No description available.

Målet med denna undersökning är att undersöka vilka utmaningar fritidslärare stöter på i sinyrkesroll. Fokuset blir på vilka utmaningar fritidsläraren möter i sitt uppdrag. Målet är att lyftafram vilka svårigheter och faktorer som kan påverka fritidslärarna. Frågorna som jag skaförsöka besvara är: hur beskriver fritidslärare sitt uppdrag och hur ser de på samverkan medklasslärarna? vilka dilemman upplevs i relation till samverkan med klasslärarna?Jag har att använt mig av kvalitativa metoder för att få fram resultat till min undersökning. Jaghar använt mig av intervjuer som datainsamling, där jag har intervjuat fyra fritidslärare på olikaskolor. Mitt empiriska material har analyserats och uttrycks ur ett nyinstitutionellt ochsociokulturellt perspektiv. Jag har även använt mig av annan forskning inom samma område.Resultatet uppvisar att fritidslärare upplever att det finns utmaningar men att de gör det bästaför att utföra sitt uppdrag genom olika metoder. Det framgår tydligt att arbetsuppgifter ochuppdrag uppfattas olika av olika fritidslärare, men även skolledare och deras kollegor.

Fritidshemmets relation till specialpedagogik har varit något oklar. Det har funnits tankar på att fritidshemmet innehåller specialpedagogiska ansatser i sin ordinarie verksamhet samtidigt som det efterfrågats externa specialpedagogiska stödåtgärder. I den här studien har fritidshemmets styrdokument undersökts för att klargöra hur det förhåller sig med förekomst och praktisk innebörd av specialpedagogiska inslag i fritidshemmets uppdrag. Styrdokumentens innehåll granskades utifrån begreppen delaktighet, differentiering och det kompensatoriska uppdraget, ur ett maktperspektiv i en diskursanalys. De specialpedagogiskt förankrade inslagen var rikligt förekommande och hade en betydande disciplinär funktion, som till stora delar kan härledas till skolans verksamhet och den specialpedagogiska tradition som finns där. För fritidshemmet verkar de specialpedagogiska inslagen normaliserande så att avvikare utkristalliseras. Det finns även en tendens till exkludering genom organisatorisk differentiering för elever som inte klarar normalitetskraven. Författarens slutsats är att fritidshemmet behöver en specialpedagogik som är utvecklad för fritidshemmets särart och som kan stödja den pedagogik och det förhållningssätt som finns där, samt en öppenhet med de disciplinära inslag som finns i verksamheten.

Syftet med studien är att genomföra en uppföljningsstudie för att undersöka hur förskollärare konstruerar sin undervisning, om genomgången kompetensutveckling har förändrat dessa konstruktioner i relation till det undervisande uppdraget i förskolan samt vilka utmaningar och möjligheter förskollärare ser i dessa undervisningskonstruktioner. Studien har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv som grund, där fokus är att undersöka förskollärarnas tolkningar och beskrivningar av detta. Studiens analysram utgick från tre olika teman, Förskollärarnas konstruktioner av undervisning, Förskollärarnas syn på undervisningens utmaningar och möjligheter och Kompetensutvecklingens påverkan på konstruktioner av undervisning. Studiens resultat visar sammanfattningsvis att det liksom i den tidigare studien från 2018 fortfarande föreligger otydligheter och missuppfattningar angående undervisningsbegreppets innebörd och att det fortfarande finns olika uppfattningar om vad undervisning är, vilket framgår av hur förskollärarna beskriver och konstruerar sin undervisning. Positivt är emellertid att den kompetensutvecklingen som förskollärarna genomgått under året har lett till ökad medvetenhet om undervisningsbegreppets innebörd, vilket är ett steg i rätt riktning. Studien visar också på att kontinuerlig kompetensutveckling är en förutsättning och en nödvändighet för att nå en samsyn om undervisningens konstruktioner så att undervisning ska kunna ske likvärdigt i alla förskolor.

