I samarbete med Skanska Sverige AB, Region Hus Stockholm Bostäder har detta examensarbete upprättats. Examensarbetet handlar om bedömning och uppföljning av de allmänna kostnaderna, (AK), inom regionen.  Inom husbyggnation är de allmänna kostnaderna en del av projektets totalkostnad och är i de flesta fall svåra att beräkna. Delar av Region Hus Stockholm Bostäder har arbetat med att ta fram erfarenhetsvärden och nyckeltal, för att få ökade kunskaper om AK i projekten och därigenom underlätta bedömningarna för prissättning i kommande projekt. Syftet är att försöka bidra till högre produktivitet genom att göra bättre bedömning, uppföljning och erfarenhetsåterföring med hjälp rekommendationer. Målet är ta fram en generell beskrivning av en rekommenderad arbetsrutin som ska ha en ”best practice” funktion för framtida arbeten.  Materialet som detta examensarbete baseras på är en sammanställning av intervjuer med olika personer inom Skanska Sverige AB, inom Region Hus Stockholm Bostäder och Region Hus Stockholm Kommersiellt. Jämförelse görs mellan bostadsprojekt inom regionerna. Information har även hämtats från litteratur och Skanskas hemsida. Arbetsrutinerna inom regionen varierar till viss del. Beräkning av AK görs på samma sätt över regionen, dock är uppföljningen personlig och varierande i strukturen under produktionsskedet. Detta gör att i dagsläget är arbetet personberoende och inte processberoende. Rekommendationerna presenteras i form av en arbetsbeskrivning och en erfarenhetsåterföringsmodell. Arbetsbeskrivningen omfattar de viktigaste delarna i arbetet med AK under anbudsskedet, produktionsskedet samt vid projektavslut. Erfarenhetsåterföringsmodellen behandlar hur de befintliga erfarenheterna kan återföras i företaget. Vidare förelås även en utveckling av projektstyrningsverktyget SPIK att agera som informationsbärare för att kunna ta sammanställa säkrare nyckeltal samt en stabil erfarenhetsbank. Vidare förelås även ytterligare utveckling av projektstyrningsverktyget SPIK, för att agera som informationsbärare och därefter kunna ta sammanställa säkrare nyckeltal samt en stabil erfarenhetsbank. / This thesis was established in collaboration with Skanska Sweden AB, Region Hem Stockholm Bostäder. The thesis deals with the assessment and monitoring of the general costs in the region. AK is a part of the project's total cost in house building and is in most cases difficult to estimate. Parts of the Region House Stockholm Homes have been working to develop empirical values and key performance indicators, to gain greater knowledge of the general costs in the projects, thereby facilitating the estimation of pricing in future projects. It aims to contribute to higher productivity by making better assessment, monitoring and feedback with recommendations. The goal is to develop a general description of a recommended practice is to have a "best practice" function for future works. This thesis is based on material from a compilation of interviews with various people at Skanska Sweden AB, Region Hus Stockholm Bostäder and Region Hus Stockholm Kommersiellt. Comparison is made between the housing construction projects in the regions. Information was also gathered from literature and Skanska´s website. The working procedures within the region vary to some degree. Calculation of the general costs is similar across the region; however the follow-up is personal and vary in process during the production phase. This means that in the current situation is the work is depending on individuals rather than process. The recommendations are presented in the form of a job description and an experience feedback model. The job description includes the main elements in the work of the general costs during the tendering stage, production stage and at project completion. The model for experience feedback addresses how existing experience can be brought back into to the company. Furthermore, it is proposed also a development of the project management tool SPIK to act as an information carrier, and with it produce more reliable key performance indicators and create a solid bank of experiences.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om och isåfall hur lärare på språkintroduktionsprogrammet i sin undervisning stöttar flerspråkiga elevers interaktion på målspråket genom uppföljningar. Metoden för studien grundar sig i två modeller: Exchange Structure Model av Sinclair & Coulthard (1975) och interaktionell stöttning av Hammond & Gibbons (2005). Data samlades in i form av ljudinspelningar och klassrumsobservationer på språkintroduktionsprogrammet. Resultatet visar att läraren i interaktionen med flerspråkiga elever med begränsade språkliga kunskaper använder sig av stöttande drag genom kopplingar till tidigare erfarenheter, sammanfattningar, metakommentar, approprieringar, omformuleringar, antydande eliciteringar  och framåtriktningar. Undersökningens slutsatser är att uppföljningar kan stötta interaktionen på målspråket och att det kan vara viktigt att läraren för det flerspråkiga klassrummet hittar ett innehåll som är intresseväckade för eleverna.

