Efter att fritidshemmet år 2016 fick ett eget kapitel i läroplanen styrktes fritidslärarnas uppdrag ytterligare och från den första juli 2019 blir det krav på behörighet och legitimation för lärare i fritidshem. Med anledning av att yrket har gått, och går igenom förändringar, kan det öppnas upp för att nya förmågor och kunskaper blir av värde att ha i verksamheten jämfört med tidigare. Syftet med denna studie är att undersöka vad verksam personal inom fritidshem anser är värdefulla kvaliteteter, kunskaper och förmågor att besitta vid arbete inom fritidshem. Vi vill även undersöka hur personal inom fritidshem ser på sin yrkesroll och sitt uppdrag. Studien har en kvantitativ metod där vi använt oss av webbenkät för att få in data från personal inom fritidshem, 53 stycken valde att besvara enkäten. Vårt resultat pekar på att ledarskapsförmåga och kunskaper kring konflikthantering är det som är mest värdefullt vid arbete inom fritidshem. Att inneha en relevant pedagogisk utbildning är av vikt men det innebär inte att en person nödvändigtvis är lämplig för arbete inom fritidshem. Kunskaper samt personliga förmågor är mer värdefullt än en relevant pedagogisk utbildning. Det som är minst viktigt att inneha är yrkeserfarenhet samt kunskaper kring digitala verktyg. Resultatet pekar även på att personal inom fritidshem anser att deras arbetsuppgifter ska ha en koppling till fritidshem, alternativt grunda sig i fritidspedagogik, även under skoltid. Våra respondenter tar tydligt avstånd från skolans ordinarie verksamhet, och vill inte arbeta som elevassistent eller resurs i klass.

Bakgrund: Bolagsstyrelsens roll och ansvarsområde har länge varit föremål för diskussion. I Sverige kan man från ett legalt perspektiv se att övervakning av företagsledningen får en central roll. Ägare i svenska bolag har stor möjlighet att påverka styrelsens genom den svenska valberedningsprocessen. Ägare får genom denna process möjlighet att påverka styrelsens övervakningsförmåga genom hur de sammansätter styrelsen. Påverkar därmed vilken sorts ägartyp företaget har styrelsens förmåga att övervaka effektivt. Syfte: Uppsatsens syfte är att förklara hur olika ägartyper påverkar styrelsens förmåga att övervaka. Metod: Studien har genomförts med en deduktiv forskningsansats, där teorierna agentteori, resursberoendeteori och institutionell teori har använts för att göra en teoretisk modell som förklarar ägartypernas påverkan på styrelsens övervakningsförmåga. Denna kvantitativa studie genomfördes genom användningen av data om svenska börsbolags styrelser från 2022. Slutsats: Studien visar att ägartyper har en påverkan på styrelsens förmåga att övervaka. Denna påverkan görs både direkt och indirekt genom styrelsens sammansättning. Dock tyder även resultatet på att det är ägarkoncentrationen av ägartyperna som är anledningen till detta som stämmer överens med agentteorin. / Background: The role and area of ​​responsibility of the board of directors has long been the subject of discussion. In Sweden, from a legal perspective, it can be seen that monitoring of company management has a central role. Owners in Swedish companies have a great opportunity to influence the board through the Swedish election committee process. Through this process, owners get the opportunity to influence the board's monitoring ability by how they compose the board. Can what kind of ownership type the company has then affect the board's ability to monitor effectively. Purpose: The purpose of the paper is to explain how different ownership types affect the board's ability to monitor. Method: The study has been carried out with a deductive research approach, where the theories agent theory, resource dependence theory and institutional theory have been used to make a theoretical model that explains the influence of ownership types on the board's ability to monitor. This quantitative study was conducted by using data on the boards of Swedish listed companies from 2022. Conclusion: The study shows that ownership types have an impact on the board's ability to monitor. This impact is shown both directly and indirectly through the composition of the board. However, the results also indicate that it is the ownership concentration of the ownership types that is the reason for this, which is consistent with the agency theory.