Syftet med vår studie var att undersöka fritidslärares egna uppfattningar om deras arbetsuppgifter i skolan. Anledningen till varför vi fastnade för just detta ämne var för att vi tidigare under utbildningen har fått en inblick i vad den tidigare forskningen som är gjord på ämnet faktiskt säger. Den tidigare forskningen målar upp en bild av ett uppdrag som är otroligt öppet för fri tolkning och att ett stort ansvar hamnar på enskild lärare och på rektorerna att forma fritidslärarnas arbetsuppgifter under skoltid. För att ta reda på våra respondenters uppfattningar kring ämnet genomförde vi semistrukturerade intervjuer, där datan sedan analyserades med hjälp av en variant på den induktiva tematiska innehållsanalysen. I vår empiri framkommer just denna ojämställdhet och skillnader mellan skolorna våra respondenter är verksamma på. Då uppdraget inte är tydligt definierat eller formulerat i styrdokumenten leder det till oklarheter och stora variationer i fritidslärarnas arbetsuppgifter i skolan. Detta gör att fritidslärarnas möjligheter för samplanering och enskild planering blir lidande vilket i sin tur skapar problematik för deras kompletterande uppdrag, det skapas en ond cirkel. Något som vi tycker är intressant för framtida studier är att granska synen på fritidslärares arbetsbeskrivning inom ramarna för arbetet inom skolans verksamhet på ledningsnivå och riksdags- och regeringsnivå. Vi tycker att mer forskning kring detta kan bidra till att bryta den onda cirkeln. / <p>Betygsdatum: 2021-06-06</p>

Syftet är att studera hur förskollärare och barnskötare upplever uppdraget gällande kvalitetsarbetet utifrån läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018). Även förskollärares och barnskötares ansvar och arbetsuppgifter i kvalitetsarbetet samt hur kvalitetsarbetet genomförs i förskolans praktik. Studien syftar inte till en jämförelse mellan yrkesrollerna, utan att förtydliga vikten med ett fungerande kvalitetsarbete, förbättringar förskolor behöver för en ökad kvalitet. Förskollärare har svårt att utföra kritisk granskning av utbildningen (Eidevald &amp; Engdahl, 2018). Strukturella och materiella förutsättningar är grundläggande för en hög kvalitet (Skolinspektionen, 2018). Analys sker utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori. Hur personal understödjer varandra, hur förskolan planerar och genomför kvalitetsarbetet, hur kommunens samt läroplanens mål och riktlinjer påverkar barns möjligheter i utveckling (Andersson, 1980; Sandberg, Sheridan &amp; Williams, 2012). Studien utgår ifrån en kvalitativ ansats, data samlas in från respondenternas svar i semistrukturerade intervjuer. Likheter och skillnader framgår i studiens resultat och analys. Studien tar hänsyn till etiska överväganden. I resultatet tolkar respondenterna att läroplansbeskrivningen av kvalitetsarbetet innebär ett regelbundet arbete. Förskolan följer, analyserar och får resultat för att förbättra och säkerhetsställa kvaliteten. Uppdraget innefattar att arbeta utifrån läroplanen, undervisa och höja kvaliteten. De har inte goda förutsättningar att fullfölja uppdraget. Förskollärare har ett särskilt ansvar till kollegor, att uppdraget fullföljs, delegera ut arbetsuppgifter och planera och utvärdera utbildningen. Dokumentation och reflektion är båda yrkesrollernas arbetsuppgift. Barnskötare får ett för stort ansvar, det finns få förskollärare. Förskolan arbetar medvetet med kvalitetsarbetet utifrån läroplanen (Skolverket,2018). Arbetet sker genom samarbetet i arbetslaget, de finner stöd av varandra och alla oavsett yrkesroll är lika viktiga.

