This paper analyzes and interprets the visual communication used to portray the police detectives in the documentary film Uppdrag: Skomakarligan. Four scenes where the police are the main focus and which all have different purposes in the plot of the film are picked out. The four scenes are then studied through a social semiotic method based on Bill Nichols' theories about the documentary voice, and in combination with visual storytelling strategies by Bordwell & Thompson. The filmmaker's power over the image of reality in documentaries is discussed concerning the interpretation that is made. The study results in the police detectives being portrayed as very dedicated to their profession but also shows the human side of them. Filmmaker Hildebrand's fascination with the police detectives, as shown by the narrator, is linked to the result and isn't deemed to be entirely problematic. Media production: In 1975 EMF (Engelholms Musikförening) organized the music festival Musikfesten Tullakrok, and for over 30 years this festival was the highlight of the year for many in Ängelhom. However, in 2008 the festival had to be shut down, but now 16 years later EMF is back and wants to revive Musikfesten Tullakrok for 2024. The purpose of this project was to showcase different members’ perspectives on organizing the music festival 16 years later and provide insight into the history of the festival from 1975 to 2008. A project by Elliot Lauritsen and Ella Hall.

The purpose of the study is to contribute knowledge about preschool teachers’ perceptions of systematic quality work, to contribute to a deeper understanding of preschool teachers’ perceptions of the work’s structure and implementation. Phenomenography has been used as a methodological framework. Semi-structured interviews were the study’s chosen data collection method, with a total of six preschool teachers’ participating. The preschool teachers’ perceptions have been further processed through a phenomenographic analysis model. The results showed that preschool teachers’ perceive that the systematic quality work is extensive but is considered to be meaningful for the preschool’s development. The preschool teachers’ also perceive that the prerequisites for the implementation of systematic quality work are important and refer to both internal and external factors. / Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar av systematiskt kvalitetsarbete, för att bidra med en djupare förståelse för förskollärares uppfattningar av arbetets upplägg och genomförande. Som metodologiskt ramverk har fenomenografi använts. Semistrukturerade intervjuer var studiens valda datainsamlingsmetod, där totalt sex förskollärare deltog. Förskollärarnas uppfattningar har vidare bearbetats genom en fenomenografisk analysmodell. I resultatet framgick det att förskollärare uppfattar att systematiskt kvalitetsarbetet är omfattande men anses vara meningsfullt för förskolans utveckling. Förskollärarna uppfattar även att förutsättningar för genomförandet av systematiskt kvalitetsarbete är viktiga och syftar på både inre och yttre faktorer.

Den historiska bakgrunden och tidigare forskningen kring vårt ämne pekar på en återkommande problematik inom fritidshemmet och fritidspedagogsyrket. Problematiken utgörs av en tvetydig syn på hur man ska tolka eller uppfatta det fritidspedagogiska uppdraget. Studiens syfte är därför att undersöka de målorienterade handlingar som utövas av fritidspedagoger i olika kontexter. Därmed utformar vi vår egna definition av uppdraget genom dessa målorienterade handlingar. Vi har valt att genomföra ett fältarbete av etnografisk karaktär som bygger på observationer som har ägt rum på en skola. Den här metoden anknyts till vår teori, Roger Säljös tolkning av den sociokulturella teorin, som utgår ifrån det praktiska som framträder genom kommunikativa och fysiska handlingar. Dessutom har vi genomfört informella samtal när vi har velat förtydliga fritidspedagogernas handlingar. Vår undersökning visar att fritidspedagogerna utövar ett mångsidigt uppdrag som beroende på situationen använder sig av fyra olika arbetssätt och därmed omväxlande riktar sig mot såväl skola som fritidshem. Vi uppfattar inte fritidspedagogernas uppdrag som tvetydigt, vilket den tidigare forskning vi tagit del av uppmärksammar, utan vårt resultat visar att fritidspedagogerna utövar ett tydligt uppdrag som både är målorienterat och mångsidigt. / The historical background and previous studies on our subject point to a recurrent problem in the leisure education sector. The problem consists of an ambiguous view of how the leisuretime educators should interpret or perceive their assignment. The purpose of the study is therefor to investigate the goal-oriented actions performed by leisure-time educators, in different contexts. Thus we develop our own definition of the assignment through these goaloriented actions. We have chosen to carry out a field work of ethnographic character based on observations that have taken place in a school. This method is linked to our theory, Roger Säljö's interpretation of socio-cultural theory, which is based on the practical that´s emerging through communicative and physical actions. Furthermore we have completed informal conversations when we have wished to clarify the leisure-time educator’s actions. Our study shows that the leisure-time educators execute a versatile assignment which, depending on the situation, uses four different ways of working. These approaches vary in terms of both school and leisure-time. We do not perceive the task of the leisure-time educators as ambiguous as previous studies have shown. Our results, on the other hand, show that leisure-time educators perform a clear assignment that is both goal-oriented and versatile.