Bakgrund: Polismyndighetens mål och budget återfinns i regleringsbrevet som varje år ges ut av regeringen. Genom regleringsbrevet vill regeringen på så sätt styra polisverksamheten. Det kan uppstå ett problem i denna process då politikerna inte alltid innehar den insikt som krävs för att sätta målen på ett verklighetsenigt sätt, vilket innebär att målen inom offentlig sektor ofta ses som otydliga. Syfte: Syftet med denna studie är att förstå hur Polismyndigheten styr utifrån regeringens mål samt vilka problem som kan uppstå. Dessutom ligger fokus på att ge insikt i hur målen hanteras och omvandlas i praktiken samt hur man förstår dem på olika nivåer inom organisationen. Vidare undersöks hur prestationsmätning utförs i praktiken samt vilka problem som uppstår i detta arbete. Metod: Genom en kvalitativ forskningsstrategi och en abduktiv ansats har en enfallstudie med semistrukturerade intervjuer genomförts. Även dokument har studerats som ett komplement till de semistrukturerade intervjuerna. Slutsats: Regleringsbrevet bryts ner till en verksamhetsplan (Strategi 2024) och den operationaliseras sedan ute på de olika avdelningarna och regionerna. Problemen vi fann är en brist i förståelse mellan politiker och Polismyndigheten gällande kunskap samt att myndigheten inte äger hela rättsprocessen då andra myndigheters arbete också spelar in här. En enorm mängd mätningar görs både av kvalitativ och kvantitativ art. Under senare år har ett stort fokus lagts på effekten av insatserna vilket också är en del av problemet då effekter är svåra mäta. Uppföljningen handlar om att se till effekterna som målen ska leda till men det är däremot svårt att veta om ett mål är uppfyllt eller inte då målen är av ökande, minskande eller bibehållande art. Informationen från uppföljningarna används av högre uppsatta chefer för utvärdering samt förbättringar i verksamheten. / Background: The police agencies goals and budgets are given from government directives which are given out each year by the government. Through these directives the government means to manage the police operation. A problem can occur in this process since politicians do not always have the required understanding of needed to set realistic targets, which leads to goals within the public sector often being seen as obscure. Purpose: The purpose of this study is to understand how the Swedish police agency is managed through the governments goals and which problems can occur. The aim is also to provide insight these goals are handled and transformed in practice as well as how these goals are understood on different levels within the organisation. Furthermore, we examine how performance measurement is used in practice as well as which problems occur in the process. Method: Through a qualitative research strategy and an abductive approach, a case study containing semi-structured interviews has been completed. Documents have also been studied as a complement to these semi-structured interviews. Conclusion: The government directives are broken down into a business plan (Strategy 2024) which is further operationalised in the different departments and regions. The problems we found were a lack of understanding between the politicians and police agency regarding knowledge as well as the agency itself does not own the entire legal process, since other agencies also play a part in it. An enormous number of measurements are being performed of both qualitative and quantitative sorts. During the last years, a large focus has been put on the actual effect of their efforts which also is a part of the problem since effects are difficult to measure. Monitoring is about looking at the effects that the goals are intended to provide but it can be difficult to assess whether a goal is attained or not since these goals are set in a way that they must always increase, decrease or be maintained. The information from the monitoring process is used by leaders within the organisation for evaluations as well as for making improvements to the organisation.

