Runt år 1998/1999 blev det obligatoriskt för samtliga Sveriges revisor att i not i företagens årsredovisning ge en prisbild på hur fördelningen mellan revisionskostnader och andra uppdrag fördelades. Dock säger lagen inget om revisorns skyldighet att visa denna fördelning såsom den verkligen ser ut. Detta har gjort att revisorn kunnat använda noten som prissignal mot klienten. Vårt syfte med uppsatsen var att beskriva de olika faktorer vi valt ut, som skulle kunna påverka hur revisorn väljer att fördela sina kostnader på revision och andra uppdrag. Vi ville inkludera hela Sverige och därför valde vi ut tio företag i varje län, vilka vi undersökte. Genom att läsa in sig på tidigare forskning som gjorts på området fick vi en uppfattning om vilka faktorer som kunde påverka revisorns prissättning. Med hänsyn till tidigare forskning och eget funderande valde vi ut ett antal faktorer som vi ansåg vara av extra stort intresse för att se om de kunde påverka revisorns prissignalering. Utifrån de teorier vi använt oss av, har vi kommit fram till att signalteorin är viktig för förhållandet mellan revision och andra uppdrag. Beroende på vad det är revisorn väljer att signalera, t.ex. om det är kompetensen så påverkas prissättningsteorin, dvs. revisorn väljer att fördela sitt pris annorlunda gentemot om det är något annat specifikt som vill signaleras. Det vill säga att signalteorin och prissättningsteorin har ett samband vid revisorers prissignalering. Vi grupperade in våra faktorer i två grupper, den ena som rörde revisorn och den andra som tillhörde klienten. Våra valda faktorer utifrån revisorn var revisionsbyrå, kompetens och kön. För revisorns klient valde vi att se till dennes storlek (antal anställda), bransch, lönsamhet och skuldsättningsgrad. Undersökningen har skett genom att vi granskade 420 årsredovisningar, baserat på två år, 1999 och 2007. Årsredovisningarna har varit datainsamlingskällan för att kunna göra våra valda mätningar. Vår analys gjordes med hjälp av bivariata och multivariata tester. Utifrån resultatet har vi kommit fram till att vi får förkasta en del av våra hypoteser, då dessa inte stämde med de framtagna hypoteserna. Den geografiska lokaliseringen visade sig vara den enda starkt signifikant påverkande faktorn i resultatundersökningen.

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva det formella uppdraget avseende den individuella utvecklingsplanen och utröna hur lärare menar att de arbetar i enlighet med detta. Valt fokus var grundskolans tidigare år, från skolår ett till sex. Undersökningen genomfördes i tre delar, där litteraturgenomgång, dokumentstudie av statliga, kommunala och lokala styrdokument samt intervjustudie med sex lärare, ingick. Lärare har ett likvärdigt statligt uppdrag men berörs av kommunala och lokala styrdokument som utformats på olika vis och som fokuserar på olika saker. Resultat visar att lärarnas förståelse för uppdraget skapas i processen för införandet. Det leder i sin tur lärarna till att bilda sig uppfattningar av hur de ska förhålla sig till uppdraget. Lärares uppfattningar kring hur uppdraget ska förverkligas visar två skilda sätt. Det ena sättet fokuserar på läroplanens mål att uppnå och det andra sättet på läroplanens mål att sträva mot.

