Anställda spenderar en stor del av sin tillvaro på arbetsplatsen och den psykosociala arbetsmiljön blir då en viktig faktor för att främja ett längre och mer hållbart arbetsliv. Rollen som första linjens chef kräver idag stor kunskap och förmåga för att hantera de krav som finns från organisation, medarbetare, chefer samt lagar och förordningar. Det är därför av stor vikt att arbetsgivare och organisationer har väl fungerande strukturer och processer för att följa upp sina chefer och medarbetares psykosociala arbetsmiljö. Syftet med studien var att bidra med en ökad förståelse för hur första linjens chefer inom regional hälso- och sjukvård upplevde sin psykosociala arbetsmiljö, hur de ansåg att den borde kartläggas och följas upp samt påvisa vilka behov cheferna har för uppföljning av den. Studien syftade till att få fram chefernas egna tankar och upplevelser kring deras psykosociala arbetsmiljö. För att undersöka detta användes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att chefernas relation till sin närmsta chef var avgörande för hur de upplever sin psykosociala arbetsmiljö och i sin tur vilka behov de hade för uppföljning och stöd. De chefer som beskrev en god relation till sin verksamhetschef upplevde i större utsträckning att deras behov av uppföljning tillgodosågs till skillnad mot de chefer som upplevde en sämre relation till sin verksamhetschef. De chefer som beskrev en sämre relation till sin verksamhetschef beskrev att behoven i mångt och mycket skulle tillgodoses om relationen till verksamhetschefen vore bättre. De slutsatser som kunde dras var således att relationen och kommunikationen med närmsta chef var avgörande för hur man upplevde sin psykosociala arbetsmiljö. Cheferna beskrev även att det fanns ett stort behov av fler informella möten med chefskollegor och att deras psykosociala arbetsmiljö skulle gynnas av att ha en mindre arbetsgrupp.

Problemområdet för den här uppsatsen var styrning och jämförelser. Syftet var att analysera och jämföra vilken skola som synliggjordes i den kommunala styrningen i fyra kommuner; Danderyd, Piteå, Täby och Vellinge. Den teoretiska basen utgjordes av Focuaults governmentalitybegrepp, och den – framför allt internationella – forskningen om dataproduktion och jämförelser på en mellanstatlig nivå. Gemensamt för den presenterade forskningen i uppsatsen är att produktionen av data och jämförelser ligger till grund för en informell styrning som inte är vetenskapligt förankrad. Analysen av kommunerna gjordes utifrån de tre begreppen governing by numbers (dataproduktion), governance by comparison (jämförelser) och best practice (det goda exemplet). Resultaten visade att de granskade kommunerna till mycket stor del styrde med hjälp av dataproduktion, det vill säga att det sker en kvantifiering av verksamheten. I många fall utsattes även den dataproduktionen för jämförelser med andra kommuner och/eller med riket. Produktionen av data var så pass omfattande i dessa kommuner att det föreföll som att endast det som kan mätas togs upp i verksamhetsplaneringen. Mätbar verksamhet lyftes upp framför verksamhet med mjukare värden, vilket bland annat innebar att professionen i stort sett var osynliggjord. Resultaten visade också att uppföljning och utvärdering inte har något genomslag i verksamhetsstyrningsdokumenten.

I arbetet undersöks hur New Public Management (NPM) implementeras i grundskolor iVästerås stad inom den offentliga sektorn. Detta för att se hur NPM upplevs i skolor samt hurde arbetar med NPM. Uppsatsen kommer även undersöka om det föreligger någraimplementeringssvårigheter när det gäller NPM. För att arbetet ska bli genomförbart, harNPM operationaliseras till tydliga mål, uppföljning och utvärdering, mål och resultatstyrning,konkurrens samt hushållning av offentliga medel. Arbetet präglades av kvalitativa intervjuer,fyra intervjuer genomfördes, som har utförts med rektorer från diverse områden i Västeråsstad som har valts slumpmässigt, vid två olika tillfällen. Dessa intervjuer har analyserats ochresultatet visar att NPM implementerats på diverse sätt i skolverksamheter. Det vill sägagenom bland annat APT, resultatdialog och årshjul. Det finns tydliga faktorer som försvårarimplementeringen dels att verksamhetspersonalen inte vill att implementeringen av en nyförändring ska äga rum men även att i de flesta fall kan de inte tillämpa implementeringen aven ny metod. Detta eftersom de inte har tid eller ekonomiska resurser för att kunnagenomföra implementeringen. Ytterligare en faktor som påverkar implementeringen äravsaknaden av kunskap hos anställda inom verksamheten gällande innebörden och denlångsiktiga vinsten som förändringen kan medföra. Resultatet visar även attskolverksamheten är negativt inställd till en top-down styrning av skolverksamheten, det villsäga att politiker ska fastställa mål för skolan. De hävdar att politiker saknar kunskap kringskolverksamheten, således bör dessa mål fastställas på lokal nivå.

