<p>Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur blivande gymnasielärare i samhällskunskap ser på sitt kommande uppdrag som lärare. Syftet är vidare att titta på vad styrdokumenten säger om lärarens uppdrag. Undersökningen bygger på fyra intervjuer som genomförts genom kvalitativa intervjuer och analyserats med tematisk analys. Undersökningen bygger också på en analys av läroplan och kursplan för samhällskunskap.</p><p> </p><p>Den tidigare forskningen visar att lärarens uppdrag har förändrats de senaste 20-30 åren till att innefatta alltfler uppgifter. Lärarens uppdrag i dagens skola fokuserar särskilt på sociala uppdrag vilket innebär nya och stora krav på lärarna. Detta är en utveckling som har skett samtidigt som resurserna i skolan har minskat samt att nya direktiv för skolan har kommit.</p><p> </p><p>Resultatet visar att de blivande lärarnas syn på sitt kommande uppdrag i många avseenden överensstämmer med tidigare forskning och styrdokumenten.  Lärarnas syn på läraryrket är att det är ett fritt yrke med många uppgifter och att detta innebär både negativa och positiva aspekter.  Resultatet visar också att lärarna framför allt ser två huvuduppdrag inom läraryrket, kunskapsuppdraget och det sociala uppdraget. Samtliga lärarna i undersökningen anser att båda är viktiga men att det sociala uppdraget blivit allt mer viktigt i dagens skola</p>

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vilken uppfattning SO-lärare har om relationen mellan lärarens pedagogiska, sociala och administrativa uppdrag i dagens grundskola. Ur syftet formulerades två frågeställningar som riktade sig mot att undersöka vad som ingår i lärarens uppdrag och hur SO-lärare upplever detta uppdrag. Arbetet baseras på fyra intervjuer där varje respondent har behandlat fem frågeområden för att besvara arbetets frågeställningar. Den tidigare forskningen visar att det råder ett tufft arbetsklimat för dagens lärare. Kraven på vad läraren ska genomföra och uppfylla har ökat och upplevs fortsätta att öka. I litteraturen framgår vilka åligganden styrdokumenten uttrycker att läraren har samt vilka rättigheter och skyldigheter läraren har i sitt arbete med inriktning på arbetstid och arbetssituation. Det som framgår av det empiriska materialet i arbetet är att den tidigare forskningen och arbetets undersökning överensstämmer i mycket. Bland annat känner SO-lärare av problematiken som uppstår då läroplanen ska uppfyllas gällande elevernas individuella utveckling samtidigt som elevgrupperna består av trettio elever. En skillnad som framgick var att den tidigare forskningen ger en något mer kritisk och negativ bild av hur lärare upplever sitt uppdrag än vad SO-lärarna i arbetet framställde. Det framgår också i det empiriska materialet att det finns skillnader i hur SO-lärare uppfattar sitt uppdrag i relation till andra ämneslärare.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur blivande gymnasielärare i samhällskunskap ser på sitt kommande uppdrag som lärare. Syftet är vidare att titta på vad styrdokumenten säger om lärarens uppdrag. Undersökningen bygger på fyra intervjuer som genomförts genom kvalitativa intervjuer och analyserats med tematisk analys. Undersökningen bygger också på en analys av läroplan och kursplan för samhällskunskap.   Den tidigare forskningen visar att lärarens uppdrag har förändrats de senaste 20-30 åren till att innefatta alltfler uppgifter. Lärarens uppdrag i dagens skola fokuserar särskilt på sociala uppdrag vilket innebär nya och stora krav på lärarna. Detta är en utveckling som har skett samtidigt som resurserna i skolan har minskat samt att nya direktiv för skolan har kommit.   Resultatet visar att de blivande lärarnas syn på sitt kommande uppdrag i många avseenden överensstämmer med tidigare forskning och styrdokumenten.  Lärarnas syn på läraryrket är att det är ett fritt yrke med många uppgifter och att detta innebär både negativa och positiva aspekter.  Resultatet visar också att lärarna framför allt ser två huvuduppdrag inom läraryrket, kunskapsuppdraget och det sociala uppdraget. Samtliga lärarna i undersökningen anser att båda är viktiga men att det sociala uppdraget blivit allt mer viktigt i dagens skola