Syfte: Att undersöka om man avseende på ett debatt- och ett granskande program verkligen kan påstå att vi idag har en sådan representativ offentlighet som Habermas talar om (se Val av Teori). Det vill säga, att se hur den samhälleliga eliten presenterar sig själv och sin makt offentligt idag, i ett debatt- och ett granskande program. Frågeställning: Hur kan man konkret se att politiker och företagsledare med hjälp av en språklig och visuell retorik presenterar sig själva och sin makt i ett debattprogram och ett granskande program idag? Och vilka likheter/olikheter kan man då urskilja i den politiska självpresentationen mellan dessa program? Val av Teori: Jürgen Habermas teori om återkomsten av den representativa offentligheten som handlar om att den moderna samhällseliten har återutvecklat en modern form av representation, som går ut på att presentera och representera sin makt inför folket och inte för folket. Val av Empiri: Debattprogrammet ”Argument” på SVT 1 och SVT 24. Det granskande programmet ”Uppdrag granskning” på SVT 1, SVT 24 och SVT Opinion. Val av Metod: Den retoriska analysen, med ett semiotiskt förhållningssätt som vetenskapsteoretisk utgångspunkt. (Semiotiken är i sin tur dock förankrad i hermeneutiken.) Slutsats: Att politiker och företagsledare i ett debattprogram och ett granskande program presenterar sig själva och sin makt genom att tillämpa olika utstuderade tekniker som innefattar såväl den språkliga som visuella retoriken. På det språkliga planet kan dessa tekniker bland annat bestå i att använda upprepningar och betoningar, och att helt enkelt vara så vältalig som möjligt. På det visuella planet kan de dels handla om att framhäva sig själv med sitt utseende, dels om att understödja den språkliga retoriken med sitt kroppspråk. Svaret på den andra frågan är att det inte finns några direkta likheter eller olikheter i den politiska självpresentationen mellan ett debattprogram och ett granskande program, då självpresentationen är personbunden. Däremot kan man finna tydliga likheter och olikheter mellan självpresentationens förutsättningar i dessa program. Nyckelord: Argument, Uppdrag granskning, debattprogram, granskande program, Jürgen Habermas, den offentliga sfären, representation, refeodalisering.

Syftet med denna uppsats är att synliggöra hur specialpedagogens uppdrag uppfattas av lärare på både kommunala skolor och friskolor och om man mellan dessa skolformer kan se tydliga likheter eller skillnader. Uppsatsen består av en enkätundersökning med både kvantitativa och kvalitativa svarsalternativ gjord i en storstadskommun. Respondenterna är lärare verksamma i årskurser från f till 5. Vår undersökning har visat att lärarna från kommunal skola fått information från rektorn att specialpedagogen i huvudsak ska arbeta med handledning. Istället arbetar specialpedagogen i större utsträckning med eleverna. Lärare från friskolan svarade att de fått informationen från rektor att specialpedagogen i huvudsak ska arbeta direkt med elever. Trots detta visar det sig - utifrån de svar vi har fått - att specialpedagogen arbetar mer handledande. Respondenterna hade generellt svårt att se skillnad på specialpedagog och speciallärare. Uppfattningarna om uppdragen blandades ihop. Vi frågade lärarna i vår enkät om skolorna där de arbetar hade ett inkluderande arbetssätt. Det visade sig att svarande från den kommunala skolan sa sig veta att de hade det, medan svarande från friskolan inte visste om de arbetade utifrån ett inkluderat arbetssätt. Vi kan inte se att lärarnas svar om specialpedagogens roll och arbetsuppgifter påverkas av om de arbetar inkluderat eller inte. Vår undersökning har visat att lärare oavsett skolform har behov av och önskemål om handledning och behov av att få fördjupade specialpedagogiska kunskaper vilket också syns i de öppna svarsalternativen från lärare i de båda skolformerna. Lärarnas uppfattning är också att specialpedagogen ska arbeta direkt med eleverna i större utsträckning. Det finns en medvetenhet om ”en skola för alla” men lärarna ser sina möjligheter att undervisa begränsade om man inte får hjälp direkt i klassrummet. Under arbetets gång har nya frågeställningar dykt upp som kan stimulera till fortsatt forskning inom detta område. Bland annat frågar vi oss hur man med hjälp av skolverket, forskar-världen, rektorer, lärare, speciallärare och specialpedagoger ska nå målet med att få det inkluderande arbetssättet att fungera tillfredsställande.