Bakgrund: I början av december 2019 kom de första rapporterna om viruset Severe Acute Respiratory Syndrome Coronavirus 2 som orsakar sjukdomen Coronavirus Disease 2019 (covid-19). Många som genomgått en covid-19-infektion får långvariga besvär. Syfte: Syftet var att undersöka eventuella samband mellan riskfaktorer och kvarvarande symtom efter genomgången covid-19 upp till sex månader efter utskrivning från sjukhus. Metod: Studien är en icke-experimentell prospektiv longitudinell kohortstudie. Kohorten består av 37 patienter som vårdades på ett sjukhus i Västra Götaland för covid-19 under perioden juni 2020 till februari 2021. Potentiella riskfaktorer, biomarkörer och infektionsparametrar under sjukhusvistelsen analyserades tillsammans med patienternas självskattade upplevelse av symtom enligt skalan Post Covid-19 Functional Status (PCFS), vid en, tre och sex månader efter genomgången covid-19. Resultat: Resultatet av analysen visade signifikanta relationer mellan rökning (p=.018), sekundära diagnoser under vårdtiden (p=.003), en ålder &gt;65 år (p=.014) samt att ha en cancerdiagnos (p=.046) och att rapportera kvarvarande symtom som påverkar vardagen. Trötthet och nedsatt ork var de vanligast rapporterade symtomen post-covid, följt av andningsrelaterade besvär. Vid sex månaders uppföljning rapporterar 62% ett eller flera kvarvarande symtom. Slutsats: Då detta är en liten studie kan inga säkra slutsatser dras från analysen. Studien visar dock att det finns anledning till oro angående de långsiktiga konsekvenserna av covid-19. / Background: In early December 2019, reports came about the Severe Acute Respiratory Syndrome Coronavirus 2 causing Coronavirus Disease 2019 (COVID-19). Many who have gone through COVID-19 get long-term symptoms. Aim: The aim was to investigate possible links between risk factors and persisting symptoms after having COVID-19, up to six months after discharge from hospital. Method: The study is a non-experimental prospective longitudinal cohort study. Included were 37 patients who were treated for COVID-19 at a Swedish hospital between June 2020 and February 2021. Potential risk factors, biomarkers and vital signs during the hospital stay were analyzed together with patients' self-assessed experience of symptoms and functionality according to Post COVID-19 Functional Status (PCFS), up to six months after having COVID-19. Results: Significant relationships are shown between smoking (p = .018), secondary diagnoses during the hospital stay (p = .003), age&gt; 65 years (p = .014) and having a cancer diagnosis (p = .046) and to report persistent symptoms that affect daily life. Fatigue was the most commonly reported symptom, followed by respiratory symptoms. At the six-month follow-up, 62% of patients report one or more remaining symptoms. Conclusion: As this was a small scale study, no definite conclusions can be drawn from the analysis. However, the study shows that there is cause for concern regarding the long term consequences of COVID-19. / <p>Program: - (fristående kurs) </p>

En del elever i dagens skola blir placerade i särskilda undervisningsgrupper. När skolan inte klarar av att tillgodose elevens behov kan det bli aktuellt med en placering. Hemskolan ska ha prövat flera alternativa lösningar, som anpassats efter den enskilda eleven, innan en placering kan bli aktuell. Syftet med placeringen kan vara att erbjuda en personlig riktad pedagogik och att ge eleven förutsättningar att utveckla självkänsla, självförtroende och självtillit. Målet med en placering är att eleven ska kunna återgå till sin hemskola och fortsätta sin skolgång där, med det stöd eleven behöver. Jag har i min studie intervjuat sex rektorer med syfte att ge en beskrivning av hur uppföljning, utvärdering och återgång till hemskolan ser ut för elever i särskild undervisningsgrupp. Fokus har också legat på hur rektorerna ser på inkludering respektive exkludering vid placering i särskild undervisningsgrupp. Resultatet av min studie visar att rektorerna har en enad syn vad gäller inkludering