I denna vetenskapliga essä undersöker vi vad den nya rollen som lärare i fritidshemmet innebär i praktiken. Vad ingår i den nya rollen och hur påverkas rollen som lärare mot fritidshem kontra lärare i ett praktiskt-estetiskt ämne. Hur påverkas vårt professionella förhållningssätt i uppdragen som bemästras? Utifrån situationer i de flerdelade uppdragen vi får genom utbildningen vi studerar, och hur de påverkar varandra, kommer vi med hjälp av teorier och litteratur belysa dessa områden. I denna essä reflekterar och perspektiverar vi vårt förhållningssätt och synvinklar i våra dilemman. Vi kommer tolka situationer utifrån Dreyfus och Dreyfus utvecklingsstege. Vidare kommer vi att diskutera hur fritidshemmet såg ut förr och hur det ser ut i nutid. Vi avslutar vår essä genom att reflektera över våra frågeställningar och hur vi själva ser på vårt uppdrag. Slutligen kommer vi genom att vi sätter rollerna i konkreta förslag reflektera över det pedagogiska förhållningssättet och hur vi kan använda det i vår professionsutveckling. / Teachers towards recreational centre: A scientific essay on the different roles that come with the new form of education.  In this scientific essay, we will examine what the new role as teacher in the recreational centre entails in practice. What is included in the new role and how does it affect the role as a recreational education teacher versus a practical aesthetic teacher. How is our professional approach affected by the complex assignments we undertake? Based on situations in the multiple assignments we get during the education, and how they affect each other, we will, with the help of theories and literature, highlight these areas. In this essay we reflect upon and put into perspective, our approach and point of views in our dilemmas. We will interpret various situations based on the Dreyfus and Dreyfus model of skill acquisition. Furthermore, we will discuss what the recreational home looked like in the past and what it looks like at present. We will finish our essay by reflecting upon our controversial point of view of our assignment. Lastly, by putting the roles in concrete proposals, we will reflect upon the educational approach and how we can use it in our professional development.

The aim of this thesis was to investigate the primary school principals' experiences and perceptions regarding the work to manage child poverty. Semi-structured qualitative interviews were conducted by meaningful selection of four principals at municipal primary schools. A conventional content analysis was performed to identify codes and categories in the data. Four main categories were identified. The results were presented on the basis of the main categories: The concept of child poverty and awareness of child poverty, Cooperation and engagement, School governance and responsibility, and The compensatory assignment. The work to manage child poverty perceived to be directly linked to the school's compensatory assignment, but there were differences in how the assignment was comprehended. At the schools where the compensatory assignment led to increased equality, rules and regulations had been introduced by the municipality and the principal. Which shows that child poverty has to be recognized, the term must be established and communal strategies and policies has to be adopted to prevent poverty from having a negative impact on children's and adolescent's schooling.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka vad tidigare forskning har kommit fram till gällande användning av skönlitteratur i undervisningssammanhang, samt hur en mer omfattande användning av skönlitteratur i skolan skulle kunna påverka skolans dubbla uppdrag. Studiens resultat bygger på 14 publikationer som tagits fram genom databassökning. Resultaten talar för att arbete med skönlitteratur i huvudsak är positivt, men att det krävs mer än att bara läsa för att kunna nyttja skönlitteraturens fulla potential. Forskning visar på att det finns stora möjligheter till bildning genom att läsa, diskutera och analysera skönlitteratur. Samtidigt tyder undersökningar på att dagens elever läser mindre än vad de gjorde för tio år sedan. Resultatet visar även på att elevers medievanor förändrats och att de medier som skolan använder sig av behöver följa med i utvecklingen och föreslår serieromaner som ett möjligt alternativ till traditionell textuell litteratur. Sammanfattningsvis finns mycket att vinna genom arbete med skönlitteratur i skolan så länge som det medföljande arbetet kring litteraturen är välplanerad och eleverna upplever litteraturen som meningsgivande.

