Bakgrund och problem: I och med en ökad oro för miljöfrågor tvingas företag anpassa sig genom att försöka sänka sin negativa miljöpåverkan. Detta kan åstadkommas med hjälp av att företag tar fram och implementerar lämpliga hållbarhetsstrategier. Hållbarhetsarbetet har blivit ett allt viktigare strategiskt verktyg som kan resultera i en konkurrensfördel. Tidigare forskning belyser varför företag arbetar med hållbarhet, däremot finns det få genomförda studier som praktiskt undersöker hur företag tillämpar styrning av det miljömässiga hållbarhetsarbetet. Syfte: Studiens övergripande syfte är att bidra med en ökad förståelse för hur styrning av miljömässigt hållbarhetsarbete utformas och implementeras i praktiken. Detta görs med hjälp av att undersöka hur företag arbetar med miljömässiga hållbarhetsstrategier, mål och prestationsmått genom att fokusera på planering och uppföljning. Vidare ämnar studien analysera hur strategierna, målen och måtten kommuniceras inom företag för att undersöka hur väl dessa genomsyrar samtliga delar i verksamheten. Metod: Studien har tagit ansats i en kvalitativ forskningsmetod och applicerat en mini-flerfallstudie bestående av sex olika företag där den empiriska datainsamlingen utgjorts av semistrukturerade intervjuer. Forskningsansatsen är deduktiv med induktiva inslag. Vidare har intervjuerna genomförts i syfte att skapa en förståelse om hur företag styr sitt miljömässiga hållbarhetsarbete. Slutsats: Det kan konstateras att det inte finns någon tydlig lösning på hur företag ska arbeta med hållbarhetsfrågor. Vidare ses hållbarheten som en långsiktig process vilken blir alltmer integrerad i företagens mer traditionella ekonomistyrsystem snarare än att ses som ett enskilt styrsystem. Ledningens engagemang avgör huruvida de anställda inspireras samt involveras i hållbarhetsarbetet. Den högsta ledningens engagemang avspeglar således hur hållbarhetsarbetet implementeras och spelar därmed en betydande roll i styrningen mot miljömässig hållbarhet. / Background and problem: With an increased concern for environmental issues, companies are forced to adapt by trying to reduce their negative environmental impact. This can be achieved by developing and implementing appropriate sustainability strategies. Sustainability work has become an increasingly important strategic tool that can result in a competitive advantage. Previous research has examined why companies work with sustainability. However, there are few completed studies that practically consider how companies manage their environmental sustainability work. Purpose: The purpose of the study is to contribute with an understanding of how the management of environmental sustainability work is designed and implemented in practice. This is done by examining how companies work with environmental sustainability strategies, objectives and performance measures by focusing on planning and control. The study intends to analyze how the strategies, objectives and measures are communicated within all parts of the organization. Method: The qualitative study has been made by a smaller multiple case study represented by six different companies using semi-structured interviews. The research approach is deductive with inductive elements. Furthermore, the interviews were conducted in order to create an understanding of how companies manage their environmental sustainability work. Conclusion: It can be stated that there is no clear solution on how companies should work with sustainability issues. Furthermore, sustainability is seen as a long-term process which is becoming more integrated into companies' traditional financial management systems rather than being seen as an individual management system. The management's commitment determines whether the employees are inspired and involved in the sustainability work. The top management's commitment reflects how the sustainability work is implemented and plays a significant role in the management towards environmental sustainability.

Världen över sker ständiga budgetöverskridanden. Offentliga verksamheter har inte varit något undantag för dessa kostnadsöverskridanden, vilket skapar incitament till att förstå varför de uppstår. I de offentliga projekten drabbas fler än bara de projektansvariga vid budgetöverskridelser. Det är samhället i stort som får betala för arbetet eftersom det är skattefinansierade projekt. Examensarbetet utgör en fallstudie som genomfördes med syftet att skapa förståelse för varför budgetöverskridanden sker i en liten kommun. För att uppnå syftet har både sekundär- och primärdata använts i form av en djupgående dokumentanalys vilken kompletterats av intervjuer. Som fallstudieobjekt har en liten kommun använts för att samla in material. Arbetets dokumentanalys syftar till att sammanställa och jämföra tidigare utförda projekt. Intervjuer med respondenter har kompletterat och förklarat de budgetavvikelser som uppmärksammats från dokumentanalysen. En litteraturstudie av tidigare forskningens resultat möjliggjorde även för jämförelse och ökad förståelse av resultatet. Resultatet av studien är en förklaring till varför budgetöverskridanden förekommer i en liten kommun. De huvudsakliga anledningarna är ändrings-, tilläggs- och avgående arbeten (ÄTA-arbeten) i projekten vilket orsakas av olika faktorer. Dessa olika faktorer kan vara exempelvis felaktiga handlingar eller dåliga markförhållanden. ÄTA-arbeten är väldigt kostnads- och tidsdrivande vilket orsakar budgetöverskridanden. Studien visar också att kostnadsöverskridanden är mer vanligt förekommande än tidsöverskridanden / All over the world budget overruns occur. Public organisations have been no exception for these overruns, which incentivizes creating an understanding to why they occur in the first place. In the public projects there are more people than just the project managers who are affected by these overruns. This is due to the fact that the public projects are financed by tax funds which is paid by the society as a whole. The purpose of this study is to create an understanding of why budget overruns occur where a small municipality has been chosen as the case object to gather data. To achieve this purpose both primary and secondary data has been used to create a document analysis which has been complemented with interviews. The document analysis of the study aims to compile and compare previous projects in the municipality. The interviews are supposed to complement and explain different budget deviations found in the document analysis. Finally, a literature review was carried out in order to enable the comparison of the gathered data and increase the understanding of the findings. The result of the study is an explanation of why budget overruns occur in a small municipality. The primary reasons are change orders in the project plan which is caused by different factors. These different factors are faulty or vaguely formed project plans or even bad conditions of the land. Change orders are very cost and time consuming which causes budget overruns. The study also found that cost overruns are more common than time overruns.