Syftet med studien var att undersöka yrkesverksamma gymnasielärares syn på sitt uppdrag och om denna stämmer överens med styrdokumenten för lärarens uppdrag och de pedagogiska teorier som ligger till grund för dessa. En kvalitativ forskningsmetod användes i form av en enkätundersökning med ett ostrukturerat frågeformulär. 22 yrkesverksamma lärare från två olika gymnasieskolor fick besvara enkäten. Resultatet av enkäten visar att lärarens syn på sitt uppdrag stämmer relativt väl överens med rådande styrdokument och de pedagogiska teorier som speglas i dessa. Dock finns diskrepanser i vad lärarna anser ligga till grund för deras pedagogiska grundsyn och syn på lärarens uppdrag. Lärarna i undersökningen beskriver att det är erfarenhet och utbildning som har lett till den uppfattningen de har om yrket. De nämner även en ny roll i uppdraget som lärare, det vill säga att vara coach åt eleverna och även att de lägger stor vikt på den sociala kompetensen i yrkesutförandet. Slutsatserna vi kan dra av undersökningen är att styrdokumenten måste förankras på ett bättre sätt redan i lärarutbildningen, samt att yrkesverksamma lärare ständigt måste få fortbildning i dessa för att inte stagnera i sitt yrkesutförande.

Korta utlandsuppdrag har blivit ett sätt för multinationella företag att överföra kunskap mellan enheter. Det finns flera barriärer för överföring av tyst kunskap (know-how).   Eftersom tid till anpassning och kunskapsöverföring i värdlandet är begränsad vid korta utlandsuppdrag kan förberedelser inför uppdragen underlätta kunskapsöverföringen. Syftet med vår studie var att utforska hur korta utlandsuppdrag förbereds av företagsledningen och av medarbetare på huvudkontoret inom det internationella diagnostikföretaget Phadia, för att skapa förutsättningar till värdeskapande kunskapsöverföring till andra enheter. Datainsamlingen genomfördes med kvalitativa personliga intervjuer av två chefer och tre medarbetare på Phadias huvudkontor i Uppsala. Företagsledningens och medarbetarnas förberedelser bestod främst av praktiska förberedelser inför flytten till värdlandet. Det gjordes inga direkta förberedelser för att förbättra medarbetarnas förmåga att överföra tyst kunskap. Medarbetarna ansåg sig ha behövt tydligare uppdragsbeskrivningar samt bättre förberedelser i värdlandet. Vi anser att Phadia bör identifiera förberedelser som skapar förutsättningar till erfarenhetsbaserad kunskapsöverföring för att gynna företagets affär.

Syftet med vår studie är att undersöka hur arbetet kring pedagogiska utredningar ser ut i förhållande till vad styrdokument och teorier säger, och därmed synliggöra betydelsen av pedagogiska utredningar på individ-, grupp- och organisationsnivå. Vi belyser hur några utvalda specialpedagoger arbetar med pedagogiska utredningar av elever i behov av särskilt stöd inför upprättande av åtgärdsprogram, samt ger en bild av ett par rektorers uppfattningar om pedagogiska utredningar. Studien bygger på en kvalitativ undersökning med intervjuer av specialpedagoger som arbetar i skolan, specialpedagoger inom elevhälsan samt rektorer. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagogisk utredning. Vi har delat in vårt resultat i teman; specialpedagogens uppdrag, uppmärksamhet, orsaker, utredning, dokumentation, svårigheter och rektors uppdrag. Resultatet visar att den huvudsakliga orsaken till att elever anses vara i behov av stöd är att de inte når målen i kursplanen. Vi ser även en skillnad mellan skolans specialpedagoger och elevhälsans specialpedagoger på vilka nivåer de lägger fokus. Elevhälsan betonar skolans organisation, kultur och värdegrund i en pedagogisk utredning medan skolan lägger större vikt på individ och grupp.