Specialpedagogens uppdrag och yrkesroll har i många år uppmärksammats i forskningen, främst i förhållande till speciallärarens uppdrag och yrkesroll för att belysa likheter och skillnader. Denna studie har en ambition att bidra till att belysa vad som påverkar utformningen av en specialpedagogs uppdrag och yrkesroll. Studien är kvalitativ och utgår ifrån Karen Barads teori om agentisk realism där både mänskliga och icke-mänskliga kroppar (performativa agenter) påverkar föreställningar kring t.ex. specialpedagogens uppdrag och yrkesroll. Materia så som t.ex. styrdokument, utbildning mm och språk är starkt sammankopplade i den verklighet som specialpedagogen verkar i och därför bygger studien på en materiell-diskursiv analys. Syftet med denna studie är att åskådliggöra och identifiera vilka performativa agenter som påverkar hur specialpedagogens uppdrag och yrkesroll utformas i grundskolorna i ett skolområde. Metoddelen bygger på en brevmetod samt semistrukturerade intervjuer med speciallärare, specialpedagoger, rektorer och en skolområdeschef i ett skolområde. För att tydliggöra vilka performativa agenter som äger agens i bearbetningen har ett analysschema skapats utifrån uppdrag respektive yrkesroll. I analysschemat för uppdraget har de performativa agenterna kategoriserats utifrån en figur som jag har skapat för att tydliggöra uppdraget. Resultatdelen visar på hur uppdrag respektive yrkesroll presenteras av specialpedagoger, speciallärare, rektorer samt skolområdeschef och pekar på att det förekommer ett stort antal performativa agenter varav rektorns kompetens, rektorns beslut, verksamhetens behov och specialpedagogens kunskap och kompetens har stor betydelse i utformningen av specialpedagogens uppdrag och yrkesroll. Avslutningsvis diskuteras vilken betydelse de performativa agenterna har för utformningen av specialpedagogens uppdrag och yrkesroll samt hur det specialpedagogiska stödet utformas i en organisation. Men även hur figuren som använts kan vara en tydlig modell att använda för att analysera specialpedagogens uppdrag i förhållande till elevhälsoteamets hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande arbete i skolorganisationen d.v.s. som en del i skolutveckling. / The special educator´s mission and professional role have for many years been noticed in the research, mainly in relation to the special teacher´s mission and professional role to highlight similarities and differences. This study has an ambition to help illuminate what influences the design of a special educator´s mission and professional role. The study is qualitative and is based on Karen Barad´s theory of agentic realism where both human and non-human bodies (performative agents) influence perceptions about, for example the special educator´s mission and professional role. Matter and language are strongly interconnected in the reality in which the special educator works and therefore the study is based on a material-discursive analysis. The purpose of the study is to illustrate and identify which performative agents influence how the special educator´s assignments and professional role are designed in primary school in a school district. The method part is based on a letter method and semistructured interviews with specialist teachers, special educators, principals and a school district manager in a school district. In order to clarify which performative agents own agents in the processing, an analysis scheme has been created based on assignments and professional role. In the analysis schedule for the assignment, the performative agents have been categorized on the basis of a figure that I created to clarify the assignment. The results section shows how assignments and professional roles are presented by special educators, special teachers, principals and a school district manager, and points to the fact that there are a large number of performative agents, of which the principals competence, the decision of the principal, the needs of the organization and the knowledge and competence of the special educator are of great importance in the design of the special educator´s assignment and profession. Finally, we discuss the importance of the performative agents for the design of the special educator´s mission and professional role and how the special educational support is designed in an organization. But also how the figure used can be a clear model to use to analyze the special educator´s assignment in relation to the student health team´s health promotion, prevention and corrective work in the school organization, i.e. as part of school development.

The purpose and aim of this study are to examine a hitherto poorly understood aspect of the influence of relative age in the school environment – the correlation between relative age and the students’ likelihood to become active participants in societies democratic processes. This correlation is also checked for gender-based differences. The material used for the empirical study is the Swedish dataset from IEA’s CIVED research project. The study applies a theoretical framework inspired by the theory of cumulative (dis)advantages, coupled with existing research findings related to relative age and schooling, which tends to focus on cognitive, academic, psychological, and socioemotional aspects. Building on this framework, two hypotheses regarding the correlation between relative age and Swedish 8:th graders’ likelihood of becoming active participants in societies democratic processes, with potential gender differences in mind, are formed. The hypotheses are tested using crosstabulations and analyses of variance (ANOVA) to determine the type of correlation, its statistical significance and strength. In stark contrast with the formed hypotheses no significant correlations of any noteworthy strength are found for relative age and Swedish 8:th graders’ likelihood of becoming active participants in societies democratic processes. The study also fails to identify any gender differences in these correlations. The findings could be taken as evidence for the fine workings of the levelling aspect of the Swedish school system. Another conclusion could be that the ability of schools to influence students’ likelihood of becoming active participants in societies democratic processes is so limited that differences in relative age simply does not matter since no student, regardless of relative age, is impacted by the school in this regard. Although unexpected, the findings are in line with parts of the previous research regarding relative age and schooling. The findings are also in keeping with some aspects of the theoretical foundations, suggesting the effect of relative age to be dependent upon the institutional framework and specific conditions of different countries and school systems. The didactic implications of the study are limited. However, based on previous research, an awareness of the potential relative age effects in different aspects of education is suggested. Further research seems to be needed to properly understand the effects of relative age on the students’ likelihood to become active participants in societies democratic processes, as well as on the effects of relative age in the Swedish school system.

