Denna studie bygger på sex semistrukturerade intevjuer med fritidslärare som varit verksamma sedan fritidshemmet fick ett eget kapitel i Lgr 11 år 2016 eller tidigare. Studiens syfte är att belysa hur fritidslärarnas uppfattning av sin yrkesroll och de förändringar som skett inom verksamheten sedan de började arbeta. Frågeställningarna som behandlas är: På vilket sätt upplever fritidslärarna att deras yrkesroll och uppdrag har förändrats?  Vad ser fritidslärarna för fördelar och/eller nackdelar med förändringarna de beskriver? Resultatet analyseras med hjälp av ett fenomenografiskt perspektiv då vi främst vill belysa deras uppfattningar av frågeställningen. Resultatet visar att fritidslärarnas upplevelse av yrkesrollen och förändringarna i verksamheten är varierade men alla pekar åt samma håll. Deras uppfattning är att verksamheten har påverkats avsevärt av samlad skoldag, vilket de är både positivt och negativt inställda till. Studien visar dessutom att fritidslärarnas yrkesroll har stärkts av den förändring som skett vilket har lett en höjd status inom yrkeskåren.

Studiens syfte är att undersöka hur gymnasielärare inom samhällskunskap ser på skolans dubbla uppdrag, kunskaps- respektive fostransmålet. Ambitionen är att närmare studera tankar och strategier kring om och hur lärarna arbetar med detta fostransuppdrag enligt läroplanen. Uppdraget benämns på en mängd olika sätt i litteraturen (demokrati, värdegrund, socialisation, medborgarbildning etcetera) men i denna studie kommer begreppet ”andra uppdraget” användas som ett övergripande samlingsbegrepp. Forskningsmetoden som användes är en kvalitativ forskningsansats i form av semistrukturerade intervjuer med fyra gymnasielärare och utgår ifrån följande frågeställningar. Hur ser läraren på skolans dubbla uppdrag och mer specifikt kopplat till det andra uppdraget? På vilket sätt är det andra uppdraget med i planering, genomförande och utvärdering av undervisningsmomentet? Hur används begreppet i undervisningen? Vilket samtalsklimat förespråkas? Ges det möjlighet för elever att ifrågasätta demokratin och dess principer? Resultatet visar att det finns olika synsätt på̊ relationen mellan kunskaps- och fostransuppdraget. Två lärare värderar kunskapsuppdraget högre än fostransuppdraget medans en lärare värderar fostransuppdraget starkare och en värderar båda uppdragen lika mycket. En slutsats som kan dras är att det behövs större tydlighet och klarare riktlinjer för att lärarna ska kunna hantera skolans dubbla uppdrag med ambitionen att mäta och bedöma det andra uppdraget i sin undervisning.

No description available.

Syftet är att undersöka specialpedagogers uppfattningar om förskollärares förutsättningar att inkludera barn inom autismspektrat i förskolans utbildning. I studien undersöks också beskrivningar av pedagogiska verktyg förskollärare använder. Tidigare forskning visar att pedagogers attityder inför inkludering av barn med AST är av stor vikt för vilka förutsättningar inkluderingsarbetet ges (Dimogianni, 2023; Karlsudd, 2021). TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) samt bildstöd, beskrivs som viktiga verktyg för det inkluderande arbetet (Palla, 2023). För studien valdes en kvalitativ metod, där enskilda semistrukturerade intervjuer med sju specialpedagoger var verktyget för insamlande av empiri. Den insamlade empirin analyserades utifrån social inlärningsteori och tidigare forskning. Resultatet visar på att förskollärarnas förutsättningar till att inkludera barn inom autismspektrat främst beror på: intresset av att försöka förstå barnet, utbildning/fortbildning, nivå av självtilltro samt ekonomiska förutsättningar. Verktygen som används i den inkluderade undervisningen är AKK (alternativ och kompletterande kommunikation) där TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) samt bildstöd, nämns som det mest förekommande.