The school counselor is the person who works with social work in the school. A school counselor's assignment is multifaceted, with duties playing a central role in health promotion and prevention work against for example mental illness, bullying and abusive treatment. The aim of this study has been to increase understanding of how school counselors and principals perceive the school counselor's assignment and the limitations that affect it. Our study emanates from eight semistructured qualitative interviews with school counselors and principals which were analyzed using sentence concentration. The results show that the assignment is perceived as vague where job descriptions are unclear. This in turn affects the school counselors' discretion. School counselors feel that their role is "fuzzy" and that there are unreasonable expectations from other professions. Furthermore, the results show that the main factors that control and limit the assignment are laws, regulations, guidelines, lack of resources such as time and finances, and the expectations of the principal and other professionals. Our conclusion is that school counselors need a clearer job description in order to clarify their assignment and their role at school. The school counselors described a desire to be able to devote more time to preventive work in order to be able to work more proactively than reactively.

SammandragUtgångspunkten för vårt examensarbete är att vår lärarutbildning inte har inkluderat hur visom blivande lärare kan integrera det ämnesövergripande kunskapsområdet sex- ochsamlevnad i svenskämnet i gymnasieskolan. Syftet med denna undersökning är därför attundersöka hur lärare kan arbeta med att integrera sex- och samlevnad i svenskämnet pågymnasiet. För att uppnå vårt syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fyraverksamma svensklärare som integrerar sex- och samlevnad och undersökt hur de besvarar dedidaktiska frågorna ”Vad?”, ”Vem?”, ”Hur?” och ”Varför?”. Undersökningens viktigasteresultat är att sex- och samlevnad går att integrera i svenskämnet utifrån olikasvenskämneskonceptioner vilket visar på den bredd som sex- och samlevnadsämnet erbjuder.Slutsatsen utifrån föregående är att beroende på ämneskonception blir sex- ochsamlevnadsinnehållet mer eller mindre synligt ur ett pedagogiskt perspektiv. Vidare är ettviktigt resultat att samtliga lärares undervisning tar utgångspunkt i olika textvärldar för attutveckla elevernas förmåga och färdighet att läsa, skriva och tala men inte elevernas förmågaeller färdighet att lyssna. Utifrån föregående dras slutsatsen att elevernas utveckling avfärdigheten och förmågan att lyssna lyser med sin frånvaro samtidigt som den står tydligtframskriven i syftesformuleringen för svenskämnet. Ytterligare ett viktigt resultat är attsamtliga lärares beskrivningar av elevernas intresse respektive motstånd till ämnesområdet ärbaserat på vad eleverna kommunicerar muntligt. Av detta drar vi slutsatsen att undervisningenkan bli bristande sett till aspekter som rör flerstämmighet. Avslutningsvis är vårt förslag påvidare forskning ett studentinitierat utvecklingsarbete med syfte att utvecklalärarutbildningens innehåll. Vi menar att lärarutbildningen borde innehålla en obligatoriskUVK-kurs om heter ”Att lyssna till flera stämmor” som innehåller metodik gällandeflerstämmighet och lysskompetens.

Rapporter från fackorganisationer och vetenskapliga studier visar att bibliotekarier är en stressad yrkesgrupp. Denna studie undersöker hur folkbibliotekarier beskriver sina upplevelser av stress främst i möten med användare och hur denna stress hanteras av folkbibliotekarierna. Åtta semistrukturerade intervjuer med folkbibliotekarier genomfördes, varpå det empiriska resultatet analyserades utifrån rollstressteorin som myntat sav Kahn et al. (1964). Syftet med studien är att bidra till en djupare förståelse för folkbibliotekariers stress, och hur dessa upplevelser och hantering av stress kan förstås utifrån rollstressteorin. De mest framträdande stressfaktorerna i användarmöten är kommunikationssvårigheter, gränssättning i service och när många användare efterfrågar hjälp samtidigt. Studiens resultat visar även att arbetsuppgifter utanför användarmöten såsom arbete med bibliotekens uppdrag, planering av aktiviteter och program, beståndsarbete pekas av över hälften av folkbibliotekarierna ut som mer stressande än användarmöten. Resultatet visar även att folkbibliotekarierna har flera metoder för att hantera stress. Analysen av det empiriska resultatet visar på indikationer av rollstress i form av rollkonflikt, rolloklarhet och rollöverbelastning. / Reports from trade unions and scientific studies show that librarians are a stressed professional group. This study examines how public librarians describe their experiences of stress when meeting patrons and how this stress is managed by the public librarians. Eight semi-structured interviews with public librarians were conducted, after which the results was analyzed based on the role stress theory coined by Kahn et al. (1964). The purpose of the study is to contribute to a deeper understanding of public librarians' experiences of stress, and how this can be understood by using role stress theory. The results of the study show that the most prominent stress factors in relation to patrons are communication difficulties, setting boundaries in service and when many patrons request help at the same time. The results of the study also show that, for example, work regarding planning and the library's missions is experienced by many of the public librarians as more stressful than working with patrons.The results also show that the public librarians use several methods to manage stress. The analysis of the empirical material also shows indications of role stress in terms of role conflict, role ambiguity and role overload.

