Ett nytt instrument utvecklades från Katz´ ADL-index, vilket visat sig vara ett allt för grovt instrument, för att kartlägga patientens aktivitetsförmåga och självständighetsutveckling. Bedömningsinstrumentet innehåller patientdata samt kategori-index och kom att kallas RAINBOW på grund av att instrumentet är i fyrfärgstryck. En kontroll av det nykonstruerade team-instrumentet utfördes i syfte att mäta dess tillförlitlighet. Mellanbedömar reliabilitet mellan oberoende bedömare har prövats. Validiteten har analyserats på 4 patienter ur materialet och jämförts med Katz´ ADl-index. Studien, som bestod av parvisa oberoende bedömningar, utfördes av sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. 40 patienter deltog i studien. Delaktivitetsbedömningarna uppgick till 950 och innehöll 36 avvikelser. Resultaten visade på 96 % samstämmighet i bedömningarna. Den kvalitativa analysen visade, i jämförelse med Katz´ ADL-index, att RAINBOW kategori-index gav utförligare information om patientens självständighetsnivå samt hjälpbehov. I denna studie bedömdes endast strokepatienter, men då begreppen som ingår i instrumentet kan anses allmängiltiga, torde det även kunna användas på andra diagnosgrupper. En gemensam rehabiliteringsterminologi gav teamarbetet en ökad kvalitet gällande bedömning, planering samt utvärdering av den enskilde patientens aktivitetsförmåga. / <p>Uppsatsarbete omfattande 10 poäng, C-nivå, inom ramen för arbetsterapeutprogrammet 120 p., Högskolan i Örebro, Institutionen för vårdvetenskap och omsorg. Författarens namn i uppsatsen är Gull-Britt Johansson.</p>

Bakgrund &amp; problem: Controllerfunktionen är i litteraturen ett omtalat ämne och det finns delade meningar om vad funktionen bör innefatta och hur utvecklingen sett ut. Det saknas däremot studier som undersöker hur funktionen samspelar med ledningens behov samt huruvida det kan uppstå spänningar mellan funktion och behov. Det är relevant att studera eftersom vi vet att det förekommer en agent-principalrelation i offentlig sektor men inte huruvida det kan kopplas till controllern och ledningen. Det medför att det finns en kunskapslucka att fylla avseende balansgången mellan funktion och behov samt spänningar när dessa kolliderar. Syftet: Syftet med studien är att studera controllers funktion i relation till ledningens behov för att kunna ta reda på vilka spänningar som kan uppstå när funktion och behov inte samspelar för att kunna förstå hur controllers balanserar kraven utifrån ledningens behov. Metod: För genomförande av studien har en kvalitativ forskningsansats applicerats. För att besvara frågeställningarna och syftet med studien har en intervjustudie genomförts med tio olika controllers och sex individer från ledningen i totalt sju olika svenska myndigheter. Studien har genomförts med semistrukturerade intervjuer och är uppbyggd utifrån fyra huvudsakliga avsnitt: teoretisk referensram, empiriska data, analys och slutligen resultat &amp; slutsats. Den teoretiska referensramen beskriver controllers funktion inom de fyra arbetsområdena: informationshantering, planering &amp; uppföljning, riskhantering samt strategiskt beslutsfattande. Empiriska data har sammanställts genom en omfattande empirigenomgång med fokus på controllers uppfattning samt ledningen uppfattning utifrån controllers fyra arbetsområden. Syftet med avsnittet är att skapa förståelse för controllers och ledningens uppfattning. Vidare presenteras analysavsnittet som avser att beskriva hur begreppsparet, funktion och behov, samspelar med varandra samt att identifiera spänningar. Slutligen konkluderas studiens resultat i ett slutsatsavsnitt för att besvara frågeställningarna. Slutsats: Studien konkluderar att spänningar kan uppstå mellan controllerfunktionen och ledningens behov när begreppsparet inte matchar varandra. De främsta spänningarna som identifierats är: agent-pricnipalproblematik, egenintresse, informationsasymmetri samt olika uppfattningar om funktionens innebörd. Vidare kan slutsatsen dras att controllern balanserar funktion gentemot ledningen. Balansering görs främst genom tydlig kommunikation, frekvent dialog samt ömsesidiga förväntningar. / Background &amp; problem: The controller function is a discussed topic in the literature and there are divided opinions about what the function should include and how the development has looked. However, there is a lack of studies that examine how the function interacts with the management's needs and whether tensions can arise between function and needs. It is relevant to study because we know that there is an agent-principal relation in the public sector but not whether it can be linked to the controller and management. This means that there is a knowledge gap to be filled regarding the balance between function and needs and tensions when these collide. Purpose: The purpose of this study is to study the controller's function in relation to management's needs to find out what tensions can arise when function and needs do not work together in order to understand how the controller balances the requirements based on management's needs. Method: For the implementation of the study, a qualitative research approach has been applied. To answer the research questions and the purpose of the study, an interview study has been carried out with ten different controllers and six individuals from management in seven different Swedish authorities. The interview study has been conducted with semi-structured interviews and is structured based on four main sections: Theoretical reference frame, empirical data, analysis and finally conclusion &amp; results. The theoretical reference frame describes the controller's function within the four work areas: information management, planning &amp; control, risk management and strategic decision-making. The empirical data has been compiled through an extensive empirical review with a focus on the controller's perception of the management in contrast based on the controller's four work areas. The purpose of the section is to create an understanding of the controller's and management's view. Furthermore, the analysis section is presented, which intends to describe how the pair of concepts: function and need, interact with each other and to identify tensions. Finally, the results of the study are concluded in a conclusion section to answer the research questions. Conclusion: The study concludes that tensions can arise between the controller function and management's needs when the pair of concepts do not match each other. The main tensions identified are agent-principal problem, self-interest, information asymmetry and different perceptions of the function's meaning. Furthermore, the conclusion can be drawn that the controller balances its function against management needs. Balancing is mainly done through clear communication, frequent dialogue, and mutual expectations.

