Economics is included as a central part off all society-oriented education from early years of primary school up to upper secondary school. The school´s economics teaching has an important role when it comes to supporting students to be able to understand and deal with economic issues, which makes it relevant to investigate how the teaching enables the development of economic competence in social studies.  The purpose of this study has been to investigate how teachers enable pupils ‘development of economic competence in social studies subject for grades 4-6, what subject related priorities teachers make in social studies, what purpose teachers describe the teaching with focus on personal finance is carried out in the subject. The investigation was conducted with a qualitative approach through semi-structured interviews as a method. Seven respondents participated in the survey, all who are active teachers in the subject of social studies in grades 4-6. The empiricism of the study has been used together with previous research based on the theoretical perspectives of pragmatism and the socio-cultural perspective on learning to analyze and discuss the results and the respondents statements. The results of study show that economics education and its subject content have a strong relevance in social studies, especially when it comes to developing young people´s ability to take responsibility, manage and be able to make conscious financial decisions both here and now and later as adult citizens. The results also show that the participating respondents include everyday content in their teaching where students themselves try, investigate and discover problems that need to be confronted and dealt with by reconsidering different ideas. It indicates that the participating respondents want to enable students, to become familiar with develop abilities to reflect, analyze and be critical in their thinking, which are important characteristics of an active, responsible and economic citizen. A conclusion that can be drawn based on the results of the study is that economic education in general and particularly personal finance are important parts and should be prioritized in social studies. Especially based on the school´s long-term goal, to support young people to understand, manage and make decisions about financial matters, both here and now and in the future as responsible adults with financial competence.

Vår intention är att få ökad förståelse för hur samhällsundervisningens form och innehåll varierar i relation till elevers olika socioekonomiska bakgrunder. Därför blir det också viktigt att undersöka hur elevers olika socioekonomiska bakgrunder påverkar deras skolframgång. Vidare vill vi även få ökad förståelse för vilka möjligheter och utmaningar samhällslärarna möter i samhällsundervisningen med en elevsammansättning som har varierande socioekonomiska bakgrunder. Vi har därför valt att utgå från följande frågeställningar:  - Hur skiljer sig formen och innehållet i samhällskunskapsundervisningen utifrån elevers socioekonomiska bakgrund? - På vilket sätt arbetar lärare kompensatoriskt i samhällskunskapsundervisningen? - Hur påverkar den socioekonomiska bakgrunden elevers möjligheter att uppnå skolframgång?  Följaktligen har vi sammanställt den tidigare forskningen som bland annat visar att skolframgången påverkas av elevers socioekonomiska bakgrund. Dessutom kan en lärares  förhållningssätt och förväntningar påverkas utifrån vilken socioekonomisk bakgrund en elev har. Det finns däremot avsaknad av material kring studiens resterande frågeställningar, vilket har inneburit att kvalitativ forskningsstrategi har använts som tillvägagångssätt för att samla in ytterligare information om ämnet. Genom semistrukturerade intervjuer upplystes vi av andra orsaker som påverkar samhällsundervisningens form och innehåll. Vi kom fram till att lärare i samhällskunskap har olika förväntningar på elever baserat på elevernas socioekonomiska bakgrunder. Vårt resultat visar också att elevers socioekonomiska bakgrunder är den starkaste faktorn jämsides med språket, för att uppnå skolframgång. Elevernas föräldrar och deras utbildningsbakgrund har en stor inverkan på både möjligheter och utmaningar för eleverna i svensk skolkontext.

I min uppsats undersöker jag hur svensklärare på gymnasiet menar att de arbetar med jämställdhet och förebyggande arbete mot mäns våld mot kvinnor i praktiken. Jag har utfört kvalitativa intervjuer. Med hjälp av begrepp gällande skolans dubbla uppdrag, flerstämmighet och ämneskonceptioner har jag analyserat mitt material. Min undersökning visar att elever främst möterfrågor som rör normer kring kön och mäns våld mot kvinnor via olika texttyper, så som skönlitteratur och film i svenskämnet. Jag undersöker hur lärarnas undervisningspraktik står i relation till vilken ämnessyn de har på svenskämnet och vilka kunskaper de anser sig ha om jämställdhet och mäns våld mot kvinnor. Jag konstaterar att samtliga lärare enbart har införskaffat sig kunskaper om mäns våld mot kvinnor av eget intresse på sin fritid, vilket kan göra att undervisningen blir godtycklig och baserad på fördomar.

