Uppsatsen ämnar genom litteraturstudium undersöka vilka läromedel som kan användas i Religionskunskap A och B, för att bidra till en mer levande och inspirerande undervisning för eleverna. Men även att se vilka aspekter en lärare behöver beakta, för att få en mer allsidig undervisning. Målet är att religionslärare ska kunna tillägna sig några av dessa förslag, för att ge deras elever en mer givande och inspirerande undervisning.   Religionsundervisningen ska ses som en kunskapsresa, där det huvudsakliga , målet är att eleverna ska lära för livet. Att skapa en mer levande undervisning som stimulerar elevernas lärande, kräver att läraren utgår ifrån elevernas referensramar liksom möter dem utifrån deras egna villkor.

Vi har skapat en ämnesorienterad länksamling för att undersöka om denna kan bidra till ett ökat engagemang och intresse för ämnet hos eleverna. 57 gymnasieelever i årskurs 1 och årskurs 2 på naturvetenskapliga programmet vid Pauliskolan i Malmö har använt länksamlingen under ett lektionspass och därefter besvarat en enkät. En väl genomarbetad och relevant länksamling innebär att eleverna undviker ett tidskrävande sökande med sökmotor och istället finner bra och förståelig information. Vår undersökning visar att mer än hälften av eleverna tror att de tar ett större ansvar för sina studier om de har tillgång till en ämnesorienterad länksamling. En majoritet av eleverna tror att de kommer att lägga ner mer tid på studierna om en länksamling finns tillgänglig i det aktuella ämnet. Resultatet visar att det finns god grund att tro att en länksamling ger upphov till ett ökat engagemang och motivation för studierna.

Denna studie avsåg att få insyn i och analysera hur lärare upplever att utomhuspedagogiken påverkar elevernas deltagande och deras förmåga att befästa kunskap. Mot detta syfte formulerades följande forskningsfrågor, Hur påverkas elevernas interaktioner av utomhuspedagogik? Hur upplever läraren att utomhuspedagogiken påverkar hur elever befäster kunskaper? På vilket/vilka sätt upplever läraren att utomhuspedagogiken kan vara ett komplement till klassrumsundervisning? Metoden som användes var semistrukturerade online-intervjuer med två verksamma lärare från naturskolor, två verksamma lärare från grundskolan, en verksam förskollärare samt en professor inom utomhuspedagogik. Urvalsmetoden var ett målstyrt urval och avgränsades till de lärare som ansågs lämpliga att bidra till forskningsfrågorna. Analysmetoden som användes i denna studie var en tematisk analys som identifierade huvudteman: deltagande och befästa kunskap.    Studiens resultat visade att lärarna upplevde att utomhuspedagogiken bidrog till fler interaktioner mellan elev-elev och lärare-elev. Vidare så visar studiens resultat att lärarna upplevde att elevernas förmåga att befästa kunskap förbättrades. Slutligen så visade studiens resultat att lärarna upplevde att utomhuspedagogiken kompletterade ordinarie klassrumsundervisning då den gav eleverna en koppling mellan det teoretiska, praktiska och fysiska lärandet. En intressant upplevelse hos lärarna som tyvärr inte kunde analyseras inom ramen för denna uppsats var att hälften av lärarna upplevde att utomhuspedagogiken gynnade elever som var i behov av en kombination av utomhus – och inomhusundervisning. Detta kan möjligtvis vara en intressant vidare forskning.

SAMMANFATTNINGEkberg, Jenny och Vennberger, Suzanne (2019). Hur-et i åtgärdsprogrammet – En fallstudie. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragVi vill generera kunskap om på vilka olika sätt specialpedagoger kan arbeta för att åtgärdsprogram ska bli ett effektivt och användarvänligt redskap för såväl lärare som elever. Vidare vill vi bidra med tankar och idéer om hur specialpedagoger kan arbeta för att öka elevers medverkan och insikt för sina åtgärdsprogram. Slutligen önskar vi ge kunskap om huruvida elever kan utvecklas didaktiskt med hjälp av insatserna.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att belysa hur specialpedagoger arbetar med åtgärdsprogram i relation till elever och lärare. Vidare syftar studien till att granska hur åtgärdsprogrammen används i verksamheten och hur de relaterar till elevens delaktighet och lärande.Preciserade frågeställningar- På vilka olika sätt arbetar specialpedagoger med åtgärdsprogram i relation till lärare och elever?- Hur arbetar specialpedagoger för att elever ska bli delaktiga och få förståelse för sina åtgärdsprogram?- På vilket/vilka sätt arbetar lärare för att eleverna ska få insikt i sina behov i relation till verksamheten?- På vilka olika sätt formuleras åtgärdsprogram för att åtgärderna ska bli tydliga för lärare och elever?TeoriDen teoretiska förankringen utgår från det systemteoretiska perspektivet, det relationella- och kategoriska perspektivet samt dilemmaperspektivet, vilka åskådliggör specialpedagogens och lärarnas synsätt samt ger en helhetssyn på hur skolan arbetar på individ-, grupp- och organisationsnivå.MetodFöreliggande undersökning omfattar en kvalitativ fallstudie med abduktiv inriktning som metodmässigt använder triangulering av data från intervjuer, observationer och skriftliga dokument.ResultatResultatet visar att specialpedagogens arbetsmetoder grundar sig i ett relationellt perspektiv för att göra åtgärdsprogram till ett aktivt redskap. Elevaktivt arbetssätt används genom handlingsplaner och matriser, vilka utarbetas av specialpedagog tillsammans med lärare, för att skapa delaktighet och förståelse samt ge elever i behov av särskilt stöd insikt i sina behov och möjlighet att utvecklas i sitt lärande. Resultatet indikerar dock att ett kategoriskt synsätt präglar lärarnas undervisning och att det finns brister i implementeringen av det elevaktiva arbetssättet som metod. Detta är något som visat sig påverka utarbetandet och användningen av åtgärdsprogrammen, som saknar analys på individ, - grupp- och organisationsnivå inom det systemteoretiska perspektivet.Specialpedagogiska implikationerEfter lagändringen 2014 gällande åtgärdsprogram är forskning som belyser effekterna av reformen knapp. Vi vill med denna studie öppna upp för reflektion kring vikten av elevers delaktighet i upprättandet av åtgärdsprogram för att dokumentet ska bli ett effektivt redskap för utveckling och lärande. Vidare vill vi också belysa konkreta specialpedagogiska arbetssätt gällande åtgärdsprogram för att dokumentet ska kunna fungera som ett verktyg för såväl lärare som elever.NyckelordDelaktighet, elevaktivitet, extra anpassningar, särskilt stöd, åtgärdsprogram.

