Addiction Severity Index (ASI) är tänkt att användas både för klientarbete på individnivå och för forskning på gruppnivå. Denna studie undersöker i vilken omfattning ASI-Uppföljning genomförs samt vilka individ- och organisationsfaktorer som påverkar användningen. Studien är kvantitativ dvs presenterar statistiska analyser. Data samlades in på två sätt. Tillgång till ASI-data gjordes möjlig genom en avidentifierad fil från databasen ASI-Net och omfattade data från elva kommuner i Jönköpings län. ASI-data bestod av 1964 intervjuer från ASI-Grund och ASI-Uppföljning och behövdes för undersökningen av individfaktorerna. Data angående organisationsfaktorerna samlades in genom webbenkäter till cheferna inom Individ- och Familjeomsorg (IFO) i samma elva kommuner. Resultatet visar att andelen uppföljningsintervjuer ökar för varje år och att det föreligger stora skillnader mellan kommuner i genomförande av andelen uppföljningsintervjuer. Analysen av individfaktorerna tyder på att de äldre, med högre utbildning och ett yrke återintervjuas i högre utsträckning. Klienterna med stora problem och hjälpbehov med alkohol genomgår i högre grad en uppföljningsintervju, medan mer problem med narkotika och rättsliga problem tenderar att följas upp i mindre grad. Analysen av organisationsfaktorerna kunde ej på meningsfullt sätt signifikansprövas då populationen för webbenkäten var liten. Dock upptäcktes korrelation mellan andelen uppföljningsintervjuer för varje kommun och två organisationsfaktorer, befolkningsmängd i kommunerna samt personalomsättning. Organisationsfaktorerna visar tvärtemot förväntat att små kommuner följer upp en högre andel, och att faktorer som personalomsättning, utbildning och ärendemängd inte förklarar de skillnader som finns.  Studiens slutsats visar att andelen genomförda ASI-Uppföljning ökar kontinuerligt. Även om ASI-Uppföljning ökar så är det långt kvar till dess att ens hälften av alla ärenden med ASI-Grund återintervjuas. För att öka motivationen att genomföra uppföljningsintervjuer kan det vara viktigt att socialsekreterarna får mer tillbaka i form av sammanställningar och analyser på gruppnivå. / Addiction Severity Index (ASI) is thought to be used both for client work at the individual level and for research at a group level. This study examines the extent to which the ASI Follow-up is carried out, and the individual and organizational factors influencing the usage. The study is quantitative, i.e. presents statistical analyzes. Data were collected in two ways. Access to ASI data was made possible by an anonymous file from the database ASI-Net and included data from eleven municipalities in Jönköping County. ASI data consisted of 1,964 interviews from ASI Basic and ASI Follow-up and was needed for the investigation of individual factors. Data regarding organizational factors was collected through web surveys to managers in Individual and Family Care (IFO) in the same eleven municipalities. The result shows that the percentage of follow-up interviews is increasing every year and that there are large differences between municipalities in the usage of the percentage of follow-up interviews. The analysis of individual factors suggest that the elderly, with higher education and a profession are interviewed to a greater extent. Clients with serious problems and in need of help with alcohol also undergo follow-up interviews more frequently, while more problems with drugs and legal problems tend to be followed-up to a lesser degree. The analysis of organizational factors could not in a meaningful way be tested for significance since the population for the web survey was small, however, correlation was discovered between the percentage of follow-up interviews for each municipality and organizational factors of population in municipalities and employee turnover. Organizational factors show the contrary as expected that small municipalities follow up to higher degree, and that factors such as staff turnover, training and case quantity does not explain the existing differences. The study's conclusions are that the percentage of ASI Follow-up is continuously increasing. Although the ASI follow-up is increasing, it is a long way until the even half of all cases with ASI Basic are re-interviewed. To increase the motivation to carry out follow-up interviews, it may be important for the social workers to get back more in the form of summaries and analyzes at the group level.

