Title: LEISURE ASSIGNMENTS -A qualitative textual analysis of leisure-based curriculum Author:  Ljungman Yvonne &  Khelifa Chaht Amina Mentor:  Sahlén Patric Examiner: Lilja Agneta   Term: Spring 2017   In 2016 the leisure had a new chapter in The curriculum for primary school, pre-school class and the leisure (2011). In our study, we examine what the curriculum say about the leisure activities mission. We did our study through a qualitative text analytic method we have designed ourselves. The new curriculum for after-school should supplement the school and give students a meaningful leisure time based on each individual's needs. One mission the leisure have is teaching students, and also educate democratic citizent.  Dewey believed that knowledge is created through experience and actions and it’s consequences. Because the leisure have many missions, the personell in leisure misses interaction and planning time. Interaction and planning time are important factors for the leisure to get a stimulant enviroment.   The research emphasizes that the curriculum for the leisure is a clarification of the leisure mission, but it takes a didactic expertise for those who work at leisure to fulfill the missions. / Titel: FRITIDSHEMMETS UPPDRAG -En kvalitativ textanalys om fritidshemmet med utgångspunkt i läroplanen Författare: Ljungman Yvonne & Khelifa Chaht Amina Handledare: Sahlén Patric Examinator: Lilja Agneta Termin: Våren 2017   År 2016 fick fritidshemmet ett nytt kapitel i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011). I vår studie undersöker vi vad läroplanen för fritidshemmet säger om fritidsverksamhetens uppdrag. Studien har gjorts genom en kvalitativ textanalytisk metod som vi har konstruerat själva.   Den nya läroplanen för fritidshemmet ska komplettera skolan och ge elever en meningsfull fritid utifrån varje individs behov. Fritidshemmets uppdrag är att undervisa elever. Undervisningen i fritidshemmet har som uppdrag att fostra demokratiska medborgare. Dewey ansåg att kunskap skapas genom erfarenheter och handlingars följder. Fritidshemmets flera uppdrag har gjort att det saknas samverkan och planeringstid för fritidspersonal, som är centrala delar för att fritidsverksamheten ska vara en stimulerad miljö. Forskningen lyfter fram att läroplanen för fritidshemmet är ett förtydligande för fritidsverksamhetens uppdrag, men det krävs en didaktisk kompetens för fritidspersonal att fullfölja uppdragen.

Studiens syfte är att belysa och analysera hur fritidspersonalen uppfattar uppdraget i fritidshemsverksamheten samt om deras uppfattning påverkas av deras olika bakgrunder. Vi menar med bakgrund vad de har för erfarenhet samt deras utbildningsnivåer. I vår studie har vi använt oss av kvalitativa intervjuer för att införskaffa datamaterial, detta har vi gjort i två fritidshemsverksamheter. För att kunna analysera och kategorisera vårt inhämtade datamaterial har vi utgått från den teoretiska utgångspunkten fenomenografi.   Vi intervjuade fjorton personer som arbetar i fritidshemmet och av dem var det bara en högskoleutbildad fritidspedagog, resterande hade ingen liknande utbildning och baserade sina kunskaper på erfarenhet. Med fenomenografi som utgångspunkt kunde vi kategorisera fritidspersonalens uppfattningar om uppdraget i fyra kategorier. Dessa kategorier var fostran, barnen, aktiviteter och vuxnas samverkan. Vi fick även fram uppfattningar om deras syn på utbildning och dess relevans för fritidshemsverksamheten. Ytterligare framgår det om hur fritidspersonalen beskriver hur det är att arbeta i fritidshemmet. / The purpose of this study is to illuminate and analyze how afterschool educators perceive their assignments in leisure activities and whether the perception is influenced by their backgrounds. With backgrounds we mean what experience they have and what their level of education is. In our study we have used qualitative interviews to acquire data, we have done this in two afterschool centers. In order to analyze and categorize our collected data we have used the theoretical point of phenomenography.   We have interviewed fourteen people who works in afterschool centers and it was only one of them who had an afterschool teacher degree, the rest had no similar education and based their knowledge on experience. With phenomenography we could categorize the perceptions of the afterschool teachers in four categories. These categories were nurture, children, activities and cooperation between teachers. We also obtained perceptions about their views on education and its relevance to afterschool center. Furthermore the afterschool teachers describe how it is to work in afterschool center.