För att hantera världsomspännande problem som fattigdom och klimatförändringar har olika globala initiativ antagits, varav Agenda 2030 är ett av dessa initiativ. Det är på den lokala nivån i kommuner som de globala initiativen översätts till handlingar och tidigare studier visade på att flera svenska kommuner påbörjat sitt arbete med att implementera Agenda 2030. Det finns utmaningar kring både införandet av globala initiativ i hållbarhetsarbete och kring hållbarhetsarbetet själv i kommuner. En av dem är bristen på utvärdering och uppföljning av hållbarhetsarbetet, hur det ska mätas och följas upp särskilt då hållbarhetsarbetet ofta har ett långsiktigt perspektiv. Studiens syfte är att undersöka dels hur Agenda 2030 integreras i svenska kommuner, dels hur utvärdering och uppföljning skulle kunna bidra till kommunernas långsiktiga hållbarhetsarbete. Genom kvalitativa forskningsmetoder genomfördes litteraturstudier för att undersöka vetenskapliga teorier om utvärderingar och uppföljningar samt hur tidigare globala initiativ integrerats i kommuner. En kombinerad dokument- och intervjustudie genomfördes även med 12 olika svenska kommuner för att utforska vilka erfarenheter som fanns hos svenska kommuner. I studien visade det sig att integreringen av Agenda 2030 kommer att ske i samband med integreringen av kommunernas nya tillvägagångssätt för hållbarhetsarbetet. Genom en kartläggning av Agenda 2030:s globala mål gentemot kommunernas egna lokala mål kommer även Agenda 2030 att integreras i kommunerna. När det gäller utvärdering och uppföljning av kommunernas hållbarhetsarbete blir utmaningen som identifierats tidigare tydligare. Vid tidigare globala initiativ har bristen på utvärdering och uppföljning av arbetet ansetts vara en av barriärerna för de långsiktiga positiva resultaten. Det råder även en förvirring bland kommunerna om själva begreppen utvärdering och uppföljning: utvärdering är en beskrivning och en värderande del medan uppföljning är datainsamlingar utan den värderande delen. Enligt de studerade kommunerna gjordes både utvärderingar och uppföljningar, men i själva verket låg prioriteringarna på uppföljning vars sammanställningar kallades för utvärderingar. Resurser lades ofta på framtagandet och urvalet av indikatorer för att kunna mäta hållbarhetsarbetet, insikten om att allt inte kan mätas i siffror när området är så pass komplext börjar påfinnas i några av de studerade kommunerna. Det kan ses som att kommunerna börjar mogna i sin förståelse för hållbarhetsfrågor och bör nu börja förflyttas till att gå till handling. Om kommunerna skulle använda sig av utvärdering mer kan de lyckas fånga in fler eventuella extra aspekter och i kombination med Agenda 2030:s odelbarhet kan det leda till att samarbeten inom kommunens olika sektorer förbättras, hållbarhetsarbetet integreras i större delar av kommunernas verksamheter och stödet för hållbar utveckling ökas. / Different global initiatives have been approved to deal with worldwide problems such as poverty and climate change, the 2030 Agenda is one of these global initiatives. It is in the local level in municipalities where the global initiatives are translated into actions and earlier studies shows that several Swedish municipalities have started their implementation of the 2030 Agenda. There are challenges around both introducing global initiatives to municipalities’ sustainability work and the sustainability work in municipalities itself. One of these challenges are the lack of evaluation and monitoring of the sustainability work, how it should be measured and followed up on especially considering the long-term perspective. The purpose of this study is to investigate both how the 2030 Agenda is integrated into Swedish municipalities as well as how evaluation and monitoring could contribute to a long-term sustainability work in municipalities. Through qualitative research methods two literature studies researched scientific theories about evaluation and monitoring as well as how earlier global initiatives were implemented in municipalities. A combined document and interview study with 12 Swedish municipalities served to examine the different municipalities’ experiences considering the 2030 Agenda, sustainability, and evaluation/monitoring. The study showed that the integration of the 2030 Agenda will occur in connection with the municipalities’ new method for their sustainability work. Through mapping the sustainable development goals (SDG’s) to the municipalities’ own local goals the 2030 Agenda will be integrated through the municipalities. When it comes to evaluation and monitoring of the sustainability work the previously mentioned challenge becomes more apparent. A barrier for the implementation and integration of earlier global initiatives was the lack of evaluation and monitoring. Among the studied municipalities there is also a confusion about