Syftet med den här studien är att undersöka om och hur abakusen kan vara ett alternativt verktyg för elever med svårigheter i matematik. Sex intervjuer med matematiklärare har genomförts. En av dessa lärare arbetade på gymnasiet, tre på högstadiet och två på lågstadiet. Tre använder eller har använt abakusen och övriga tre har ingen erfarenhet av den. Studiens resultat visar att samtliga deltagare är positiva till att använda abakusen som ett alternativt verktyg för elever med svårigheter. De ansåg dock att matematiklärare behöver en bred kunskap om abakusen, för att arbeta med eleverna, och att det finns en kunskapströskel som eleverna behöver komma över för att lära sig hur abakusen fungerar. Studiens resultat visar också att de deltagande matematiklärarna anser att speciallärare har en betydelsefull roll att fylla i detta sammanhang, som rådgivare till lärare angående abakusens användning samt funktion. Detta, i kombination med att lärarna ger elever grunderna i matematik, leder till att elever med svårigheter i matematik lättare tar till sig kunskap i matematikämnet. Avslutningsvis diskuteras betydelsen av alternativa verktyg för elever som påvisar brister i matematiken samt speciallärares uppdrag att främja, förebygga och stödja elever i svårigheter. / The purpose of this study is to investigate if and how the abacus can be an alternative tool for students with mathematics difficulties. Six interviews with mathematics teachers have been conducted. One of these teachers worked in high school, three in high school and two in primary school. Three use or have used the abacus and the other three have no experience with it. The study's result show that all participants are positive about using the abacus as an alternative tool for students with difficulties. However, they felt that mathematics teachers needed a broad knowledge of the abacus to work with the students, and that there was a knowledge threshold that the students needed to come across to learn how the abacus works. The study's result also show that the participating mathematics teachers consider that special education teachers have an important role to play in this context, as advising teachers about the use and function of the abacus. This, in combination with the teachers giving the students the basics of mathematics, makes it easier for students with difficulties in mathematics to gain knowledge in the mathematics subject. Finally, the importance of alternative tools for students demonstrating shortcomings in mathematics, as well as specialist teachers' assignments to promote, prevent and support students in difficulties, is discussed.

Specialpedagoguppdraget tolkas och beskrivs olika inom olika verksamheter. Detta kan leda till att specialpedagoguppdraget kan upplevas otydligt vilket i sin tur kan vara ett hinder för specialpedagogen att både beskriva och lyfta fram sin specialistroll. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om specialpedagogens uppdrag inom en Barn- och ungdomshabilitering samt vilka förutsättningar specialpedagogen har  att samverka med professioner inom ett team på en habilitering. Frågorna som ställs är: Hur beskrivs specialpedagogens uppdrag av en enhetschef samt tre specialpedagoger på en habilitering? Hur beskrivs specialpedagogens samverkan med andra professioner inom en habilitering? Vilka eventuella hinder och möjligheter beskrivs i samverkan mellan specialpedagogen och andra professioner? Metoden som använts i denna studie har en kvalitativ ansats. De metoder som använts för att svara på studiens syfte och frågeställningar är intervjuer och fältobservation. Fyra intervjuer har genomförts, en enhetschef och tre specialpedagoger, där alla fyra arbetar inom samma habilitering. Därutöver har en fältobservation genomförts. Studien har utgått ifrån sociokulturell teori med inslag av ekologisk systemteori då det finns flera likheter mellan dessa teorier. Båda teorierna lyfter fram vikten av sociala, historiska och kulturella omständigheter och vilken miljö människor befinner sig i som har betydelse för deras utveckling och lärande. Resultatet visar att specialpedagogens uppdrag inom en habilitering beskrivs otydligt ur ett historiskt perspektiv från år 1950 fram till idag. Det finns svårigheter att beskriva specialpedagogens specialistuppdrag gentemot ett generalistuppdrag inom habiliteringen även idag. Studien visar att det finns hinder i samverkan med professionerna på habiliteringen om professionerna är osäkra och låsta i sin specialistroll. Samverkan är effektiv och skapar möjligheter för bra samverkan när specialpedagogen och de olika professionerna har kompetens om varandras kunskapsområden. Studien visar att respekt, tillit, trygghet och klara ändamål för teammöten leder vidare till fungerande samverkan med familjer som har barn med funktionsnedsättning. Studien visar också att specialpedagogens uppdrag på en habilitering kan tydliggöras i Högskoleförordningen (SFS 1993:100) samt examensordningen (SFS 2017:1111). / The special educator’s role is perceived and described differently in different areas of institutions. This could lead to the consequence of the special educator’s role being perceived