På Hedlunda i Umeå finns Hedlunda förskola; en byggnad som innehåller förskoleverksamhet, ett storkök och en matsal. Byggnaden uppfördes 2014 och började nyttjas samma år. Byggnaden är projekterad av Sweco för att klara krav gällande allt från specialpedagogik till energi och miljö. Den är även certifierad enligt en internationell passivhusstandard. Syftet med examensarbetet är att granska om förskolan håller de energikrav den projekterats för, samt att jämföra byggnadens projekterade energianvändning med den i praktiken uppmätta. Det sistnämnda gjordes även för att utvärdera precisionen hos den projekterade energianvändningen. Energibehovet ställdes även i proportion till de gränsvärden för energikrav som används av andra energicertifieringar. Byggnaden simulerades i programmet IDA ICE, och de mätvärden som samlades in bearbetades i Microsoft Excel. Programmet PHPP användes även för att granska om förskolan uppfyllde de internationella passivhuskraven. Byggnaden klarar varken kravet för årlig energianvändning eller kravet för specifikt primärenergibehov. Båda dessa är krav inom den internationella passivhusstandarden. Det föregående överskrids med 14 %, och det senare med 4 %. Byggnaden klarar energikravet för den svenska passivhuscertifieringen med god marginal. Värdet på byggnadens specifika energianvändning skilde sig knappt alls mellan projekteringen och det uppmätta värdet. Tittar man dock på enskilda faktorer så skiljer sig de projekterade värdena av el och uppvärmning sig mot de uppmätta med större differenser. Störst differens återfinns i faktorn verksamhetsel som överskattades med 60 % i projekteringen. Byggnadens specifika energianvändning uppgick till ca 43 kWh /m2 år  vilket är lägre kraven de vanligaste energistandardena ställer, vilket innebär att byggnaden är osedvanligt energieffektiv. Om alla lokaler som fick bygglov i Sverige 2015 hade byggts med samma energiprestanda som denna byggnad så hade det gått åt 392 GWh /år , medan om de istället byggts enligt BBRs standard så hade energiåtgången blivit 1098 GWh /år  (exklusive verksamhetsel). Även om olika lokaler har olika behov och krav så ger det en fingervisning av besparingspotentialen. Syftet med byggnaden var att det skulle bli en förebild för framtida energisnåla projekt, vilket det också blev när Vegaskolan i Vännäs byggdes efter samma koncept. På det hela taget är Hedlunda förskola en byggnad med hög energiprestanda. / At Hedlunda in Umeå, there’s a building complex containing a combined preschool, canteen and catering kitchen. It was built in 2014 and the preschool started up the same year. Sweco projected the building to satisfy the requisites required for the international passive house certification. The building was also supposed to meet specific requirements for specialized pedagogy, and requirements for non-toxic building materials in preschools, amongst others. In this master thesis the building’s energy usage was studied to see if the building met the requested requirements, and how close the estimated energy demand was to the actual demand. The purchased energy was also compared to energy requirements used by other certification systems used in Sweden today. The building meets the international passive house requirement for the annual heating demand, but breaches the requirement for primary energy value by 4 %. The Swedish passive house requirement is met with a significant margin. The purchased energy per square meter was 43 kWh /m2 year , which differed only marginally from the projected value of 41 kWh /m2 year . It may seem as if it was a very good estimation of the purchased energy, but when the factors are studied individually there are differences among them that go up to 60 %. The purchased energy per square meter was lower than all of the other requirements in other energy certification systems which proves that this is a highly efficient building. The building was created with the main purpose of serving as a model for energy efficient buildings, and it has served its purpose since Vegaskolan in Vännäs was built within the same concept. All in all, Hedlunda preschool is a building with a very good energy performance. If all public buildings who gained building permit in 2015 in Sweden had been built with the same energy efficiency as Hedlunda preschool, then the total energy demand would be 392 GWh /year , whereas if they were built as the BBR-standard the corresponding energy demand would be 1098 GWh /year . This is just a rough estimation to give a hint of the amount of energy that can be saved.

The purpose of this study was to find out about the presence of unannounced home visits in foster families based on a survey of Swedish municipalities. The study also aimed at increasing knowledge about why unannounced home visits were made. In order to achieve the purpose of this study, mixed methods were used in both a quantitative and qualitative approach. The quantitative part of the study consisted of a census where all Swedish municipalities' guidelines and procedures for the prevention of foster homes were collected. Qualitative interviews were held with five social services, which stated in their guidelines that unannounced home visits should be made. To analyze both the study's quantitative and qualitative results, theories of legitimacy and power were used. The study concluded that the law on follow-up of foster homes gives municipalities a large margin of interpretation because the visits are regulated by the municipalities themselves. Another conclusion from the study was that no one knows which follow-up methods that really helps. Therefore, evaluations and research on follow-up of foster care must be established.