Nationella styrdokument poängterar vikten av att kartläggningar genomförs vid behov. Dessa kartläggningar bör ge en heltäckande bild av eleven och dennes skolsituation. Specialläraren förutses ha kunskap om denna process. Syftet med denna studie är att, med en diskurspsykologisk ansats, analysera och reflektera över hur bilden av eleven framställs i pedagogiska kartläggningar. Utgångspunkten för analysen tas i de begrepp inom diskurspsykologin som behandlar vilka mönster och positioner individer skapar och befinner sig i. Som metod har en kvalitativ dokumentanalys valts. Fokus ligger på hur bilden av eleven framställs. Denna bild har sedan tolkats genom vår uppfattning av de diskurspsykologiska begreppen: nodalpunkt, mästersignifikant, myter och tolkningsrepertoar. Materialet består av 10 kartläggningar från två skolor i Skåne. Dokumenten bearbetades i tre steg: ett första steg för att få en bild av dokumentens utformning och struktur, ett andra steg där innehållet kodas för att skönja mönster, och slutligen ett tredje steg där fokus ligger på att tolka innehållet utifrån de diskurspsykologiska begreppen. Resultatet redovisas genom att ett antal innehållsfrågor besvaras och sätts i relation till vår tolkning av de teoretiska begreppen och tidigare forskning. Slutsatsen blir att skolpersonalens diskurs blir den som skapar bilden av eleven. Vårdnadshavare och elev får en mer passiv roll i kartläggningarna. / National governing documents emphasize the importance of pedagogical documentation when necessary. These documents should provide a comprehensive picture of the student and his or her school situation. The special needs teacher is expected to have knowledge of this process. The purpose of this study is to, with a discourse psychological approach, analyze and reflect on how the image of the student is presented in pedagogical documents. The starting point for the analysis is in the concepts in discourse psychology that deal with the patterns and positions individuals create and find themselves in. The method chosen is a qualitative document analysis. The focalpoint of the analysis is how the image of the student is presented. This image has been interpreted through our perception of the discourse psychological concepts: nodal point, master significant, myths and interpretation repertoire. The analyzed material consists of 10 pedagogical documents collected from two schools in Skåne. The documents were processed in three steps: a first step to get an idea of the documents' design and structure, a second step where the content is coded to discern patterns, and finally a third step where the focalpoint is interpreting the content based on the discourse psychological concepts. The results are reported by answering a number of content questions and placing the answers in relation to our interpretation of the theoretical concepts and previous research. The conclusion is that the school staff's discourse becomes the one that creates the image of the student. Guardians and students are given a more passive role in the pedagogical documentation.

Syftet med vår kunskapsöversikt är att ta reda på ifall skilda socioekonomiska bakgrunder har en påverkan på vilket betyg enskilda elever har möjlighet att nå i skolan. Vi ville även undersöka vilka åtgärder skolorna tar för att kompensera de eventuella orättvisorna mellan olika socioekonomiska klasser. Utifrån detta syfte formulerade vi följande frågeställning:“Vilken betydelse har skilda socioekonomiska bakgrunder på elevers betyg i skolan och vilka åtgärder tar skolan för att motverka de eventuella orättvisorna?”. Metoden vi använde för att kunna besvara denna frågeställning bestod av sökningar efter forskning i diverse databaser, relevanta delar från Skolverkets styrdokument och andra rapporter eller undersökningar.  Forskningen vi använt oss av är avgränsat till Sverige med några få internationella jämförelser för att kunskapsöversikten med större säkerhet ska vara mer konkret och applicerbar till just Sverige. Vi kom fram till att segregation, fria skolvalet och föräldrars studiebakgrund som ingår i individens socioekonomiska bakgrund har stor betydelse för vilket betyg man har möjlighet att nå i skolan. Vad som också beskrivs ha stor påverkan är huruvida skolor uppfyller det kompensatoriska uppdraget. För att uppfylla de centrala delarna i detta uppdrag krävs bland annat föräldrainvolvering, en heterogen mångkulturell skola samt ett effektivt ledarskap. Dessa åtgärder är dock inte helt lätta att applicera eftersom det svenska skolsystemet är en viktig politisk fråga som ständigt förändras.