A datacenter hosts hundreds of thousands of servers and a huge amount of bandwidth is required to accommodate communication between thousands of servers. Several packet switched based datacenter architectures are proposed to cater the high bandwidth requirement using multilayer network topologies, however at the cost of increased network complexity and high power consumption. In recent years, the focus has shifted from packet switching to optical circuit switching to build the data center networks as it can support on demand connectivity and high bit rates with low power consumption. On the other hand, with the advent of Software Defined Networking (SDN) and Network Function Virtualization (NFV), the role of datacenters has become more crucial. It has increased the need of dynamicity and flexibility within a datacenter adding more complexity to datacenter networking. With NFV, service chaining can be achieved in a datacenter where virtualized network functions (VNFs) running on commodity servers in a datacenter are instantiated/terminated dynamically. A datacenter also needs to cater large capacity requirement as service chaining involves steering of large aggregated flows. Use of optical circuit switching in data center networks is quite promising to meet such dynamic and high capacity traffic requirements. In this thesis work, a novel and modular optical data center network (DCN) architecture that uses multi-directional wavelength switches (MD-WSS) is introduced. VNF service chaining use case is considered for evaluation of this DCN and the end-to-end service chaining problem is formulated as three inter-connected sub-problems: multiplexing of VNF service chains, VNFs placement in the datacenter and routing and wavelength assignment. This thesis presents integer linear programming (ILP) formulation and heuristics for solving these problems, and numerically evaluate them. / Ett datacenter inrymmer hundratusentals servrar och en stor mängd bandbredd krävs för att skicka data mellan tusentals servrar. Flera datacenter baserade på paketförmedlande arkitekturer föreslås för att tillgodose kravet på hög bandbredd med hjälp av flerskiktsnätverkstopologier, men på bekostnad av ökad komplexitet i nätverken och hög energiförbrukning. Under de senaste åren har fokus skiftat från paketförmedling till optisk kretsomkoppling for att bygga datacenternätverk som kan stödja på-begäran-anslutningar och höga bithastigheter med låg strömförbrukning. Å andra sidan, med tillkomsten av Software Defined Networking (SDN) och nätverksfunktionen Virtualisering (NFV), har betydelsen av datacenter blivit mer avgörande. Det har ökat behovet av dynamik och flexibilitet inom ett datacenter, vilket leder till storre komplexitet i datacenternätverken. Med NFV kan tjänstekedjor åstadkommas i ett datacenter, där virtualiserade nätverksfunktioner (VNFs) som körs på servrar i ett datacenter kan instansieras och avslutas dynamiskt. Ett datacenter måste också tillgodose kravet på stor kapacitet eftersom tjänstekedjan innebär styrning av stora aggregerade flöden. Användningen av optisk kretsomkoppling i datacenternätverk ser ganska lovande ut for att uppfylla sådana trafikkrav dynamik och hög kapacitet. I detta examensarbete, har en ny och modulär optisk datacenternätverksarkitektur (DCN) som använder flerriktningvåglängdsswitchar (MD-WSS) införs. Ett användningsfall av VNF-tjänstekedjor noga övervägd för utvärdering av denna DCN och end-to-end-servicekedjans problem formuleras som tre sammankopplade delproblem: multiplexering av VNF-servicekedjor, VNF placering i datacentret och routing och våglängd uppdrag. Denna avhandling presenterar heltalsprogrammering (ILP) formulering och heuristik för att lösa dessa problem och numeriskt utvärdera dem.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om vårdnadshavarnas perspektiv på förskolans roll för barns möjligheter till utveckling. Utifrån syftet är det två forskningsfrågor som är centrala i studien: Vilka värden framkommer i vårdnadshavarnas uttryckta förväntningar om vad förskolan ska bidra till i barns utveckling? Samt vilka förväntningar har vårdnadshavarna på hur förskolan ska bidra till barns utveckling? Som övergripande teoretiskt perspektiv används socialkonstruktionismen. Studiens resultat har analyserats med hjälp av en modifierad modell som utgår från Anette Emilsons modell ”Kommunicerande värden” samt tidigare forskning. I studien används en kvalitativ metod där data samlats in genom semistrukturerade intervjuer med 13 vårdnadshavare som har minst ett barn på förskolan. Resultatet visar olika förväntningar om vad förskolan förväntas bidra till att barn utvecklar med fokus på omsorgsetiska, demokratiska, disciplinerande och kunskapande värden. Resultatet lyfter även fram hur förskolan