Matematik är ett ämne som många elever tycker är tråkigt och somliga är mindre aktiva på lektionerna. Eleverna är dessutom vana vid att arbetet i matematik till stor del styrs av det valda läromedlet och det är ovanligt att annan typ av undervisning förekommer. Detta examensarbetes syfte är att studera elevernas uppfattning om hur en laboration i matematik och dess utformning påverkar deras aktivitet och matematiska förståelse. I arbetet finns en sammanställning av forskning inom området samt en analys av ett arbete där elever i år 7 videofilmats under en lektion i laborativ matematik. Dessutom har eleverna svarat på en enkät i samband med laborationen.Arbetet har visat att vid en laboration där de flesta elever finner en utmaning upplever många elever att de arbetat mer aktivt än under andra lektioner och att grupparbetet fungerar bra. En del upplever att de kommer att minnas den nya matematiska förståelsen. / Many students regard mathematics as a boring subject and several are showing low activity during lessons. The students are used to that the teaching in mathematics is ruled by static means of educational material and the use of alternative teaching methods is rare.The purpose of this thesis work is aimed to see how a group exercise in mathematics will influence the student’s activity and perception of mathematics.The work consists of a science year to date summary and an analysis of 7-grade student’s video film. The students corresponded to a survey in conjunction with the group exercise.The thesis suggest that at a group exercise where most students feel the challenge, the spirit of increasing activity is encouraged during the lesson for the majority of the students. They also feel that group exercise works well. Several students experience that they will remember the new fundamental understanding.

Det behövs konkreta upplevelser och praktiska tillämpningar för att eleverna ska förstå den abstrakta matematiken. Syftet med denna studie var att undersöka hur sex lärare i årskurs 3 och 4, i sydvästra Sverige, uppfattar att ett färdigt laborativt material inom tal i bråkform, vilket representerar de olika faserna - konkret, representativt, abstrakt och återberättande, påverkar deras planering, undervisning och bedömning. Resultatet visar på att lärarna uppfattar att det färdiga laborativa materialet påverkar deras planering, undervisning och bedömning på sätt att det ger variation, stöd, elevaktivitet och tid att individualisera. Men samtidigt visar resultatet även på att lärare i studien uppfattar att materialet behöver utökas med elevinflytande och delaktighet, mer tid till att arbeta med det färdiga laborativa materialet och utökat bedömningsunderlag. Det vi la märke till i uppfattningarna i lärarnas svar var att alla saknade kunskap om den representativa fasen och vikten av att ta med alla faserna i arbetet med det färdiga laborativa materialet.