the two concepts: evaluation is composed of a descriptive and an evaluative part whereas monitoring is a collection of data without an evaluative part. According to the participating municipalities both evaluations and monitoring was used. In reality monitoring was prioritized, and their summaries was called evaluations. Resources were often put into the selection of indicators that could be used to measure the sustainability work. The insight that everything in a complex area such as sustainability cannot be measured only with numbers started to show in some of the participating municipalities. That can be interpreted as if the municipalities are maturing in their understanding of sustainability, and it needs to transit into action. If the municipalities would make use of evaluations more, they could identify more unforeseen aspects and in combination with the undivided 2030 Agenda it could lead to better collaborations within the municipality’s different sections. It could also lead to a larger integration through the activities of the municipalities and the support for sustainable development could increase. / <p>Presentationen genomfördes digitalt via Zoom den 19:e maj med examinator, handledare, opponenter och flera åskådare. </p>

Currently, the SEP laboratory has developed a system to automatically generate PDF reports summarizing the results of evaluation tests. This system works well in production but has several limitations. In fact, the use of OriginPro software is an obstacle because of the need for a paid license and hence its use is often limited to researchers and therefore not accessible by coaches and athletes. This means that coaches and athletes cannot access the results directly and must always go through the researchers to obtain the PDF report. Moreover, the PDF report is fixed and not dynamic, i.e. once it is generated, it is not possible to interact with it nor to obtain additional information than the ones presented in the report. Thus, this project aims at developing a web interface to visualize the results of the evaluation tests to improve the follow-up of the French elite athletes and coaches, in order to allow them to access in a simpler and faster way the test results but also to offer them new insights and information. Therefore, a prototype of a web interface integrating results dashboards for 22 out of the 28 different evaluation tests, was developed. This prototype was then evaluated on its usability and user experience in order to obtain subjective but also quantitative evaluations. Finally, it was shown that the use of such an interface is of great interest for athletes and coaches. Indeed, it would save them a lot of time compared to the current process of submitting test reports and there would be a real added value with the dynamic aspect of the interface, and this could be integrated into their daily practices in order to individualize the training, capitalize on the data collection, as well as to follow their athletes longitudinally. / För närvarande har SEP-laboratoriet utvecklat ett system för att automatiskt generera PDF-rapporter som sammanfattar resultaten av utvärderingstesterna. Detta system fungerar bra i produktionen men har flera begränsningar. Användningen av OriginPro-programvaran är i själva verket ett hinder eftersom det krävs en betald licens och därför är användningen ofta begränsad till forskare och därför inte tillgänglig för tränare och idrottare. Detta innebär att tränare och idrottare inte kan få tillgång till resultaten direkt utan alltid måste gå via forskarna för att få PDF-rapporten. PDF-rapporten är dessutom fast och inte dynamisk, dvs. när den väl är genererad är det inte möjligt att interagera med den eller att få ytterligare information än den som presenteras i rapporten. Detta projekt syftar därför till att utveckla ett webbgränssnitt för att visualisera resultaten av utvärderingstesterna för att förbättra uppföljningen av franska elitidrottare och tränare, för att ge dem tillgång till testresultaten på ett enklare och snabbare sätt, men också för att ge dem nya insikter och information. Därför utvecklades en prototyp av ett webbgränssnitt som integrerar resultatinstrumentpaneler för 22 av de 28 olika utvärderingstesterna. Prototypen utvärderades sedan med avseende på användbarhet och användarupplevelse för att få subjektiva men också kvantitativa utvärderingar. Slutligen visade det sig att användningen av ett sådant gränssnitt är av stort intresse för idrottare och tränare. Det skulle spara dem mycket tid jämfört med den nuvarande processen med att skicka in testrapporter och det skulle finnas ett verkligt mervärde med den dynamiska aspekten av gränssnittet, och detta skulle kunna integreras i deras dagliga praxis för att individualisera träningen, dra nytta av datainsamlingen och för att följa sina idrottsmän i ett längre perspektiv.