In this essay, I examine teachers' different approaches, responsibilities and child perspective on preschool. I discuss how important it is that we educators in preschool work together as a team about childcare and learning. Our attitudes affect the children. In the essay, I show examples of different attitude and approach to learning and the significance of the educational awareness that characterize the work of the nursery. We have different approaches and standards that are influenced by our cultural, social and ethnic backgrounds. It plays a major role in how we interpret and understand various situations in preschool.I also discuss preschool teacher's responsibility and teamwork, and how it affects children. I refer to the pre revised curriculum that emphasizes care, learning and development to form a whole (Lpfö 98/10). But even though we will endeavor curriculum goals, I've discovered that there are many different ideas about how we can best work with the children and develop our work. There is a lack of awareness of why a teacher is acting in a certain way in a preschool.I also discuss the important ethical aspect that involves changes. The teacher must realize that kindergarten and society is changing rapidly and that it is not only going to work the same way as they always have. In the essay, I try to highlight the need to reflect on the teacher´s own actions, experience and knowledge. Furthermore, how important it is to take responsibility and to be aware of the preschool policy documents and the demands made ​​of us as educators. / I denna essä undersöker jag pedagogers olika förhållningssätt, ansvar och barnsyn på förskolan. Jag diskuterar hur viktigt det är att vi pedagoger i förskolan samverkar när det gäller barns omsorg och lärande eftersom vårt förhållningssätt påverkar barnen. I essän visar jag exempel på olika förhållningssätt och syn på lärande och innebörden av den pedagogiska medvetenhet som ska prägla arbetet i förskolan. Vi har olika förhållningssätt och normer som är influerade av vår kulturella, sociala och etniska bakgrund. Det spelar stor roll för hur vi tolkar och förstår olika situationer på förskolan.   Jag diskuterar också förskollärarens ansvar respektive arbetslagets ansvar och hur det påverkar barnen. Jag refererar till förskolans reviderade läroplan som betonar att omsorg, utveckling och lärande ska bilda en helhet (Lpfö 98/10). Men trots att vi ska sträva efter läroplanens mål har jag upptäckt att det finns många olika föreställningar om hur vi på bästa sätt arbetar med barnen och utvecklar vårt arbete. Det finns en omedvetenhet till varför man som pedagog handlar på ett visst sätt i förskolan.   Jag tar också upp den viktiga etiska aspekten som innebär att man som pedagog måste inse att förskolan och samhället är förändringsbart och att det inte enbart går att arbeta på samma sätt som man alltid gjort. I essän försöker jag synliggöra vikten av att reflektera över sina egna handlingar, erfarenhet och kunskap. Dessutom hur betydelsefullt det är att som pedagog ta ansvar över och sätta sig in i förskolans styrdokument och vilka krav som ställs på oss pedagoger.

No description available.

Vi har genomfört en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka flickors och pojkars erfarenheter och uppfattning av kommunikation via sociala medier och undersöka om den kommunikation som sker via sociala medier kan betraktas som mobbning. Sociala medier på internet där barn möts innefattar bland annat inlägg på blogg, videoklipp, mejl och chatt. Vi använde oss av hermeneutiskt ansats för att försöka tolka och förstå flickors och pojkars sätt att kommunicera via sociala medier. För att kunna besvara våra frågeställningar genomfördes 10 intervjuer varav 8 enskilda och 2 i grupp. I teorin använder vi oss av ett genusperspektiv, samt begreppen inneslutning och uteslutning för att analysera resultatet. Vårt resultat visat att barn upplever att det förekommer att någon skriver elaka kommentarer via sociala medier och att det finns skillnader mellan hur flickor och pojkar skriver elaka kommentarer. Flickors sätt att skriva elaka kommentarer baseras på yttre attribut och egenskaper. Hos pojkar handlar det om vad man gillar och inte gillar.