In 2015 a new national Child Health Care Program was introduced in Uppsala County, Sweden. Due to this, the Child Health Center’s speech-language screening for 3-year old’s was moved to 2½ years. The same method of screening - ‘Westerlunds 3-årsmetod’ - is maintained, though there have been a few changes. The children are only expected to use two-word utterances for a passable result, contrary to the earlier requirement for three-word utterances. The absence of three-word utterances now means a follow-up at the age of three. The purpose of the present study was to evaluate the part in “Westerlunds 3-årsmetod” which examines length of utterances, by examining if the absence of three-word utterances could be used as an indicator for language difficulties and whether a postponement of the screening (with approximately a month) could ensue in fewer children being called for a follow-up. The participants were recruited through mail to families with children just above the age for the 2½ year speech-language screening. It proved difficult to find participants for the study with the chosen recruitment method and on that account an additional recruitment was implemented. Despite that, none of the possible participants met all the inclusion criteria in the end, which meant that the prospective analyses could not be performed and therefore the research questions could not be entirely answered. A choice was made to analyze the already collected data, meaning that the entire group of children screened in the right age range (2:6-2:9) were examined. The group consisted of 26 children, 14 girls and 12 boys. The average age was 2:6 years (min: 2:6, max: 2:8). Of these 8% (2 children) were not using three-word utterances, although they also had other difficulties. Based on this group vague indications could be seen suggesting that a connection between age and the time of screening does not exist. Most of the children, 95%, screened at the age of 2:6 years passed the screening without remarks. Furthermore, it turned out that some children were screened as early as 2:5 with passable results. Consequently, no data in this study supports the notion that a postponement of the screening would result in fewer follow-ups. It should be noted that due to insufficient data no clear conclusions can be drawn. / År 2015 infördes det nya nationella barnhälsovårdsprogrammet i Uppsala. Det resulterade i en förflyttning av språkscreeningen på barnavårdscentralen (BVC), från 3 års ålder till 2 ½ år. Samma screeningmetod - Westerlunds 3-årsmetod - används fortfarande, med vissa mindre ändringar. En förändring som skett i och med förflyttningen är att barnen vid 2 ½ år inte längre förväntas tala i treordssatser för godkänt resultat. Istället räcker det att barnen använder tvåordssatser. Avsaknad av treordssatser vid screeningen innebär dock en uppföljning av språkutvecklingen vid 3 år. Syftet med denna studie var att utvärdera hur delmomentet Språkanvändning (som undersöker satslängd) i screeningmetoden fungerar vid 2 ½ års ålder. Detta för att undersöka om avsaknad av treordssatser vid 2 ½ år kan vara en indikation för språkliga svårigheter samt om en senareläggning av screeningen (med någon månad) kan bidra till att färre barn behöver följas upp. Deltagare rekryterades genom brevutskick till familjer med barn som nyligen passerat åldern för 2 ½ -årsscreening på BVC. Det visade sig vara svårt att hitta deltagare till studien med den valda metoden, därav genomfördes en kompletterande rekrytering. Efter fullgjord rekrytering framkom det ändå att ingen av de möjliga deltagarna uppfyllde alla studiens inklusionskriterier, vilket medförde att de tilltänkta analyserna inte kunde genomföras och frågeställningarna inte kunde besvaras. På grund av detta gjordes valet att titta på alla barn som screenats i rätt åldersintervall (2:6 - 2:9 år). Därmed undersöktes 26 barn (14 flickor och 12 pojkar, ålder 2:6 – 2:8 år, medelålder 2:6 år). Av dem var det 8 % (2 barn) som inte talade i treordssatser, dock i kombination med andra svårigheter. Utifrån dessa 26 barn kunde vissa indikationer ses som tyder på att ett samband mellan ålder på barnet och tidpunkt för screening inte existerar. Majoriteten, 95 %, av barnen som screenades vid 2:6 år klarade den helt utan anmärkning. Det visade sig även att ett antal barn screenats så tidigt som vid 2:5 år och ändå presterat utan anmärkning. Därmed ses ingen data i den här studien tala för att en senareläggning av screeningen skulle medföra att färre barn kallas för uppföljning. På grund av bristande data bör det dock påpekas att inga faktiska slutsatser kan dras utifrån den här studien.

