endast två frågor i enkäten analyserades i föreliggande studie. Den ena frågan behandlade vilket syfte vårdpersonalen anser att samtal om STI har. Den andra frågan undersökte om personalen använder någon medveten strategi under samtalen. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade på en stor spridning bland svaren vilket går hand i hand med att det inte finns några nationella riktlinjer för vårdpersonalen att följa. Vårdpersonalen utryckte även önskemål om vidare utbildning och mera kunskaper om djupare rådgivning. Resultaten som redovisas i denna studie är en möjlig utgångspunkt för fortsatt forskning kring STI-samtal ur vårdgivares perspektiv. Att mer forskning inom området behövs blir mycket tydligt.

Bakgrund:Psykisk ohälsa samt missbruk av alkohol och droger är två olika folkhälsoproblem bland unga. I kombination försvårar de behandling och leder till ytterligare ohälsa, vilket motiverar förebyggande åtgärder. Syfte: Att få ökad kunskap om hur personer som arbetar med ungdomar med psykisk ohälsa och riskbruk/missbruk av alkohol och droger ser på olika riskfaktorer och prevention ur ett genusperspektiv. Metod: Fyra socionomer och tre psykologer som arbetade med ungdomar med psykisk ohälsa och/eller missbruk intervjuades med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna transkriberades manuellt och analyserades med tematisk analys med en induktiv ansats. Resultat: Analysen genererade fyra teman. Det första, dysfunktionellt samhälle, var associerat med bristande samhällsorganisation, lättillgängliga droger och ickefungerande skola. Nästa tema, sårbara ungdomar, var associerat med diagnoser, kompisinflytande, trauma och trassligt hemma. Det tredje temat, vuxnas tillgänglighet, var kopplat till vikten av ungdomsmottagningar, allas ansvar, lyssna utan att döma och svårt att få rätt hjälp. Slutligen, under temat hantering av känslor, återfanns tjejer vänder det inåt/killar vänder det utåt, problemhantering och självmedicinering avkänslor. Slutsats: Informanterna hade en relativt samstämmig bild av riskfaktorer i form av ett dysfunktionellt samhälle, frånvarande vuxna och problem med känslohantering hos ungdomarna. Särskilt sårbara ungdomar lyftes fram och förslag på prevention så som utökade vuxna nätverk, föräldrautbildning och ökade resurser till insatser för att tidigt identifiera ungdomar som mår dåligt i skolan, föreslogs. Olika syn på hur tjejers och killar psykiska ohälsa tog sig uttryck pekade också på ett behov av att bättre förstå genusnormers påverkan. / <p>Betyg i Ladok 210608.</p>