I Sverige drabbas ca 6 800 kvinnor av bröstcancer varje år. Onkologiska kliniken på universitetssjukhuset MAS i Malmö tar årligen emot cirka 230 bröstcancer-patienter för strål- och/eller cytostatikabehandling. Efter det första uppföljande läkarbesöket känner sig patienten ofta ensam och övergiven och fortsätter att ha ett stort behov av information. En empirisk kontrollstudie med kvantitativ ansats gjordes med syfte att undersöka om ett riktat informationssamtal med rådgivande onkologisjuksköterska, kunde öka kvinnliga bröstcancerpatienters trygghet och välbefinnande. Studiegruppen erhöll ett informationssamtal med sjuksköterska och båda grupperna fick besvara en enkät. Resultatet visade att studiegruppen i större omfattning visste när och till vilken sjuksköterska de skulle ringa. De motionerade mer och mådde fysiskt och psykiskt bättre. Båda grupperna kände sig väl omhändertagna och nöjda med råden de fick. / In Sweden about 6800 females are affected by breast cancer each year. The oncology clinic at MAS hospital in Malmö accepts approximately 230 breast cancer patients for radiation treatments and / or chemotherapy. Proceeding the initial doctors appointment the patients frequently feel abandoned and isolated and continue to require a large amount of information. An empirical study with quantitative attempts was conducted to investigate if directed information with a consultation nurse, could increase the female breast cancer patient’s comfort and wellbeing. Two groups were formed out of which a trial group had an information session with an oncology consultation nurse, and both groups had to complete a questionnaire. The results proved that the trial group to a greater extent knew when to call, and which nurse to contact. They exercised more and felt better both physically and emotionally. Both groups felt well looked after and were satisfied with the advice provided.

En offentlig organisation befinner sig in en miljö som präglas av i huvudsak tre olika logiker, samhällsvärde, effektivitet och laglighet. Den offentliga organisationen är tvingad till att beakta upphandlingslagstiftningen i alla sina anskaffningar. Denna lagstiftning kritiseras ofta, både avforskare och praktiker, för att vara ett hinder mot att kunna styra verksamheten på ett ekonomiskt effektivt sätt. Denna studie har genom kvalitativa intervjuer undersökt hur förutsättningarna ser ut för att styra, kontrollera och följa upp inköpen i organisationer som omfattas av lagen om offentlig upphandling. Syftet har varit att kunna bidra med insikter om hur ekonomistyrning kan tillämpas praktiskt trots normativa motsättningar mellan de olika logikerna som präglar organisationen. Den teoretiska utgångspunkten har varit klassiska teorier för interna organisatoriska förutsättningar i kombination med de konkreta aktiviteter som bygger upp tillämpad ekonomistyrning och därtill relaterade verktyg. Studiens slutsatser och bidrag innefattar att i den praktiska tillämpningen ses inte lagen om offentlig upphandling somett hinder mot ekonomistyrningsaktiviteter utan de avgörande problemen ur ett ekonomistyrningsperspektiv är bristande möjligheter att styra, kontrollera och följa upp organisationens inköpsaktiviteter på grund av undermåliga tekniska system eller dålig kommunikation mellan system. Praktiskt bidrar studien med insikten om att den undersökta organisationen kan bli mer ekonomiskt effektiv genom att involvera inköpsfunktionen tidigare i inköpsprocessen och genom att investera i bättre systemstöd för kontroll och uppföljning. / The context of a public organisation is one that is affected mainly by three different logics, public value, efficiency and legalities. The public organisation has to comply with the law of public procurement in all its procuring activities. The aforementioned law is often criticised, by both researchers and practitioners, for being a hindrance to efficient governance. Through qualitative interviews, this study has investigated how the conditions affecting management control activities regarding governance, control and follow-up of procurement in organisations abiding by the law of public procurement. The purpose of the study was to contribute with insights regarding how management control activities can be applied in practice despite the normative conflicts between the underlying logics that characterise the context of the organisation. The theoretical starting point is classical theories for internal organisational conditions in combination with practical activities that constructs applied management control and associated activities. The study concludes that, in practical application the law of public procurement itself is not seen as a hindrance to management control activities, instead the crucial problems from a management control perspective is the lacking possibilities to govern, control and follow-up procurement activities caused by poor technical systems or lacking communication between existing systems. The practical contributions of the study includes theinsight that the studied organisation could increase its economic efficiency by involving the procurement function earlier in the procurement process and by investing in better systems for control and follow-up.