OBK Sverige AB är en totalentreprenör från Örebro som bildades 2011. De har idag ca 65 anställda. De har inte kunnat arbeta in så mycket tid som de förväntat sig vid projektet Brf Vingen. Olika moment för projektet kommer att granskas och jämföras med ett av OBKs andra projekt, Kv. Sjukhuset. Enhetstiderna för momenten kommer jämföras med den gamla och den nya listan för enhetstider. Syftet med denna uppsats är att få svar på frågorna nedan.  • Hur stämmer vissa enhetstider som finns i den gamla listan i jämförelse med verkligheten? • Vad kan vara anledningen till att tiderna i vissa fall inte går att hålla? • Hur kommer den nya listan stämma överens med verkligheten? Enhetstiderna för momenten kommer jämföras med Nybyggnadslista 1999 och inte Ombyggnadslista 1999, då båda projekten är nybyggnationer. Dessa listor har getts ut av Byggnads, som är ett fackförbund, tillsammans med Sveriges Byggindustrier.  Litteraturstudier samt intervjuer har utförts för att ta fram information om vad enhetstider är. Intervjuer har gjorts för att få fram enhetstider och mängder för de granskade momenten. För att beräkna hur lång tid det tar att bygga en enhet av ett moment används enhetstider. Målning, gjutning och gipsning är exempel på olika moment och enheterna kan vara kvadratmeter, meter, styck osv. Enhetstiden varierar för olika moment och den multipliceras sedan med den totala mängden för momentet. Då får man fram hur lång tid det är beräknat att ett moment ska ta.  Momenten som granskats för båda projekten är betongstomme, taktäckning och gipsning av innerväggar. För projektet Brf Vingen har också fasadpartier av trä granskats. Resultatet i uppsatsen är att förutsättningen för inarbetning, när man arbetar efter nya listan, vid betongstommen för Brf Vingen ökar medan den för Kv. Sjukhuset minskar. Gipsning av innerväggar ökar, taktäckning minskar och fasadpartierna av trä minskar.  Beroende på olika faktorer i de projekt som granskats så stämmer enhetstiderna i den gamla listan olika bra med verkligheten. Anledningen till att vissa tider inte går att hålla är till exempel brant taklutning, små och trånga utrymmen samt byggnadens utformning. Den nya listan stämmer bättre överens med verkligheten för de granskade momenten. / OBK Sverige AB is a contractor company from Örebro that was established 2011. Today they have about 65 employees. They have not been able to save as much time as they where hoping for at one of their projects called Brf Vingen. We are going to view different stages of this project and compare to another of their projects called Kv. Sjukhuset. The unit times for the different stages will be compared to the old and the new list of unit times. The purpose with this essay is to answer these following questions. • How does some of the unit times from the old list come out compared to reality? • What can be the reason that the unit times in some cases can´t be kept? • How is the new list going to come out compared to reality? The unit times for the stages will be compared to Nybyggnadslistan 1999 an not to Ombyggnadslistan 1999 because the projects which are going to be viewed are constructions and not reconstructions. These lists have been published by Byggnads, which is trade union, with Sveriges Byggindustrier. Literature studies and interviews have been used to get the information about what unit times are. Interviews have also been used to get the unit times and amounts we needed for the viewed stages.  Unit times are being used to calculate how much time it takes to build one unit of a stage. Painting, foundry work and plastering is some examples of different stages and the units can be square meter, meter, piece etc. The unit time is different for different kinds of stages. This unit time is multiplied with the total amount of the stages.  The stages which has been selected to be viewed from both of the projects are the concrete frame, the roofing and the plastering of the interior walls. The wood panel at Brf Vingen has also been selected to be viewed. The result in this essay is that the time that has been saved, using the new list, for the concrete frame at Brf Vingen has increased and at Kv. Sjukhuset it has decreased. For the roofing it has decreased, for the plastering of the interior walls it has increased and for the wood panel it has de creased.  Depending on various factors in the viewed projects the unit times in the old list comes out differently well compared to reality. The reason that the unit times in some cases can´t be kept is for example that the roof slope is too steep, small and narrow spaces and also the construction design. The new list comes out better for the viewed stages compared to reality.

