Fritidshemmet har en lång historia i det svenska samhället, även om den verkat under månganamn. Den ständiga samhällsutvecklingen ger olika samhälleliga behov, vilket innebär ettförändringsbehov även inom skolans undervisning. Svensk utbildning används om ett politisktredskap och förändras i takt med samhället, vilket har gett upphov till att även fritidshemmetsorganisation och syfte har förändrats. Dock har diskursen om fritidsverksamhetens frivillighetoch förhållandet mellan social utveckling och kunskap varit ständigt närvarande. Syftet medstudien är att bringa klarhet kring processen bakom framtagandet av fritidshemmets syfte iLäroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr11 rev.16 (Skolverket2016a), samt diskutera dess innehåll utifrån ramfaktorer.Studien har genomförts genom kvalitativ metod och den insamlade datan har granskats medhjälp av innehållsanalys. Resultatet beskriver fritidshemmets framväxt och tillvägagångssättetfrån regeringsuppdraget om ett förtydligande av fritidshemmet syfte fram till förordningen omden reviderade upplagan av Lgr11 (Skolverket 2016a). Resultatet visar även på skillnadermellan fritidshemmets syftestext och tidigare versioner av denna. Resultatet presenterar ävendenna studies respondenters åsikter om en av versionerna av syftestext. Vi fann likheter i fleraav respondenternas svar om önskningar och omformuleringar angående fritidshemmets syfte,hur det formuleras samt om begreppsanvändning för att förtydliga fritidshemmets specifikapedagogik och kompensatoriska roll. Vid närmare granskning såg vi tydliga och mångaskillnader mellan remissbrevet och den slutgiltiga versionen. Slutligen diskuteras resultatetmed ramfaktorteorin som utgångspunkt.

Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ ansats och med ett professionsteoretiskt perspektiv ge en inblick i hur lärare i fritidshem uppfattar uppdraget gällande att stödja och vägleda elever i deras utveckling angående socialt samspel. Fritidshemmets uppdrag innebär bland annat att erbjuda en meningsfull fritid och främja allsidiga kontakter. Detta innebär att eleverna ska känna trygghet i den sociala gemenskapen. Genom att intervjua fyra yrkesverksamma fritidslärare på fyra olika skolor om hur de upplever socialt samspel bland eleverna vill vi bidra till en större förståelse för hur lärare i fritidshem förhåller sig till uppdraget. Vi har valt att undersöka hur fritidslärare förhåller sig till uppdraget att stötta elever i deras sociala utveckling som står beskrivet i styrdokumenten, samt vilka kompetenser och resurser som behövs för att uppfylla detta. I analysen av studien visade det sig att det fanns en rad olika faktorer som alla var avgörande för hur fritidslärarna kunde arbeta med socialt samspel i verksamheten. Fritidslärarna upplevde att det fanns svårigheter att arbeta med uppdraget då det inte fanns tillräckliga resurser att tillgå. Detta påverkade både hur de arbetade med elevgrupperna samt med de olika mål som fritidshemmen har utifrån styrdokumenten

Tanken med denna uppsats är att reflektera över och dokumentera förhållandetmellan konst, estetik och lärande som jag: konstnären, lärare och master studentenupplever inom ett offentligt uppdrag. Syftet är dubbelt: dels att dokumentera egnakonstnärliga processer och samarbetsprojekt och dels att beskriva debakomliggande metoderna och möten.I dessa metoder utkristalliserar sig fyra positioner som centrala: konstnärens,deltagarnas, lärarnas och det officiella samhällets. Studien gestaltar därför dessafyra positioner och uppsatsen är komponerad på ett sätt som ger läsaren en bild avkonstnärliga arbetssätt och dess bakomliggande processer.Som konstnären Iryna Hauska reflekterar jag över min egen praktik samtsamarbete med olika offentliga aktörer vid ett uppdrag. Jag användera/r/tography som konstnärlig metod och visar hur den har utvecklats underprojektets gång. Rita L. Irwin förklarar begreppet a/r/tography på följade sätt:”A/r/tography is inherently about self as artist/researcher/teacher yet it is alsosocial when groups or communities of a/r/tographers come together to engage inshared inquiries, act as critical friends, articulate an evolution of research1 questions, and present their collective evocative/provocative works to others.”I en praktiskt samarbete mellan skola och konstnär undersöker jag frågor om hurpedagogiken och konstbaserad visuell praktik lämnar spår och utvecklar vissamönster.Utifrån konstnärens perspektiv visar jag hur de relationer utformas som skapasmellan konst och multimodalitet som en estetisk inställning till utbildning.Min studie visar att metaforen rhizom som estetisk utformning och process kanvara lämpligt att hänvisa till när man skapar konstbaserade utbildningsstrategier,dialoger och när konstbaserade meningsbildning görs i estetiskt lärande inomutbildning.Det mönster som utvecklades under studier hjälpte mig att undersöka ett estetisktförhållningssätt till konstpraktik inom utbildning.

