Regeringens satsning på att alla lärare bör få mer kunskap och kompetens i specialpedagogik väckte mitt intresse utifrån min yrkesroll som specialpedagog. Utbildningsinsatsen som heter ”Specialpedagogik för lärande” innehåller tre moduler varav den första är den som analyserats i denna studie och den heter ”Inkludering och delaktighet”. Själva begreppet ”inkludering” kan tolkas på många olika sätt och begreppet ges ofta många olika betydelser. Jag fann det därför intressant att med hjälp av diskursanalys ta reda på vilka betydelser begreppet ges i materialet. Mina frågeställningar lyder: 1. Hur ges inkludering betydelse i materialet? 2. Genom vilka diskurser konstitueras dessa skilda betydelser och vilka möjligheter respektive gränsdragningar skapar diskurserna? 3. Vad kan diskurserna få för betydelse för hur specialpedagogens yrkesroll skulle kunna utformas? Resultatet av den diskursteoretiska analysen är tre diskurser: 1. Den praktiknära diskursen där begreppet inkludering ges betydelsen av att vara en metod för skolan att använda för att få till höjda kunskapsresultat och bättre lärande 2. Den visionära utbildningspolitiska diskursen där begreppet inkludering i skolan sägs kunna leda till ett bättre och mer demokratiskt samhälle och slutligen 3. Den globala diskursen där begreppet inkludering ges betydelsen av att vara en slags policy som många länder världen över ska följa. Diskurserna om inkludering utifrån ett diskursteoretiskt synsätt fungerar konstituerande för vår värld, det vill säga att de vägleder oss och legitimerar vissa handlingsmönster. Så utifrån mitt resultat är inkludering något bra, positivt och eftersträvansvärt som skolor och länder bör implementera.

I det här arbetet undersöks lärares uppfattningar kring klass utifrån deras berättelser om sin egen bakgrund och om sina elevers bakgrund. Anledningen är att vi har saknat normkritik ur ett klassperspektiv. Vi har intervjuat sex grundskollärare på fem skolor i Malmö. Intervjuerna bygger på en kvalitativ metod och utgår ifrån en fenomenologisk ansats. Empirin har analyserats utifrån teorier om klass och normkritisk pedagogik. Vår studie bygger på frågan: “Vilka normativa klassprofiler hittar vi i lärarnas berättelser om sig själva och om sina elever?”. Vi kommer fram till att lärarnas berättelser återkommande bekräftar en medelklassnormativitet i skolan. En tydlig klassprofil som lyser igenom är också den som utgår från ett medelklassperspektiv. Forskningen är relevant för att skapa en medvetenhet kring klass och klassåterskapande praktiker.

"All human beings are born free and equal in dignity and rights” (UN Universal Declaration of Human Rights, Article 1, p.3). Democratic values are concepts that are made visible in the curriculum and which, among other things, form the basis for schools to educate good citizens.  Democratic values are something that can be linked to something that is constantly going on in the school sphere whether it is teaching or not. Teachers have a mission to shape students into good citizens, social studies teachers can be considered to have a particularly important mission, because democratic values are taught within the social studies subject. In this paper, It is examined in this work how educators who teach the subject of social studies in theoretical and practical programmes at upper secondary school interpret and implement democratic values based on the curriculum. Furthermore, it is investigated how teachers argue regarding what should be included in teaching when it comes to the democratic mission. This work is based on findings as well as earlier research. This study is anchored in a qualitative research method, six interviews with teaching social studies teachers.

I denna studie undersöktes vilka synsätt som fritidslärare har på ledarskap och om deras förhållningssätt varierar. Syftet med studien var att ta reda på vilka inre och yttre faktorer som påverkar fritidslärares ledarskap samt vilken påverkan olika ledarstilar har på måluppfyllelsen i fritidshemmets verksamhet. Med hjälp av en kvalitativ metodansats genomfördes sju intervjuer för att få en inblick i fritidslärares upplevelser av ledarskap i fritidshemmet. Den insamlade empirin transkriberades, för att kunna genomföra en meningskoncentrering och tematisering. Genom att ta del av tidigare forskning kring ledarskapsteorier kunde vi analysera den insamlade empirin. I studien framkommer det att teorierna om relationsbaserat ledarskap samt situationsanpassat och behovsanpassat ledarskap anses viktiga för informanterna. Slutsatsen är enligt studien att lärare i fritidshemmet verkar använda olika delar av alla olika ledarskapsteorier. Detta innebär att det inte går att fastslå ett ledarskap eller en ledarstil som anses vara mer givande än andra för att nå verksamhetens mål.