Denna produktionsuppsats har syftat till att söka ytterligare kunskap och förståelse för hur ungdomar upplever deras sociala interaktioner på Instagram. Uppsatsen har intresserat sig för hur denna medieplattform påverkar ungdomars sociala samspel, identitetsskapande och självkänsla samt hur skolans uppdrag kan förstås i relation till ungas instagramanvändning. Studien har tagit utgångspunkt i en fenomenologisk forskningsansats, där datainsamlingen har utförst genom kvalitativa intervjuer med sju deltagare i 15 årsåldern. Den insamlade empirin har sedan behandlats enligt den interpretativa fenomenologiska analysmodellen, vilket har bidragit till att övergripande teman från intervjuernas sammantagna innehåll har kunnat sammanställas och analyserats. Vidare har uppsatsen tagit hjälp av socialpsykologiska och sociologiska teorier och begrepp för att lyfta och förklara studiens resultat.

Abstract   The purpose of the study was to ascertain the school leaders knowledge and priorities of the national goals for their school system respectively and how they declare that they and other operators within the local school system, give priority to the goals. In order to answer this question at issue, a web-based questionnaire was performed among school leaders in a fairly large municipality in Sweden.   My result shows that the school leaders have good knowledge of the national goals for the school system where they operate, but they experience that other actors have less knowledge of these goals. Furthermore, the school leaders declare that they give priority to the national goals to a high degree, but not more than other goals, while they experience that other operators do not prioritize the national goals to the same extent. The other actors in this context are school staff, school heads, responsible local politicians and municipal principal organisers. Those who prioritize the national goals the least are the local politicians, according to the school leaders. The result indicates that local goals sometimes are more prioritized than the national goals, instead of using the national goals as a criterion and subordinate the local goals. / Sammanfattning Syftet med min undersökning var att ta reda på skolledares kännedom om och prioriteringar av de statliga målen för sina respektive verksamheter och hur de uppger att de och andra aktörer prioriterar dessa mål. För att undersöka detta genomfördes en webbaserad enkätundersökning bland skolledare i en medelstor kommun i västra Sverige.   Mitt resultat visar att skolledarna uppger sig själva ha god kännedom om de statliga målen för sina respektive verksamheter men att de uppger sig uppleva att andra aktörer har sämre kännedom om dessa. På samma sätt uppger sig skolledarna i hög grad, om än inte lika hög grad, prioritera de statliga målen framför andra mål samtidigt som de upplever att andra aktörer inte prioriterar de statliga målen i lika hög grad. Dessa andra aktörer är skolans personal, förvaltning, ansvariga lokala politiker och huvudman. Lägst värden vad gäller prioriteringar av de statliga målen uppger skolledarna att de upplever att lokala politiker har. Resultatet indikerar att lokala mål ibland kan prioriteras framför statliga, istället för att utgå från och underordnas dessa.

The purpose of this study is to explore active after-school teacher’s perceptions of the concept of meaningful leisure time. The purpose of the study is also to investigate if the interpretations of meaningful leisure time affect the perception of their work roles and after-school teacher’s actual work in a leisure activity. The study also provides an insight into how afterschool teachers perceive their roles in general. The study is based on qualitative interviews on five after-school teachers from four different schools in a municipality in Sweden. The results of the study show that the respondents interpret the concept of meaningful leisure-time in both similar and different ways. A common perception among the respondents is that meaningful leisure-time activities is important for social and emotional development and learning. The children can together with the after-school teachers create meaningfulness that may be considered as a meaningful leisure time. The study also shows that the respondents understanding of meaningful leisure time affect the perception of their work roles and vice versa.Keywords: Meaningful leisure time, recreation, after-school teacher, perceptions of the concept of meaningful leisure time.

