Syftet med detta examensarbete är att undersöka fritidspersonalens uppfattningar av huruvida elevgruppens storlek anses påverka verksamhetens arbetssätt och det pedagogiska uppdraget. Studien är kvalitativ och grundar sig i fem semistrukturella intervjuer. Analys av empirin genomfördes med fenomenografisk ansats, som ämnar belysa kvalitativt skilda uppfattningar av ett fenomen. Anknytningsteorin användes också då flera av respondenterna belyste relationsskapandets lidande till följd av stora elevgrupper. Resultatet av denna studie visar att det finns både uppfattningar av att det är elevgruppens storlek, men också elevgruppens sammansättning, som är av störst vikt för fritidspersonalens arbetssätt och pedagogiska uppdrag. Resultatet visar även att flera av respondenterna har uppfattningen att personaltätheten sällan är optimal för elevgruppens storlek, utan att det ofta finns behov av en extra personal.

No description available.

Denna studie tar sin utgångspunkt i sex fritidshemslärares upplevelser kring hur samarbetet fungerar mellan skola och fritidshem. Syftet med studien är att öka kunskapen och förmedla i vilken omfattning samverkan sker och vad som anses vara en bra respektive en mindre bra samverkan mellan yrkesprofessionerna. Kvalitativa intervjustudier är det metodval vi har använt för att ta oss an detta arbete. Intervjuer med verksamma fritidshemslärare har genomförts på tre olika skolor i en större stad i Skåne. Det teoretiska perspektivet som ligger till grund för studien kopplas till samverkan. Vi kommer att utgå ifrån organisationsteorin och de centrala begreppen formella- och informella dimensioner, organisationskultur och professionsidentitet. Resultatet i denna studie visar att uppfattning och tolkning om samverkan skiljer sig åt mellan skolorna och fritidshemslärarna. En fritidshemslärares roll kan variera från att vara aktiv i klassrummet med lärare eller hålla i egen undervisning i hel- eller halvklass. Det empiriska materialet visar att ett bra samarbete mellan skola och fritidshem sker när det finns tydligheter om vad ens arbetsuppgift är och när det finns intresse av att arbeta tillsammans. Det hinder som främst framkommer i studien är brist på planeringstid, framförallt ihop med lärarna. Ledning och rektor anses ha en betydande roll för att samverkan ska fungera. Detta handlar om att rektorerna måste vara tydliga i vad fritidshemslärarens arbetsuppgifter är och vara insatt i fritidshemsverksamheten, vilket majoriteten av våra informanter anser att deras rektorer är.

AbstractDetta examensarbete handlar om fritidspedagogernas upplevelser och förväntningar på det egna yrket och hur de förhåller sig till de olika förväntningar som riktas mot deras yrke, och om dessa förväntningar har motsvarats när de väl började arbeta, samt om hur de ser på framtiden gällande yrket som fritidspedagog. Vi ville i likhet med andra tidigare studier men även utifrån våra egna upplevda erfarenheter, ta reda på varför fritidspedagoger upplever svårigheter med att tolka sina arbetsuppgifter under skoltid, men även varför detta fenomen hindrar dem från att hävda sin profession. Utöver detta ville vi också ta reda på varför fritidspedagoger upplever att deras kompetens inte tas tillvara som de hade velat. För att kunna utforska detta fenomen har vi intervjuat sex fritidspedagoger på tre olika skolor i Skåne. Vidare har vi i studien använt oss utav av professionsteoretiska perspektiv, rollteorier, maktteorier samt Wengers sociala lärandeteori. Dessa teoretiska perspektiv har hjälpt oss att analysera vårt empiriska material, för att ta reda på hur fritidspedagogerna förhåller sig till professionen och de olika roller som de ställs inför i det dagliga arbetet, samt hur de förhåller sig till maktfördelningen i organisationen. Det har även hjälpt oss att lyfta fram den pedagogiska dimensionen, genom att bland annat synliggöra fritidspedagogernas syn på lärande. Utifrån vårt empiriska material och den tidigare forskningen framgår det att fritidspedagoger än idag upplever att det finns en oklarhet kring deras arbetsuppgifter under skoltid och att de fortfarande upplever att deras kompetens inte tas tillvara som de hade velat. Vi har därför kommit fram till att fritidspedagogernas förväntningar har motsvarats till viss del men att det finns en del utmaningar kvar för att de ska kunna hävda sin profession. Samverkan mellan klasslärare och fritidspedagoger behöver bli bättre och samtidigt behöver rektorer, bildningsförvaltningen och högskolorna arbeta mer långsiktigt och hitta olika strategier för att fritidspedagoger ska få bättre förutsättningar att hävda sin profession i likhet med andra lärarkategorier. Nyckelord: Fritidspedagog, profession, yrkesroll, uppdrag, yrkesidentitet, fritidshem

