I debatten om den svenska skolans försämrade resultat lyser forskning och diskussion om rektorers HR-arbete med sin frånvaro. Syftet med denna fallstudie var därför att skapa förståelse för hur rektorer ser på sitt HR-arbete. Detta angreps utifrån tre olika infallsvinklar, rektorernas upplevelse av; vilken plats HR har i det övergripande uppdraget, vilket handlingsutrymme de har i HR-frågor samt den egna HR-kompetensen. Detta undersöktes i två steg: inledningsvis gjordes en kartläggning av rektorernas organisatoriska HR-kontext med hjälp av dokument från kommun och förvaltning och i steg två genomfördes intervjuer med rektorer. Intervjuerna behandlade sju olika HR-områden och analyserades därefter utifrån syftet och frågeställningarna. Slutsatser som drogs utifrån studien är att vilken plats HR-arbetet får är beroende av hur varje individuell rektor definierar sitt huvudsakliga uppdrag. Detta medför att uppdelningen av HR-arbetet mellan förvaltning och rektor blir otydlig vilket tolkas som en brist i det mål- och resultatstyrda skolsystemet. Vidare konstaterades det att handlingsutrymmet styrs av både externa och interna faktorer och att rektors upplevda HR-kompetens är avgörande för handlingsutrymmets begränsningar. Slutligen konstaterades att rektor är den som förväntas veta när det är dags att söka stöd från förvaltningen i HR-frågor och därmed är den som avgör om kompetensen är tillräcklig eller ej. Studien har kastat ljus över en ny aspekt av den svenska skolans försämrade resultat och har därmed öppnat dörrar för mer djuplodad och differentierad forskning om rektorers HR-arbete och dess relation till det nationella respektive kommunala rektorsuppdraget.

Den 18 april 2012 anklagas mobiloperatören TeliaSonera av Uppdrag granskning för att samarbeta med diktaturer i Centralasien. Ambitionen med denna uppsats har varit att göra en retorisk analys av det försvar som TeliaSonera framställt i anslutning till anklagelserna. Jag har tagit avstamp i den klassiska retorikens teorier kring statuslära, den retoriska situationen samt kring ethosbegreppet och kombinerat dessa med apologiateorier för att studera anklagelse och försvar. Med hermeneutikens tolkningsmetod som grund har en närläsning gjorts av; Uppdrag gransknings reportage, en inspelad tv-intervju med TeliaSoneras kommunikationsdirektör samt ett pressmeddelande på företagets hemsida. Resultatet visar hur Uppdrag granskning har anklagat, hur TeliaSonera har försvarat sig och en diskussion har först kring huruvida företaget uppfyller de etiska krav litteraturen ställer på en apologia. En förhoppning har varit att öka förståelsen för hur några av de befintliga kategoria- och apologiateorierna kan appliceras på ett retoriskt objekt, samt hur retorik och kriskommunikation har betydelse för varandra.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur stort fokus genusaspekten har i valet av skönlitterära verk i ämnet svenska för gymnasieskolan. Studien bygger på en flerstrategisk forskningsmetod som inbegriper både en kvantitativ och kvalitativ undersökning. Tidigare studier visar att skönlitteraturen är skriven av män, för män och om män vilket lett till att kvinnan hamnar i bakgrunden till förmån för mannen som författare, läsare och karaktär. Vår studie visar att skönlitteraturen som används i svenskämnet på gymnasieskolan är författad av män med manliga karaktärer. Genusaspekten ligger inte  i fokus hos lärarna när de väljer böcker till undervisningen utan ligger istället på diskussion och kontextualisering.