Research shows that the warming of the climate over the last century is extremely likely due to human activities. Furthermore, there is a need for an understanding how business activities counteract or contribute to climate change. In particular, the digitalization industry is often introduced as an important player in climate challenge. However, research also concludes that the digitalization industry’s impact on the climate is ambiguous, since it in some cases contributes to climate change and in other cases counteracts it. In order to understand the interplay between greenhouse gas emissions and digital solutions, it is necessary to outline and quantify the emissions from particular digitalization projects and furthermore the industry itself. The thesis takes off in a single case study at a Swedish digitalization consultancy company in order to investigate how both internal greenhouse gas emissions and greenhouse gas emissions from customer projects can be quantified as accurate and as often as possible. The findings disclose that greenhouse gas (GHG) emissions can be tracked with an extremely short time step, practically continuously, especially if the tracking is integrated with the company’s ERP1 . Furthermore, the findings show that greenhouse gas emissions from customer projects can be quantified if interpreting and implementing the GHG Protocol with a soft system methodology (SSM) approach. The thesis contributes with (1) a general interpretation of the Corporate Standard (part of the GHG Protocol) in the context of digitalization; (2) a specific example of that interpretation and implementation; (3) a practical interpretation and implementation of the Project Protocol in the context of digitalization and its avoided or caused greenhouse gas emissions; and (4) a general and an in-depth analysis on the topic of quantifying a Swedish digitalization company’s greenhouse gas emissions and feasible approaches to assumption making. / Forskning slår fast att uppvärmningen av klimatet under det senaste århundradet med extremt hög sannolikhet är orsakad av människan. Det finns ett behov att förstå hur affärsverksamheter motverkar eller bidrar till klimatförändringarna. En del av denna affärsverksamheten sker inom digitaliseringsindustrin, vilken ofta presenteras som en central spelare i klimatfrågan. Å andra sidan visar forskning även på en osäkerhet gällande digitaliseringsindustrins påverkan på klimatet eftersom den i vissa fall bidrar till klimatförändringar medan den i andra fall motverkar dem. För att förstå samspelet mellan växthusgasutsläpp och digitala lösningar är det nödvändigt att överskåda och kvantifiera utsläpp från specifika digitaliseringsprojekt och, vidare, från själva industrin. Uppsatsen grundar sig i en fallstudie på ett svenskt digitaliseringskonsultbolag för att undersöka hur både interna utsläpp och utsläpp från kundprojekt kan kvantifieras så precist och så frekvent som möjligt. Resultaten pekar på att växthusgasutsläppen kan spåras och följas med extremt kort tidssteg, i stort sett kontinuerligt, i synnerhet om spårningen kan integreras med företagets affärssystem. Dessutom visar resultaten på att växthusgasutsläpp från kundprojekt kan kvantifieras om GHG Protocol tolkas och implementeras med hjälp av en “soft systems” metod (SSM). Uppsatsen bidrar med (1) en generell tolkning av Corporate Standard (en del av GHG Protocol) i en digitaliseringskontext; (2) ett specifikt exempel på en sådan tolkning och implementering; (3) en praktisk tolkning och implementering av Project Prototcol (en del av GHG Protocol) in en kontext av digitaliseringsbranschen och dess undvikta eller orsakade utsläpp; och (4) en generell och djupgående analys angående kvantifiering av ett svenskt digitaliseringsbolags växthusgasutsläpp och gångbara inställningar till att göra antaganden.

The changing climate is a major driver for transitioning towards a Circular Economy (CE). However, conceptual discussions and business models related to CE are still emerging, thus considered to be inadequate and immature. One way to promote and accelerate a CE is through shifting towards Circular procurement (CP). Additionally, one major change needed for procurement in order to become circular, regards the assurance of follow-up and control of products and materials. However, there is limited research on CP in terms of collaboration and follow-up activities. Thus, this study explores how collaboration between an organization, its suppliers and customers can be strategically handled to support follow-up and control of products and materials within CP.  The chosen methodology consisted of a qualitative research design with an exploratory approach. A total of eleven semi-structured interviews were conducted. Derived from the theoretical findings coupled with empirical findings, a framework was developed to clearly map out the challenges related to CP, activities needed in procurement when transitioning to a CP as well as the potential outcomes of these. To ensure the relevance of the activities included in the developed framework, three out of the total eleven interviews were conducted with experts within the circular field, to validate the framework. In terms of the findings of this research, several important aspects related to how collaboration can promote integration of circularity within procurement to ensure follow-up and control of products and material were found. Firstly, a new type of internal collaboration between sales and the procurement department is needed. Besides this, the procurement function should focus on maintaining a long-term relationship with the suppliers, preferably already contracted ones. Further, due to the lack of knowledge related to the concept of CP, it was found that there is a need to integrate a preparation phase called phase 0 prior to the traditional steps of a procurement process. Finally, it was found that the integration of feedback and monitoring mechanisms, in form of documentation and checklists, is of importance to monitor and evaluate circular targets as well as document the lessons learnt to apply these in upcoming procurement processes. / Det förändrade klimatet är en viktig drivkraft för övergången till en Cirkulär Ekonomi (CE). Konceptuella diskussioner och affärsmodeller relaterade till