In our qualitative study, we have described what the after-school teacher and her double roles are about from the perspective of after-school teachers and school leaders. In the introduction and background, we have described the activity of the after-school centre and the role and operation of the after-school teacher. In our theoretical starting points, we have used a theory based on Gidden's theory of structuration, which Haglund further developed into various professional practices within the leisure-time centre’s activities. We have collected material by interviewing both school leaders and after-school teachers to find out how they perceive the after-school teacher’s role at leisure-time centre. In the results and analysis section, we have presented, explained, compared and interpreted all data collection. Finally, in the discussion section, we have discussed how the results relate to previous research. In summary, we have concluded in the study that the assignment can both be interpreted and look different depending on the workplace an after-school teacher is at. This is based on the role the after-school teacher chooses to assume, as well as how school leaders view and allocate the assignment. / I vår kvalitativa studie har vi beskrivit fritidshemmet samt fritidshemslärarens dubbla uppdrag utifrån fritidshemslärares och skolledares perspektiv. I inledningen och bakgrunden har vi beskrivit fritidshemmets verksamhet, samt fritidshemslärarens roll och uppdrag. Vi har i våra teoretiska utgångspunkter använt oss av en teori baserat på Giddens struktureringsteori, som av Haglund vidareutvecklats till olika yrkespraktiker inom fritidshemmets verksamhet. Vi har samlat in material genom att intervjua både skolledare och fritidshemslärare, för att ta reda på hur de uppfattar fritidshemslärarens roll. I resultat och analysavsnittet har vi presenterat, redogjort, jämfört och tolkat all datainsamling. Avslutningsvis har vi i diskussionsavsnittet diskuterat hur resultaten förhållit sig till tidigare forskning. Sammanfattningsvis har vi i studien kommit fram till att uppdraget både kan tolkas och se olika ut beroende på vilken arbetsplats en fritidshemslärare befinner sig på. Detta baserat på vilken roll fritidshemsläraren själv väljer att anta, samt hur skolledare ser på och fördelar uppdraget.

The title of our essay is I wonder who I am at work. It is a qualitative study about the descriptions of leisure teachers and leisure educators of their dual mission and the dilemmas of the dual mission. The purpose of this study is to examine the dilemmas after-school teachers and after-school educators encounter in their professional role. We also look into the experiences of four after-school teachers and two after-school educators regarding the support they receive from their supervisor who is an assistant principal in after-school education. We also investigate how three deputy head teachers in leisure time centres describe the tasks of leisure time teachers and leisure time educators and the support they provide to them as a group of teachers and for the leisure time centre activities. In the study, we use concepts from the framework factor theory and the theory of KASAM. We also make use of some previous research in the field. After analyzing our interviews, we concluded that all after-school teachers and leisure time educators have common responsibilities in their mission and these are recess activities, leisure time supervisor and interaction during school hours. Unlike after-school teachers, recreation teachers had instruction during school hours while after-school teachers had interaction in the classroom. All interviewees felt that planning time was a major issue. It is difficult to plan for their assignments which are both during school, and after. Therefore, our interviewees chose to focus on the area that they felt was most important to them. The after-school teachers have chosen to focus on planning for school teaching while the after-school educators for after-school activities. Our study results showed that assistant principals in after-school programs were knowledgeable in their field because they have both training and experience in after-school programs. Both the after-school teachers and the after-school educators we interviewed emphasized the importance of having an assistant principal who has training in after-school education. The assistant principals in after-school care were very careful to have at least one FL or FP in each after-school department.

Syftet med detta forskningsinriktade arbete var att belysa hur fritidshemslärare beskriver sin profession, sitt uppdrag och deras status inom skolväsendet. Detta arbete tar sin utgångspunkt ur en kvalitativ metod i form av semistrukturerade gruppintervjuer där åtta respondenter från två olika skolor deltagit. Forskningens framtagna text utifrån intervjuerna har kategoriserats med hjälp av tematisk analysmodell, för att hitta mönster i respondenternas svar där samtliga framtagna kategorier färgkodats. Kategorierna som framkommit har sedan analyserats mot analysbegreppen social jämförelse och in- och ut-grupper, då tidigare forskning visat på klyftor mellan fritidshemslärare och klasslärare, där en upplevd statusskillnad framhävs som bidragande orsak i kombination med bristande förståelse för varandras uppdrag. Studiens resultat synliggör flera brister, både vad gäller förståelsen för uppdraget, förutsättningar för att arbeta kvalitativt i kombination med en haltande samverkan som styrs av den statusskillnad som vi fått fram i vårt resultat. Resultaten indikerar även på en vision och vädjan om en bredare samverkan över gränserna mellan fritidshemslärare och klasslärare för att höja kvaliteten och arbeta främjande för en förståelse för varandras uppdrag, med en jämlik status mellan professionerna som utgångspunkt. Våra resultat indikerar att de statusskillnader som idag råder, härstammar från en profession som omfattar en otydlighet i uppdraget, där statusen blir signifikant och avgörande, vilket härleder frågan till det organisatoriska ledarskapet inom skolväsendet. I denna studie benämner vid lärare i fritidshem som fritidshemslärare.