och exkludering. De menar att eleven kan känna sig exkluderad i en inkluderande verksamhet. När eleven är i så stora svårigheter att rektorerna ansöker om en plats i en särskild undervisningsgrupp är det svårt att få till en lyckad inkludering på hemskolorna, de anser sig har prövat allt och ser inget annat alternativ. De nämner också att låg måluppfyllelse, sociala problem ochatt  en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan vara anledningar till placering. Vad gäller samverkan anser rektorerna överlag att det kan bli bättre, fler personer runt eleven behöver vara med i uppföljning och utvärdering av elevens placering, i dagsläget ligger detta på hemskolans rektor och chef för den särskilda undervisningsgruppen. Här finns utvecklingspotential. Avslutningsvis behöver arbetet kring elevens återgång ses över. I dagsläget finns enligt de rektorer jag har intervjuat ingen plan för detta utan mycket sker genom samtal och inget dokumenteras. Att ha tydliga mål och åtgärder ses som nödvändigt för eleven ska ha möjlighet att komma tillbaka till sin hemskola, annars tenderar placeringen att bli permanent och så ska inte vara fallet.

The following paper aims to study the therapeutic alliance between professional counselors working in healthcare and their patients. The purpose of the study is to develop an understanding of how the professional counselors treat clients to create an alliance, how they act when the alliance is deemed damaged and how they follow up the alliance to the client. The study is a qualitative study and to collect data, semi-structured interviews were designed with eight counselors who work in health care. To analyze the data, a thematic analysis was used. The results show that the counselors create alliance to their clients by building trust using a range of character and personality traits and strategies where the characteristics that the counselor and/or the patient possess can influence the difficulty of success. To repair a ruptured alliance, the professional may pause and consider a new approach, discuss the patient's reaction, use metacommunication or backtrack and apologize as strategies. The results show that counselors tend to follow up the alliance with their patients. For the most part, the follow up is done verbally by asking questions about the patient's experience of the meeting. The follow up can take place before, during or after the meeting.

Bakgrund: Budget är en av de centrala delarna inom ekonomistyrning och är vanligt förekommande i många företag. Trots det finns missnöje med budgeten kring att den är tidskrävande och det är svårt att förutspå framtiden. Inte minst i en så pass snabbt föränderlig och oförutsägbar bransch som transport- och logistikföretag tillhör. Från missnöjet uppkom konceptet med budgetlös styrning, som bygger på prognoser och andra tillvägagångssätt för kontroller. Trots missnöjet använder sig företag fortfarande ofta av ett traditionellt budgetsystem, vilket väcker frågetecken kring varför det är så.    Syfte: Uppsatsens syfte baseras på undersökningar om hur budgetarbetet inom transport- och logistikföretag har påverkats av nya omständigheter i omvärlden. Det kommer utredas om det traditionella budgetsystemet numera präglas av icke budgetsystem inom ramarna för budgetlös styrning. Resultaten av denna uppsats ska sedan kunna vara en grund för andra företag att dra lärdom av och bidra med ytterligare ett synsätt för utvecklingen av budget.   Metod: För att genomföra studien har vi valt att använda oss av ett kvalitativt synsätt med semistrukturerade intervjuer. Fem personer med någon form av ekonomiansvar från fem företag med olika storlek och geografisk utbredning har intervjuats med frågor om deras ekonomistyrning, med fokus på budgeten.      