CE håller fortfarande på att växa fram, och anses därför vara otillräckliga och omogna. Ett sätt att främja och påskynda en CE, är att växla mot cirkulära inköp (CI). En stor förändring som krävs för att inköpsfunktionen ska bli cirkulär, är att säkerställa uppföljning och kontroll av produkter och material. Dock finns det begränsad forskning om CI vad gäller samverkan och uppföljningsaktiviteter. Således undersöker denna studie hur samverkan mellan en organisation, dess leverantörer och kunder kan hanteras strategiskt för att säkerställa uppföljning och kontroll av produkter och material inom CI. Den valda metodiken bestod av en kvalitativ studie med ett utforskande förhållningssätt. Totalt genomfördes elva semi-strukturerade intervjuer. Med utgångspunkt från litteraturgenomgången tillsammans med analysen från insamlade data utvecklades ett ramverk för att tydliggöra utmaningar relaterade till CI, aktiviteter som behövs inom inköpsprocessen vid integration av cirkularitet, samt det potentiella resultatet och påverkan av dessa. För att säkerställa relevansen av aktiviteterna ingående i det utvecklade ramverket, genomfördes tre av de elva intervjuerna med experter som innehar kunskap kring cirkularitet. Syftet med dessa tre intervjuer var huvudsakligen för experterna att validera ramverket. När det gäller resultaten av denna studie hittades flera viktiga aspekter relaterade till hur samverkan kan främja integration av cirkularitet inom inköpsprocessen för att säkerställa uppföljning och kontroll av produkter och material. För det första upptäcktes behovet av en ny intern samverkan mellan sälj och inköpsfunktionen. Utöver ökad kommunikation och samverkan mellan sälj och inköpsfunktionen, bör inköpsfunktionen fokusera på att upprätthålla en långsiktig relation med leverantörer. Vidare, på grund av bristen på kunskap relaterad till begreppet CI, fann man att det finns ett behov av att integrera en förberedelsefas som i denna studie kallas fas 0, före de traditionella stegen i en inköpsprocess. Slutligen fann man att det är viktigt att integrera återkopplings- och uppföljningsmekanismer i form av dokumentation och checklistor, för att kunna övervaka och utvärdera cirkulära mål samt dokumentera lärdomarna för att tillämpa dessa i kommande inköpsprocesser.

<p>The purpose of this essay is to investigate how well vision and strategies communicates from division level to underlying business unit levels with focus on the Balanced Scorecard Concept. The investigation was carried out within the ANS division and two of its underlying business units at the LFV Group (Swedish Airports and Air Navigation Services). ANS is responsible for the air navigation services in Sweden and the production of the services is carried out of the business units AER (En Route) and ATA (Tower and Approach). With Air Navigation Services means supervision and conducting air traffic mainly within national air space. The purpose of the services is to insure that air traffic could be carried out in a safe way.</p><p>The Balanced Scorecard was introduced for the first time in the beginning of the 1990´s. The authors behind the concept were Robert S. Kaplan and David P. Norton. The Balanced Scorecard, as a management tool, considers not only financial targets but take into account non financial targets as well because they have also a great influence on an organizations performance. The purpose of the scorecard concept is to deliver a balanced picture of organizations performance indicators, which gives information of key elements today, tomorrow and in the future. The LFV Group and its division ANS implemented the scorecard concept in the middle 1990´s and today the scorecard is a corn stone in the business process.</p><p>During several years Kaplan and Norton have developed the scorecard concept, especially with a focus to communicate a clear message throughout the organization. The latest compliment to the Balanced Scorecard is the Strategy Map. The Strategy Map is a single document and it has a main objective to explain the strategy. To do that the Strategy Map describe how local defined targets are connected to and contributes to the overall target for the organization.</p><p>To establish a picture of how ANS mediates vision and strategies to the underlying business units AER and ATA and how the message will be understood by the employees the authors of this essay have done several interviews and one opinion poll.</p><p>To communicate vision and strategies ANS establish a business plan for the whole division. ANS business plan is then a guiding star when the business units establish their business plans. The division and the business unit’s business plans are therefore very similar to each other and the structure is based on the Balanced Scorecard concept.</p><p>We have found out in this investigation that the communication of vision and strategies works well between division management and the underlying business units and its management with today’s application of the Balanced Scorecard. On the other hand the communication of vision and strategies with the scorecard concept to all employees is unsatisfactory. Workforce on underlying units below the management level have an unclear picture of the Balanced Scorecards function in the management process with purpose to send a clear message of vision on strategies.</p><p>The application of the scorecard concept is not similar for all units within the ANS. One unit for example has developed a Strategy Map to explain the strategy focus for the employees, other unit’s works more conventional with the basic concept of the scorecard. A more similar leadership could give a more positive effect and send a clear view to all employees. Through competence and contacts within the organization there are opportunities for education and development of the scorecard concept for the ANS division.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur väl vision och strategier förmedlas från divisionsnivå till underliggande affärsområdesnivå med avseende på det balanserade styrkortets utformning.</p><p>Undersökningen genomfördes på division ANS och två av ANS underliggande affärsområden AER och ATA vid svenska Luftfartsverket. ANS ansvarar för flygtrafiktjänsten i Sverige vilket sköts av AER och ATA. Flygtrafiktjänst innebär bland annat att övervaka och dirigera flygplan inom tilldelat luftrummet, detta för att kunna bedriva flygtrafik på ett säkert sätt.