Denna studie är kvalitativ med intervjuer och litteraturstudier. Syftet har varit att undersöka läroplanen och uppdraget hos några anställda som har som målgrupp ”elever i behov av särskilt stöd”. Lärarna har inte likadan vidareutbildning. Min uppsats handlar om en del av den utbildning som finns för att kunna arbeta med elever i behov av särskilt stöd. De teoretiska utgångspunkterna är allmänna och gäller även för lärare med grundutbildning. Läroplanen, Lgr 11, griper tag i texten genomgående. Efter vidareutbildning för elever i behov av särskilt stöd kan man få många olika anställningar och uppdrag. Denna undersökning har belyst tre porträtt av två speciallärare och en specialpedagog. De har trots namnet inte samma uppdrag, men i vissa avsnitt har de vissa likheter. I intervjuerna framkommer att alla tre arbetar med elever i behov av särskilt stöd och den mesta undervisningen är organiserad på det viset att den är enskild. Alla tre, fyra med ett bortfall, arbetar på samma skola på landsbygden, dvs inte i storstadsområde. De ser möjligheterna med sitt uppdrag, men det är inte alltid som kunskaperna och kompetensen får chans att komma fram. I resultatredovisningen och analysen blir det tydligt att det finns något karakteristiskt med de lärare som vidareutbildar sig för uppdrag med elever i behov av särskilt stöd. Jag vill dock påpeka att detta är endast tre lärares uppfattning. Teoriavsnittet, med läroplanen som övergripande styrdokument, är valt för att läroplanen är så pass ny att den ännu inte har hunnit implementeras i skolorna, medan man säger att den är en del av uppdraget. Alla tre har de erfarenhet av att ingå i skolans pedagogiska ledningsgrupp. Studien tar även upp förväntningar med utbildning och anställning hos de intervjuade lärarna. En slutsats är: utbildning har betydelse både för att utföra uppdraget och för att få uppdraget. / This study is based on qualitative interviews and literature studies. The aim was to examine the mission statement of teachers who have been targeting “students in need of special support”. The teachers do not have the same training. My essay is about teacher training available to work with pupils with special needs. The theoretical approach is general and also applies to teachers with basic training. The curriculum, LGR 11, grabs the text throughout. After education for pupils with special needs it is possible to have many different jobs and assignments. This study has highlighted three portraits of specially educated teachers. They have, despite the name, not the same mission, but in some sections they have some similarities. The interviews reveal that all three are working with pupils with special needs and most of the teaching is organized in the sense that it is individual. All three, four with a dropout, are working at the same school in a rural area, that is, not in a metropolitan area. They see the potential of their mission, but it is not always that knowledge and expertise have the chance to surface. In the performance reporting and analysis, it becomes clear that there are a characteristic of the teachers in training for the mission with students in need of special support. I would point out that this is only three teachers' perception. Theory section, with the curriculum as an overall policy documents, is chosen as the curriculum is so new that it still had yet to be implemented in schools, while it is part of the mission. All three have experience to be part of the school's educational team. The study also outlines expectations with education and employment with the informants. One conclusion is that education is important both for performing the task and to get the assignment.