Tidigare forskning gör gällande att specialpedagogens uppdrag ofta är komplext och i hög grad kan skifta beroende av olika faktorer. I samband med utbrottet av Covid19 våren 2020 ställdes undervisningen hastigt om i den svenska gymnasieskolan. Omställningen används i denna studie för att belysa specialpedagogens uppdrag.  Syftet med studien är att skapa kunskap om det specialpedagogiska uppdraget och specialpedagogens roll vid förändring genom det specialpedagoger uttrycker om sina uppfattningar och upplevelser rörande uppdrag och roll vid tiden före, under och efter omställningen från närundervisning till distansundervisning. Vidare är syftet att analysera hur specialpedagogen på bästa sätt kan arbeta för att skapa goda förutsättningar för lärandet, och hur detta kan bli möjligt.  Då intresset för studien är specialpedagogers uppfattningar, åsikter, attityder och känslor, det vill säga specialpedagogernas egna upplevelser, kan studiens infallsvinkel beskrivas som fenomenologiskt inspirerad. Semistrukturerade intervjuer är metoden som används för datainhämtning. Det teoretiska analysbegrepp som används för att diskutera specialpedagogens uppdrag och roll är förändringsagent. Begreppet ligger till grund för den modell, kallad Specialpedagogen som förändringsagent-modellen, som har operationaliserats inom ramen för denna undersökning och som används för att tydliggöra respondenternas roller, och förskjutningen av de samma.    Studien visar att specialpedagoger upplever att de borde arbeta mer med handledning och skolutveckling för att på så sätt stödja elevers lärande,  än de i själva verket gör. Examensmålen stödjer det specialpedagoger uttrycker, då stöttning av elever är en del av uppdraget. För att specialpedagoger ska kunna ägna sig åt skolutveckling, krävs att detta är i förväg förhandlat och förankrat i organisationen. Dessutom krävs stöd, både från skolledning och från kollegor tillhörande samma profession, för att specialpedagoger ska kunna hävda sin roll då specialpedagogrollen innebär stora utmaningar i att svara upp mot de många olika behov som finns  i skolan.

The purpose of this study is to investigate the indications that exist in teachers' experiences regarding how distance education during the Covid-19 pandemic has affected the school's democracy assignment. The school's democratic assignment has, with the support of previous research, been concretized in three aspects: democratic values, civic abilities and knowledge of politics and society. To answer the purpose, upper secondary school teachers who teach civics-oriented subjects have been interviewed. Their answers have been analyzed from a theoretical framework that Robert Dahl largely stands for, which has been adapted to school organization. The results of the study show that there are signs in the teachers' experiences that indicate that the aspects democratic values ​​and knowledge of politics and society have been negatively affected by distance education during the covid-19 pandemic. Regarding the aspect civic abilities, there are no signs in the teachers' experiences that indicate that the aspect has been affected either negatively or positively at present time. However, there are indications that the aspect was negatively affected at the beginning of the distance education, before both teachers and students had become accustomed to this type of education

Det viktigaste verktyget i samhällets kommunikation är språket. Som lärare har vi en stor utmaning med att ge eleverna tillgång till kunskapsspråket (det akademiska språket) och att skapa förutsättningar som gör att eleven lyckas i sitt lärande. Eleverna har olika språknivå och olika förståelse när det gäller skolsystemet och skolans integrationsmetoder. Skolan har en stor utmaning med nyanlända elever som har olika bakgrund, behov och kompetens. För att förmedla kunskapen till eleven behöver man en djup förståelse av elevens tänkande, bra relationer och lämpliga kommunikationsmetoder. Syftet med studien är att visa hur både ämneslärare och studiehandledare kan underlätta nyanlända elevernas lärande i fysikämnet. Vilka möjligheter finns att använda elevens tidigare kunskap och kompetens för att hjälpa dem att uppnå målet? Resultaten visar att det inte bara är språket som är ett hinder utan att anpassning, lärarens arbetssätt, material, bedömningsmetoder och undervisningsmetoder har betydelse.