Organizational democracy has been a popular research area in recent decades but the implementation in real organizations is slow (Kokkinidis, 2012; Verdorfer, Weber, Unter Rainer & Seyr, 2013). Several researchers (Schön Jansson, 2012; Falkheimer, Heide & Johansson, 2013) argue that communication practitioners have a key role in democratic processes and that because their job role is under constant change there are only a few modern studies regarding the subject. The purpose of this study is to illustrate how communication practitioners in private and public organizations experience their role in the process of internal communication and to what extent they are aware of, and work with internal organizational democracy. The practitioners we interviewed had a strong feeling that they were a support function for the business and the organizational management. As a result of the study it is clear that communication practitioners are very loyal to their employers and to the organization they work for. They are, therefore, not neutral in their professional role and argue that their task is to represent the management's interests. All interview respondents managed to unite their loyal mission with an employee perspective in their work. We found that the communication practitioners in our study worked unconsciously for organizational democracy. We have been able to draw this conclusion from the respondents’ discussions of how they work with democratic conditions such as transparency, freedom of speech and values within the organization. However, they lack understanding of organizational democracy as a concept or process. The respondents did not feel that they were responsible for enabling democratic conditions such as participation and dialogue, but rather that they should set the tone for the organization's communication and provide guidelines for communication environment and language. The democratic conditions that the respondents were working with are cultural norms and values that they carry with them in their work. We therefore argue that the practitioners’ work is very much influenced by Sweden's democratic form of government and the society in which the organization operates. / Organisatorisk demokrati har varit ett populärt forskningsområde de senaste decennierna men implementeringen i verkliga organisationer går långsamt (Kokkinidis, 2012; Verdorfer, Weber, Unterrainer & Seyr, 2013). Flera forskare (Schön Jansson, 2012; Falkheimer, Heide & Johansson, 2013) argumenterar för att kommunikatörer har en nyckelroll i demokratiska processer och eftersom kommunikatörers uppdrag är under ständig förändring finns få moderna studier. Syftet med denna studie är att belysa hur kommunikatörer i privata respektive offentliga organisationer upplever sitt uppdrag i arbetet med internkommunikation och i vilken mån de är medvetna om samt arbetar med intern organisatorisk demokrati. Kommunikatörerna som vi intervjuat hade en stark upplevelse av att de är en stödfunktion för verksamheten och organisationsledningen. Ur studiens resultat framgår det tydligt av deras uttalanden att kommunikatörerna är mycket lojala mot sin arbetsgivare och den organisation som de arbetar för. De är därför inte neutrala i sitt yrkesuppdrag utan argumenterar för att deras uppgift är att representera ledningens intressen. Alla intervjurespondenter lyckas dock förena sitt lojala uppdrag med ett medarbetarperspektiv i sitt arbete. Vi fann att kommunikatörerna i vår studie arbetar omedvetet för en organisatorisk demokrati. Denna slutsats har vi kunnat dra då respondenterna diskuterar hur de arbetar med demokratiska förutsättningar så som transparens, yttrandefrihet och värderingar internt. De har dock bristande kunskap om organisatorisk demokrati som begrepp eller process. Respondenterna upplevde inte att de ansvarar för att möjliggöra demokratiska förutsättningar som delaktighet och dialog, men att de bör sätta ton för organisationens kommunikation och skapa riktlinjer för kommunikationsmiljö och språkbruk. De demokratiska förutsättningarna som respondenterna arbetar med är istället kulturella normer och värderingar som de bär med sig i sitt arbete. Vi argumenterar därför för att kommunikatörernas arbete i allra högsta grad påverkas av Sveriges demokratiska statsskick och det samhälle som organisationen verkar inom.

Fritidslärarens uppdrag under fritidstid finns tydligt beskrivet i skolans styrdokument men fritidslärarens uppdrag under skoltid är inte lika klart bestämd. Vi som utfört denna studie utbildar oss till Grundlärare med inriktning mot fritidshem och har under utbildningens gång uppmärksammat ett fenomen att fritidslärarens uppdrag och roller under skoltid är väldigt individanpassade och har sett olika ut på alla platser vi genomfört verksamhetsförlagd utbildning (VFU) på. Syftet med denna studie är att öka våra kunskaper om fritidslärarens uppfattningar om uppdraget under skoltid och vad som påverkar dessa. Studiens forskningsfrågor är följande: Hur uppfattar fritidsläraren sin roll i klassrummet under lektionstid? Hur påverkar samarbetet och samverkan med läraren och rektor fritidslärarens uppfattningar om uppdraget under skoltid? Hur påverkar fritidslärarens förkunskaper deras uppfattningar om uppdraget under skoltid? Studien baseras på åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med verksamma fritidslärare. Vi undersöker fritidslärarnas uppfattningar, utan förutfattade meningar på ett induktivt förhållningssätt. Studien har en fenomenografisk ansats och visar på fenomen som tolkas från fritidslärarnas uppfattningar. Resultatet visar på fyra generella yrkesroller som de får eller tar i uppdraget under skoltid. Samarbetet och samverkan med lärare och rektor visar sig inte påverka fritidslärarens uppfattningar om uppdraget samt förkunskaperna som fritidsläraren har efter utbildning har väldigt lite påverkan på fritidslärarens uppfattning av roller i uppdraget under skoltid. De slutsatser vi drar är att fritidsläraren har fyra roller med olika uppdrag under skoltiden. Rollerna uppfattas som individuella och under arbetet med studien så visade det sig att samarbetet och samverkan med läraren oftast inte påverkade fritidslärarnas uppfattning av uppdraget. Rektors påverkan visar sig vara obefintlig, inte bara på fritidslärarens uppfattning av uppdraget utan generellt under arbetstiden. Vi menar att detta kan bero på rektorernas okunskap om fritidslärarens roll och uppdrag. Därför tror vi att fritidslärarens tid under skoltiden inte värdesätts lika högt som lärarens på vissa skolor. / <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p>