Studiens syfte är att undersöka förskollärares förhållningssätt kring taluppfattning samt barns förståelse för kardinaltalsprincipen. Delstudie 1 genomfördes genom kvalitativa intervjuer med sex förskollärare. Teorin som användes vid analysen av intervjumaterialet var fenomenografi med begreppet andra ordningens perspektiv, där tolkning blev centralt utifrån deltagarnas uppfattningar. Resultatet visar att de förskollärare som ingick i studien har en positiv inställning och ett liknande förhållningssätt till ämnet matematik. Begreppet grundläggande talbegrepp upplevdes svårdefinierat av samtliga förskollärare. När det kommer till matematik på förskolan ser majoriteten av deltagarna att det matematiska lärandet främst uppkommer i det spontana arbetet, då det finns i material och rutiner. Samtidigt kan det tolkas finnas viss planerad matematik i det som benämns spontant. Förskollärarna har ingen djupare kännedom om det bredare matematiska utrymmet i den reviderade Lpfö18. De upplever också de matematiska strävansmålen som tolkningsbara, med skilda åsikter. Delstudie 2 genomfördes genom samtalsfrågor och Give-a-numberuppdrag i två barngrupper, med åldrarna tre till fem år. Teorin av Sarnecka et al. om olika number-knower-levels användes vid analys av resultaten från uppdragen, för att se barnens förståelse för grundläggande talbegrepp och kardinaltalsprincipen. Resultatet visade att barnen använde språket och sina erfarenheter för att delge sina matematiska kunskaper.Ingen av barnen befann sig i pre-number-knower nivån, fyra barn befann sig i subset-knower nivån och slutligen befann sig sju barn i cardinal-principle-knower nivån. Barnen i den sista nivån visade förståelse för kardinaltalsprincipen. Avslutningsvis fanns det under uppdragen och i samtalen med barnen en viss variation i uppvisad kunskap, beroende på individuella och socioekonomiska faktorer.

Syftet med studien är att undersöka hur specialpedagogernas komplexa yrkesroll kommertill uttryck i förskolans pedagogiska praktik. Utifrån studiens syfte formulerades treforskningsfrågor fram som inriktade sig på att synliggöra hur specialpedagogers arbeteorganiseras i förskolan, hur specialpedagoger, barnskötare och förskollärarebegreppsliggör specialpedagogens roll och betydelse för den pedagogiska verksamheten,samt vilka svårigheter och möjligheter som finns för att bedriva ett framgångsriktspecialpedagogiskt arbete för en likvärdig förskola. I analysarbetet utgick vi ifrån detsystemteoretiska perspektivet kopplat till följande systemteoretiska begrepp: här-och-nu perspektiv, nivåer, helhet och relationer. Studiens internetbaserade forskningsmetodmöjliggjorde insamling av både kvantitativ och kvalitativ data, där deltaganderespondenter bestod av förskollärare, barnskötare och specialpedagoger. I resultatetframgick att specialpedagogens arbete utformas utefter varje enskild förskolaspedagogiska praktik, organisation och förväntningar på det specialpedagogiska arbetet.Specialpedagoger upplever att det finns en otydlighet angående yrkesrollensarbetsbeskrivning och menar att det bidrar till en osäkerhet gällande hurspecialpedagogerna bör utöva sin yrkesroll. Dock finns en generell och samstämmigintention från förskollärare, barnskötare och specialpedagoger angåendespecialpedagogens roll och arbete i förskolan. Resultatet visar att majoriteten avrespondenterna anser att specialpedagogen har en handledande funktion och är delaktig iarbetet gällande åtgärdsprogram, dokumentation och handlingsplaner samt det främjandeoch förebyggande arbetet i förskolans pedagogiska praktik. Att tillsammans medbarnskötare och förskollärare utveckla tillgängliga och inkluderande lärmiljöer samtkompetensutveckling för förskolans pedagoger, anses även vara centralt för denspecialpedagogiska yrkesrollen.

Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger kan inkludera barn med trauma och vilken kompetens förskolorna besitter för att kunna hjälpa och stödja dessa barn. Därtill undersöks pedagogers uppfattningar av sitt uppdrag gällande inkluderande arbete med fokus på barn med trauma. Vi använder en kvalitativ ansats i denna studie genom åtta öppna dock strukturerade frågor som förskollärare och specialpedagoger svarar skriftligt på. Frågeformuläret skickades ut till pedagoger för att utforska deras tillvägagångssätt när det gäller att arbeta med barn som har upplevt psykisk ohälsa eller genomgått en traumatisk händelse. Resonemang och analys i studien byggs på en kvalitativ ansats. Studiens text anses som explicit för att läsaren inte behöver läsa mellan raderna snarare har läsaren möjlighet att sätta sig in i sammanhanget även utan förkunskap.      Förskollärare och specialpedagoger kommer från Polen och Sverige, för att möjliggöra en bred förståelse i ämnet. Relationen mellan vuxen och barn betraktas som fundamental för barns lärande och utveckling, vilket synliggörs i resultatet. Resultatet belyser att lågaffektivt bemötande, lyhördhet, förmåga att reflektera och en trygg miljö erbjuder utrymme för att konstruera goda och trygga relationer till varje barn. Dessutom belyser resultatet vilka förutsättningar för att bemöta och inkludera barn med trauma som redan finns samt vilka som saknas för pedagogerna i förskolan. Resultatet visar att det finns befintliga och nytillkomna utmaningar för pedagogerna i sitt uppdrag med att inkludera barn med trauma men också att de erbjuds stöd från externa källor i sitt arbete. I studiens slutsats framträder en samstämmig uppfattning med tidigare forskning om att goda och trygga relationer i förskolan är betydelsefulla för utförandet av pedagogernas uppdrag samt barns lärande och utveckling.