The purpose of my bachelor thesis is to create an understanding of how public library employees express the public libraries´ assignments and tasks. To help fulfill the purpose, I have assumed the following issues • What do the study's public library employees think that the public library's mission in society should or should not be? • To what extent does the study's public library staff perform daily tasks that are described as being outside the remit of the public libraries? • According to the study´s public library staff, how clear are the public libraries´ guidelines when it comes to which tasks the staff should perform and which ones to say no to? • Are there any differences between how public library staff's existing service titles look at the public libraries' assignments and tasks? If so, what do these differences look like? The method I have used is quantitative as I sent out a web survey to all main libraries in Sweden's 290 municipalities. The results were analyzed using previous research and the Four spaces model, which through its four spaces can help to analyze how the library activities work. The result shows that respondents in the web survey want tasks such as information and knowledge mediation, democracy and reading promotion to be included in the assignment. On the other hand, they think that tasks such as data printing, banking affairs and public affairs do not belong to the assignment. According to the respondents, the guidelines regarding which tasks the employees should say no to are unclear.

The aim of the thesis is to examine a number of librarians’ descriptions and opinions of what makerspace in public libraries is. The questions which will be answered are: How do the librarians in this study express and explain what makerspace is? In which ways can makerspace contribute to achieve the missions given to the public libraries, as directed in the library law, according to the librarians in this study? In which way can makerspace contribute to expand the mission of the public libraries, according to the librarians in this study? The material is derived from seven semi structured interviews, with essential personnel from makerspaces. Qualitative content analysis and the four spaces model by Henrik Jochumsen, Casper Hvenegaard Rasmussen and Dorte Skot-Hansen. (2012) were used to analyse the interviews. The results show that makerspaces in public libraries look different all over the country. The local community shapes the makerspace, in ways of form, offer, activities, machines etc. Makerspace expand the traditional resources and offer of public libraries, by also offering digital participation. The new modern libraries with makerspace can be seen as something new and old. This because one might consider they are both. Makerspace is old in the traditional way of offering new knowledge to the public. It’s new in the way the knowledge is presented, instead of learning by reading you can now participate in activities or create and build things in order to learn how they work.  Makerspace can contribute to achieve the mission but not to expand it.

Syftet med studien är att undersöka vårdnadshavares perspektiv på förskolans uppdrag och hur förskolan lyckas kommunicera detta uppdrag utåt. Vi fokuserar på följande målområden: literacy, matematik och naturvetenskap. Vi använder kvantitativ metod för att samla in empiriska data med hjälp av enkäter som besvaras av vårdnadshavare vars barn går i förskolan i en tätort i en svensk kommun. Insamlade data redovisas genom beskrivande statistik och tolkas sedan utifrån begreppen intention, livsvärld och typifiering inom det fenomenologiska perspektivet för att fånga vårdnadshavarnas upplevelser.Resultatet kring vårdnadshavarnas perspektiv på förskolans uppdrag visar att vårdnadshavarna upplever att det finns specifika mål inom förskolans verksamhet. De lägger fokus på omsorg och social utveckling. Matematik och naturvetenskap önskas inte i lika hög grad. Literacy önskas i högre grad då det uppfattas av vårdnadshavare som språkutvecklande. Materialet visar att kommunikationen med förskolan generellt upplevs som bra. Av vårdnadshavarna upplever 88,2% att kommunikationen med personalen är bra eller bättre. Trots detta upplever en femtedel av de deltagande vårdnadshavarna att deras synpunkter i låg grad blir uppmärksammade av förskolan. Resultatet visar även att vårdnadshavarnas och förskolans typifieringar kan skilja sig åt. Förskolan har möjlighet att omförhandla dessa typifieringar genom hur den kommunicerar och delger information till vårdnadshavarna.