Innovation anses fortfarande vara en praktisk ledarskapsutmaning, speciellt eftersom många företag idag inte har ett systematiskt sätt att mäta innovation. Trots detta är innovation en av de viktigaste drivkrafterna för hållbar ekonomisk tillväxt. Denna studie hade därför som syfte att utforska vad ett företag kan göra för att arbeta med innovation och vad ett företag kan mäta för att avgöra om de ökar sin innovationsförmåga. För detta ändamål har en induktiv och kvalitativ forskningsansats valts ut, inspirerad av klassisk grundad teori. Studien resulterade i att en första modell för innovationsorientering togs fram som visar vad ett företag kan göra för att arbeta med innovation och att en andra modell togs fram för mätning av innovationsförmåga som integrera olika innovationskoncept och nyckeltal och visar vad ett företag kan mäta för att avgöra om deras innovationsförmåga ökar. Studiens slutsats är att även om det finns ett flertal olika nyckeltal som företag kan välja på för att mäta sitt företags innovationsförmåga, så bör dessa nyckeltal anpassas till företagets affärsmål och specifika affärskontext, samt att en sådaninnovationsmätning kräver att innovationsrelaterade koncept såsom ”nytt”, ”skapa nytta”, och ”bli nyttiggjort”, integreras med de nyckeltal som företaget väljer ut för sin innovationsmätning. / Innovation is still considered a practical leadership challenge, especially since many companies today do not have a systematic way to measure innovation. Despite of that, innovation is considered one of the most important drivers of sustainable economic growth. This study therefore aimed to explore what a company can do to work with innovation and what a company can measure to determine if they have increased their innovativeness or innovation capability. For this purpose, an inductive and qualitative research approach was selected, inspired by classical grounded theory. The study resulted in the development of a first model for innovation orientation that shows what a company can do to work with innovation, and the development of a second model for the measurement of innovativeness that integrates different innovation concepts and key performance indicators and shows what a company can measure to determine if their innovativeness has increased. The study’s conclusion is that although there are several different key performance indicators that companies can choose from to measure their company’s innovativeness, such indicators should be adapted to the company’s business goals and specific business context, and that such innovation measurement requires that innovationrelated concepts such as being “new”, providing “benefits”, and being “useful”, are integrated with the company’s chosen key performance indicators when used for innovation measurement.

Bakgrund: Pacemakerimplantation är en globalt förekommande behandling av symtomatisk bradykardi. I Sverige finns drygt 48 000 personer med pacemaker. Pacemakerbehandling medför livslång uppföljning samt eventuellt upprepade operationer för att byta pacemakerdosa eller elektroder. Enligt europeiska riktlinjer bör uppföljning ske med multidisciplinära team, och där har pacemakersjuksköterskan en viktig funktion. Vikten av personcentrad vård, eller omväxlande patientcentrerad vård, betonas. Utbildning och information är viktiga beståndsdelar. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa upplevelser hos personer som har en pacemaker. Metod: En litteraturöversikt med systematisk sökstrategi genomfördes. Arton vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och CINAHL inkluderades. Två av dessa var av kvalitativ metod och resterande 16 av kvantitativ metod. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades med hjälp av ett bedömningsformulär. Artiklarnas resultat analyserades med tematisk analys för att identifiera regelbundenheter och inkonsekvenser, vilka organiserades i teman och underteman. Resultaten visade att pacemakerbärarnas upplevelser var mångfacetterade, med både positiva och negativa aspekter. Trots en initial förbättring av livskvaliteten efter implantation kunde en inte obetydlig andel av patienterna uppleva försämring framför allt på sikt. Distansmonitorering av pacemaker visade sig vara en lovande metod för uppföljning, med fördelar såsom ökad tillfredsställelse med behandlingen och minskat behov av fysiska mottagningsbesök, samtidigt kunde ingen skillnad ses gällande livskvalitet. I vissa fallnoterades brister i information och kunskap hos pacemakerbärarna, vilket ledde till oro och osäkerhet kring hantering av pacemakern, som i sin tur ledde till begränsningar i det vardagliga livet. Slutsatsen är att strukturerad och personcentrerad vård anpassad till den tekniska utvecklingen är viktigt. Det inkluderar förbättrad information och utbildning, som är avgörande för att öka pacemakerbärarnas kunskap. Därigenom kan oro minska samt livskvaliteten förbättras. Framtida forskning och utveckling inom området behövs för att möta de ökade behoven hos denna patientgrupp och förbättra vården på individnivå. / Background: Pacemaker implantation is a globally prevalent treatment for symptomatic bradycardia. In Sweden, there are more than 48,000 pacemaker recipients. Pacemaker treatment involves lifelong follow-up and possibly repeated surgeries to replace the pacemaker device or electrodes. According to European guidelines, follow-up should be conducted by multidisciplinary teams, in which the pacemaker nurse has an important function. The importance of person-centered care, alternatively patient-centered care, is emphasized and education and information are important components. The aim of this literature review was to illuminate experiences among individuals with pacemakers. Method: A literature review was conducted, using systematic search strategy. Eighteen scientific articles from the databases PubMed and CINAHL were included. Two of these were of qualitative method and the remaining 16 of quantitative method. All articles were quality reviewed using an assessment form. Data analysis was conducted with thematic analysis to identify regularities and inconsistencies, which were organized into themes and subthemes. The results revealed multifaceted experiences among pacemaker recipients, encompassing both positive and negative aspects. Despite an initial improvement in quality of life postimplantation, a non-neglible proportion of patients experienced long-term deterioration.Remote monitoring of pacemakers emerged as a promising method for follow-up, offering benefits such as increased satisfaction and reduced need for in-clinic visits, with no distinctimpact on quality of life. However, deficiencies in information and knowledge among pacemaker recipients were sometimes noted, leading to anxiety and uncertainty regarding device management, consequently restricting daily life. The conclusion is that structured and person-centered care adapted to technological advancements is important. This includes enhanced information and education, which are essential for improving pacemaker recipients’ knowledge and, consequently, reducing anxiety while improving their quality of life. Future research and development in the field are necessary to address the growing needs of this patient population and enhance care at an individual level.