Studiens syfte är att öka kunskapen kring hur förskollärare uppmärksammar och agerar utifrån barns skilda socioekonomiska förutsättningar. Frågeställningarna ramar in arbetet ytterligare och fokuserar på tre delar, vilka skillnader som förskollärarna ser utifrån barns skilda socioekonomiska förutsättningar, hur de bemöter dem samt om förskolan reproducerar skillnader. I bakgrunden får läsaren en sammanfattning av förskolans styrdokument som pekar mot att förskolan ska kompensera för barns skilda hemförhållanden. Bakgrunden belyser att barns hemförhållanden har inverkan på hur deras liv formas och att konsekvenserna kan bli stora. Den teoretiska utgångspunkten tas i Bourdieus teori om hur socioekonomin befästs inom familjen men också inom skolväsendet. Studien har genomförts med intervju som metod där fyra förskollärare har intervjuats. Studien visade att alla förskollärare uppmärksammade skillnader i barns socioekonomiska förutsättningar, de gav exempel på skillnader i material, tillgång till socialt kontaktnät samt brister i barns omvårdnad, de berättade också om barns förmåga att samspela och vilka värderingar som barnen fått med sig från hemmet samt barns tillgång till upplevelser och erfarenheter. Studien visade att förskollärarna använde sig av strategier såsom att erbjuda barnen lånematerial, vara närvarande i barnens samspel och på så vis förankra förskolans värdegrund samt att skapa förtroendefulla relationer till hemmen. Det framkom att förskollärarnas uppfattningar skilde sig ifrågan om förskolan reproducerar barns skilda förutsättningar, några hävdade att deras verksamhet inte förstärkte barnens skilda förutsättningar medan andra ansåg att deras verksamhet absolut kan förstärka skillnaderna, särskilt i stressiga miljöer. De framkom exempel på lekmiljöer som reproducerar samt hur pedagogers förhållningssätt kan förstärka skillnader hos barnen. De berättade också om barn som hörs och syns mycket som tenderar att tillåtas ta mer plats och att förskolan på så vis förstärker de skillnader som uppstår utifrån skilda socioekonomiska förutsättningar.En slutsats som framkommit under studien är att förskollärarna är medvetna om skillnaderna mellan barns skilda socioekonomiska förutsättningar och utifrån det aktivt arbetar för att kompensera för skillnaderna. Resultatet visade också att förskollärare vittnar om att stress och brist på tid för reflektion skapar omständigheter som kan förstärka och reproducera skillnader mellan barns socioekonomiska förutsättningar.

Reading aloud is considered an important part of child development yet there are still many children who come to school with limited experience of being read to at home. Research has shown that a contributing factor as to why children have limited experience with reading aloud, linking it to their socio-economic background. In this study, I have therefore decided to investigate if teachers in primary schools feel that they need to have compulsory assignments to reduce disparities in terms of students' experiences of reading aloud at home and how they work to compensate for the lack of reading aloud. In this study, I used three semi-structured interviews where three respondents participated to create an understanding of the issues of this study. The study shows that all teachers read aloud for a series of different reasons. Respondents are well aware of the school's compensatory mission and feel that it is their duty to make up for the lack of reading aloud. / Högläsning anses vara en viktig del av barns utveckling ändå kommer många barn till skolan med begränsad erfarenhet av högläsning i hemmet. Forskning har visat att en bidragande orsak till elever varierade omfattning av högläsning i hemmet kan kopplas till deras socioekonomiska bakgrund. I denna studie har jag därför valt att undersöka om verksamma lärare på lågstadiet anser att de har ett kompensatoriskt uppdrag i att utjämna skillnader vad det gäller elevernas erfarenheter av högläsning i hemmet och hur de då arbetar för att kompensera bristen av högläsning. I denna studie använde jag mig av tre semistrukturerade intervjuer där tre respondenter medverkade för att skapa en förståelse angående de frågeställningar och det syfte denna studie har. Studien visar att samtliga lärare högläser om än i varierad utsträckning i ett kompenserande syfte. Respondenterna är väl medvetna om skolans kompensatoriska uppdrag och de anser att det är deras skyldighet att kompensera för bristen av högläsning.