</p><p>Det balanserade styrkortet presenterades för första gången i början av 1990-talet av upphovsmännen Robert S. Kaplan och David P. Norton. Det balanserade styrkortet tar inte bara hänsyn till finansiella mått utan även icke finansiella mått vilket ger en mer balanserade syn på verksamheten. Luftfartsverket och division ANS började arbeta relativt tidigt med det balanserade styrkortet. I ett samarbete med ett konsultbolag i mitten av 1990-talet utformades ett balanserat styrkort för LFV som än idag arbetas efter.</p><p>Under årens lopp har Kaplan och Norton utvecklat styrkortet, speciellt med avseende på att kommunicera budskap ut i organisationen med hjälp av styrkortet. Det senaste komplementet till styrkortet är Strategikartan som utgörs av ett enskilt dokument och har som uppgift att förklara en strategi. Detta genom att visa och förklara hur ett enskilt uppsatt mål bidrar till helheten i en organisation.</p><p>För att få en uppfattning om hur ANS förmedlar vision och strategier till de underliggande affärsområdena AER och ATA och hur budskapet uppfattas av medarbetarna har intervjuer och en enkätundersökning genomförts.</p><p>För att förmedla vision och strategier upprättar ANS en affärsplan för hela divisionen. ANS affärsplan ligger sedan till grund för de affärsplaner som upprättas för respektive affärsområde. Divisionens och affärsområdenas affärsplaner är snarlika varandra och är uppbyggda på en struktur enlig konceptet med det balanserade styrkortet.</p><p>Resultatet som har framkommit i undersökningen är att kommunikationen av vision och strategier från divisionsledning till ledning för affärsområde ATA och AER fungerar bra med det balanserades styrkortets nuvarande utformning.</p><p>Däremot så finns det brister i kommunikationen av vision och strategier från affärsområdesledning ut till de underliggande produktionsenheterna. På dessa underliggande organisatoriska enheter så upplevs inte nuvarande styrkortskonceptet fungera i samma utsträckning med avseende på uppgiften att förmedla vision och strategier.</p><p>Tillämpningen av styrkortskonceptet skiljer sig dock mellan produktionsenheterna i affärsområdena. Detta exemplifieras av då ATCC-enheten i Stockholm har utvecklat styrkortkonceptet med en strategikarta och där upplevs kommunikationen ha förbättras. Konceptet med strategikarta skulle mycket väl kunna vara applicerbart på andra enheter och till och med för hela divisionens verksamhet. Genom att nyttja den kompetens och kontakter som idag finns inom verksamheten finns det stora möjligheter för utbildning och utveckling av styrkortskonceptet för division ANS.</p>

Upphandling är en central del för att styra statliga resurser och hur de allokeras. Syftet är att förklara avtalsprecision av komplexa byggentreprenader. För att uppnå syftet kommer vi att studera byggprojekt där upphandlingar är utvecklade. Studie 1 besvarar en teoretisk hypotes om att stora projekt skapar fler ÄTA-arbeten. Hypotesen testas med registerdata från en offentlig myndighets interna projektdatabas. Studie 2 söker förklaringar till varför stora projekt driver ÄTA-arbeten. Förklaringar kommer från intervjuer med projektledare och entreprenörer. Studie 3 testas sex olika förklaringar vi benämner post-hoc hypoteser (PHH) som bygger på etablerade begrepp. Testet bygger på enkätdata för beställare och entreprenörer. Den interna projektdatabasen innehöll 486 infrastrukturprojekt (Studie 1). Baserad på projektdatabasen valdes fyra projekt ut för vidare analys. Totalt intervjuades fyra beställare och två entreprenörer kopplat till de utvalda projekten (Studie 2). Totalt deltog 208 respondenter i enkäten varav 87 beställare, 116 entreprenörer och 5 underentreprenörer som kompletterades av två externa entreprenörer (Studie 3).  Resultatet från Studie 1 ger indikation på att dokumentationen, uppföljningen och redovisningen är bristfällig. Detta bekräftades av intervjuerna i Studie 2. I Studie 3 fann vi att projekteringen är bristfällig i stora projekt där parterna agerar missvisande. Resultatet visar på att ÄTA-arbeten drivs av ofullständig projektering, person och ledarskap och av en medveten affärsmodell. Genom bättre dokumentation, uppföljning och redovisning skapas bättre avtalsprecision i upphandlingar och bidrar till meningsfulla processer och en träffsäkrare resursallokering. / Procurement is a key part of controlling government resources and how they are allocated. The purpose of this thesis is to explain the contractual precision of complex construction contracts. In order to achieve our objective, we will study construction projects where the procurement is well developed. We pursue this objective based on three studies. Study 1 answers a theoretical hypothesis that large projects create more cost overruns/error. The hypothesis is tested on a project database which is an internal register data from a public bureau. Study 2 seeks explanations as to why large projects drive cost overruns. Explanations come from interviews with project managers and contractors. Study 3 tests six different explanations we refer to post-hoc hypotheses (PHH) based on established concepts. The test is based on survey data for clients and contractors. The project database contained 486 infrastructure projects (Study 1). Based on the project database, four projects were selected for further analysis. A total of four clients and two contractors were interviewed in connection with the selected projects (Study 2). A total of 208 respondents participated in the survey, of which 87 clients, 116 contractors and 5 subcontractors were supplemented by two external contractors (Study 3). The result from study 1 indicates that the documentation, follow-up and reporting are inadequate and confirmed much of the findings in Study 2. In Study 3 we found that the planning is inadequate in large projects and often misleading. The result shows that cost overruns/error is driven by person and leadership, incomplete planning and a conscious business model. Through better documentation, follow-up and accounting, better contractual precision is created in procurement and contributes to meaningful processes and more accurate resource allocation.