Bakgrund: Valet av leverantör är ett väldigt viktigt sådant för inköpare för att säkerställa strategisk konkurrenskraft och ökade krav på hållbarhet har försvårat det ytterligare. För företag som anser sig värna om social och miljömässig hållbarhet går det inte längre att bara fokusera på leverantörer som erbjuder de billigaste priserna.                                         Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur Hydroware och andra företag inom tillverkningsindustrin hade kunnat förändra sitt sätt att välja och utveckla leverantörer för att uppnå en mer hållbar verksamhet.                Metod: Studien har genomförts som en fallstudie, med en kvalitativ forskningsmetod och deduktivt angreppssätt. Datainsamlingen har gjorts genom semi-strukturerade intervjuer, både på plats samt via telefon. Resultat: Hydroware rekommenderas att först och främst implementera en tydligare process vid valet och utvecklingen av leverantör för att därefter kunna införa tydligare mått och kriterier ur hållbarhetssynpunkt. Ett supplier scorecard har även tagits fram för att underlätta för Hydroware att mäta och bedöma leverantörernas prestationer i syfte att uppnå en mer hållbar verksamhet. Modellen bidrar med ett systematisk tillvägagångssätt för att följa upp leverantörerna, men innehåller även en viss grad flexibilitet. Vikterna som kriterierna tilldelas kan justeras och kriterier kan antingen adderas eller reduceras beroende på eventuella marknadsförändringar eller ändrade prioriteringar. / Background: Supplier selection is a very important choice for buyers to ensure a strategic competitiveness and increased demands on sustainability have made that choice even harder. Companies that consider themselves safeguarding social and environmental sustainability  can no longer just focus on the suppliers that offers the lowest prices. Purpose: The purpose with this study was to investigate how Hydroware and other companies within the construction industry could change their way of selecting and developing their suppliers to achieve a more sustainable business. Methodology: The study was conducted as a case study with a qualitative research method and deductive approach. The data has been collected through semi-structured interviews, both onsite and by phone. Conclusion: Hydroware is primarily recommended to implement at clearer process regarding supplier selection and development, in order to later introduce more defined measurements and criterias regarding sustainability. A supplier scorecard has also been presented in order to simplify the measurement and evaluation of their suppliers with the purpose to achieve a more sustainable business. The model will contribute with a systematic approach to follow-up on their suppliers but also with a degree of flexibility.  Because the weights assigned to the criterias can be adjusted and the criterias can be added or reduced based on possible changes in the market or changed priorities.

Vid en brand på byggarbetsplatsen finns det risk för personskador, skador på egendom och att byggproduktionen hamnar i ett driftstopp som kan bli kostsamt. Det finns brister vid planeringen av brandskyddet under byggtid (BUB) och vid olika arbetsmoment på byggarbetsplatsen. Planeringen av BUB behöver förbättras utefter hur en byggarbetsplats, och således brandrisker, förändras under byggproduktionen. Ett förslag på hur detta skulle kunna förbättras är att BUB är med i produktionsplaneringen och redovisas på arbetsplatsdispositionsplaner (APD-planer). Arbetsmoment som kan vara en brandrisk borde också planeras tillsammans med BUB för en brandsäkrare byggarbetsplats. Brandskyddsprojektering är idag till stor del inte inkluderat i det digitala arbetssättet som Building Information Modeling (BIM) innebär. Att brandkonsulten inte är med och arbetar i BIM leder till att de fördelar som finns med samverkan mellan olika discipliner inte kan utnyttjas. Den forskning som finns rörande brandskydd i BIM idag fokuserar på projektering av den färdiga byggnaden och hur brandskydd ska kunna inkluderas i BIM. Det finns idag ingen forskning som berör både brandskydd på byggarbetsplatsen och BIM-projektering av byggarbetsplatsen. Detta leder till ett kunskapsglapp mellan BIM som arbetssätt på byggarbetsplatsen och planering av BUB. På grund av de påträffade problemområdena syftade studien till att undersöka förbättringsmöjligheter för brandskyddet under byggtid. Detta genom att kartlägga förutsättningar och tillämpbara områden där BUB kan inkluderas i arbetet med APD-planer och tidsberoende BIM-modeller. Målet med studien var att framta ett underlag till framtida arbetsmetoder där BUB, APD-planer och BIM på byggarbetsplatser används tillsammans. För att uppfylla syftet utfördes en litteraturstudie och en intervjustudie. Litteraturstudien gjordes för att granska publicerat material rörande BUB, byggarbetsplatsplanering med APD-planer samt BIM på byggarbetsplatsen och BIM med hänsyn till brandskydd. Intervjustudien gjordes för att få en inblick i hur personer använder sig av BUB, APD-planer och BIM på byggarbetsplatser (i praktiken). Den information som framkom från teoretisk kunskap och praktiska erfarenheter analyserades för att kartlägga förutsättningar och tillämpbara