I detta arbete problematiserar vi hur fritidspedagoger i socioekonomiskt utsatta områden i Malmö uppfattar likvärdighet utifrån skolans uppdrag att väga upp för skillnader i elevers olika förutsättningar. Vi inriktar oss på vad fritidspedagogerna anser om kulturella utflykter utanför bostadsområdet som ett kompenserande verktyg.Vårt empiriska material består av kvalitativ metod med intervjuer av pedagoger som arbetar ute i fritidsverksamheter i socioekonomiskt utsatta områden. Materialet har bearbetats och analyserats utifrån Pierre Bourdieu och Robert D. Putnams teorier om socialt och kulturellt kapital. Det sociala kapitalet innebär de nätverk och kontakter en person har, till exempel genom familj, släkt, kompisar med mera. Det kulturella kapitalet innebär den bekantskap man har med exempelvis finkultur, utbildning, allmänbildning, kunskap, språk och så vidare. Resultatet av studien visar för det första att pedagoger som arbetar ute i fritidshemsverksamheterna i socioekonomiskt utsatta områden uppfattar elevernas rörelsemönster som begränsat. Därmed ser pedagogerna ett stort behov i barngrupperna av att göra utflykter utanför deras bostadsområde. För det andra har vi utifrån pedagogernas svar fått reda på att valet av utflykter snarare baseras på språkutveckling än att ge elever kulturella erfarenheter i form av konst och kultur. Slutligen visar det insamlade materialet att syftet för de planerade utflykterna oftast riktar sig mot att eleverna överhuvudtaget ska komma utanför sitt bostadsområde.

I detta examensarbete har vi undersökt en fritidshemsverksamhet som tagit ett steg in i den schemalagda skoldagen. Skolan vi utfört studien på bedriver en sådan verksamhet. I arbetet benämner vi verksamheten som fritidshemslektion. Fritidshemslektionen är en lektion under skoltid som genomförs av fritidshemspersonal med en fritidspedagogisk ansats. Det vi har försökt synliggöra i examensarbetet är vilket lärande som sker i denna verksamhet och vilken slags kunskap som träder fram.För att besvara studiens syfte och frågeställningar har vi genomfört sex individuella intervjuer med fritidshemspersonal på skolan som bedriver fritidshemslektioner. Vi har med hjälp av begrepp som informellt och formellt lärande samt olika kunskapstraditioner försökt synliggöra olika aspekter av denna verksamhet.Det framgår i vårt resultat att det sker ett socialt lärande på fritidshemslektionerna. Detta sociala lärande uppfattas av fritidshemspersonalen bestå av formellt lärande i relation till traditionell fritidshemsverksamhet. Däremot uppfattas fritidshemslektionen som informell i relation till den ordinarie skolans verksamhet. Vi har funnit att fritidshemslektionen därför placerar sig någonstans mitt emellan en traditionell fritidshemsverksamhet och skolans mer formella undervisning.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att redogöra för skönlitteraturens funktion när eleverna utvecklar identitet, demokratiska värderingar och empati. På så vis vill vi bidra till ökad förståelse för varför det är viktigt att erbjuda normbrytande skönlitteratur samt hur detta står i relation till skolans uppdrag. Kunskapsöversikten fokuserar på hur aspekterna etnicitet, kultur och sexualitet behandlas i skönlitteratur och undervisning. Vår utgångspunkt har varit frågeställningen: vilka förhållningssätt kan svensklärare ha vid val av skönlitteratur i relation till skolans dubbla uppdrag? En systematisk sökprocess ledde till tolv artiklar som ligger till grund för vårt resultat. Resultatet visar tre förhållningssätt som lärare kan ha vid val av skönlitteratur i relation till skolans uppdrag: (i) skönlitteraturens betydelse för identitetsskapande, (ii) lärarens didaktiska val och (iii) lärarens förutsättningar. En slutsats dras om hur dessa förhållanden är beroende av varandra. Det konstateras dessutom att lärares val styrs indirekt av normer, tillgångar, attityder och kompetens på organisations- och samhällsnivå. Vidare förs en diskussion huruvida lärarutbildningen och skolor idag ger lärare förutsättningar att förmedla skolans mångfacetterade uppdrag.

Studiens resultat ger inblick i hur specialpedagogiska insatser organiseras på förskolan, enligt förskoleledningen, samt vilken funktion de har. Studien bidrar även med kunskap om hur förskolan kan använda sig av specialpedagogisk kunskap i den allmänna pedagogiken. Det kan vara relevant för mitt framtida yrke att få en djupare förståelse i hur förskolor arbetar med specialpedagogiska insatser men även vilka förutsättningar som ges till detta arbete.