The purpose of this essay is to investigate how well vision and strategies communicates from division level to underlying business unit levels with focus on the Balanced Scorecard Concept. The investigation was carried out within the ANS division and two of its underlying business units at the LFV Group (Swedish Airports and Air Navigation Services). ANS is responsible for the air navigation services in Sweden and the production of the services is carried out of the business units AER (En Route) and ATA (Tower and Approach). With Air Navigation Services means supervision and conducting air traffic mainly within national air space. The purpose of the services is to insure that air traffic could be carried out in a safe way. The Balanced Scorecard was introduced for the first time in the beginning of the 1990´s. The authors behind the concept were Robert S. Kaplan and David P. Norton. The Balanced Scorecard, as a management tool, considers not only financial targets but take into account non financial targets as well because they have also a great influence on an organizations performance. The purpose of the scorecard concept is to deliver a balanced picture of organizations performance indicators, which gives information of key elements today, tomorrow and in the future. The LFV Group and its division ANS implemented the scorecard concept in the middle 1990´s and today the scorecard is a corn stone in the business process. During several years Kaplan and Norton have developed the scorecard concept, especially with a focus to communicate a clear message throughout the organization. The latest compliment to the Balanced Scorecard is the Strategy Map. The Strategy Map is a single document and it has a main objective to explain the strategy. To do that the Strategy Map describe how local defined targets are connected to and contributes to the overall target for the organization. To establish a picture of how ANS mediates vision and strategies to the underlying business units AER and ATA and how the message will be understood by the employees the authors of this essay have done several interviews and one opinion poll. To communicate vision and strategies ANS establish a business plan for the whole division. ANS business plan is then a guiding star when the business units establish their business plans. The division and the business unit’s business plans are therefore very similar to each other and the structure is based on the Balanced Scorecard concept. We have found out in this investigation that the communication of vision and strategies works well between division management and the underlying business units and its management with today’s application of the Balanced Scorecard. On the other hand the communication of vision and strategies with the scorecard concept to all employees is unsatisfactory. Workforce on underlying units below the management level have an unclear picture of the Balanced Scorecards function in the management process with purpose to send a clear message of vision on strategies. The application of the scorecard concept is not similar for all units within the ANS. One unit for example has developed a Strategy Map to explain the strategy focus for the employees, other unit’s works more conventional with the basic concept of the scorecard. A more similar leadership could give a more positive effect and send a clear view to all employees. Through competence and contacts within the organization there are opportunities for education and development of the scorecard concept for the ANS division. / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur väl vision och strategier förmedlas från divisionsnivå till underliggande affärsområdesnivå med avseende på det balanserade styrkortets utformning. Undersökningen genomfördes på division ANS och två av ANS underliggande affärsområden AER och ATA vid svenska Luftfartsverket. ANS ansvarar för flygtrafiktjänsten i Sverige vilket sköts av AER och ATA. Flygtrafiktjänst innebär bland annat att övervaka och dirigera flygplan inom tilldelat luftrummet, detta för att kunna bedriva flygtrafik på ett säkert sätt. Det balanserade styrkortet presenterades för första gången i början av 1990-talet av upphovsmännen Robert S. Kaplan och David P. Norton. Det balanserade styrkortet tar inte bara hänsyn till finansiella mått utan även icke finansiella mått vilket ger en mer balanserade syn på verksamheten. Luftfartsverket och division ANS började arbeta relativt tidigt med det balanserade styrkortet. I ett samarbete med ett konsultbolag i mitten av 1990-talet utformades ett balanserat styrkort för LFV som än idag arbetas efter. Under årens lopp har Kaplan och Norton utvecklat styrkortet, speciellt med avseende på att kommunicera budskap ut i organisationen med hjälp av styrkortet. Det senaste komplementet till styrkortet är Strategikartan som utgörs av ett enskilt dokument och har som uppgift att förklara en strategi. Detta genom att visa och förklara hur ett enskilt uppsatt mål bidrar till helheten i en organisation. För att få en uppfattning om hur ANS förmedlar vision och strategier till de underliggande affärsområdena AER och ATA och hur budskapet uppfattas av medarbetarna har intervjuer och en enkätundersökning genomförts. För att förmedla vision och strategier upprättar ANS en affärsplan för hela