förväntas bidra till att barns utveckling sker utifrån vårdnadshavarnas perspektiv där vårdnadshavarna förväntar sig en individanpassad verksamhet. / The purpose of this study is to contribute knowledge about the guardians' perspective on the preschool's role for children's opportunities for development. Based on the purpose, there are two research questions that are central to the study: What values ​​emerge in the guardians' expressed expectations about what the preschool should contribute to in children's development? And what expectations do the guardians have of how the preschool should contribute to children's development? Social constructionism is used as an overall theoretical perspective. The results of the study has been analyzed using a modified model based on Anette Emilson's model "Communicating values" and previous research. The study uses a qualitative method where data was collected through semi-structured interviews with 13 guardians who has at least one child in preschool. The results show different expectations about what preschool is expected to contribute to in children's developing with a focus on caring ethical, democratic, disciplining and knowledgeable values. The results also highlight how preschool is expected to contribute to children's development taking place from the guardians' perspective, where the guardians expect an individualized operation.

For a person who has been diagnosed with a disability at some point in their life, their ability to be an active democratic citizen in our information society changes. This thesis examines what kind of challenges the Swedish public libraries and librarians faces in their day-to-day work connected to the specific group of users with vision-related disabilities and discusses and analyze public librarians' perception of what digital skills means to them.  In the combination of people with visual impairments and their digital needs and competence development and on the actual conditions and challenges existing at the Swedish public libraries regarding digital services for people with visual impairments, the study identifies several challenges for both parties. The study results present an insecurity among librarians regarding the expectations to adjust and help with digital guidance, when they still are feeling insecure about what kind of digital competence expects of them.  During the qualitative interviews, a shared experience of anxiety, uncertainty, and an uneven level among the library staff regarding basic digital competences and where the "boundary" is revealed. The uneven level of digital competence is highlighted as problematic, as the patrons are assumed to be treated differently on repeated visits to the public library. The study identifies several challenges that would further encourage both the individual, the profession, the institution as well as society and research to study further. New knowledge in a library context has been identified and needs to be studied in a broader and more comprehensive research study.

Den här uppsatsen handlar om utveckling och utvecklingsarbete på förskolan. Utveckling är ett välanvänt begrepp på förskolor runt om i Sverige. Det är begrepp  som ofta används utan större eftertanke. Vad innebär egentligen utveckling och hur utvecklas något eller någon?  I min uppsats undersöker jag faktorer som upplevs påverka utvecklingsarbetet i förskolans utbildning. Syftet med uppsatsen är att upptäcka små och stora aspekter som gör skillnad, för individen och för helheten i förskolans utvecklingsarbete. Mina forskningsfrågor är följande: – Vad innebär fenomenet utvecklingsarbete i förskolans utbildning?  – Vilka möjligheter/svårigheter ser erfarna förskollärare i ett utvecklingsarbete? – Vilka faktorer påverkar utvecklingsprocessen? – Vilka former av praktisk och teoretisk kunskap krävs för att ett utvecklingsarbete ska ske? Empirin består av berättelser från min egen vardag, om upplevelser och tankar som genom åren kommit och gått. För att få perspektiv på det jag tror mig veta möter jag erfarna förskollärare, jag sitter med i olika samtalsforum samt träffar en fokusgrupp. Genom mina samtal och genom läsning av vetenskapliga och litterära texter uppmärksammar jag olika aspekter på utveckling och utvecklingsarbete i förskolan.  