Slutsats: Den slutsats som går att dra från studien är att många företag använder sig av budget. Flera av dem har implementerat kompletteringar som går att kopplas till det budgetlösa styrsättet, men har inte övergett budgeten helt. Det finns ett generellt missnöje med budgetprocessen hos respondenterna, men konceptet budgetlös styrning är förbisett, eftersom få vet vad det skulle innebära i praktiken. / Background: Budget is one of the central aspects in financial management and is used in many organizations. Although, there is a lot of dissatisfaction with the process concerning the amount of time it takes and it is difficult to predict the future. Not at least in an industry so rapidly changing and unpredictable as transport and logistics. Based on this dissatisfaction, the concept of beyond budgeting arised. Beyond budgeting focuses more on forecasts and other forms of control. Despite this dissatisfaction, organizations and companies still use the traditional budgeting systems, and the question is why that is.    Purpose: The purpose of this paper is to investigate whether budgeting processes in companies in the transport and logistics industry have been affected by new circumstances in the world. It will be investigated if the traditional budgeting systems has been characterized with the beyond budgeting ideas. The results of this study will later on be a base for other companies to learn from and contribute with a new approach for the development of budget.    Method: To complete this study we have chosen the use of a qualitative approach with semi structured interviews. Five people with some kind of financial responsibility from five companies of different sizes and geographical distribution have been interviewed with questions about their financial management, with focus on the budget.    Conclusion: The conclusion drawn from this study is that many companies use budgets. Some of them have implemented improvements which can be connected to beyond budgeting, but the budget has not been completely abandoned. There is a general dissatisfaction regarding the budget process among the respondents, but the concept beyond budgeting is overlooked, since few of them do not know how it would be involved in practice.

Den offentliga sektorn utgör en stor del av Sveriges ekonomi. Sektorn präglas av ständigt hårdare krav från både politiker och allmänheten. Mellanchefer inom den offentliga sektorn har huvudrollen i att arbeta med dessa krav. Studier kring mellanchefers roll i offentliga verksamheter är begränsade. Denna studien handlar om hur mellanchefer beskriver deras ledarskap och om de har någon betydelse för den offentliga förvaltning. Grundad i en hermeneutisk metod syftar studien till att tolka, förstå och förmedla mellanchefers upplevelser. Studien har en induktiv ansats för att skapa och öka förståelse kring ledarskapsbeteenden samt dess betydelse inom den offentliga sektorn genom att utgå ifrån empirisk data och kvalitativa samtal. Undersökningen visar att mellanchefer förespråkar en viss situationsanpassning, men även att de ser sig själva som förebilder gentemot deras medarbetare. Via integrering och etablerat förtroende från medarbetare kan mellanchefer påverka styrning i den offentliga verksamheten. / The public sector makes up a large part of Sweden's economy. The sector is characterized by ever tougher demands from both politicians and the public. Middle managers in the public sector have the main role in working with these requirements. Studies on the role of middle managers in public enterprises are limited. This study is about how middle managers describe their leadership and whether they have any significance for the public administration. Based on a hermeneutic method, the study aims to interpret, understand and convey the experiences of middle managers. The study has an inductive approach to create and increase understanding of leadership behaviors and its importance in the public sector by starting from empirical data and qualitative dialogs. The survey shows that middle managers advocate a certain adaptation to the situation, but also that they see themselves as role models for their employees. Through integration and established trust from employees, middle managers can influence governance in the public sector.