Denna studies syfte var att ta reda på hur några lärare i norra Sverige ser på sitt uppdrag att undervisa om de fem nationella minoriteterna, hur de arbetar mot läroplanens mål och vilka utmaningar och möjligheter de möter i sin undervisning. I min studie har jag använt en kvalitativ undersökning. Undersökningen består av muntliga intervjuer med två lärare och skriftliga svar via mejl-kontakter med tre lärare inom mellan- och högstadiet i små byaskolor och på en gymnasieskola i norra Sverige. Jag har även skickat fråga via e-post till två förlag gällande deras läromedel och innehållet om de nationella minoriteterna i läromedlen. De lärare som medverkade i min studie är alla medvetna om deras uppdrag och fyra av fem undervisar om minoriteterna då det ingår i deras ämnen. Alla lärare är positiva till uppdraget och anser att det är viktigt med undervisning om minoriteterna. Bristen av material ser dessa lärare som en utmaning. En möjlighet för alla lärare är just det att några av grupperna finns naturligt i samhället, vilket innebär att det är lättare att hitta arbetssätt och material till undervisningen. Lärarna arbetar efter de målen som står i läroplanen. Läraren som inte undervisar om minoriteterna är ändå positiv till att göra det ifall det blir aktuellt i hennes undervisning. Fortsatt skulle det vara intressant att få information på hur undervisningen fungerar på andra skolor i samma kommun och hur rektorerna i kommunen ser till att uppdraget fullföljs.

Enligt läroplanen Gy11 är en av den svenska gymnasieskolans skyldigheter att stimulera varje elevs självförtroende. Ända sedan implementeringen av den nuvarande versionen av läroplanen, som alltså inkluderar självförtroende-aspekten bland gymnasieskolans uppgifter, har det presenterats omfattande forskning kring just självförtroende. Man har kunnat uppvisa tydliga samband mellan elevers självförtroende och hur väl de presterar i skolan. Eftersom stimulering av elevers självförtroende inte är ämnes- eller yrkesrollsspecifikt tenderar mycket av forskningen i ämnet att hamna på en generell nivå som berör upplevelsen av skolan i stort och inte i specifika ämnen. Denna empiriska studie ämnade därför specifikt undersöka hur stimulans av självförtroende yttrade sig hos elever i ämnet bild. Denna studie har sin metodologiska grund i fenomenologi, kvalitativa intervjuer samt diskursanalys och sin teoretiska grund i compassionfokuserad terapi. Undersökningen utfördes i form av kvalitativa intervjuer där sex elever som, under tiden för studien, har studerat ämnet bild som en valbar kurs på gymnasiet. Intervjusvaren har därefter analyserats utifrån ovan nämnda kvalitativa metoder. Resultaten pekade på ett antal faktorer som påverkade elevernas självförtroende där elevens prestation och feedback från den undervisande läraren spelade en avgörande roll. Eleverna uttryckte också en koppling mellan sin kunskap om styrdokumenten och deras upplevda möjlighet att nå kunskapskraven.

No description available.