Hållbar utveckling har sedan åtminstone 20 år tillbaka varit ett mål för miljöpolitiken i Sverige där begreppet ofta tolkats utifrån den ekologiskadimensionen. På nationell nivå bestämmer regering och riksdag inriktningen för miljöpolitiken och nationella myndigheter samordnar och följerupp arbetet. På den regionala nivån svarar länsstyrelserna för samordning, samverkan och uppföljning där arbetet anpassas efter länetsförutsättningar. På den lokala nivån ska kommuner översätta nationella mål till lokala mål och åtgärder. Det handlar alltså om att myndigheter pånationell, regional och lokal nivå ska implementera viktiga politiska beslut. Miljöpolitikens genomförande blir således ett samspel mellanmyndigheter på olika nivåer. Många aktörer är inblandade i och ska samverka inom implementeringen av miljöarbetet varför kommunikation bliren viktig faktor. Men eftersom kommunikation, liksom naturen, är komplex blir det svårt att uppnå en friktionsfri process från politik till praktik(Johansson, 2008). Det är också en utmaning och ett bekymmer för många regeringar att översätta politik till praktik varför det blir intressant attstudera implementeringsprocesser (Saetren, 2005). Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur övergången fungerar när nationellauppdrag ska implementeras och utföras på regional nivå genom att ta reda på vad som begränsar och möjliggör implementeringen enligt regionalaoch nationella aktörer. I studien framkommer att ett ökat deltagande i utformningen av uppdragen möjligen skulle kunna underlättaimplementeringen genom en ökad förståelse. Samma uppdrag kan också upplevas på olika sätt. Det som en nationell aktör upplever som frihetoch handlingsutrymme kan en regional uppleva som otydliga instruktioner och bristande vägledning. Förändringar i uppdrag sig innebär problemi arbetet eftersom så mycket tid och kraft måste läggas på att tolka och förstå det nya systemet att det konkreta åtgärdsarbetet blir lidande. Vidareverkar resursbrist vara en hindrande faktor i implementeringen av miljökvalitetsmålen men även att målen är ambitiösa innebär att de inte kanuppnås inom tidsramarna. När det istället gäller klimat- och energistrategin upplevs tillräckliga resurser finnas tillgängliga. Det krävs inom ramenför båda uppdragen en (politisk) vilja hos kommuner och andra aktörer att samarbeta och att arbeta med miljöfrågor regionalt för att samordningoch samverkan ska fungera.

Sammanfattning Alla former av kränkning är förbjudna i den svenska skolan enligt lag, men i skolan förekommer maktutövning på flera plan, exempelvis mellan lärare och elever, elever emellan och personal emellan. Hur begreppen makt och kränkning definieras och hur maktutövningen påverkar de somverkar i skolan är subjektivt. Att makt och skola hör ihop är självklart men samtidigt motsägelsefullt, eftersom makt och kränkning är två så nära besläktade begrepp att de går in ivarandra. När övergår makt i kränkning?Föreliggande examensarbete analyserar, via diskursanalytisk metod, olika texter från Skolverkets styrdokument, hjälpdokument samt intervjutranskriptioner från en grupp lärare och en grupp elever på en gymnasieskola. Vi jämför skoldiskurs med myndighetsdiskurs för att undersöka om vi kan finna strömningar som avviker dessa diskurser emellan, så som de representeras i vårt materialurval. I analysen framkommer bland annat hur kränkningar av institutionell art kan uppkomma när lärare utestänger elever från att medverka vid planering. I diskussionen belyser vi problematiken som uppkommer med anledning av den nya skollag som träder i kraft den förste juli 2011, vilken skall ge läraren och huvudman större befogenheter att tillrättavisa elever samtidigt som man enligt samma lag är förbjuden att kränka någon på något sätt. Vi finner också att styrdokumentens delvis svårtolkade och delvis motstridiga lydelser, i skolans praktik, medverkar till att skapa en situation där tolkningsföreträdet kan vändas från eleven till läraren.