Studien sökte besvara hur det kompensatoriska uppdraget uppfattades, vad som kompenserades, vilka strategier som användes samt förutsättningar för det. Social bakgrund i relation till det kompensatoriska uppdraget har genomsyrat skolans utveckling över tid och därav låg studiens fokus på det. Tidigare forskning visade att social bakgrund samt språknivå korrelerar väl med skolprestation. Data samlades in med hjälp av 18 semistrukturerade intervjuer med lärare, specialpedagoger, rektorer och skolchef från förskola till gymnasiet, mejlkonversation med tre statliga skolmyndigheter samt personliga samtal med två statstjänstemän. Studiens teoretiska utgångspunkter inbegrep intersektionalitet, specialpedagogiska perspektiv, sociokulturellt och salutogent perspektiv samt habitus. Enligt Skollagen ska skolan kompensera för elevers olika behov och förutsättningar. Trots att informanterna kompenserade för många saker, framförallt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, framkom en viss osäkerhet kring uppdraget då det var relativt okänt och dels uppfattades tolkningsbart. Förutsättningarna för uppdraget varierade. De största hindren tycktes vara brist på kommunikation kring uppdraget samt resurser. Statstjänstemännen var tydliga med att det är språket som ska kompenseras. De flesta av informanterna ansåg inte att kopplingen mellan social bakgrund samt språknivå och kompensatoriska insatser är tydlig. Många uttryckte att de kopplar social bakgrund till föräldrars förmåga att stötta sina barn med läxläsning eller ekonomiska förutsättningar. En av studiens slutsatser var att det kompensatoriska uppdraget behöver förtydligas och diskuteras i större omfattning. / This study sought to show how the compensatory mission is perceived, what is being compensated as well as which strategies are used and finally the prerequisites for the mission. Social context in relation to the compensatory mission has throughout the history of school been of importance and it is therefore a focal point in this study. Previous research showed that social context as well as language skills corresponds well to a student's school performance. The data collection method was semi structured interviews with a total of 18 teachers, special educators, headmasters and a headmaster of education, from nursery and preschool to high school. Data were also collected from three national school authorities and two officials. The theoretical framework included different perspectives such as intersectional, special education, sociocultural, salutogenic and habitus. According to the school law, the school ought to compensate for the different needs and prerequisites of the students. Despite the fact that the informants compensated for many things, in particular neuropsychiatric disabilities, an uncertainty concerning the mission arose since it was relatively unknown and was apprehended as interpretable. The prerequisites for the mission varied. The mayor obstacles for the mission seemed to be lack of communication regarding the mission and resources. The two officials were explicit concerning that it is the language that should be compensated for. The informants did not find the connections between social background and compensatory input or language clear. Nevertheless, they saw a coupling between social background and parents´ ability to support their children with homework or economic preconditions. One of the conclusions of the study was that the compensatory mission needs to be clarified and be discussed to a greater extent.

No description available.

Hösten 2004 sändes i SVTs Uppdrag granskning ett reportage med rubriken "Lars Ohlys syn på demokrati". Därefter blossade en massmedial debatt upp, den så kallade kommunismdebatten. Både från partikamrater och andra politiker framfördes krav på att Lars Ohly skulle sluta kalla sig kommunist och året därpå gav han med sig. Men vad avsåg man i debatten egentligen med ordet kommunism? Min hypotes är att det rådde en semantisk konflikt i debatten, det vill säga en kamp om betydelsen hos ordet kommunism/kommunist. I den här uppsatsen visar jag, genom att undersöka nyhetsartiklar och ledare ur svensk dagspress, att min hypotes stämmer. Jag för också, med utgångpunkt i teorier om det språkliga tecknets godtycklighet, en diskussion utifrån undersökningens resultat. Där resonerar jag bland annat kring de politiska konsekvenserna av att kommunism, som det verkar med hänseende till debattens utgång, inte längre kan användas som beteckning för 'drömmen om ett klasslöst samhälle'.

Syftet med denna kvalitativa studie är att söka kunskap om hur lärare i förskolan resonerar om förskolans kompenserande uppdrag när de planerar utbildningen som inkluderar fysisk och motorisk aktivitet. Vid insamling av empiriska data skickades ett kvalitativt frågeformulär med strukturerade intervjufrågor till lärare i förskolan som befann sig i olika geografiska områden inom ramen för socioekonomisk status. Resultatet belyste tre teman. Medvetenhet, tydlighet och detalj. Dessa teman visade sig skilja sig i grader kopplade till hur lärare i förskolan resonerar om den kompenserande uppgiften när de planerar för fysisk och motorisk aktivitet. Medvetenhet är något som framträder starkast i resultaten baserat på båda urvalsområdena, medan det för det socioekonomiskt utsatta området även klarhet och detaljer i stor utsträckning framgår av resonemanget. Denna medvetenhet görs bäst i beskrivningarna av lärarna i förskolan när de beskriver kompensationsuppgiften som helhet. När en riktning om hur uppdraget används vid planering av fysisk och motorisk aktivitet syns både diffusa och tydliga svar, varav alla teman, medvetenhet, tydliga och detaljerade, till stor del samlas i svaren från förskolan geografiskt belägen i socio -ekonomiskt missgynnade områden. / The purpose of this qualitative study is to seek knowledge about how teachers in preschool reason about the preschool’s compensatory assignment when they plan the education that includes physical and motor activity. When collecting empirical data, a qualitative questionnaire, with structured interview questions, was sent out to teachers in preschool who was located in different geographical areas within the framework of socioeconomic status.  The result highlighted three themes. Awareness, clarity and detail. These themes turned out to differ in degrees linked to how teachers in preschool reason about the compensatory task when planning for physical and motor activity. Awareness is something that emerges most strongly in the results based on both selection areas, while for the socio-economically vulnerable area, clarity and detail also appear to a great extent in the reasoning. This awareness is best done in the descriptions of the teachers in preschool when describing the compensatory assignment as a whole. When a direction on how the assignment is used in the planning of physical and motor activity, both diffuse and clear answers are visible, of wich all the themes, awareness, clear and detailed, are largely gathered in the answers from preschool geographically located in socio-economically disadvantaged areas.

