Uppsatsens syfte är att ur ett sociokulturellt perspektiv undersöka nio sva-lärares, speciallärares och specialpedagogers erfarenheter av att identifiera och utreda språkintroduktionselever med kognitiva funktionsnedsättningar, samt vilka anpassningar och stöd som erbjuds på språkintroduktion. Undersökningen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med under hösten 2023. Resultatet visar att många faktorer spelar in. Såväl hur skolan arbetar mellan elevhälsoteam och övrig skolpersonal som samarbetet med den överlämnande skolan gällande att vidarebefordra all kartläggning gällande eleven påverkar identifiering och utredning. Stoffträngsel på utbildningarna skapar brist mellan sva-lärare och speciallärare/specialpedagoger, professionerna har liten förståelse för varandras kunskapsområde. Eleven gagnas av att skolan har nära och god kontakt med vårdnadshavare eftersom en relation präglad av misstanke och motstånd kan göra att eleven inte får tillgång till det stöd och utredning den har rätt till då en vårdnadshavare till omyndig elev kan säga nej. Eleven drar även fördelar av att få tillgång till modersmålsundervisning samt studiehandledning på modersmålet. Dels kan detta ge indikationer om eleven har samma svårigheter på modersmålet eller om problematiken är andraspråksrelaterad, dels kan ett stärkt modersmål göra det lättare för eleven att även lära sig det andra språket. Uppsatsen bidrar till förståelse för dessa elevers utbildningsutmaningar.

No description available.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur mellanstadielärare upplever att elevers våld mot lärare och lärares utsatthet inverkar på deras yrkesutövande. En kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer har använts för att besvara forskningsfrågorna. Fyra mellanstadielärare från tre olika skolor intervjuades och empirin analyserades genom en tematisk analys. De teoretiska utgångspunkterna i studien är hämtade från det didaktiska forskningsfältet och har använts för att analysera resultatet av den tematiska analysen ur ett didaktiskt perspektiv. Resultatet av studien visar att elevers våld mot lärare och lärares utsatthet kan medföra negativa konsekvenser för lärares välmående och lärares inställning till yrkesrollen och skapar sämre relationer med elever. Ur ett didaktiskt perspektiv riskerar konsekvenserna medföra försämrad undervisning och minskat lärande för elever. Studiens resultat visar också på hur lärare ser våldet som en del av ett större samhällsproblem. Det framstår som att det finns en samsyn kring detta i samhällsdebatten och hos myndigheter men att utmaningen och riskerna med elever våld mot lärare inte får den centrala ställningen i frågan om skolvåld som den kanske skulle behöva.

I och med en snabb utveckling av ett digitaliserat samhälle behöver skolan ständigt anpassa sig efter nya förutsättningar. Regeringens beslut att införa en nationell digitaliseringsstrategi i skolan innefattade att genom användning av digitala verktyg i skolan främja elevers kunskapsutveckling. Detta examensarbete genomfördes inom K-ULF-projektet, ett praktiknära samarbete mellan huvudmän, lärare och forskare, för att utveckla och undersöka användningen av digitala verktyg i matematikundervisningen. Syftet var att, genom ett praktiknära samarbete med lärare, utveckla en utbildande lärarhandledning. Lärarhandledningen designades för att stötta lärarnas planering av undervisning med det digitala verktyget GeoGebra, sådant att lärarna kan ge alla elever möjligheten att delta. Designen av lärarhandledningen genomfördes med stöd i designbaserad forskning. Det kompensatoriska uppdraget tolkades som att alla elever ska ges en möjlighet att gå från ritualiserat, imitativt lärande till utforskande, flexibelt lärande, genom en avritualisering. Detta operationaliserades i lärarhandledningen som att läraren planerar för att ställa avritualiserande frågor. Utveckling och undersökning skedde i tre cykler av att först designa lärarhandledningen och sedan utvärdera den. I första cykeln genomfördes intervjuer med lärare för att bilda en uppfattning om vad lärarna behövde för stöd, därefter designades en första prototyp som sedan utvärderades med hjälp av undersökning i en fokusgruppsintervju. I andra cykeln uppdaterades lärarhandledningen, varefter den återigen undersöktes i fokusgrupper. I tredje cykeln uppdaterades lärarhandledningen en sista gång. Det insamlade datamaterialet i intervjuundersökningarna bestod av videoinspelningar som transkriberades och analyserades med tematisk analys. Lärarna upplevde att de behövde stöd som gav säkerhet i användningen av GeoGebra, som inte var tidskrävande att använda och som underlättade planeringen för att eleverna ska arbeta utforskande. Resultatet bestod av den utvecklade lärarhandledningen, som innehöll ett lättöverskådligt flödesschema för planering, för att inte vara tidskrävande. Flödesschemat innehöll planeringsstöd för att ställa avritualiserande frågor i en uppgift. Undersökningen i fokusgrupper visade att lärarna upplevde att lärarhandledningen kunde ge stöd samt att materialet var lättöverskådligt. Det konstaterades dock att det skulle vara lite tidskrävande att använda lärarhandledningen första gångerna. Lärarna upplevde vidare att det kunde vara svårt att skapa en uppgift som alla elever klarar av att slutföra. Undersökningen visade dock att detta kunde hanteras genom att ställa ritualiserade frågor i början av uppgifterna samt genom att anpassa arbetssättet i klassrummet.