Den svenska skolan är ett av få områden som rör hela landets medborgare på ett påtagligt sätt. Pisaundersökningarna som gjordes 2006-2012 signalerade att allt inte stod rätt till med den svenska skolan. De visade på en för elevernas del negativ trend i ämnena matematik, språk och naturvetenskap. Under samma tidsperiod kom en mängd olika reformer som alla syftade till att öka den svenska skolans kvalitet beträffande kunskap och kompensatorisk förmåga. Studien skall undersöka hur skolans kompensatoriska uppdrag kommer till uttryck i två av de reformer som lanserades under denna tid. De reformer som undersöks är: det individuella valet och lärlingsprogrammet. Den metod som använts är kvalitativ textanalys som sedan har belysts utifrån Pierre Bourdieus teori om hur social, kulturellt, ekonomiskt kapital påverkas av det habitus som individen har erhållit. Studien har använt Pisaundersöknar som gjordes mellan 2006-2012 som bakgrund. Studien har därefter undersökt de två reformerna. En av studiens viktigaste slutsatser var att de undersökta reformerna har haft svårt att leva upp till skollagens mål; att skolan skall vara en institution som kompenserar eleven för skillnader i barnens/ungdomarnas behov för att tillgodogöra sig en likvärdig utbildning, det som brukar kalls det kompensatoriska uppdraget. Studien tyder även på att det kulturella och sociala kapitalet ärvs i den mening att det till övervägande del är barn till lågutbildade som inte klarar av att erhålla examina från någon av de undersökta reformerna.

Syftet med studien har varit att öka förståelsen för hur barnsamtalet kan fungera som ett pedagogiskt verktyg i fritidshem. Bakgrunden är upplevelsen av att barnsamtalet är alltför ostuderat som ett potentiellt kunskapsområde – i förhållande till den självklara plats den redan har i fritidshemmet. Min begränsning har varit att förstå barnsamtalet som fenomen (en områdesbeskrivning om vad barnsamtalet är) samt varför barnsamtalet vore tillämpbart i fritidshemmet. Det har inneburit en process: barnsamtalet är ett begrepp som i grunden handlar om kommunikation och samtal – men som därvid är villkorat en professionalism. Barnsamtalet har senare förståtts utifrån en fritidshemskontext. Studien har varit kvalitativ. Utifrån intervjuer med fritidspedagoger 1 så har jag gjort en tematisk analys. Dessa forskningsresultat står i förhållande till de fritidspedagogiska 2 uppdragen samt värdegrunden som yttersta förståelseram. Studiens resultat visar att den stora skillnaden mellan samtal och barnsamtal handlar om att barnsamtalet bygger på föreställda eller faktiska skillnader mellan barn/fritidhemsbarn och vuxna/pedagoger. När barnsamtalet är beskrivet som verktyg framträder tre perspektiv: ett verktyg för lärande och utveckling, ett verktyg för relationsskapande samt ett verktyg för att förstå barnet (i olika avseenden). Samtliga verktyg kan (på olika sätt) motiveras av de fritidspedagogiska uppdragen samt värdegrunden. Slutsatsen av studiens samtliga teman är att de kan förstås genom två större diskussioner: egenvärde eller utvecklingsperspektiv. Med egenvärdet avses att barnsamtalet har sitt eget värde eller syfte. Med utvecklingsperspektivet avses däremot att deltagarna i barnsamtalet i första hand kan eller bör bilda sig nya förstålelser och kunskaper (i olika avseenden).