Syftet med denna studie har varit att undersöka förskollärares uppfattningar och erfarenheter kring barngruppers storlek i förskolans verksamhet i relation till förskollärares uppdrag. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare i en kommun i Västernorrland, för att på så sätt undersöka förskollärares uppfattningar av barngruppers storlek och vad som påverkar yrkesgruppen i utförandet av förskolans uppdrag. Resultatet visar att förskollärare har svårt att precisera vad de anser att en lagom stor barngrupp är då inte endast antalet barn i gruppen har betydelse för upplevelsen av barngruppens storlek. Det har i studien visat sig, utifrån förskollärarnas uppfattningar, bero på gruppens sammansättning, vilka individer den består av. Studien visar också på att förmåga till organisation och struktur, engagemang och drivkraft hos förskollärarna samt vilket arbetssätt som tillämpas påverkar möjliggörandet av läroplanens uppdrag. Förskollärarna i studien framhåller att det i en för stor barngrupp kan vara svårt att se och möta det enskilda barnet samt ta hänsyn till barnets förutsättningar och behov, vilket försvårar utförandet av uppdraget. / <p>Betygsdatum 2016-12-23 i Ladok.</p>

Studien är en intervjustudie om åtta specialpedagogers upplevelser och tolkningar kring specialpedagogiskt arbete i förskolan. Syftet är att undersöka hur specialpedagogers stöd i förskolan kan främja ett relationellt perspektiv och proaktivt arbete i verksamheten. Det sociokulturella perspektivet ligger som en utgångspunkt i studien genom att lyfta samspelet mellan pedagoger, specialpedagoger, barn och miljö. Det innebär att kunskap skapas i samspel, att människor lär i sociala sammanhang. En gemensam syn och god samverkan är en förutsättning för att alla barn ska få lyckas och må bra i verksamheten. Relationellt och kategoriskt är olika perspektivval som får konsekvenser utefter vilket perspektiv som antas. Perspektiven är två kontraster till varandra där specialpedagogisk verksamhet bör utgå ifrån ett relationellt perspektiv som bygger på interaktion med övrig pedagogisk verksamhet samt att det är av vikt vad som sker i interaktionen. Resultaten tyder på att specialpedagogiskt stöd enligt specialpedagogerna uppskattas av både förskolechefer och pedagoger och ses betydelsefullt för det främjande och förebyggande arbetet. Det finns en vilja och önskan att arbeta utifrån det relationella perspektivet med ett proaktivt arbete, men att det idag ofta faller tillbaka mot det kategoriska perspektivet och åtgärdande insatser. Även lärmiljön är av stor vikt och har betydelse för alla. Det är något som specialpedagogerna försöker förmedla, men bristen på tid skapar mindre gynnsamma tillfälle.

The purpose of this study was to investigate the role of special needs teachers in early identification and early support reading, and the related didactical considerations, perceived obstacles, and success factors. Furthermore, this study explored what characterizes the special needs teacher’s role in the didactical developing educational practices related to identification and support. The data collection was conducted through semi-structured interviews with six special needs teachers in six different municipalities. The results show that special needs teachers with their competence in language, writing and reading development, has an important role in monitoring students´ reading development, at an early age identifying students at-risk for reading development, and in evaluating and following up implemented interventions. However, it furthermore shows that the role seems to vary between schools and to achieve equivalence, we believe that the special needs teacher´s assignment needs to be clearly stated and that they need to create their own forums to further develop their professional role.