Denna uppsats behandlar SVT:s Uppdrag granskning. Vi var intresserade av att titta närmare på detta program eftersom det har en särställning i Sverige som ett av de mest sedda samhällsprogrammen. Vi frågade oss vilken agendasättande roll Uppdrag granskning har i vårt samhälle och hur deras reportage utformas för att få genomslag och nå ut till publiken. Utnyttjar Uppdrag granskning sin särställning på bästa sätt för att informera och upplysa? Våra teorier har alltså mycket att göra med mediers agendasättande funktion. Vi har även tittat på angränsande teorier om ”moral panics”, och lutar oss samtidigt till viss del mot utvalda delar av nyhetsvärderingsteori. Vi har genomfört en kritisk diskursanalys (CDA) av två reportage av Uppdrag granskning. Det ena har fått stort genomslag i svensk tryckt press, medan det andra knappt har omnämnts. Vi ville studera hur redaktionen har arbetat för att utforma reportagen och påverka deras genomslag. Därför har vi tittat på bland annat användningen av dramaturgi och diskurs, samt hur avsnitten gestaltas för att tala till tittarna. För att komplettera vår undersökning har vi även tittat på vilket genomslag reportagen har fått i form av uppmärksamhet i svensk tryckt press. Vi har sedan sökt en förklaring av detta genomslag med hjälp av våra fynd från diskursanalysen samt parametrarna för nyhetsvärdering. När vi började vår analys upptäckte vi snabbt vissa skillnader mellan reportagen. Den tydligaste var att det reportage som fick störst genomslag också berörde ett ämne som var aktuellt och som är lätt att ta ställning till. Det förekom också tydliga symboler och metaforer som lätt kunde användas av andra medier för att skapa rubriker. Vi lade märke till att personer identifierades på olika sätt till följd av bland annat när och hur länge de förekom i reportaget samt hur reportrarna förhöll sig till dem. De ställde ledande frågor som resulterade i att vissa personer identifierades på ett sätt som tydligt passade in i en dramaturgisk modell: de goda och de onda. För att få genomslag i medierna framstår det som viktigt att en syndabock pekas ut, och gärna att denna är en enskild person, samt att reportaget innehåller tydliga symboler och metaforer och att konsumenten känner igen ämnet.

Val av ämne till studien föll på att det i tidigare kurser under utbildningen har nämnts mycket att en förskollärares uppdrag är att möta alla barn, detta är ett ämne som vi funnit intresse i. Syftet med studien är att förskollärares uppfattningar ska få presenteras samt deras funderingar kring hur de vill arbeta med detta uppdrag. Det är en kvalitativ studie som är genomförd med frågeformulär via e-post. Undersökningen visar på förskollärares uppfattningar och hur de arbetar med uppdraget att möta alla barn. Studien är inspirerad av den fenomenografiska ansatsen och belyser därmed hur förskollärare uppfattar något, i detta fall mötet med alla barn. Resultat i studien visar även att förskollärare anser uppdraget att möta alla barn svårt i och med tidsbristen samt de stora barngrupperna på förskolan. Förskollärares uppfattningar visar att smågrupper är en bra metod för att klara av att möta alla barn. I studiens svar framgår även att ett gemensamt förhållningssätt samt reflektion är av vikt då det gäller att möta alla barn. Resultatet visar både förskollärares uppfattningar av uppdraget att möta alla barn samt även metoder för hur detta kan göras i förskolan.

Syftet med studien har varit att undersöka förskollärares beskrivningar av undervisningsbegreppet och innebörd gällande det pedagogiska uppdraget i förskolan. Genomförandet av studien har skett i samarbete med en kommun som satsat på kompetensutveckling med förskolans personal gällande undervisning. Enskilda kvalitativa intervjuer har utförts med en blandning av semi- och ostrukturerade frågor för att fånga förskollärares beskrivningar av perspektiv på undervisning och undervisningens olika konstruktioner. Den insamlade datan har analyserats genom ett socialkonstruktionistiskt perspektiv vilket styrt studiens fokus på förskollärares beskrivningar av hur undervisning tolkas och implementeras i förskolan. Studiens resultat visar det pedagogiska uppdragets otydlighet i relation till undervisningsbegreppet, där undervisning och lärande ofta tolkas som samma sak. Resultatet av studien utmynnade i fyra teman; Undervisning sker spontant hela tiden, planerad undervisning, skolifiering och undervisning som en konstruktion av lärande och svårigheter och möjligheter. Dessa teman visar på förskollärares beskrivningar och konstruktioner av undervisning i förskolan, i relation till förskollärarens pedagogiska uppdrag. Denna studies resultat visar att det existerar otydlighet gällande vad undervisningsbegreppet innebär för förskollärarens uppdrag och att det leder till att undervisning inte sker likvärdigt i olika förskolor.

Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om hur förskollärare upplever sin möjlighet att utöva sina ansvarsområden i förskolan. Detta vill vi ta reda på för att kunna vara med och bidra till en ökad kunskap om hur situationen i förskolan kan påverka de uppdrag förskollärare har. Studien är kvalitativ med kvantitativa inslag eftersom det som studeras kan ses ur alternativa perspektiv, vilket bidrar till en fördjupad analys av dataunderlaget. Studien lutar sig mot den teoretiska ansatsen fenomenografi, eftersom vi intresserar oss för respondenternas egna upplevelser, vilket också fenomenografin gör. Webbenkäter med både öppna och slutna frågor har använts som datainsamlingsmetod. Studiens resultat visar att tiden upplevs vara en faktor som påverkar förskollärarnas utövning av ansvarsområdena. Andra faktorer som respondenterna upplevde problematiska i relation till sitt uppdrag är också att det upplevs vara brister i personaltätheten och att det är för stora barngrupper, vilket även gör att andra områden som pedagogisk dokumentation påverkas. Trots dessa faktorer var mängden respondenter som hade en positiv upplevelse om möjligheter till att utföra sitt uppdrag större än de som upplevde att de inte hade det. Det handlar exempelvis om positiva upplevelser av barnens inflytande och hur det upplevdes att det fanns möjlighet att ge barnen detta, samt positiva upplevelser av möjligheter att stödja barnen i deras utveckling och lärande. I diskussionsdelen är resultatet en central del, där förskollärarnas upplevelser lyfts fram och diskuteras.