The topic of this essay is reflection and reflection cultures in preschool. In preschool in Sweden, the notion of reflection is frequently used. However, the word is used without much consideration. What does reflection mean and what are we doing when we say that we reflect?  Based on experiences and thoughts about reflection and its content and meaning, I have investigated the notion of reflection and reflection in preschools. The aim of this study was to identify both the small and bigger aspects that can make a difference. Furthermore, discover various factors and approaches that distinguish a reflection which influences the content of the reflection, the process of reflection. Also, material aspects that may influence the reflection. My research questions are as follows: -What happens during the planned reflection time? -What aspects does the phenomenon of reflection consist of? -Do we need practical and theoretical knowledge to be able to reflect? -What material aspects affect reflection?                                                                             - From my results, which importance can refelction have in the preschool? The empirical data consists of stories from my own life, and experiences and thoughts that have appeared throughout the years. To get perspective on what I think I know, I make observations and I sit on various reflection forums. Through my observations and through the reading of scientific and literary texts, I put attention to various aspects of reflection. The literature helps me to put words on the concept of reflection, but at the same time leads to more questions and concerns in my thoughts. My study shows that we are using the word reflection without actually knowing the meaning of it. In forums where reflection is about to make place, the content is varied. Also, the content of the conversations is affected by multiple aspects. Both aspects about creating conditions for reflection and also aspects considering approach and knowledge. There is no "quick fix" for a well-functioning reflection in preschool since all aspects affect one another. It is not just about the moment of reflection, but factors from around that influence the reflection. By paying attention to these aspects, we can change and develop our reflection in preschool. / Den här uppsatsen handlar om reflektion och reflektionskulturer på förskolan. Reflektion är ett välanvänt begrepp på förskolor runt om i Sverige. Det är ett ord som ofta används utan större eftertanke. Vad innebär egentligen reflektion och vad gör vi när vi säger att vi reflekterar. Utifrån många erfarenheter och funderingar kring reflektionens vara eller icke vara, innehåll och innebörd undersöker jag fenomenet reflektion och reflektion på förskolan. Syftet med uppsatsen är att upptäcka de små och stora aspekter som kan göra skillnad. Upptäcka olika faktoreroch förhållningssätt som utmärker en reflektion, som påverkar reflektionens innehåll, påverkar processen i en reflektion samt materiella aspekter som kan påverka en reflektion. Mina forskningsfrågor är följande: -Vad sker under den inplanerade reflektionsstunden? -Vilka aspekter består fenomenet reflektion av? -Behövs det praktisk och teoretisk kunskap för att kunna reflektera? -Vilka materiella aspekter påverkar reflektionen? -Utifrån mina resultat, vilken betydelse kan reflektionen tänkas ha i förskolans praktik? Empirin består av berättelser från min egen vardag, om upplevelser och tankar som genom åren kommit och gått. För att få perspektiv på det jag tror mig veta gör jag observationer, jag sitter med på olika reflektionsforum. Genom mina observationer och genom läsning av vetenskapliga och litterära texter uppmärksammar jag olika aspekter på reflektion. Litteraturen hjälper mig att sätta ord på begreppet reflektion men leder samtidigt till att fler frågor och funderingar hos mig väcks. Min undersökning visar att vi slänger oss med ordet reflektion utan att egentligen veta vad det innebär. Innehållet i de forum där reflektion ska ske är väldigt varierat. Det finns en mängd aspekter som påverkar samtalens innehåll. Både aspekter som handlar om att skapa förutsättningar för reflektion men även aspekter som förhållningssätt och kunskap. Det finns ingen ”Quick fix” för att få en väl fungerande reflektion på förskolan, alla aspekter påverkar varandra. Och det handlar inte enbart om själva reflektionsstunden, det finns mycket runt omkring som också påverkar reflektionen. Genom att uppmärksamma dessa aspekter kan vi förändra och utveckla vår reflektion på förskolan. / <p>Illustratör Susann Wass</p>

The aim of this study is to investigate the Swedish curriculum’s and high school teacher’s views on educating democratic citizens. More than any other country Swedish schools puts value in students’ rights to influence their own education and everyday life in school, an aim portrayed in the curriculum and a heavy amount of research on the subject. The question imposed will be analyzed through three central themes surrounding the school as a democratic institution – the school’s two-sided mission as suppliers of knowledge and educating democratic citizens, the possibility of students to exert influence, and class councils as an arena for deliberative democracy. These three themes will further be analyzed through a theoretical framework consisting of Robert A Dahl’s criteria for a democratic process, customized for an educational environment with the help of earlier research, including the writings of educational philosopher John Dewey.   The result of the study is that although these three themes show great potential in shaping students into democratic citizens, in theory, the participating teachers speak of a difficulty in transforming these goals in their everyday work following a number of obstructions. A few examples of such is time pressure, focus on grades and lack of knowledge as well as lack of interest in participating among students.

The aim of this Master thesis is to describe why and how public librariesuse the social networks Facebook and Twitter. The focus is to study whatbrought about their use, how the work is carried out, ideas and objectivesbehind the use and what libraries actually convey on the networks. Themethodology is twofold: semi-structured interviews with responsiblepersonnel at four Swedish public libraries, and an ethnographic contentanalysis of four months of the libraries&apos; status updates and tweets onFacebook and Twitter. The theoretical framework consists of a model forthe roles of the public library in society, and of discourses about thepublic library in media.Results indicate that social networks are used to market, make accessibleand inform of the library&apos;s resources and services. Furthermore, networksare used to communicate/interact with followers and to inspire people toread. We also detect a tutoring trait. Libraries also view social networksas a meeting place. What libraries do on the networks can be seen as anonline interpretation of traditional library goals. All four spaces from themodel for the new library – Inspiration, Learning, Meeting andPerformative – were represented in the objectives expressed in theinterviews. In what is conveyed on the networks focus lay on Inspirationand Meeting. Social networks also act as a place to market the physicallibrary. From a discourse perspective the study suggests that librariesexpress disidentification and demonstrate ability to remain open both todifferent media formats and different methods for library servicesdelivery. / Program: Bibliotekarie