Fritidshemmet har en lång historia i det svenska samhället, även om den verkat under många namn. Den ständiga samhällsutvecklingen ger olika samhälleliga behov, vilket innebär ett förändringsbehov även inom skolans undervisning. Svensk utbildning används om ett politiskt redskap och förändras i takt med samhället, vilket har gett upphov till att även fritidshemmets organisation och syfte har förändrats. Dock har diskursen om fritidsverksamhetens frivillighet och förhållandet mellan social utveckling och kunskap varit ständigt närvarande. Syftet medstudien är att bringa klarhet kring processen bakom framtagandet av fritidshemmets syfte i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr11 rev.16 (Skolverket2016a), samt diskutera dess innehåll utifrån ramfaktorer. Studien har genomförts genom kvalitativ metod och den insamlade datan har granskats medhjälp av innehållsanalys. Resultatet beskriver fritidshemmets framväxt och tillvägagångssättet från regeringsuppdraget om ett förtydligande av fritidshemmet syfte fram till förordningen om den reviderade upplagan av Lgr11 (Skolverket 2016a). Resultatet visar även på skillnader mellan fritidshemmets syftestext och tidigare versioner av denna. Resultatet presenterar även denna studies respondenters åsikter om en av versionerna av syftestext. Vi fann likheter i flera av respondenternas svar om önskningar och omformuleringar angående fritidshemmets syfte, hur det formuleras samt om begreppsanvändning för att förtydliga fritidshemmets specifika pedagogik och kompensatoriska roll. Vid närmare granskning såg vi tydliga och många skillnader mellan remissbrevet och den slutgiltiga versionen. Slutligen diskuteras resultatetmed ramfaktorteorin som utgångspunkt.

Elevhälsan har som uppdrag att arbeta hälsofrämjande och förbyggande men hamnar ofta i ett åtgärdande arbete. Denna studie syftar till att bidra med kunskaper om elevhälsoteams arbete med dokumentation av sina elevhälsomöten och hur stor del av det arbetet som är hälsofrämjande och förebyggande. Detta har gjorts genom textanalyser av elevhälsoteamsdokumentation på tre skolor, samt handlingsplaner för kartläggning av läs- och skrivutveckling. Dessutom har intervjuer genomförts på respektive skola med lärare med specialpedagogiskt uppdrag för att få möjlighet att ställa frågor kring dokumentationen samt frågor kring det informella arbetet i elevhälsan.Studiens teoretiska tolkningsverktyg är de relationella och kategoriska specialpedagogiska perspektiven för att analysera deltagarnas syn på elever i behov av särskilt stöd. Vidare så använder jag det salutogena och patogena perspektivet för att tydliggöra skillnaderna mellan det främjande och förebyggande arbetet som sker inom elevhälsan.Resultatet från textanalysen och intervjuanalysen visar på att det inte finns övergripande riktlinjer för hur elevhälsoteamsdokumentation ska genomföras, utan det blir upp till den enskilda skolan att ha sin egen mall, vilket kan påverka det systematiska kvalitetsarbetet.Vad gäller kartläggningsmaterial av läs- och skrivutveckling finns det en skillnad mellan skolorna i studien rörande vilka material som är obligatoriska. Kommunen som skolorna ligger i har centralt gett ut en handlingsplan kring kartläggningsmaterial men den är relativt omfattande. Det blir ändå upp till den enskilda skolan att ta beslut kring vilka kartläggningsmaterial som ska användas.Både tidigare studier och respondenterna i min studie visar på vikten av att ha tid och rektors tydliga ledning för att få en framgångsrik elevhälsa som arbetar hälsofrämjande och förebyggande.Den övergripande slutsatsen är att det till stor del råder ett fortsatt kategoriskt perspektiv kring beskrivningar av enskilda elever i elevhälsodokumentation vid de undersökta skolorna. Det finns även till viss del en motsättning mellan den ansvariga läraren för specialpedagogik som vill arbeta mer utifrån ett relationellt och salutogent perspektiv, och verksamma lärare som förväntar sig kategoriska och patogena lösningar.