I dagens samhälle använder eleverna sig av digitala verktyg på fritiden. Detta påverkar fritidslärarna sätt att använda sig av digitala verktyg i undervisningarna i fritidshemmet. Fritidslärarna saknar kunskap samt erfarenhet av digitala verktyg då detta kan resultera i gott eller ont i inlärning för eleverna. Vi har valt att undersöka två områden. Dessa är fritidslärarnas kunskap och användning av digitala verktyg i fritidshemmet samt hur fritidslärare kan få hjälp av digital användning för att nå kunskapsmålen i Lgr11. Vi utgår från det sociokulturella perspektivet utifrån att kommunikation mellan människor är en förutsättning för lärande Undersökningen genomförs med kvalitativ metod där vi har använt oss av semistrukturerad intervju med åtta fritidslärare som är verksamma på två olika skolor – en landsbygdsskola och en stadsskola. Resultatet av intervjuerna uppvisar inte någon skillnad mellan de olika skolorna, landsbygd respektive stad. Det betyder att fritidslärarna arbetar lika aktivt med digitala verktyg på båda skolorna men resultatet visar att de varken har rätt material eller kunskap för att bedriva den digitala undervisningen på fritidshemmet. Samtidigt visar vår undersökning att fritidslärarna aktivt arbetar med att uppnå målen i fritidshemmets uppdrag. Studien visar att majoriteten av fritidslärarna använder sig av någon slags digitalt verktyg i fritidshemmet samt arbetar med dessa för att nå målen enligt Lgr11

En fullföljd skolgång där barn och unga känner trygghet och trivsel är gynnsamt för det psykiska välbefinnandet. Det är även viktigt att barn och unga upplever att de ingår i ett sammanhang och en helhet, samt har inflytande över sin egen tillvaro. Utbildning ses som en mänsklig rättighet, där alla barn har rätt till stöd genom likvärdig och tillgänglig utbildning i en inkluderande miljö. Trots välreglerade stödfunktioner för barn och unga i behov av stöd, ökar både antalet diagnostiseringar av neuropsykiatriska tillstånd och den psykiska ohälsan bland barn och unga. Ökningen sker framförallt i gruppen av barn och unga med någon form av funktionsnedsättning. Det innebär att efterfrågan på verksamheter som Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och Habiliteringen ökar i dagens samhälle. I verksamheternas arbete blir specialpedagogiska uppdrag en viktig pusselbit tillsammans med övriga medicinska, psykologiska och behandlande professioner. Detta då specialpedagogiskt arbete har som mål att säkerställa elevers rätt till en inkluderande lärmiljö. Denna studie syftar till att beskriva och få en fördjupad förståelse för det specialpedagogiska uppdraget inom BUP och Habiliteringen. Studien har en kvalitativ forskningsansats, där 12 respondenter med specialpedagogiska uppdrag inom verksamheterna har intervjuats. Resultatet har visat att specialpedagogerna i sina uppdrag bidrar med en helhetssyn på barn och ungas utveckling och förutsättningar i hem, förskola och skola. Specialpedagogerna bidrar även med den pedagogiska kompetensen och kunskapen om förskolans och skolans organisation i teamet. I uppdragen är de länken mellan hem, förskola/skola och andra samhällsfunktioner och den som ser hela individen utifrån inlärning, beteende och miljöpåverkan. I den samverkan fungerar specialpedagogerna som talespersoner för barnets rättigheter kring tillgänglig och inkluderande undervisning. Av detta resultat dras slutsatserna att specialpedagogerna i sina uppdrag arbetar för att lösa komplex problematik, och att de verkar i andra verksamheter än där insatser och stöd ska ske i barnet vardag. Specialpedagogerna fungerar som en länk i gränslandet mellan olika verksamheter, som i samverkan ska vara ett stöd för barn och unga som riskerar att fara illa. I och med denna studie har nya frågor väckts kring vilka förväntningar elevhälsoteam i förskola och skola har på specialpedagogernas uppdrag inom BUP och Habiliteringen, samt hur samverkan däremellan kan förbättras. För att på så sätt möta alla barns rätt till utbildning och stöd, och därigenom minska risken för att barn och unga far illa.