områden där BUB kan inkluderas i arbetet med APD-planer och tidsberoende BIM-modeller. Detta för att kunna överbrygga gapet som finns mellan BUB, APD-planer och användandet av BIM på byggarbetsplatser. De identifierade områden som framtagits är planering, kommunikation samt kontroll och uppföljning. För att kunna arbeta med BUB och skedesstyrda APD-planer i BIM inom de identifierade områdena finns det krav på vissa grundläggande förutsättningar. För att kunna ta fram APD-planer och göra dessa skedesstyrda i BIM-modellen krävs det utbildning för att få nödvändig kunskap och kompetens hos både projekteringen och produktionen. Det kommer också krävas ett tidigt samarbete mellan produktionen och projekteringen för att täcka alla kompetensområden som behövs vid planering av produktionen av en byggnad med BIM. För att kunna projektera APD-planer i BIM är det även en förutsättning att alla discipliner arbetar i BIM-modellen. Saknas det information, exempelvis landskap, går det inte att göra fullständiga APD-planer över byggområdet i BIM. Att ta fram skedesstyrda APD-planer där BUB inkluderas i en BIM-modell har i denna studie visat sig vara fördelaktigt inom flera områden. Att planera BUB tillsammans med APD-planer ivgör att brandskyddet på byggarbetsplatsen kan planeras med hänsyn till produktionen och att kraven går att genomföra utan att produktionen blir lidande. Med skedesstyrda APD-planer i en BIM-modell blir det möjligt att visualisera förändringarna på byggarbetsplatsen och på så vis även förutspå vilka brandrisker som uppkommer under olika skeden i byggnationen. BUB inkluderat i en BIM-modell kan vara ett verktyg för att förbättra kommunikationen på byggarbetsplatsen. Detta genom att informationen som läggs in blir mer projektspecifik vilket leder till att BUB blir lättare att förmedla, tydligare att följa och mer förståelig. Med bättre information och ökad kunskap om BUB kan kontroll och uppföljning utföras effektivare och därmed förbättra brandskyddet genom att kontrollerna utförs med en högre kvalité. Detta ger förhoppningen om att brandskydd under byggtid blir en större del av planering och projektering av byggarbetsplatsen samt leder till en säkrare byggarbetsplats. / In case of a fire at a construction site there is a risk of personal injury, property damage and stop in the building production that may be costly. There are shortcomings in the planning of fire safety at the construction site and at different construction methods. The planning of fire safety at construction sites are also in need of improvements according to how a construction site, and thus risks of fire, change during construction production. This by planning the fire safety along with the production of the building and that the fire safety is presented on workplace disposition plans. Fire protection design is mostly not included in the digital work method that Building Information Modeling (BIM) implies. The fact that the fire consultant is not involved with and works in BIM means that the benefits of collaboration between different disciplines cannot be utilized. The research on fire protection in BIM today focuses on the design of the completed building and how fire protection can be included in BIM. There is currently no research regarding both fire safety at the construction site and BIM modelling of the construction site. This leads to a gap between BIM as a working method at the construction site and the planning of fire safety. Because of mentioned problem areas, the study’s purpose was to investigate improvements for fire safety on construction sites. This by mapping out conditions and applicable areas where fire safety can be included in the planning of workplace disposition plans in time-dependent BIM models. The aim of the study was to provide a basis for future work methods in which fire safety, workplace disposition plans and BIM at construction sites are used together. To fulfill the purpose, a literature study and an interview study were conducted. The literature study was conducted to review published material regarding fire safety, construction site planning with workplace disposition plans, BIM at the construction site and BIM with fire safety design. Interviews were conducted to gain an insight into how people use fire safety documents, workplace disposition plans and BIM on construction sites (in practice). The information derived from theoretical knowledge and practical experience was analyzed to map the conditions and applicable areas where fire safety can be included in the planning of workplace disposition plans and time-dependent BIM models. This to bridge the gap between fire safety, workplace disposition plans and the use of BIM on construction sites. The identified areas that have been established are planning, communication and control and follow-up. To be able to work with fire safety and workplace disposition plans in time-dependent BIM model within the identified areas, there are some basic conditions that needs to be fulfilled. To be able to develop workplace disposition plans and make these time-dependent in the BIM model, education is needed to get the necessary knowledge and skills in both the design and production. There also needs to be an early collaboration