Detta arbete har strävat efter att undersöka vilka funktioner resultaten av en litteraturvetenskaplig analys av Harry Martinsons Aniara kan utgöra för att bemöta Wolfgang Klafkis fem didaktiska frågor. Frågeställningar i arbetet är formulerade utifrån Skolverkets beskrivning av lärarens dubbla uppdrag. Primära teorier som tillämpats i undersökningen har utgjorts av C. G. Jungs arketypteori med Skuggan i förgrunden samt Theodor W. Adornos idébildning om den dialektiska relationen mellan ekonomiska förutsättningar samt mänskliga handlingar och den ideologiska prägel det har på litteraturen. Ansatsen har varit hermeneutisk i främst Hans-Georg Gadamers anda, med inslag av Paul Ricoeurs tankeschema. Tillvägagångssättet har varit av litterärt tolkande slag innebärande att material som relevant forskning inom det didaktiska fältet samt den skönlitterära analysens underlag lästs och begrundats. Undersökningen har visat en relevans för kritisk-konstruktiv didaktik inom litteraturundervisningen.

Studien syftar till att undersöka vad verksamma svensklärare i årskurserna 4– 6 har för uppfattningar om hur värdegrunden kan integreras i arbetet med skönlitteratur och vilken betydelse det kan ha för elever. Det empiriska materialet består av sex kvalitativa intervjuer som har analyserats för att få en djupgående inblick i hur lärarna ser på integrationen av undervisningsuppdragen. De teoretiska utgångspunkterna studien har utgått ifrån framhäver båda skönlitteraturens unika möjligheter. Judith Langer betonar i sin teori de föreställningsvärldar en läsare bygger upp för sitt inre vid läsning av skönlitteratur medan Martha Nussbaum belyser den narrativa fantasins möjligheter att föreställa sig hur andra människor känner och uppfattar sin värld. Resultaten i vår studie visar att lärarna är överens om att skönlitteratur och värdegrundsarbete med fördel bör integreras och där främst möjligheterna blir framträdande. Resultaten visar även att lärarna är överens om att läsning av skönlitteratur kan ha effekt på elevers utvecklande av ett empatiskt och medmänskligt förhållningssätt. Vi kan med vår studie därmed dra slutsatsen att skönlitteratur och värdegrundsarbete kan bidra till att elever utvecklar betydelsefulla förmågor och att de båda uppdragen med fördel bör integreras.

In this master’s thesis we examine how the public libraries’ role and mission has been interpreted during the covid-19 pandemic and how the public libraries adapted to the situation. Public libraries are communal spaces meant for the public and according to the Swedish library law the public libraries should work especially towards a few specified prioritized target groups. Therefore, we also wanted to consider which groups needs that have been fulfilled or not, through the adjustments during the pandemic. The material of the study consists of interviews with 14 public library directors and 1 developer of public libraries services. We applied Fairclough’s framework for critical discourse analysis on our interview material. This framework was supplemented with Habermas term the public sphere and with the discourses about public libraries identified by Hedemark.  In the thesis we identified reasons and arguments for how the public libraries readjusted their library activities and prioritized services. We also identified which discourses about libraries were noticeable in the library directors’ descriptions of the libraries’ role during the pandemic. Several discourses about libraries identified by Hedemark were common in the material. We also found a discourse that had not been identified by previous research, which we named the social meeting place discourse. We interpreted the prevalence of this discourse about libraries, which focuses on the social aspect of the library as a meeting place, as an effect of the pandemic. Since the libraries have not been able to function as meeting places during the pandemic, this function has become more noticeable. The closing of the libraries as meeting places has affected all the library users but has affected the libraries work towards the prioritized groups the most. In some areas of Sweden the public libraries have replaced some of the meeting place functions with new digital services. These adaptions vary greatly between different counties, which has meant that people have had different access to library services depending on where they live.  This is a two years master's thesis in Library and information science.