Sverige har under 1900-talets senare halva prioriterat inkludering och att alla elever skulle få en chans att nå så långt som möjligt, oberoende av dess ekonomiska eller sociala bakgrund. 1990-talet förde dock med sig en mängd reformer som drastiskt förändrade skolans förutsättningar. Elever har idag större möjlighet till egna val gällande deras skolgång. Denna valfrihet, tillsammans med friskolereformen, har ökat utbudet och variationen av skolor. Skillnaderna mellan skolorna, i form av elevunderlag och likvärdighet, har i sin tur också ökat. Denna studie har parat ihop samtliga elevers slutbetyg med deras föräldrars inkomstnivå. Detta underlag har använts för att genomföra statistisk analys av hur föräldrars inkomstnivå påverkar elevers slutbetyg i årskurs 9 vid en högstadieskola i Ängelholm. Resultaten visar att en högre inkomst, hos elevens bäst tjänande förälder, i genomsnitt leder till högre betyg. Ungefär 17% av elevers slutbetyg kan förklaras av deras föräldrars inkomst. Dock med en relativt tidig övre gräns på 450 000 kr per år och bara upp till strax över betyget C i genomsnitt, ett resultat som är lägre än i andra nationella studier. Föräldrars inkomstnivå påverkar också ämnen olika med svenska i topp. Matematik är det ämne med lägst betygsgenomsnitt men även det ämne som minst påverkas av förälders inkomstnivå. En delförklaring till resultatskillnaderna finns troligen att finna i att Ängelholms skolor är relativt heterogena i sitt elevunderlag, dvs relativt osegregerade och det finns enbart en gymnasieskola inom kommunen att välja. Tillsammans med att avståndet mellan rik och fattig i kommunen är mindre än riksgenomsnittet skapar det förutsättningar som minskar effekten av föräldrars inkomst på elevers skolresultat.

Fritidslärarna trädde officiellt in i skolans verksamhet på 1990-talet och fick allt fler skolrelaterade arbetsuppgifter. Fritidspersonal ansåg att det fanns otydligheter i uppdraget och hade svårt att förklara sin professionella kompetens. Det kan vara en förklaring till attävenyrkesidentitetenkante sig som otydlig än idag (Skolinspektionen, 2010: Skolverket, 2011). Syftet med studien var att tolka fritidslärarnas uppfattningar som uttrycks om vad det innebar att vara fritidslärare i den obligatoriska skolan utifrån begreppen roll, uppdrag och kompetens. Studien var en kvalitativ studie och datainsamlingsmetoden var intervjuer. Datan tolkades utifrån hermeneutikens tolknings- och förståelseprocess. Tolkningarna gjordes utifrån pusselmetoden och vår förförståelse var den vetenskapliga forskningen i bakgrunden. Resultatet visade att det är olika från person till person vad det innebär att vara fritidslärare i skolan för att uppdraget, rollen och kompetenserna tolkas olika. Fritidslärarna uppfattade fortfarande uppdraget som otydligt och kunde under sin arbetsdag inta olika roller. Fritidslärarna var medvetna om vilka kompetenser de hade och kompetenserna kunde nyttjas under skoldagen. Däremot var uppfattningarna om att fritidslärarnas varande i skolan var för skolans skull och skedde på skolans villkor. Framtida studier behövs för att undersöka vad fritidslärare egentligen ska göra i skolan. För att deras roll, uppdrag och kompetens ska tas på allvar kan riktlinjer behövas för vad fritidslärarna ska göra i den obligatoriska skolan. / <p>2020-06-08</p>

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur det specialpedagogiska uppdraget kan tolkas, utformas och säkerställas i relation till de krav som framkommer i styrdokumenten. Studien har även sett  till hur uppdraget är uppbyggt med styrdokumenten som som grund, där uppdraget ska säkerställa alla barns rätt till en likvärdig utbildning. För aatt undersöka detta genomfördes kvalitativa intervjuer med åtta specialpedagoger som innehar det specialpedaagogiska uppdraget inom förskolan. Tillsammans med tidigare forskning, verksamhetsteorin med dess olika begrepp samt insamlaad empiri har tematiska resultat framkommit. Uppdrget framstår som stort och omfattande där den specialpedagogiska kompetensen med specialpedagogen inräknad , värderas högt i undersökta verksamheter. Det specialpedagogiska uppdraget framträder tolkat utifrån gällande styrdokument med barnens bästa i fokus för ett livslångt lärande. I avsaknad av klarlagdaa riktlinjer rörande dess genomförande visas uppdraget sättas i relation till uppkomna behov där verksamhetens aktörer i samverkan utformar stöd och insatser med barnens bästa som utgångspunkt. Uppdragets säkerställande grundas utifrån styrdokumenten på verksamhetens organisation där rektor anses vara ytterst ansvarig.

No description available.

Our study is looking into afterschool teacher's reflections of their experiences with challenges and possibilities in the complementary education and student's perspective about the afterschool education. To accomplish these results, we have interviewed six afterschool teachers and four students. The participators have been informed about the study before the interview and that their identities won't appear in the study, therefore we haven´t used their real names. The method we have used is the semi structured interview, to get as wide and informed answers as possible. We have used two different theories to analyze our data, the sociocultural theory and the new institutional theory, because these theories connect with different aspects of our study and that´s the reason why we exercise both. We have also used six different articles in our study, whereat five are written in swedish about swedish afterschool programs and one of them is an international article about an american afterschool program. These articles are used for the discussion, where we compare the results from our analyze with these articles. The results we have accomplished is that the afterschool teachers were experiencing challenges with the complementary education and the most frequent challenges were planning time, framework factors and the status of the professional role. The possibilities in the complementary education they illustrated were the curriculum, interest of activities and the student's participation.