Göransson, Sandra (2021). En kvalitativ studie kring det specialpedagogiska uppdraget. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande ochsamhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur specialpedagogsstudenter och förskollärare beskriver och förstår specialpedagogens uppdrag och utgår ifrån följande frågeställningar: 1. Hur förstår och beskriver ett antal specialpedagogsstudenter sitt kommande uppdrag? 2. Vilka förväntningar och vilken syn har ett antal förskollärare från förskolan påspecialpedagogens uppdrag?                                                                                3. Vilka likheter och skillnader finns det i synen på specialpedagogens uppdrag mellanyrkesgrupperna? Studiens teoretiska utgångspunkt är systemteori med fokus på helhetsperspektivet och Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska modell för att skapa en förståelse för det specialpedagogiska uppdraget utifrån olika hierarkiska nivåers påverkan och samverkan. Examensarbetet är en kvalitativ studie som utgår ifrån det vetenskapliga arbetssättet somkallas för abduktion, där det hela tiden sker en växelverkan mellan empiri och teori i arbetet (Larsen, 2018). Resultatet i studien visar att det specialpedagogiska uppdraget påverkas på olika nivåer vilket bidrar till yrkets komplexitet. Avsaknaden av tydliga riktlinjer för vad som kan förväntas av en specialpedagog leder till att specialpedagogsstudenter och förskollärare i denna studie inte riktigt uppfattar uppdraget på ett likvärdigt sätt. Vidare visar resultatet att ett fungerande samarbete mellan de olika nivåerna och aktörerna i förskolan är av betydelse för att möjliggöra det förebyggande arbetet. Studien kan även bidra till att specialpedagoger får en ökad förståelse för det tydliggörande arbetet i möten med olika aktörer. Detta för att minimera risken för olika förväntningar som i längden kan drabba arbetet på ett negativt sätt. Vidare blir vikten av kommunikation mellan de olika nivåerna tydligt för att bidra till ett öppnare system och en gemensam förståelse.

Syftet med studien är att undersöka studie- och yrkesvägledares arbete inom gymnasiesärskolan. Studiens frågeställningar behandlar arbetsuppgifter, kompetens och professionalisering. Studien utgår ifrån professionaliseringsteoretiska perspektiv samt använder sig av en teori som förklarar begreppet kompetens. Anknytande litteratur fokuserar på studie- och yrkesvägledningens historia och gymnasiesärskolans uppdrag enligt skolverkets styrdokument. En överblick av Sveriges vägledarförening och deras etiska deklaration redovisas för att ge djupare förståelse. Den tidigare forskningen fokuserar på två internationella studier med koppling till elever med intellektuella funktionsnedsättningar samt forskning kring professionalisering. Studien är utförd genom kvalitativa intervjuer och tolkning av styrdokument. Resultatet ger en bild av hur studie- och yrkesvägledare inom gymnasiesärskolan arbetar och hur detta kan tolkas i relation till styrdokument utgivna av Skolverket. Vidare visar resultatet att studie- och yrkesvägledarnas arbetsuppgifter inom gymnasiesärskolan till stor del handlar om relationsbyggande, samverkan med både interna och externa kontakter samt vägledning av eleverna och förbereda dem inför en mer självständig tillvaro. Studiens resultat pekar även på att kunskap och kompetens kring diagnoser och funktionsnedsättningar värderas högt, dock visar studien att denna kunskap och kompetens inte nödvändigtvis behöver finnas vid tillträde av tjänst som studie- och yrkesvägledare inom gymnasiesärskolan utan kan tillägnas på plats. Enligt professionaliseringsteoretiska perspektiv visar studien att studie- och yrkesvägledaryrket till stor del uppfyller de kriterier som lyfts. Det som inte uppfylls är bland annat legitimeringskriteriet. Studien riktar sig till nyutexaminerade och verksamma studie- och yrkesvägledare som vill ha insikt i hur arbetet kan se ut inom gymnasiesärskolan.