as unclear, which in turn can be a challenge for the special educator to both describe and enhance its role. The purpose of this study is to contribute with knowledge regarding the special educator’s role within a specific Child and youth habilitation center as well as which prerequisites the special educator possess to cooperate with various professions within a team at a habilitation center. The questions asked are the following: How is the special educator’s role described by the manager of a unit and three special educators at a habilitation center? How is the special educator’s cooperation with other professions within a habilitation center? The method used in this study has a qualitative perspective. The methods that have been used to find the answers of the study’s purpose and framing of questions, are interviews and field observations. Four interviews have been conducted, one manager of a unit and three special educators, where all four of them are working at the same habilitation. Thereof, a field observation has been conducted. The study has been made from the perspective of socio- cultural theory with the additions of ecological system theory, as there is a plethora of similarities between these theories. Both theories enhance the importance of the social, historical and cultural implications and which environment humans find themselves within that is impactful to their development and teaching. The results show that the role of a special educator at a habilitation is described as unclear from a historical perspective from 1950 to today. There are difficulties in describing the role of a special educator’s specialist role in relation to a generalist role at habilitation centers as of today. The study shows that there are challenges for cooperation between the professions at the habilitation center, if the professions are uncertain and locked to their specialist role. Cooperation is effective and creates the possibility for good cooperation when the special educator and the different professions possess competence about each other’s roles. The study shows that respect, trust, safety and clear goals for team meetings lead to improved cooperation with families that have children with disabilities. The study also finds that the special educator’s role at a habilitation center could be explained more clearly specified in the Higher Education Ordinance (SFS 1993:100) as well as the Exam Ordinance (SFS 2017:1111).

Det råder en viss otydlighet vad professionen lärare i fritidshem innebär. Därför har jag i denna studie valt att undersöka rektorers och fritidshemslärares tolkningar av vad professionen lärare i fritidshem innebär och hur professionen används i respektive verksamhet. Semistrukturerade intervjuer med tre fritidshemslärare och tre rektorer har legat till grund för insamling av empiri. Empirin har sedan analyserats kvalitativt och presenteras i resultatet utifrån teman med olika underteman. Resultatet visar att professionen lärare i fritidshem uppfattas ha många olika uppdrag under skoltid och fritidshemstid vilka också varierar från skola till skola. I resultatet beskrivs vidare hur verksamhetens behov, rektorns roll och en fungerande samverkan med övriga yrkesgrupper i skolans organisation har för professionen. Vidare resultatet beskrivs möjligheter och utmaningar för fritidshemslärare att ha en fot i två verksamheter kommer och hur fritidshemslärare själva hade velat att verksamheten skulle se ut med en bättre status och mer frihet att bedriva fritidspedagogik under skoltid. För att lyckas med detta ansåg informanterna att samverkan behöver stärkas där skolans olika professioner ses som en helhet som kompletterar varandra för att ge eleven bästa möjliga förutsättningar.

I studien undersöks svensklärares val av undervisningsmetoder och innehåll vid arbetet med skönlitteratur i kurserna Svenska 1–3, SVA 3 och SFI kurs D. Studien ämnade att svara på hur lärarna motiverar didaktiska val utifrån skolans uppdrag, vilka val lärarna gör kopplat till elevernas måluppfyllelse och utbildningsform samt hur läraren implementerar elevinflytande och medbestämmande vid skönlitterära inslag i svenskundervisningen. För att besvara frågeställningarna genomfördes tretton tematiserade kvalitativa intervjuer med verksamma svensklärare och svaren har sedan diskuterats ur ett sociokulturellt perspektiv med fokus på den proximala utvecklingszonen. Studiens resultat visar att styrdokumenten anses vara svårtolkade och frasen skönlitteratur och andra typer av texter har tolkats på flertalet olika sätt. Det resultaten visar är att eleverna inte ges likvärdig tillgång till skönlitterära texter i svenskundervisningen och att det främst beror på lärarens tolkning av styrdokumenten eller på grund av att läraren anser att eleverna, som främst företräds av studerande på yrkesprogram, anses vara för lässvaga. De övergripande resultaten visar att elever på yrkesförberedande program möts av för låga förväntningar i undervisningen i kurser som avser Svenska vilket resulterar i att en av fyra yrkeselever riskerar att inte nå måluppfyllelse i kursen Svenska 1 vilket går i linje med resultat från Skolverks kvalitetsgranskningar.