Denna studie handlar om lärarens dubbla uppdrag inom gymnasieskolans ekonomiprogram och är ännu en studie som visar på att uppgiftsorienterat/elevaktivt förhållningssätt ger läraren förutsättning att uppfylla Skollagens båda uppdrag, att ge eleverna kunskaper och demokratiska värden, samt känna lust i lärandet samtidigt. Utgångspunkt är Skollagen och Skolverkets texter.  Skollagen initierar att eleverna genom sin utbildning skall erhålla kunskaper och demokratiska värden. Det är detta som är studiens definition av det dubbla uppdraget.   Tanken bakom studien är; Skollagen initierar det dubbla uppdraget, detta realiseras via uppgiftsorienterat/ elevaktivt förhållningssätt vilket ger eleven en dialektisk utveckling. Syftet i studien är att undersöka om eleverna genom arbetssätten uppgiftsorienterat/elevaktivt förhållningssätt utvecklar de medierande metoderna ”förberedelser med informationsintag inför deliberativa samtal” och ”förmåga att delta i deliberativa samtal.”  Om detta skulle visa sig stämma skulle detta vara en användbar modell för att genomföra lärarens dubbla uppdrag samtidigt. Studiens frågeställningar: Utvecklar eleverna bättre översikt eller arbetsplanering av kursen? Upplever eleverna lust i lärandet? Påverkar metoden elevernas kunskapsresultat? Begrepp som är väsentliga för studien är; beslutsprocesser, det deliberativa samtalet, dialektik, elevaktivitet, grundprincipen offentlighet i det deliberativa samtalet, lärarens dubbla uppdrag, medierande metoder, påverka utbildningen till form och innehåll, uppgiftsorienterad pedagogik. Varför det är väsentligt att arbeta med de demokratiska värdena samt ge eleverna arbetssätt för att snabbt ta in information just inom Ekonomiprogrammet? Eleverna inom detta program kommer i sina framtida yrkesroller att delta i beslutsfattande i miljöer som inte präglas av demokratiska värden. Det är därför viktigt att de lär sig demokratiska arbetssätt som det deliberativa samtalet inför sitt yrkesliv. Det handlar om vilka ledare vi skapar inför framtiden. Eleverna måste även kunna arbeta självständigt med informationssökning i sina yrkesroller. Studien är utformad som en enkätstudie där två klasser, EK13 & EK14, som läser marknadsföring parallellt, ombeds utvärdera ett kursmoment (kurs1) som genomförs med ordinarie lärares ”vanliga” arbetssätt. Därefter genomförs ett kursmoment (kurs2) som är utformat i enlighet med uppgiftsorienterat/elaktivt förhållningssätt. Eleverna ombeds utvärdera även denna kurs med samma enkätformulär som för kurs1. Teoretisk referensram för utformning av studien är Egidius, Hansén, Nihlfors, Selberg, Vygotskij med fokus på elevinflytande och hur det kan påverka utveckling av kompetenser i form av kunskaper och demokratiska värden. Undersökningen visar att arbetssätten ger eleverna möjlighet att utveckla medierande metoder för ”förberedelser med informationsintag inför deliberativa samtal” och ”förmåga att delta i deliberativa samtal”. Det finns indikationer på att eleverna utvecklar en bättre arbetsplanering och översikt över kursen. Det finns starka indikationer på att eleverna upplever större lust i lärandet. Resultaten visar även att arbetssätten är effektiva med avseende på elevernas kunskapsutveckling. Därmed konstateras att uppgiftsorienterat/elevaktivt förhållningssätt är en användbar modell för att genomföra lärarens dubbla uppdrag samtidigt inom ekonomiprogrammet. / This study is about the teacher's dual mission in upper secondary school alignment economy and is yet another study showing that the approach joint influence in learning, gives teachers prerequisite to meet the two missions stated in the Education Act, to give students both skills and democratic values, and feel the desire of learning at the same time. Starting point of the study is the texts of the Education Act and the National Agency for Education. The Education Act initiates that the students through their training shall receive skills and democratic values. It is this which is the study's definition of the dual task. The idea behind the study is; The Education Act initiates the dual task, this is then realized through joint influence in learning, giving pupils a dialectical development. The purpose of the study is to investigate whether the students through joint influence in learning, develops the mediating methods "preparation of information intake before the deliberative dialogue 'and' ability to participate in deliberative dialogue." If this proved correct, this would be a useful model for implement teacher's dual mission simultaneously. The study's questions: Does students develop better overview or work planning of the course? Does the students experience desire for learning? Does the method affect the students' academic achievement? Concepts that are essential for the study; decision-making, the deliberative dialogue, dialectic, joint influence in learning, the principle of openness in the deliberative dialogue, the teacher's dual role, mediating practices, influencing the education in form and content, Achievement goal theory. Theoretical framework for the design of the study is Egidius, Hansen, Nihlfors, Selberg, Vygotsky, focusing on joint influence in learning and how this can affect the development of competencies in terms of knowledge and democratic values. Why is it essential to work with democratic values in alignment economy? Students of this program, will in their future professional roles, participate in decision making in environments that are not characterized by democratic values. It is therefore important that they learn democratic functioning as deliberative dialogue before his or hers professional life. It's about what kind of leaders we create for the future. The students must also be able to work independently with different kinds of information in their professional roles. The study is designed as a survey in which two classes, EK13 and EK14, which both read marketing in parallel, are asked to evaluate the course modules (course1) undertaken by the regular teachers 'usual' approach. Then a lesson is conducted (course2) which is designed in accordance with joint influence in learning. Students are asked to evaluate also this course with the same questionnaire as for course1. The survey shows that the working methods in joint influence in learning gives students the opportunity to develop mediating methods of "preparation of information intake before the deliberative dialogue' and 'ability to participate in deliberative dialogue'. There are indications that students develop a better work planning and overview of the course. There are strong indications that students experience a greater desire for learning. The results also show that working methods are efficient in terms of pupil achievement. Thus found that joint influence in learning is a useful model for implementing the teacher's dual mission simultaneously.