Min undersökning visar att utvecklingsarbete är ett komplext fenomen. Små faktorer kan påverka om utveckling sker eller inte. Det finns faktorer som kan hjälpa till i ett utvecklingsarbete, men även faktorer som kan stjälpa ett utvecklingsarbete. Det finns ingen snabb lösning för att utveckling ska ske, det är en lång process som kräver ett engagemang från alla. Genom att uppmärksamma dessa aspekter kan vi förändra och utveckla vår förskolas utbildning mycket lättare. Att arbeta tillsammans kan vara en utmaning, men är även förskolans styrka. Vi behöver ta hjälp av varandra och arbeta tillsammans för att utveckling ska ske. Utveckling sker till stor del i vårt handlande, men det är inte vårt handlande som vi uppmärksammar och fokuserar på. Uppsatsen är indelad i fyra kapitel som visar på utvecklingsarbetets komplexitet: kultur, administrationsarbete, tillit och praktisk kunskap. / This essay is about development and developmental work within preschools. Development is a well-acclaimed term within preschools in Sweden. A term usually used without much thought. What does development really mean and how does something or someone develop? In this essay I will investigate factors which are considered to have an influence on developmental work within the preschool’s educational system. The purpose of this essay is to discover small and large aspects that makes a difference for, both the individual and for the preschools, education in a developmental work. My research questions are as follows: -          What does the phenomenon of development work mean for the preschool’s education? -          What opportunities/difficulties does experienced preschool teachers see within a developmental work? -          What factors influences the development process?  -          Which forms of practical and theoretical knowledge is demanded for a development work to proceed?  This empiricism consists of stories from my own daily life, about experiences and thoughts that through the years have come and gone. To gain a perspective on my experiences, I  participate in a couple of different discussion forums and I also see a focus group. Throughout my conversations and through reading scientific and literary texts, I draw attention to various aspects on development and development work within preschools. My research shows that development work is a complex phenomenon. Small factors can affect whether development takes place or not. There are factors that can help in a development work, but also factors that can overturn it. There is no quick fix for development to take place, it is a long process that requires commitment from everyone. By paying attention to these aspects, we can change and develop our preschool education much more easily. Working together can be a challenge, but it is also the strength of preschools. We need to support each other and work together for development to take place. Development takes place largely in our present actions rather than in the administrative work. The essay is divided into four chapters that show the complexity of the development work: culture, administration work, trust and practical knowledge.

Denna studie handlar om lärarens dubbla uppdrag inom gymnasieskolans ekonomiprogram och är ännu en studie som visar på att uppgiftsorienterat/elevaktivt förhållningssätt ger läraren förutsättning att uppfylla Skollagens båda uppdrag, att ge eleverna kunskaper och demokratiska värden, samt känna lust i lärandet samtidigt. Utgångspunkt är Skollagen och Skolverkets texter.  Skollagen initierar att eleverna genom sin utbildning skall erhålla kunskaper och demokratiska värden. Det är detta som är studiens definition av det dubbla uppdraget.   Tanken bakom studien är; Skollagen initierar det dubbla uppdraget, detta realiseras via uppgiftsorienterat/ elevaktivt förhållningssätt vilket ger eleven en dialektisk utveckling. Syftet i studien är att undersöka om eleverna genom arbetssätten uppgiftsorienterat/elevaktivt förhållningssätt utvecklar de medierande metoderna ”förberedelser med informationsintag inför deliberativa samtal” och ”förmåga att delta i deliberativa samtal.”  Om detta skulle visa sig stämma skulle detta vara en användbar modell för att genomföra lärarens dubbla uppdrag samtidigt. Studiens frågeställningar: Utvecklar eleverna bättre översikt eller arbetsplanering av kursen? Upplever eleverna lust i lärandet? Påverkar metoden elevernas kunskapsresultat? Begrepp som är väsentliga för studien är; beslutsprocesser, det deliberativa samtalet, dialektik, elevaktivitet, grundprincipen offentlighet i det deliberativa samtalet, lärarens dubbla uppdrag, medierande metoder, påverka utbildningen till form och innehåll, uppgiftsorienterad pedagogik. Varför det är väsentligt att arbeta med de demokratiska värdena samt ge eleverna arbetssätt för att snabbt ta in information just inom Ekonomiprogrammet? Eleverna inom detta program kommer i sina framtida yrkesroller att delta i beslutsfattande i miljöer som inte präglas av demokratiska värden. Det är därför viktigt att de lär sig demokratiska arbetssätt som det deliberativa samtalet inför sitt yrkesliv. Det handlar om vilka ledare vi skapar inför framtiden. Eleverna måste även kunna arbeta självständigt med informationssökning i sina