Syftet med studien var att utreda hur matematiklärare i årskurs 4-6 kan arbeta kompensatoriskt i sin undervisning med hjälp av digitala matematikspel och plattformar, då de påverkas av ramfaktorer. För att utforska syftet undersökte vi hur digitala matematikspel och plattformar kan stödja matematiklärare i deras kompensatoriska uppdrag samt hur lärarens kompetens påverkar deras förmåga att arbeta kompensatoriskt med digitala matematikspel och plattformar. Dessutom ville vi få reda på hur digitala matematikspel och plattformar kan användas gentemot elever som har olika typer av funktionsnedsättningar och matematikångest i ett kompensatoriskt syfte.  Utifrån syftet och frågeställningarna genomfördes en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med fem deltagande respondenter, alla verksamma matematiklärare i årskurs 4-6. Empirin från intervjuerna analyserades med en tematisk analys där vi utifrån ramfaktorerna personramar, tidsramar, fysiska ramar och ekonomiska resurser och citaten från lärarna identifierade fem teman. De teman vi fann var lärares kompetens, individuella lösningar, ständigt tillgänglig assistent, brister och tillgångar.  Resultaten från studien visade att ramfaktorer spelade en dubbel roll genom att belysa både fördelar och utmaningar för lärare när de arbetar med digitala matematikspel och plattformar i kompensatoriskt syfte. Det visade sig att digitala matematikspel och plattformar kan assistera lärare på flera sätt, till exempel genom att på individnivå anpassa hur elever arbetar i matematikämnet. Lärarens kompetens var en avgörande faktor för hur det utnyttjas i undervisningen då flera lärare flaggade för att deras kunskap om digitala matematikspel och plattformar var begränsande. Studien nådde också slutsatsen att elever med funktionsnedsättningar och matematikångest kan gynnas av att använda digitala matematikspel och plattformar men att det inte alltid förhåller sig så.

Denna studie ämnar undersöka det komplexa uppdraget för dagens pedagoger i fritidshem som omfattar både undervisning och omsorg, anpassat för en mångfald av elevernas behov och skapande av meningsfulla lärandemiljöer. Studiens syfte är att få en förståelse hur pedagoger i fritidshem1 uppfattar sitt arbete med undervisning och det traditionella omsorgsuppdraget i verksamheten, med utgångspunkt i läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Studien utgick från en kvalitativ forskningsmetod och det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade personliga intervjuer. Resultatet utgår från pedagogers resonemang kopplat till undervisning och omsorgens roll i fritidshemmet. Det teoretiska ramverk som valts för att tolka den insamlade data tar utgångspunkt i ett allmändidaktiskt perspektiv och har analyserats genom ett vad, hur, varför perspektiv. Analys av resultatet visar att omsorgsaspekten inom fritidshemmet utgör en grundläggande förutsättning för undervisning och att upprätthålla goda relationer är avgörande för denna process. Således blir arbetet i fritidshemmet betydelsefullt för eleverna oavsett i vilken utsträckning undervisningen sker. För att kunna presentera ett relevant undervisningsinnehåll måste pedagoger i fritidshem göra strategiska val och relationen mellan dessa tre samspelande komponenterna innehåll, lärare och elev utgör en helhet i lärandet.

Det finns en pågående debatt om hur förskollärarkroppen påfrestas i yrket och hur komplexiteten i förskolans dubbla uppdrag får förskollärarna att fundera hur länge kroppen kommer att hålla. Tidigare forskning problematiserar att förskolans dubbla uppdrag upplevs som en dikotomi, vilket får konsekvenser för förskollärare att finna balans mellan omsorg och lärande. I likhet med detta visar forskning som studerat förskollärares kroppsliga kunskap, att den är beroende av organisatoriska förutsättningar för att bibehålla kvalitén. Den aktuella studien syftar till att fördjupa förståelsen för förskollärares kroppsliga kunskap samt hur kroppen spelar in i yrkesvardagen. Studien tar avstamp i en kvalitativ ansats där åtta förskollärare intervjuades. Genom en reflexiv tematisk analys analyserades intervjuerna som resulterade i en djupare förståelse för kroppens betydelse för förskolläraryrket. Resultatet belyser den komplexitet som finns i förskolans dubbla uppdrag som problematiserar förskolläraryrket ur ett kvalitets- och hållbarhetsperspektiv. Studiens slutsats är att det behövs mer forskning som studerar förskollärares kroppslighet och vilken betydelse kroppen och kroppslig kunskap har för förskolans kvalitet.