The manufacturing industry is accountable for a significant amount of carbon emissions released, and manufacturers experience pressure from stakeholders to address the sustainability issues and contribute to the UN Sustainable Development Goals. However, the lack of verified frameworks to achieve a sustainable supply chain makes it difficult to revisit their supply chain strategies. This study benchmarks how manufacturing companies in Sweden achieve sustainability in their supply chains by examining the a priori and post-implementation factors required, as well as how the sustainability initiatives are structured. The study is a multiple case study, which started with a literature review to gain a relevant understanding of the research problem. Semi-structured interviews were held with seven case companies in different sectors in the manufacturing industry and with two environmental consultants. The findings prove that manufacturing companies achieve sustainability in their supply chains by combining a priori and post-implementation factors with aspects regarding the structure of the initiatives. Top management commitment and management providing the necessary means to drive the initiative are crucial a priori factors. Moreover, the findings demonstrate to define ownership of the tasks in the initiative and that top management should integrate sustainability in the business model and have a budget for sustainability initiatives. Prioritizing the activities with the largest value creation is important, where a materiality analysis facilitates. Training employees and management on sustainability, and encouraging the employees to find green improvements are necessary. Post implementation, adopting a circular process is critical, while also ensuring sufficient resources throughout the initiatives. Moreover, the findings highlight strict governance with clearly defined ownership over time, the more decentralized the better. A cross-functional organization is advantageous for achieving the above-mentioned factors. The reason for pursuing an initiative must be defined to enable clear goals. Backcasting and a materiality analysis are useful tools to create measurable goals accordingly, and the goals should be scientifically approved by the Science Based Target initiative. In the execution, using previous experiences on internal and external platforms aid the case companies with their goal conflict prioritization. Lastly, frequent follow ups are critical, where the follow-up process should follow international standards. It is necessary to have a defined process for follow ups and have traceable follow ups to view the progress. / Tillverkningsindustrin står för en betydande mängd av världens koldioxidutsläpp, och tillverkningsbolag blir alltmer pressade av intressenter att ta itu med hållbarhetsfrågorna och bidra till FN:s globala mål för hållbar utveckling. Bristen på verifierade ramverk för att uppnå en hållbar försörjningskedja försvårar för företag att se över deras hållbarhetsstrategier. Denna benchmarkingstudie om hur tillverkningsföretag i Sverige uppnår hållbarhet i sina försörjningskedjor undersöker de faktorer som krävs innan och efter en implementering av ett hållbarhetsinitiativ, samt hur initiativen är strukturerade. Fallstudien började med en litteraturundersökning för att få relevant förståelse och kunskap om forskningsproblemet. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju fallföretag inom olika sektorer i tillverkningsindustrin och med två miljökonsulter. Resultaten visar att tillverkningsföretag uppnår hållbarhet genom att kombinera kritiska faktorer innan och efter utförandet, samt att följa aspekter som rör initiativens struktur. Engagemang från högsta ledningen som ger nödvändiga medel för att driva initiativet är avgörande innan implementeringen. Dessutom visar resultaten att fallföretagen och högsta ledningen bör integrera hållbarhet i affärsmodellen och ha en budget för hållbarhetsinitiativ. Att prioritera aktiviteter med störst värdeskapande är viktigt, där en väsentlighetsanalys underlättar. Det är nödvändigt att utbilda medarbetarna och ledningen inom hållbarhet och uppmuntra de anställda att hitta miljöförbättringar. Efter implementeringen är det avgörande att arbeta i en cirkulär process, samtidigt som det säkerställs tillräckligt med resurser genom hela initiativet. Dessutom visar resultaten att en strikt styrning med tydligt definierat ägarskap över tid är essentiellt, och ju mer decentraliserat desto bättre. En tvärfunktionell organisation är fördelaktig för att uppnå ovan nämnda faktorer. Anledningen till att driva ett initiativ måste definieras för att möjliggöra tydliga mål. Backcasting och väsentlighetsanalyser är användbara verktyg för att skapa mätbara mål utifrån, samt att målen bör vara vetenskapligt godkända i enlighet med Science Based Target initiative. Under genomförandet anser fallföretagen att det är viktigt att beakta tidigare erfarenheter av att driva hållbarhetsinitiativ, då det underlättar målkonfliktprioriteringen. Slutligen är frekventa uppföljningar kritiska, där uppföljningsprocessen bör följa en internationell standard. Det är även nödvändigt att ha en definierad och spårbar process för uppföljningen för att tydligt se framstegen.