Syftet med vår studie är att beskriva lärares uppfattningar om fritidspedagogens arbetsuppgifter under skoltid. Sammanlagt intervjuade vi sex lärare på tre olika skolor. Samtliga lärare arbetar på lågstadiet tillsammans med fritidspedagoger. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer för att få mer berättande svar av informanterna. Vårt resultat visar att lärarna ansåg att fritidspedagogens arbetsuppgifter ligger på det sociala och praktiska lärandet under skoltid. Enligt lärarna så är fritidspedagogens arbetsuppgifter utomhuspedagogik, undervisa i praktiska ämnen, rastaktiviteter samt resurs i klassrummet. I det empiriska materialet så framgick det att fritidspedagogens har sitt huvudansvar på fritidshemmet under eftermiddagen, vilket kan vara anledningen till att fritidspedagogen sparar sin energi till eftermiddagen och därmed anpassar sig efter lärarens planering för lektionerna under skoltid. Slutsatsen vi kommit fram till är att fritidspedagogens arbetsuppgifter är varierande. / <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p>

Enligt svensk skollag ska alla elever ha tillgång till ett elevhälsoteam. Det anges i lagen vilka professioner teamet ska omfatta, men hur dessa elevhälsoteam ska organiseras och i vilken omfattning de olika professionerna ska ingå anges inte. Det är därför upp till varje huvudman att välja organisationsform.I denna studie görs en jämförelse mellan två kommuners sätt att organisera elevhälsa. Vi undersöker också vilken organisationsform som föredras av rektorer och specialpedagoger och vilka arbetsuppgifter specialpedagogerna har i de två kommunerna.Intervjuer med kommunala tjänstemän och en enkätundersökning med rektorer och specialpedagoger ligger till grund för denna studie och vi har valt situationsteori och systemteori som teoretiska utgångspunkter.Flera intressanta resultat framkom. Den ena kommunen i vår studie har en, i huvudsak, decentraliserad elevhälsa. Denna organisationsform upplevs positivt av rektorerna i båda kommunerna, de vill ha chefskapet över den specialpedagogiska kompetensen i elevhälsoteamet.En centralt samlad elevhälsa, vilket finns i den andra av våra två undersökta kommuner, är den form som huvudsakligen föredras av specialpedagogerna.Vilka arbetsuppgifter specialpedagogerna mestadels ägnar sig åt skiljer sig i de två studerade kommunerna, även om samtliga specialpedagoger i undersökningen har samma syn på vad de bör arbeta med.Resultaten visar på att specialpedagogens arbetsuppgifter påverkas av den organisationsform de är anställda i. Ytterligare forskning krävs för att utröna om det är specialpedagogens uppdrag som behöver tydliggöras eller om samtliga huvudmän bör se över elevhälsans organisationsform.

Studiens syfte var att undersöka och beskriva vilka förutsättningar fritidspedagogerna på 10 skolor upplevde sig ha i deras arbete med uppdraget i fritidshemmet. I tidigare forskning har vi funnit faktorer som ger de verksamma inom fritidshemmet förutsättningar att uppfylla uppdraget och dessa är; barngruppens storlek, fritidshemmets lokaler, personaltäthet och personalens kompetens, tid för planering och förberedelse. Studien genomfördes som en enkätundersökning bestående av en större öppen fråga till 23 utbildade fritidspedagoger på 10 skolor i en medelstor kommun i Sverige. Resultatet visar fyra teman som återkommer i fritidspedagogernas upplevelser av förutsättningar för att genomföra fritidshemmets uppdrag och dessa är; Barngruppen som en förutsättning för arbetet meduppdraget, Fritidshemmets lokaler som en förutsättning för arbetet med uppdraget, Fritidshemmets personal som en förutsättning för arbetet med uppdraget och Tid som en förutsättning för arbetet med uppdraget. I rapportens avslutande del diskuteras vilka upplevda förutsättningar fritidspedagogerna har för arbetet med uppdraget i fritidshemmet tillsammans med tidigare forskning. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>