Denna uppsats syftar till att undersöka och analysera genomförandet av strategier i en politiskt styrd organisation inom den offentliga sektorn. Genom att fokusera på de tre olika faserna i strategiprocessen - planering och formulering, implementering och uppföljning - syftar uppsatsen till att identifiera möjligheter och begränsningar som påverkar organisationens strategiska arbete och ge en djupare förståelse för hur dessa processer tillämpas inom den offentliga sektorn. Forskningen bygger på en kombination av djup teoretisk insamling om forskningsämnet och en fallstudie av Region Kronoberg, en politiskt styrd organisation inom den offentliga sektorn. Genom att integrera både teoretiska och praktiska perspektiv av strategiprocessen strävar uppsatsen efter att fylla ett gap i forskningen kring strategier inom den offentliga sektorn.  Genom empiriska intervjuer och analys av strategiska dokument från Region Kronoberg inom hälso- och sjukvården visar resultaten att politiska beslut och medborgarnas behov är centrala faktorer för strategiplanering. Begränsade resurser och den ekonomiska påverkan, som styrs av politiken, utgör begränsningar enligt respondenterna. Implementeringen av strategier kräver noggrann planering, effektiv kommunikation och samarbete mellan olika chefer för att dela resurser och säkerställa samordning. Uppföljning av strategier och mål är avgörande för att säkerställa att organisationen arbetar i rätt riktning, och detta kan vara utmanande inom den offentliga sektorn, särskilt inom hälso- och sjukvården. Genom att dra lärdom av tidigare resultat och vara flexibla kan organisationer effektivt möta förändrade behov och förutsättningar. Denna uppsats bidrar till en fördjupad förståelse för strategiskt arbete inom politiskt styrda organisationer inom den offentliga sektorn och ger värdefulla insikter för praktiker inom området. / This paper aims to examine and analyse the implementation of strategies in a policy-driven public sector organisation. By focusing on the three different phases of the strategy process - planning and formulation, implementation and follow-up - the paper aims to identify opportunities and constraints that affect the organisation's strategic work and provide a deeper understanding of how these processes are applied in the public sector. The research is based on a combination of deep theoretical collection on the research topic and a case study of Region Kronoberg, a politically controlled public sector organisation. By integrating both theoretical and practical perspectives of the strategy process, the paper aims to fill a gap in the research on strategies in the public sector.  Through empirical interviews and analysis of strategic documents from Region Kronoberg in the health care sector, the results show that political decisions and citizens' needs are central factors for strategy planning. Limited resources and economic influences, driven by politics, pose challenges according to the respondents. The implementation of strategies requires careful planning, effective communication and cooperation between different managers to share resources and ensure coordination. Monitoring strategies and targets is crucial to ensure that the organisation is working in the right direction, and this can be challenging in the public sector, particularly in the health sector. By learning from past performance and being flexible, organisations can effectively respond to changing needs and conditions. This paper contributes to a deeper understanding of strategic work in policy-driven public sector organisations and provides valuable insights for practitioners in the field.

Vad är hemligheterna bland världens bästa och mest framgångsrika verksamheter? Vad gör dessa högpresterande företag, organisationer och idrottslag för att skapa framgångsrika kulturer som efterlever den vision, mål och värderingar som utformats? I en förstudie som gjordes till detta examensarbete av studiens författare på det undersökta fallföretag Skanska Sverige AB år 2019, bedömde de intervjuade nyckelpersoner behovet av att ”nå ändå ut” med sina riktlinjer och få sina medarbetare att följa vision, mål och värderingar vara en högst central och betydelsefull kunskap. Denna problematik förekommer inte enbart i det undersökta fallföretaget Skanska, utan forskare såsom Schein (2004) och Wadström (2014) påpekar att det är bland de största utmaningarna och svårigheterna i dagens organisationer.  Syftet med denna studie är att öka kunskapen och förståelsen hur företag kan få sina medarbetare att efterleva företagets vision, mål och värderingar. Examensarbetet ingriper en omfattande litteraturstudie som undersöker vad tidigare forskning visar hur företag kan få sina medarbetare att efterleva företagets vision, mål och värderingar. Från litteraturstudien utvecklas en analysmodell vilket används som teoretisk referensram till den kvalitativa intervjustudie som görs på 18 stycken medarbetare på Skanska Väg och Anläggning Norr Umeå. Den kvalitativa intervjustudien görs semistrukturerad i syfte att fånga åsikter och erfarenheter från respondenternas eget perspektiv. Resultatet från intervjustudien jämförs sedan och analyseras med stöd av litteraturen från tidigare forskning.   