between production and design to cover all areas of expertise needed in planning the production of a building with BIM. To be able to design workplace disposition plans in BIM, it is also a prerequisite that all disciplines work in the BIM model. If there is no information, such as information of the landscape, it is not possible to complete workplace disposition plans over the whole construction site in BIM. To develop time-dependent workplace disposition plans where fire safety are included in a BIM model, this study has proven to be beneficial in several areas. Planning the fire safety together with workplace disposition plans allows the fire protection at the construction site to be planned viregarding production and that the fire safety requirements can be implemented without the production being compromised. Time-dependent workplace disposition plans in a BIM model make it possible to visualize the changes at the construction site, thus predicting fire risks during different stages of the construction. Fire safety included in a BIM model can be a tool for improving communication at the construction site. This is because the information about the fire safety on construction sites inserted becomes more project-specific, which means that the information about the fire safety requirements can be easier to convey, clearer to follow and more understandable. With better information and increased knowledge about fire safety on construction sites, control and follow-up can be performed more effectively and therefore improving the fire safety by performing the controls with a higher quality. This gives the hope that fire protection during construction will be a major part of planning and designing the construction site and that this will lead to a safer construction site.

<p><strong>Abstract</strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>D Level Essay in Political Science, Spring Semester 2010 by Sangrid von Zedtwitz-Liebenstein. Tutor: Malin Stegmann McCallion. “Democratic Accountability in Networks”</strong></p><p> </p><p>The aim of this study is to highlight the problem of the democratic deficit in the private-public partnerships in Sweden. This is a comparative case study with four ideal types. To enhance understanding of networking and public private partnerships, the paper has a descriptive approach where the aim is to put the working method of networks and partnerships into a wider context.</p><p>The network's and partnership's social structural dependencies and the different actors involved, are discussed with reference to Multi Level Governance theory. The discussion in this study is based on the government's bill for economic growth and vitality throughout the country, <em>En politik för tillväxt och livskraft i hela landet</em> (Regeringen, 2001).</p><p>The research question that the paper answers is: How does Västra Götaland County Council try to solve the problems with accountability in their private-public partnerships?</p><p>To answer the question, the two theoretical approaches Network Evaluation Theory and Policy Network Analysis are used[Okänd för1] . The empirical material, on which the analysis is based, consist of  The Västra Götaland County Council's guidelines [Okänd för2] for evaluating private public partnerships, <em>Modell för lärande uppföljning och utvärdering</em> (Västra Götalandsregionen, 2009).</p><p>The Government Bill and the Regulation of the regional growth policy in the country show that a MLG system is being developed in Sweden, and how Sweden through it becomes embedded in the larger MLG system of EU within[Okänd för3]  the policy area.</p><p>The conclusion drawn from the study of Västra Götaland's guidelines is that the private public partnerships in Västra Götaland region Council are controlled with objectives and results these are continuously monitored for discrepancies and adjustments. The public-private partnerships often also have participation from the Västra Götaland Region Council.</p>

No description available.

Tvångssyndrom består av obsessioner och kompulsioner och drabbar cirka två procent av befolkningen. Efter avslutad behandling är det många patienter som återfaller. Syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida tilläggsbehandling administrerad sex månader efter initial internetadministrerad kognitiv beteendeterapi (KBT) minskar risken för återfall och ökar andelen patienter som uppnår remission, vilket inte tidigare prövats. 97 deltagare, som redan erhållit internetadministrerad KBT, randomiserades till att ingå i behandlingsgrupp eller kontrollgrupp. Tilläggsbehandlingen bestod av tre veckor internetadministrerad KBT med fokus på att fasa ut behandlarens funktion till deltagarens närmaste omgivning. Resultaten visade att deltagarna i behandlingsgruppen hade en signifikant minskad risk att återfalla jämfört med kontrollgruppen. En tendens till ökad andel deltagare i remission i behandlingsgruppen erhölls också. Slutsatsen är att internetadministrerad tilläggsbehandling vid tvångssyndrom är en meningsfull intervention med återfallsprevention som syfte. Framtida forskning bör göra åtskillnad mellan återfallsprevention och ytterligare minskad symtombörda som syfte med tilläggsbehandling.