Syftet med studien var att undersöka hur några specialpedagoger, inom grundskolan F-6, beskrev hur analyser av lärmiljöer genomfördes och på vilket sätt insatserna utformades utifrån analysens resultat i syfte att främja elevers lärande och utveckling. Utifrån syftet valdes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer då författarna ville få kunskap om specialpedagogernas beskrivningar om analys av lärmiljöer. Elva intervjuer med yrkesverksamma specialpedagoger genomfördes. De transkriberade intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys där nyckelord identifierades och därefter kategoriserades utifrån forskningsfrågorna. Med hjälp av de teoretiska verktygen ramfaktorteorin och läroplansteorin analyserades resultatet. I resultatdiskussionen diskuterades innebörden av studiens resultat utifrån tidigare forskning och teoretiska ramar. Studiens resultat visade att det både fanns enighet och variationer i beskrivningen om hur analyser av lärmiljö genomfördes. Viktiga faktorer vid analys av lärmiljö och utformning av insatser var; samtal och dialog mellan specialpedagog och olika professioner samt en erhållen struktur vid genomförande och inhämtande av underlag. Färdigheter inom kommunikation och samarbete i form av en kvalificerad samtalspartner framkom även som en avgörande faktor. Samtidigt visade studien att begränsningar fanns enligt ramfaktorteorin och läroplansteorin för att en analys av lärmiljö skulle kunna genomföras.

The aim for this study is to shed light on social studies teachers approach to the school´s democratic mission and its conditions in today´s society with social media as a new political arena. The teachers approach towards social media in social studies teaching is investigated using semi-structured interviews and a thematic analysis. The empirical material consists of six interviews which are analyzed using the theory of the democratic ideal models and the didactic triangle. The conclusion from the analysis is that the respondents use social media sparingly in social studies teaching because the teachers consider themselves to have limited knowledge of the subject in comparison to the students. It also appears that there is a gap between the students’ understanding of the reality that takes place via social media and the traditional way of teaching about the outside world.

Studien fokuserar på hur fritidspersonal planerar med didaktik i åtanke och om fritidspersonalens arbete påverkas av hur mycket planeringstid de har. I studien undersöks hur fritidspersonalen upplever att de behöver göra flera val för att kunna få ihop dagen genom att vara flexibla beroende på elevernas intressen och dagsform. Ett brett uppdrag som måste planeras, genomföras och återkopplas. Undervisningen i fritidshemmet ska stimulera elevers utveckling och erbjuda eleverna en meningsfull fritid. Samtidigt som styrdokument menar att fritidshemmet även ska komplettera skolan med en mer situationsstyrd planering. Syfte Syftet med undersökningen är att få en insyn i fritidspersonalens planering, vad planering innefattar och ifall fritidspersonalen har verktygen, och möjligheten, att planera i den omfattning de vill för att genomföra fritidshemmets uppdrag så som det beskrivs i Läroplanför grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2022 (Skolverket, 2022). I studien undersöks vad planeringen innebär för personalen på fritidshemmet och om fritidspersonal får tillräckligt med tid för planering. Med studien vill vi även ta reda på vilket sätt fritidspersonal arbetar utifrån sin planering och om de har förutsättningar att genomföra sina planeringar och arbetsuppgifter. Metod Datainsamlingen har varit kvalitativ datainsamling genom semistrukturerade intervjuer och analysen har varit en modifierat modell av intervjuanalysen beskriven av Christoffersen och Johannessen (2015) för att passa den hermeneutiska tolkningsprocessen (Brinkkjaer & Höyen,2020). Resultat Resultatet i studien belyser hur fritidshemmets kapitel i läroplanen inte speglar ett uppdrag fritidsverksamheter idag är uppbyggda att klara av. Framför allt inte i den ambitionsnivå fritidspersonal i den här studien önskar uppnå. Majoriteten av fritidspersonalen i den här studien var tillfredsställda med tiden de fick att genomföra planeringen. Planeringstiden ansågs dock i många fall inte kunna utnyttjas effektivt. Resultatet indikerar även att behörigpersonal planerar och obehörig personal utför efter bästa förmåga. Ingen skola i studien prioriterar en koordinerad, regelbunden och gemensam planering. Resultatet visade också att fritidshemlärarnas status ansågs ligga långt ner i rangordningen jämfört med övriga läraryrken i skolan. Informanter i studien ansåg att om yrkesstatusen höjs och fritidspersonalen får fokusera merparten av sin energi på sitt huvuduppdrag i fritidshemmet, så kan barnen få ut mer av sin fritidstid.