No description available.

Syftet med denna studie var att få en fördjupad förståelse för hur några speciallärare i matematik upplevde sitt uppdrag och några matematiklärares förväntningar på speciallärare i matematik. Studien hade en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer av speciallärare i matematik och matematiklärare på grundskolan. Med hjälp av specialpedagogiska perspektiv och professionsteori analyserades resultatet. Studiens resultat visade att speciallärarrollen hade en stor bredd på arbetsuppgifter. Deras uppdrag fanns inte nedskrivet i någon arbetsbeskrivning utan bestod av allt från att arbeta förebyggande på organisations- grupp- och individnivå, åtgärdande, ingå i elevhälsan, skriva utredningar, handleda team eller enskilda lärare, administrativa uppdrag till att ha undervisning med elever i behov av särskilt stöd. Speciallärare uttryckte att deras uppdrag kunde förändras under terminens gång utifrån de behov som skolan hade. Matematiklärares förväntningar var ett nära samarbete runt matematikutveckling i klassrummet. De utmaningar som speciallärare såg i sitt uppdrag var gränsdragning av arbetsuppgifter, fördela resurser, och att tiden inte räckte till samt att byta roll på arbetsplatsen. De möjligheter som speciallärare såg var att få tillfälle att kompetensutveckla personal på skolan och möjlighet till att påverka sina arbetsuppgifter.

Specialpedagogens yrkesroll och uppdrag kan upplevas otydligt i de styrdokument som staten författar. Det är någonting som påverkar den specialpedagogiska professionen men även synen på yrkesrollen och uppdraget från andra aktörer inom skolan. Specialpedagogen grunduppdrag är det samma oavsett vilken huvudman som ansvarar för skolan. Friskolans vara eller icke vara debatteras i media, vilket lyfter frågan, hur ser specialpedagogernas yrkesroll och uppdrag ut inom friskolan. Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om hur specialpedagoger på friskolor beskriver sin yrkesroll och sitt uppdrag inom friskolans sfär. Studien har två frågeställningar som berör specialpedagogens yrkesroll och uppdrag. Empirin har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta specialpedagoger verksamma inom olika friskolor. Frirumsteorin användes för att synliggöra de yttre och inre gränserna som sätter ramarna för specialpedagogernas yrkesroll och uppdrag, samt se hur och vilket handlingsutrymme de får däremellan. Resultatet visar att specialpedagogens uppdrag och handlingsutrymmet ser olika ut på de aktuella friskolorna i studien. Det visar sig i att tjänstens utformande påverkar specialpedagogens handlingsutrymme. Det vill säga hur stor del av tjänsten som är riktad mot det specialpedagogiska uppdraget. Resultatet visar på att handlingsutrymmet blir större för specialpedagogen på friskolan om rektor och organisationen också förstår gränserna för yrkesrollen och uppdraget, samt att tid ges till uppdraget. När alla aktörer, specialpedagog, lärare och rektor har en samsyn resulterar det i en position för specialpedagogen inom friskolan som är mer övergripande. Specialpedagogen skapar då ett handlingsutrymme och möjlighet att på organisation-, grupp- och individnivå bedriva ett utvecklingsarbete.