Studiens resultat visar att både tidigare forskning och medarbetarnas perspektiv från intervjustudien åskådliggör att företag kan skapa gynnsammare förutsättningar för sina medarbetare att efterleva företagets vision, mål och värderingar genom att medarbetarna får uppleva ansvar och en delaktighet i sin arbetsroll. Även ledarnas fysiska och psykiska närvaro visar sig i tidigare forskning och i intervjurespondenternas perspektiv vara väsentligt i företags strävande att få sina medarbetare att efterleva företagets vision, mål och värderingar, detta eftersom ledarna är en förebild och symbol för de agerande och beteenden som gäller i företaget. Tidigare forskning och studiens intervjuresultat visar likaså att ett företag som verkligen har ambitionen att ens medarbetare ska leva efter sina löften måste bryta ned vision, mål och värderingar till något konkret, vad människor ska göra, det vill säga beteenden, och dessa måste kontinuerligt följas upp. En nyckel för att få sina medarbetare att efterleva företagets vision, mål och värderingar visar studiens litteratur vara i ökningen av antalet kvalitativa uppföljningsmöten, återkopplingsmöten och erfarenhetsåterföringsmöten gentemot planeringsmöten. Vid sidan om en väl genomarbetad strategi gäller det att titta på det faktiska resultatet, ta reda på vad som kan göras bättre och utifrån detta korrigera och ta fram ett idealläge som gör den påtagliga skillnaden. Följaktligen, hade det varit intressant att se framtida forskning studera hur implementering och effektivisering av uppföljning och erfarenhetsåterföring kan genomföras i en organisation. / What are the secrets among the world’s best and most successful businesses? What do these high-performing companies, organisations and sports teams do to create successful cultures that live up to the vision, goals and values ​​that have been designed? In a pilot study carried out for this thesis by the study’s author at the investigated case company Skanska Sverige AB in 2019, key interviewees assessed the need to “reach out” with their guidelines and get their employees to follow vision, goals and values to be a highly central and significant knowledge. This problem does not only occur in the researched case company Skanska, but researchers such as Schein (2004) and Wadström (2014) point out that it is among the biggest challenges and difficulties in today’s organisations.  The purpose of this study is to increase knowledge and understanding of how companies can make their employees live up to the company’s vision, goals and values. The Master thesis involves an extensive literature study that examines what previous research shows how companies can make their employees live up to the company’s vision, goals and values. From the literature study, an analysis model is developed, which is used as a theoretical frame of reference for the qualitative interview study conducted on 18 employees at Skanska Väg och Anläggning Norr Umeå. The qualitative interview study is semi-structured in order to capture opinions and experiences from the respondents’ own perspective. The results from the interview study are then compared and analysed with support of the literature from previous research.  The results of the study show that both previous research and the employees’ perspective from the interview study illustrates that companies can create more favourable conditions for their employees to live up to the company’s vision, goals and values by allowing employees to experience responsibility and participation in their work role. The leaders’ physical and mental presence also proves in previous research and in the interview respondents’ perspective to be essential in companies’ efforts to get their employees to live up to the company’s vision, goals and values, as the leaders are a role model and symbol for the actions and behaviours in the company. Previous research and the study’s interview results also show that a company that really has ambitions to live up to its promises must break down vision, goals and values ​​into something concrete, what people should do, namely behaviours, and these must be continuously followed up. A key to getting their employees to live up to the company’s vision, goals and values is shown by the literature study to be in the increase in the numbers of qualitative follow-up meetings, feedback meetings and experience feedback meetings in relation to planning meetings. In addition to a well-developed strategy, it is important to look at the actual result, find out what can be done better and based on this, correct and develop an ideal situation that makes the tangible difference. Consequently, it would have been interesting to see future research study how implementation and streamlining of follow-up and experience feedback can be carried out in an organisation.