Artificial Intelligence technology has become increasingly important from a business perspective. In strategic sourcing, the technology has not been explored much. However, 67% of CPO:s in a survey showed that AI is one of their top priorities the next 10 years. AI can be used to identify patterns, predict prices and provide support in decision making. A qualitative case study has been performed in a strategic sourcing function at a large size global industrial company where the purpose has been to investigate how applicable AI is in the strategic sourcing process at The Case Company. In order to achieve the purpose of this study, it has been important to understand the strategic sourcing process and understand what AI technology is and what it is capable of in strategic sourcing. Based on the empirical data collection combined with literature, opportunities of applying AI in strategic sourcing have been identified and key areas for an implementation have been suggested. These include Forecasting, Spend Analysis &amp; Savings Tracking, Supplier Risk Management, Supplier Identification &amp; Selection, RFQ process, Negotiation process, Contract Management and Supplier Performance Management. These key areas have followed the framework identified in the literature study while identifying and adding new factors. It also seemed important to consider factors such as challenges and risks, readiness and maturity as well as factors that seems to be important to consider in order to enable an implementation. To assess how mature and ready the strategic sourcing function is for an implementation, some of the previous digital projects including AI technologies have been mapped and analysed. Based on the identified key areas of opportunities of applying AI, use cases and corresponding benefits of applying AI have been suggested. A guideline including important factors to consider if applying the technology has also been provided. However, it has been concluded that there might be beneficial to start with a smaller use case and then scale it up. Also as the strategic sourcing function has been establishing a spend analytics platform for the indirect team, there might be a good start to evaluate that project and then apply AI on top of the existing solution. Other factors to consider are ensuring data quality and security, align with top management as well as demonstrate the advantages AI can provide in terms of increased efficiency and cost savings. The entire strategic sourcing function should be involved in an AI project and the focus should not only be on technological aspect but also on soft factors including change management and working agile in order to successfully apply AI in strategic sourcing. / Artificiell Intelligens har blivit allt viktigare ur ett affärsperspektiv. När det gäller strategiskt inköp har tekniken inte undersökts lika mycket tidigare. Hursomhelst, 67% av alla tillfrågade CPO:er i en enkät ansåg att AI är en av deras topprioriteringar de kommande tio åren. AI kan exempelvis identifiera mönster, förutspå priser samt ge support inom beslutsfattning. En kvalitativ fallstudie har utförts i en strategisk inköpsfunktion hos ett globalt industriföretag där syftet har varit att undersöka hur tillämpbart AI är i strategiskt inköp hos Case-Företaget. För att uppnå syftet med denna studie har det varit viktigt att förstå vad den strategiska inköpsprocessen omfattas av samt vad AI-teknologi är och vad den är kapabel till inom strategiskt inköp. Därför har litteraturstudien gjorts för att undersöka hur man använt AI inom strategiskt inköp tidigare och vilka fördelar som finns. Baserat på empirisk datainsamling kombinerat med litteratur har nyckelområden för att applicera AI inom strategiskt inköp föreslagits inkluderat forecasting, spendanalys &amp; besparingsspårning, riskhantering av leverantörer, leverantörsidentifikation och val, RFQ-processen, förhandlingsprocessen, kontrakthantering samt uppföljning av leverantörsprestation. Dessa nyckelområden har följt det ramverk som skapats i litteraturstudien samtidigt som nya faktorer har identifierats och lagts till då de ansetts som viktiga. För att tillämpa AI i strategiska inköpsprocessen måste Case-Företaget överväga andra aspekter än var i inköpsprocessen de kan dra nytta av AI mest. Faktorer som utmaningar och risker, beredskap och mognad samt faktorer som ansetts viktiga att beakta för att möjliggöra en implementering har identifierats. För att bedöma hur mogen och redo den strategiska inköpsfunktionen hos Case-Företaget är för en implementering har några av de tidigare digitala projekten inklusive AI-teknik kartlagts och analyserats. Det har emellertid konstaterats att det kan vara fördelaktigt för strategiskt inköp att börja med ett mindre användningsområde och sedan skala upp det. Eftersom strategiska inköpsfunktionen har implementerat en spendanalys plattform kan det vara en bra start att utvärdera det projektet och sedan tillämpa AI ovanpå den befintliga lösningen. Andra faktorer att beakta är att försäkra datakvalitet och säkerhet, involvera ledningen samt lyfta vilka fördelar AI kan ge i form av ökad effektivitet och kostnadsbesparingar. Därtill är det viktigt att inkludera hela strategiska inköps-funktionen samt att inte endast beakta den tekniska aspekten utan också mjuka faktorer så som change management och agila metoder.