yrkesroller. Studien är utformad som en enkätstudie där två klasser, EK13 & EK14, som läser marknadsföring parallellt, ombeds utvärdera ett kursmoment (kurs1) som genomförs med ordinarie lärares ”vanliga” arbetssätt. Därefter genomförs ett kursmoment (kurs2) som är utformat i enlighet med uppgiftsorienterat/elaktivt förhållningssätt. Eleverna ombeds utvärdera även denna kurs med samma enkätformulär som för kurs1. Teoretisk referensram för utformning av studien är Egidius, Hansén, Nihlfors, Selberg, Vygotskij med fokus på elevinflytande och hur det kan påverka utveckling av kompetenser i form av kunskaper och demokratiska värden. Undersökningen visar att arbetssätten ger eleverna möjlighet att utveckla medierande metoder för ”förberedelser med informationsintag inför deliberativa samtal” och ”förmåga att delta i deliberativa samtal”. Det finns indikationer på att eleverna utvecklar en bättre arbetsplanering och översikt över kursen. Det finns starka indikationer på att eleverna upplever större lust i lärandet. Resultaten visar även att arbetssätten är effektiva med avseende på elevernas kunskapsutveckling. Därmed konstateras att uppgiftsorienterat/elevaktivt förhållningssätt är en användbar modell för att genomföra lärarens dubbla uppdrag samtidigt inom ekonomiprogrammet. / This study is about the teacher's dual mission in upper secondary school alignment economy and is yet another study showing that the approach joint influence in learning, gives teachers prerequisite to meet the two missions stated in the Education Act, to give students both skills and democratic values, and feel the desire of learning at the same time. Starting point of the study is the texts of the Education Act and the National Agency for Education. The Education Act initiates that the students through their training shall receive skills and democratic values. It is this which is the study's definition of the dual task. The idea behind the study is; The Education Act initiates the dual task, this is then realized through joint influence in learning, giving pupils a dialectical development. The purpose of the study is to investigate whether the students through joint influence in learning, develops the mediating methods "preparation of information intake before the deliberative dialogue 'and' ability to participate in deliberative dialogue." If this proved correct, this would be a useful model for implement teacher's dual mission simultaneously. The study's questions: Does students develop better overview or work planning of the course? Does the students experience desire for learning? Does the method affect the students' academic achievement? Concepts that are essential for the study; decision-making, the deliberative dialogue, dialectic, joint influence in learning, the principle of openness in the deliberative dialogue, the teacher's dual role, mediating practices, influencing the education in form and content, Achievement goal theory. Theoretical framework for the design of the study is Egidius, Hansen, Nihlfors, Selberg, Vygotsky, focusing on joint influence in learning and how this can affect the development of competencies in terms of knowledge and democratic values. Why is it essential to work with democratic values in alignment economy? Students of this program, will in their future professional roles, participate in decision making in environments that are not characterized by democratic values. It is therefore important that they learn democratic functioning as deliberative dialogue before his or hers professional life. It's about what kind of leaders we create for the future. The students must also be able to work independently with different kinds of information in their professional roles. The study is designed as a survey in which two classes, EK13 and EK14, which both read marketing in parallel, are asked to evaluate the course modules (course1) undertaken by the regular teachers 'usual' approach. Then a lesson is conducted (course2) which is designed in accordance with joint influence in learning. Students are asked to evaluate also this course with the same questionnaire as for course1. The survey shows that the working methods in joint influence in learning gives students the opportunity to develop mediating methods of "preparation of information intake before the deliberative dialogue' and 'ability to participate in deliberative dialogue'. There are indications that students develop a better work planning and overview of the course. There are strong indications that students experience a greater desire for learning. The results also show that working methods are efficient in terms of pupil achievement. Thus found that joint influence in learning is a useful model for implementing the teacher's dual mission simultaneously.