Bakgrund: Anestesisjuksköterskan arbete består i att ge god anestesiologisk omvårdnad. Varje enskild situation ställer krav på färdigheter, kunskap och kompetens. (Gran Bruun, 2013). Att “identifiera svår luftväg”, “skapa en handlingsplan”, “bevara lugn och fokusera på uppgiften”, “tekniska färdigheter” samt “använda utrustningen” är faktorer som anestesisjuksköterskan upplevde som avgörande för att hantera en svår luftväg på ett framgångsrikt sätt (Dabija et al., 2019). För att hantera väntade och oväntade händelser upplevde anestesisjuksköterskor att klinisk erfarenhet var en avgörande förutsättning för hur praktiskt och mentalt förberedda de var för oväntade situationer. Motiv: Baserat på tidigare evidens faller det sig intressant att undersöka hur anestesisjuksköterskan upplever att hantera ofri luftväg utanför operationssalens givna kontext. Syfte: Att studera anestesisjuksköterskans erfarenhet av beslutsfattande vid luftvägshantering i samband med uppdrag utanför operationsavdelningen. Metod: Kvalitativ design användes för studien, insamling av data gjordes med semistrukturerade intervjuer. Åtta anestesisjuksköterskor inkluderades i studien varav ett internt bortfall. Resultat: Anestesisjuksköterskan grundar sina beslut i observationer och bedömningar kring flera parametrar när de hanterar ofri luftväg på uppdrag utanför operationsavdelningen. De bedömer patientens kliniska tecken men också omgivning och förutsättningar för uppdraget, för att kunna hantera olika typer av väntade och oväntade händelser. Anestesisjuksköterskan kan uppleva en del utmaningar i form av svårigheter och negativa känslor men också utmaningar i att skapa kontroll i olika situationer. Som nyutbildad anestesisjuksköterska upplevde de att de behövde stöd i sitt beslutsfattande samt att de upplevde en del prövningar i form av oro och att vara oförberedd. Konklusion: Att vara förberedd för alla möjliga väntade och oväntade händelser beskrivs som mycket viktig. Erfarenhet i yrket underlättar förberedelser, beslutsfattande och ger en ökad trygghet i dessa situationer. För att förstå hur den nyutbildade anestesisjuksköterskan uppfattar dessa situationer vore det intressant att studera anestesisjuksköterskors upplevelser i ämnet vidare för att om möjligt utveckla riktlinjer och på det sättet stödja dem i arbetet. / Background: The nurse anesthetists’ work consists of providing good anesthesiologic nursing. Each individual situation places demands on skills, knowledge, and competence (Gran Bruun, 2013). "Identifying a difficult airway", "creating an action plan", "maintaining calm and focusing on the task", "technical skills" and "using the equipment" are factors that the nurse anesthetist experienced as crucial to managing a difficult airway successfully (Dabija et al., 2019). To deal with expected and unexpected events, nurse anesthetist feels that clinical experience was a crucial prerequisite for how practical and mentally prepared they were for unexpected situations. Motive: Based on previous evidence, it is remarkable to investigate how the nurse anesthetist experiences handling obstructed airways outside the operating ward. Aim: to investigate the nurse anesthetists’ experiences regarding decision making in airway management during assignments outside the operating ward. Methods: Qualitative design was used for the study; data collection was done with semi-structured interviews. Eight nurse anesthetists ‘were included in the study, of which one internally exulted. Results:  Show that the nurse anesthetists’ base their decisions on observations and assessments on several parameters when handling obstructed airways on tasks outside the operating ward. The nurse anesthetist may experience some challenges including difficulties and negative emotions, but also challenges in establishing control in different situations. As a newly trained nurse anesthetist, they felt that they needed support in their decision-making and that they experienced some difficulties in the form of anxiety and being unprepared. Conclusion: Being prepared for all kinds of expected and unexpected events is described as very important. Experience in the profession favors preparation and decision-making and provides increased security in these situations. To understand how the newly trained nurse anesthetist perceives these situations, it would be interesting to study the nurse anesthetists ‘experiences in the subject further to develop guidelines if possible and in that way support them in their work.