Syftet med vår studie är att undersöka hur arbetet kring pedagogiska utredningar ser ut i förhållande till vad styrdokument och teorier säger, och därmed synliggöra betydelsen av pedagogiska utredningar på individ-, grupp- och organisationsnivå. Vi belyser hur några utvalda specialpedagoger arbetar med pedagogiska utredningar av elever i behov av särskilt stöd inför upprättande av åtgärdsprogram, samt ger en bild av ett par rektorers uppfattningar om pedagogiska utredningar. Studien bygger på en kvalitativ undersökning med intervjuer av specialpedagoger som arbetar i skolan, specialpedagoger inom elevhälsan samt rektorer. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagogisk utredning. Vi har delat in vårt resultat i teman: specialpedagogens uppdrag, uppmärksamhet, orsaker, utredning, dokumentation, svårigheter och rektors uppdrag. Resultatet visar att den huvudsakliga orsaken till att elever anses vara i behov av stöd är att de inte når målen i kursplanen. Vi ser även en skillnad mellan skolans specialpedagoger och elevhälsans specialpedagoger på vilka nivåer de lägger fokus. Elevhälsan betonar skolans organisation, kultur och värdegrund i en pedagogisk utredning medan skolan lägger större vikt på individ och grupp.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i svenska som andraspråk (SVA) och specialpedagoger ser på sitt uppdrag när det gäller elever med utländsk bakgrund, i behov av särskilt stöd. Studien baseras på sex intervjuer med tre SVA-lärare och tre specialpedagoger, från tre olika skolor i en kommun. Intervjuerna transkriberades och analysen, som är gjord utifrån det kategoriska och relationella perspektivet att förhålla sig till specialpedagogik, utgår från studiens tre frågeställningar vilka handlar om uppdrag, kompetens samt om möjligheter och hinder. Resultatet visar att samtliga intervjupersoner, både SVA-lärare och specialpedagoger, känner att deras uppdrag är otydligt när det gäller arbetet med elever med utländsk bakgrund, i behov av särskilt stöd. Trots en formell behörighet och ett stort engagemang anser de sig inte heller ha den kunskap som krävs för att kunna bedöma elevernas behov eller vilka insatser som bör göras. Resultatet visar också att SVA-lärarna och specialpedagogerna är medvetna om att elever med utländsk bakgrund, på grund av att ledningen och personalen generellt saknar kunskap, är underrepresenterade i den specialpedagogiska verksamheten. Intervjupersonerna ser här adekvat kartläggningsmaterial, samarbete och fortbildning i olika kulturer, som möjligheter för att kunna upptäcka och sätta in rätt sorts stöd i tid. Samtliga intervjupersoner är dessutom ense om, att eftersom skolan fortfarande inte är redo att inkludera alla elever, är ämnet SVA och den lilla stödgruppen några av förutsättningarna för att elever med utländsk bakgrund, i behov av särskilt stöd, så småningom ska kunna känna sig inkluderade i den ordinarie klassrumsundervisningen.

Studien följer upp vissa delar av Lars Nords avhandling Vår tids ledare (2001). Nord genomförde sina undersökningar 1993, alltså 20 år tidigare än denna studie. Vår studie utgick från frågeställningar om ledarskribenternas egenskaper, deras redaktionella produktionsvillkor och förhållande till de politiska partierna i dag och i jämförelse med år 1993. I studien undersöks även i vilken utsträckning ledartexterna behandlar lokala, nationella och internationella ämnen samt förekomsten av osignerade, signerade och signerade ledare med bylinebild. Studien utgick från teorier om journalistiska produktionsvillkor utformade av Kent Asp, Pamela J. Shoemaker & Stephen D. Reese, Armin Scholl & Siegfried Weischenberg samt Wolfgang Donsbach. Genom en enkätundersökning liknande den Nord genomförde, samt två olika analyser av ledartexter undersökte vi vad som skett på ledarsidorna sedan 1993. Resultatet visade att vissa förändringar skett. Banden till partierna har sannolikt försvagats då en betydligt lägre andel av tidningarna i dag ägs av partier. Dessutom har avsevärt färre ledarskribenter i dag partipolitiska uppdrag. Ledarskribenterna värderar aktualitet och nyhetsorientering i högre grad än 1993 och deras egna intressen styr i stor utsträckning deras ämnesval, vilket inte var fallet i Nords undersökning. Generellt ligger ett stort fokus vid ledarskribenterna i form av hög andel signerade ledare och signerade ledare med bylinebild. Skribenterna refererar också gärna till sig själva i sina texter. Även om skribenterna på många sätt närmat sig kolumnisterna, är den politiska profilen fortfarande ledarsidans djupt rotade skiljemärke. Kårens sammansättning är sig relativt lik och det verkar fortfarande vara främst nationella frågor som behandlas på ledarsidorna.