Sammanfattning Syftet med denna kvalitativa studie var att få en fördjupad förståelse av de uppfattningar och perspektiv som yrkesverksamma speciallärare har kring sitt uppdrag. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer med åtta verksamma speciallärare som arbetar på fyra olika skolor i Stockholmsområdet. Med hjälp av specialpedagogiska perspektiv, utfördes en tematisk analys på det empiriska materialet vilket resulterade i följande teman: Uppdraget, Förväntningar samt Möjligheter/Hinder. Studiens resultat visade att speciallärarna upplevde sitt uppdrag som komplext, mångfacetterat, godtyckligt och utan uppdragsbeskrivningar. Resultatet visar på en okunskap samt bristande insyn från rektors håll på speciallärarens egentliga uppdrag. Det framkom även en obalans gällande förväntningarna på speciallärarna själva och från andra. Vidare visade studien att det var svårt att hitta tid till utvecklingsarbete då det sällan fanns en tydlig struktur för hur utvecklingsarbetet på skolorna skulle gå till. Vår slutsats är att alla inom skolans värld behöver bli medvetna om komplexiteten som finns i specialläraruppdraget. Bredare kunskap och medvetenhet vore önskvärt för att hitta strategier och mer hållbara och långsiktiga arbetssätt för ett meningsfullt yrkesutövande på alla nivåer; individuellt, på gruppnivå samt på organisatorisk nivå.

Inom förskolans verksamheter möter pedagoger dagligen människor med olika bakgrund, förutsättningar och egenskaper. Min erfarenhet är att pedagogernas förhållningssätt gentemot både vuxna och barn med diverse bakgrund är varierande. Syftet med denna uppsats är att undersöka förskollärares tankar och attityder kring värdegrunden i förskolan utifrån demokratiuppdraget i Läroplanen för förskolan. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med fem förskollärare på en kommunal förskola. Jag valde teori i form av förskollärardimensionen i Sheridans och Pramling Samuelssons (2016) modell över fyra dimensioner av pedagogisk kvalitet, samt Emilssons (2008) modell om kommunicerade värden i förskolan. Dessutom valde jag att lyfta hållbar utveckling i samband med min studie, då det i nationella styrdokument formuleras uppdraget att utbilda för en hållbar utveckling så att barn utvecklar ett förhållningssätt till viktiga etiska frågor som, bland annat, förhållandet människor emellan. Resultatet visar förskollärares stora medvetenhet om vikten av att arbeta med demokratiuppdraget men även på ett stort behov av att diskutera innebörden av begreppen värdegrund och demokrati i arbetslag för att uppnå samsyn om vad dessa begrepp kan innebära i den pedagogiska praktiken.

Detta arbete är en studie som syftar till att ta reda på om, och i så fall hur, medvetenheten om fritidshemmens uppdrag kan kopplas till personalens eventuella utbildning. I studien utgår uppdragen från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (2011) och Kvalitet i fritidshem: allmänna råd och kommentarer (2007). Vi har genomfört fyra semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Birgit Andersson (2013) uppmärksammar att det är av största vikt att ha en pedagogisk utbildning för att som verksam i skolan kunna nå de uppsatta målen i uppdragen. Skolverket (2012) skriver i sin rapport Personal i fritidshem att riksgenomsnittet i antalet årsarbetare som är utbildade fritidspedagoger i samtliga kommuners fritidshemsverksamheter är 27 procent, år 2012 (Skolverket 2012a). Studien vilar på en teoretisk grund som används vid analysen av respondenternas svar tillsammans med tidigare forskning och ovan nämnda styrdokument. Vi har genom vår studie dragit slutsatsen att utbildning är viktigt för arbete inom fritidshemsverksamheten. Den högskoleutbildade personalen kan ha en större förmåga att tolka uppdragen än den outbildade personalen. Detta gör att den outbildade personalen klarar sitt arbete genom fritidspedagogers kompetens och hjälp. Samtidigt är vi medvetna om att en lång arbetserfarenhet kan göra en person säker i sin yrkesroll oavsett utbildning.