Denna studie syftar till att fördjupa kunskapen om hur samhällskunskapslärare uppfattar förhållandet mellan det värdetraderande uppdraget och det kritiska uppdraget i sin undervisning i demokrati, samt på det sätt vilket samhällskunskapslärare beskriver att de undervisar i demokrati utifrån dessa uppdrag. Bakgrunden till studien är att det av läroplanen framgår att skolan både ska utbilda eleverna i grundläggande demokratiska värderingar och samtidigt uppmuntra till skilda åsikter och kritiskt tänkande. Inom den samhällskunskapsdidaktiska forskningen finns det uppfattningar om att detta representerar ett dubbelt uppdrag samt att det finns en motsättning mellan dessa uppdrag. Studien bygger på en kvalitativ metodansats med inspiration från fenomenografin, där empirin utgörs av semi-strukturerade intervjuer med fyra gymnasielärare i samhällskunskap. Resultatet har sorterats, kategoriserats och tematiserats med hjälp av analysmodellen och har sedan analyserats utifrån studiens teoretiska ramverk. Varje tema bygger på kategorier som rymmer lärarnas uppfattningar av det värdetraderande och det kritiska uppdraget samt uppfattningen av förhållandet mellan dem. Slutsatser i studien är att lärarna har förhållandevis gemensam syn kring innebörden det värdetraderande uppdraget respektive det kritiska uppdraget. Sammanfattningsvis upplever lärarna inte några motsättningar eller konflikter mellan uppdragen men det finns en underliggande problematik som är svårfångad för lärarna. Problematiken kan möjligtvis förklaras genom att det är skillnad på hur de uppfattar uppdragen i relation till det övergripande demokratiuppdraget i läroplanen och hur de uppfattar uppdragen i den praktiska undervisningskontexten.

Som gruppchef upplevs krav både under och ovanifrån samtidigt som bristen på resurser för att bemöta alla krav lyser med sin frånvaro. Syftet med denna studie är därför att studera gruppchefers upplevda förutsättningar och hinder i deras funktion för att fullfölja sitt uppdrag inom tjänsten som gruppchef för yttre verksamhet inom Polismyndigheten i Sverige. För studien använde vi oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer av 8 respondenter med påföljande individuell kodning och tematisk analys. Resultatet påvisade att många av gruppcheferna upplever press på grund av en hög administrativ belastning, personalbrist, tidsbrist och bristande introduktion till arbetet samt en känsla av maktlöshet inom bristen på handlingsutrymme som uppstår i och med ställda krav både ovan- och underifrån. Dock påvisar även resultaten att gruppcheferna trivs med känslan av att kunna påverka både sin och sina medarbetares situation till en viss del, att de uppskattar det upplevda kollegiala stödet samt att karriärmöjligheterna blir fler. / As a team leader, one experiences high demands from both above and below, while the lack of resources to meet all requirements shines with its absence. The purpose of this study is to examine the team leaders' perceived resources to fulfill their function as a team leader for the Police Authority in Sweden as well as how they are perceiving the demands from both superiors and employees. We used a qualitative method in the form of semi structured interviews of 8 team leaders followed by individual coding thematic analysis. The results portrays that many of the line managers experience pressure due to a high administrative burden, lack of staff, lack of time and lack of introduction to the work as well as a feeling of powerlessness in the lack of room for maneuver that arises due to demands from above and below. However, the results also show that the line managers are content in the feeling of being able to influence both their and their employees' situation to a certain extent, that they appreciate the perceived collegial support and that they are facing more career opportunities.