Studiens syfte är att bidra med kunskap och undersöka hur lärare i fritidshems utformning av den dagliga verksamheten påverkas av att uppdraget både efterfrågar måluppfyllelse i enlighet med styrdokument samt elevers frihetsaspekt. Två frågeställningar formulerades: Hur upplever lärare i fritidshem att de främjar elevers måluppfyllelse i utformningen av den dagliga verksamheten? Hur kan lärare i fritidshem möjliggöra elevers frihetsaspekt i utformningen av den dagliga verksamheten? Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med sex lärare i fritidshem. Insamlade data analyserades med innehållsanalys som metod. Studiens resultat visar olikheter och skillnader i hur lärarna i fritidshem främjar måluppfyllelsen samt möjliggör elevers frihetsaspekt i utformningen av den dagliga verksamheten. Respondenterna uttrycker att uppdraget med måluppfyllelse samt frihetsaspekten påverkas av olika dilemman, vilket gör att uppdraget försvåras. Exempelvis stora barngrupper och fritidshemmets närmande till skolan. Resultatet visar även att lärarna i fritidshem belyser balansgången mellan att främja måluppfyllelsen samt att möjliggöra elevers frihetsaspekt i utformningen av den dagliga verksamheten.

En kvalitativ intervjustudie vars syfte var att belysa förskollärares arbete med att informera vårdnadshavare om förskolans syfte och uppdrag i praktiken utifrån samverkansuppdraget. Resultatet visar att arbetet är varierande och innehåller en del utmaningar. Slutsatsen är att mer stöd i arbetet skulle behövas för att underlätta informationsarbetet och samverkan med vårdnadshavare.

Studiens syfte är att undersöka rektorers specialpedagogiska förhållningssätt, förväntningar på specialpedagogens uppdrag och deras framtidsvision utifrån rektorers utbildningsbakgrund. Vår förhoppning är att detta i förlängningen bidrar till en samsyn mellan rektor och specialpedagog i skolan. Vi vill också påvisa att det är viktigt för rektorer att känna till alla delar som ingår i specialpedagogens uppdrag. Slutligen hoppas vi att det ska ingå specialpedagogik i kommande rektorsutbildningar vilket kan utveckla enhetliga arbetsbeskrivningar för oss specialpedagoger.   De frågeställningar som ligger till grund för vår undersökning är: 1. Vilka likheter och skillnader finns mellan rektorer med och utan specialpedagogisk utbildningsbakgrund när det gäller deras specialpedagogiska förhållningssätt?   2. Vilka likheter och skillnader finns mellan rektorer med och utan specialpedagogisk utbildningsbakgrund när det gäller förväntningar på specialpedagogens uppdrag?   3. Vilka likheter och skillnader finns mellan rektorer med och utan specialpedagogisk utbildningsbakgrund när det gäller deras specialpedagogiska framtidsversion?   Vår studies teoretiska utgångspunkt är olika specialpedagogiska perspektiv samt systemteori som berör det organisatoriska perspektivet. Vi väljer dessa utgångspunkter för att kunna analysera och tolka rektorernas specialpedagogiska förhållningssätt, deras organisation och specialpedagogiska framtidsvisioner.   Studiens metodval är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tre rektorer som har specialpedagogisk utbildningsbakgrund och fyra rektorer som saknar specialpedagogisk utbildningsbakgrund.   I resultatet beskriver vi likheter och skillnader i rektorernas specialpedagogiska förhållningssätt och deras förväntningar på specialpedagogens uppdrag samt vilka skillnader och likheter som finns i rektorernas specialpedagogiska framtidsvision med utgångspunkt i deras utbildningsbakgrund. En av slutsatserna i vår studie visar att samtliga rektorer uppfattar att specialpedagogens expertis har ett mycket stort värde för rektor, lärare och elever vilket betyder att specialpedagogen ses som ett nav i skolans verksamhet. Vidare visar ett av våra resultat att behovet av specialpedagoger även kommer att bestå i rektorernas framtidsvision.   Nyckelord: Rektors specialpedagogiska kompetens, rektorsutbildningen, skolans och rektors specialpedagogiska uppdrag, specialpedagogens uppdrag, specialpedagogiskt förhållningssätt / The purpose of this study is to investigate the expectations and approaches of principals education approaches and their expectations of the special education teacher's and how this correlates to their educational background. The hope is to be able to contribute to a common understanding between principals and the special education teachers in schools. The aim is to demonstrate that it is important for principals to be acquainted with all the aspects of the special education teacher's role. Finally, the hope is that special education will be included in future training for principals in Sweden, which can, in turn, develop uniform job descriptions for special education teachers.    The issues that form the basis of this investigation are:  1. What are the similarities and differences between principals with and without a special education background regarding their special education approach?   2. What are the similarities and differences between principals with and without a special education background when it comes to expectations of the special educator´s role?   3. What are the similarities and differences between principals with and without a special education background regarding their special education vision? The results, detail similarities and differences in the principals' special education approach and their expectations of the special education teacher's assignment, as well as the differences and similarities that exist in the principals' special education vision for the future based on their educational background.   One of the conclusions of the study shows that all principals perceive that the special education teacher's expertise is important for the principal, teachers and students, which means that the special education teacher is seen as a key person in the school's activities. Furthermore, the results show that the special educators should be included in the principals' vision for the future.    Keywords: Principals special education competence, principal education, special education assignments of the school and the principal, special education teacher's role, special education approach