divisionen. ANS affärsplan ligger sedan till grund för de affärsplaner som upprättas för respektive affärsområde. Divisionens och affärsområdenas affärsplaner är snarlika varandra och är uppbyggda på en struktur enlig konceptet med det balanserade styrkortet. Resultatet som har framkommit i undersökningen är att kommunikationen av vision och strategier från divisionsledning till ledning för affärsområde ATA och AER fungerar bra med det balanserades styrkortets nuvarande utformning. Däremot så finns det brister i kommunikationen av vision och strategier från affärsområdesledning ut till de underliggande produktionsenheterna. På dessa underliggande organisatoriska enheter så upplevs inte nuvarande styrkortskonceptet fungera i samma utsträckning med avseende på uppgiften att förmedla vision och strategier. Tillämpningen av styrkortskonceptet skiljer sig dock mellan produktionsenheterna i affärsområdena. Detta exemplifieras av då ATCC-enheten i Stockholm har utvecklat styrkortkonceptet med en strategikarta och där upplevs kommunikationen ha förbättras. Konceptet med strategikarta skulle mycket väl kunna vara applicerbart på andra enheter och till och med för hela divisionens verksamhet. Genom att nyttja den kompetens och kontakter som idag finns inom verksamheten finns det stora möjligheter för utbildning och utveckling av styrkortskonceptet för division ANS.

Andelen äldre personer ökar i Sverige och världen vilket innebär att efterfrågan av vård ökar, men all vård behöver inte ske på sjukhus. Insatser som kan förhindra undvikbar slutenvård bör vara viktiga att arbeta fram dels ur ett hållbarhetsperspektiv, men även viktigt för att minska den påfrestning, förvirring och försämrad hälsostatus en sjukhusvistelse kan innebära för den äldre sköra patienten. Mobila närsjuksvårdsteam som utgår från sjukhusen är en relativt ny vårdform i Sverige och introducerades i Västra Götalandsregionen för ungefär 10 år sedan. Mobila närsjukvårdsteam gör insatser för sköra patienter med komplexa behov i hemmet och i teamen arbetar bland annat sjuksköterskor. Inom sjuksköterskans kompetensområde ingår att självständigt kunna ansvara för omvårdnad av patienter, inneha förmågan att se hela patientens livsvärld samt arbeta för en säker vård.  Syftet med den här studien är att belysa sjuksköterskans arbete med sköra patienter i mobila närsjukvårdsteam. Denna studie har genomförts som kvalitativ metod med induktiv ansats och bygger på intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har intervjuat sjuksköterskor verksamma på tre olika mobila närsjukvårdsteam. Resultatet av vår studie har visat att sjuksköterskan i mobila närsjukvårdsteam har en viktig roll då de utför avancerad vård i hemmet genom samverkan i team och med andra vårdaktörer. Sjuksköterskan har ett helhetsperspektiv med patienten i fokus och på så sätt kan andelen onödiga sjukhusinläggningar minska. Vår studie visar att snabb uppföljning i hemmet av sköra patienter som skrivs ut från sjukhus skapar trygghet samt minskar återinläggningar. Dessutom är rätt vård av sköra äldre patienter en organisatorisk fråga och vården behöver bedrivas av rätt kompetens. Sjuksköterskans arbete i mobila närsjukvårdsteam innebär att arbeta med hållbar utveckling genom att konsumtion av slutenvård minskar. / The proportion of older people is increasing in Sweden and the world, which means that the demand for care is increasing, but all care need not executed in hospitals. Efforts that can prevent avoidable outpatient care should be important to work on from a sustainability perspective, but also important to reduce the stress, confusion and deteriorating health status a hospital stay can cause for the older fragile patient. Mobile local health care teams executed from the local hospital are a relatively new form of care in Sweden. Mobile local health care teams were introduced in the Västra Götaland region about 10 years ago. Mobile local health care teams makes efforts for fragile patients with complex needs in their home.  The registered nurse’s expertise includes being able to independently be responsible for the care of patients, having the ability to see the entire patient's needs and working for patient's safety. The aim of this study is to illustrate the nurse's work with fragile older patients in mobile local health care teams. This study has been conducted as a qualitative method with an inductive approach and is based on interviews as a data collection method. We have interviewed nurses working on three different mobile local health care teams. The result has shown that the registered nurse in mobile local health care teams plays an important role as they carry out advanced care in the home through collaboration in teams and with other healthcare players. The registered nurse has a holistic perspective with the patient in focus, unnecessary hospitalizations and re-admission can be reduced. This study shows that fast follow-up in the home of fragile patients who are discharged from hospitals creates security and reduces re-admissions. In addition, proper care of fragile elderly patients is an organizational issue and care needs to be conducted by the right expertise. Registered nurse's work in mobile local health care teams means working with sustainable development by reducing the consumption of inpatient care.