Syftet med studien är att undersöka och synliggöra förskollärares upfattning om Läroplan för förskolans (Skolverket, 2018) mål om internationalisering genom de diskurser som framträder utifrån deras texter. Syftet är vidare att genom deras texter och språkbruk analysera deras uppfattningar om hur de arbetar för att uppnå detta mål. Studien är en kvalitativ enkätundersökning som utgår från två forskningsfrågor som besvarats av 12 förskollärare från två olika skolområden i en mindre kommun i Mellansverige. Studien utgår från en diskursanalys där empirin analyseras genom att bearbeta informanternas texter.  Den teoretiska utgångspunkten i studien är Bronfenbrenner´s (1979) utvecklingsekologiska teori, som även används för att analysera resultatet tillsammans med det interkulturella och monokulturella perspektivet.  Förskollärarna beskriver en positiv bild av läroplansmålet där man tydligt kan se en vilja att arbeta kring det mångkulturella uppdraget. Flera av informanterna beskriver att de upplever en osäkerhet kring hur de ska uppnå det. Dock ser de arbetet som positivt och viktigt.  Resultatet ses utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell och lyfts av de diskurser som framkommit. Resultatet visar att majoriteten av informanterna lyfter Läroplanen som en utgångspunkt för deras arbete kring internationalisering. Det visar även att de flesta informanterna ser på arbetet kring internationalisering utifrån ett interkulturellt perspektiv. Dock synliggörs ett monokulturellt perspektiv hos vissa av informanterna vilket framgår av en viss positionering. Vissa förskollärare lyfter att det mångkulturella arbetet endast berör barngrupper med etnisk mångfald. / The purpose of this study is to explore and enlighten preschool teachers´perspectives of the Swedish curriculum internationalisation goal through the discourses that appear from their texts. The purpose is also to make it visible from their texts and language use of how they work to achieve the goal. The study is a qualitative survey that enlightens the two questions at issue. These questions are answered by 12 preschool teachers working in a preschool district in the middle of Sweden.  The study is based on a discourse analysis where the empirical data is analysed by processing the informants´texts.  The theoretical framework is Bronfenbrenner´s (1979)  developmental ecology theory. This theory, combined with the intercultural and the monocultural perspective are used in the analysis of the data.  Preschool teachers describe a positive viev on the goal of the Swedish curriculum as well as a strong will to work towards achieving the goal of internationalisation. Many informants admit to not being sure on how to achieve the goal. However, they view thistype of work as positive and important. The results are seen from Bronfenbrenners ecological model and from the discourses that appeared. The result show that most of the informants lifts the curriculum as a ground for their work with internationalisation. It also shows that most of the informants view their work of internationalisation from an intercultural perspective. There is also evidence of a monocultural perspective expressed by some of the informants which appears through some positioning discourse. Some teachers described multicultural work as something that only affects groups of children with ethnic diversity.

Syftet med studien är att synliggöra och bilda förståelse för vad elever anser att lärare i fritidshems uppdrag är. Frågor som vi vill besvara i studien är hur elever uppfattar vad läraren i fritidshemmets uppdrag är, samt vad elever uppfattar att det viktiga i fritidshemmets uppdrag är. Studien har genomförts med en kvalitativ metod i form av gruppintervjuer med elever som är inskrivna på fritidshem på två olika skolor. Resultatet visar att eleverna anser att lärare i fritidshemmets uppdrag är socialt och att de finns där för elevernas skull. Elever vill att lärare i fritidshem ska prata lugnt, vara snälla och lyssna på dem. De tycker att fritidslärare inte ska vara för stränga eller bli jättearga. Uppdraget innefattar planering, att hjälpa till i den obligatoriska skolan, hålla i ordning i lokaler samt hjälpa till när elever gör sig illa eller hamnar i konflikt.

The aim of this essay is to study how school counselors describe and cope with the challenges of carrying the psychosocial assignment within school and what they need in order to be able to carry out their assignment. The data was collected through semi-structured interviews with school counselors and analyzed using thematic analysis and coping theory. Based on the school counselors' perspectives, the results demonstrate that the psychosocial assignment needs to include a holistic view of the pupil and that the core of the assignment is to work preventatively. The study identified challenges that school counselors face including high workload, lack of resources and a perspective which clashes with the pedagogical perspective, thus leaving the school counselors lonely in carrying their role. To deal with these challenges, school counselors use different coping strategies such as seeking support from colleagues and through external mentoring. To facilitate for the school counselors to carry out their assignment adequately, the study emphasizes the need for trust, legitimacy and discretion.