The purpose of this study is to examine how teachers' conditions for and experiences of teaching in a multicultural classroom and how teachers relate to the intercultural mission. To examine this purpose the study takes part in a qualitative study based on semi-structured interviews with teachers from a county in Stockholm, Sweden. The study’s theoretical framework underlines the sociocultural perspective and the intercultural perspective along with the term multicultural. The results show that several of the interviewees expressed that time had an impact on teaching in the classroom. It takes time and energy to adapt the lessons to each student and their needs. It also takes time to plan the lessons which affects the recovery time which is very needed for the teaching quality of the lesson. The results show that the teacher's knowledge of how they are supposed to teach in a multicultural classroom and how to adapt to an intercultural approach comes from their own experiences and not from any kind of education or course. The teachers have then learned how to handle different difficulties and challenges together with their colleagues. The teachers express that they use the students' cultures, backgrounds, experiences and compare different countries in the lesson to get the students to relate to the teaching material. From their own experiences the teachers have developed qualities that they consider important to have in a multicultural classroom. These qualities create a positive and safe environment where students can feel comfortable and open up for discussions. The results show that some of the teachers expressed that smaller groups contribute to better quality and make it easier to teach. This makes it easier for students to focus and interact with each other. / Syftet med denna studie är att undersöka lärares förutsättningar för och upplevelser av att undervisa i ett mångkulturellt klassrum och hur lärare förhåller sig till det interkulturella uppdraget. För att undersöka detta syfte använder studien en kvalitativ metod baserat på semistrukturerade intervjuer med lärare från en ort i Stockholms län. Studiens teoretiska ramverk understryker det sociokulturella perspektivet och det interkulturella perspektivet tillsammans med begreppet mångkulturell. Resultatet visade att flera av intervjupersonerna uttryckte att tiden hade en påverkan i undervisningen. Det tar tid och energi att anpassa lektionerna efter varje elev och dess behov. Det tar även tid att planera lektionerna vilket påverkar återhämtningstiden som behövs för att undervisningen ska ha en kvalité. Resultatet i studien visar att lärares kunskaper om hur de ska undervisa i ett mångkulturellt klassrum och inta ett interkulturellt förhållningssätt kommer från deras egna erfarenheter och inte från någon utbildning eller kurs. Lärarna har även lärt sig att hantera svårigheter och utmaningar tillsammans med sina kollegor. Intervjupersonerna uttrycker att de använder elevernas kulturer, bakgrunder, erfarenheter och jämför olika länder i lektionen för att få eleverna att relatera till undervisningen. Av egna erfarenheter har lärarna även utvecklat egenskaper som de anser vara viktiga att ha i ett mångkulturellt klassrum. Dessa egenskaper skapar en positiv och trygg miljö där eleverna kan känna sig bekväma för att öppna upp diskussioner. Resultatet visade att några av lärarna uttryckte att mindre grupper bidrar till en bättre kvalitet och gör det lättare att undervisa. Detta leder till att eleverna lättare kan fokusera och interagera med varandra.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare i fritidshem balanserar det dubbla uppdraget att både ansvara för ämnesundervisning och undervisning i fritidshemmet, vilka utmaningar och möjligheter det medför samt hur de ser på sitt uppdrag i framtiden. Forskningsfrågorna är: Hur balanserar lärare i fritidshem det dubbla uppdraget?  Vilka möjligheter eller utmaningar medför det dubbla uppdraget nu och i framtiden? En kvalitativ metod har använts för att besvara studiens syfte. Totalt har nio lärare i fritidshem intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att samtliga lärare upplever komplexitet i hur de balanserar det dubbla uppdraget. Den komplexiteten tar sin utgångspunkt i aspekter som tid, prioriteringar, kvalité i undervisning och stöd från kollegor och ledning. Vidare har resultatet påvisat att trötthet och stress är de utmaningar som lärarna möter när de balanserar det dubbla uppdraget. De möjligheter som det dubbla uppdraget medför är ett unikt relationsskapande med elever och vårdnadshavare. Vidare visade studiens resultat att det dubbla uppdraget har en positiv påverkan på lärare i fritidshems yrkesroll och spelar därmed en statushöjande roll inom yrket. Resultatet av studien betonade vikten av att lärare i fritidshem använder sin dubbla kompetens på ett sätt som utvecklar både ämnes och fritidshems undervisning och gynnar dess kvalité.

No description available.