Dödsolyckor har drabbat svenska byggarbetsplatser den senaste tiden, där det tagit lång tid att identifiera offren på grund av utebliven närvaroregistrering på arbetsplatsen. Flera medier har på senaste tiden lyft det fusk som förekommit på stora entreprenader i Stockholm. Händelserna understryker vikten av kontroll över företag och individer på de svenska byggarbetsplatserna. Studien syftar till att besvara hur förutsättningar kan skapas för att nå en sund byggbransch, minimera arbetslivskriminalitet och vilka konsekvenser krav medför. Rapportens innehåll har framtagits genom litteraturstudie och intervjustudie där totalt sett 22 stycken intervjuer har genomförts med kandidater verksamma inom branschen. Antalet intervjuer har gett studien en gedigen bredd där en stor del av branschen representeras. Resultatet visar att kontinuerlig uppföljning av företag måste ske och att arbetet kring dessa frågor måste ske branschgemensamt. Informationsutbytet myndigheter mellan men även myndigheter till branschen måste utökas för att underlätta arbetet för de verksamma ute på arbetsplatserna. Rapporten har även landat i en illustrerad Konsekvenstrappa, för hantering av upptäckta avvikelser vid kontroll av företag. Studien vill uppmana alla aktiva i branschen att utbilda sig inom och arbeta aktivt kring ämnet. / Fatal accidents have recently happened at Swedish construction sites where it has taken a long time to identify the victims because of to the lack of registration of attendance at the workplace. Swedish media have recently highlighted the complex problems due to fraudulent behavior that has occurred at large construction sites in Stockholm. These incidents emphasize the importance of control and verification of companies and individuals at Swedish construction sites. This study aims to answer how conditions can be made to achieve a sound construction industry, minimize criminal behavior linked to the labor and what consequences the requirements entail. The report's content has been developed through a study of literature and a study of interviews, with a total of 22 interviews conducted with candidates currently active in the industry. The number of interviews has given the report a substantial breadth, standing for a large part of the industry. The results show that continuous monitoring of companies must take place and that work on these issues must be carried out cooperatively by the industry. The exchange of information between authorities as well as from authorities to the industry, must be expanded to ease the work for those working on and around the construction sites. The report has also resulted in an illustrated Consequence Ladder, also referred to as the Konsekvenstrappa, for how to manage the discovered discrepancy during inspections. The study encourages everyone active in the industry to educate themselves and work actively within the subject.

Introduktion: Avslutad intensivvård leder ofta till efterföljande vård på en allmän vårdavdelning. Patienter som vårdats på en intensivvårdsavdelning efter utskrivning till vårdavdelning bör få en uppföljning av en intensivvårdssjuksköterska för att kunna upprätthålla hög patientsäkerhet och en god vård. Det är därför av betydelse att beskriva hur sjuksköterskor på vårdavdelning upplever denna uppföljning efter avslutad intensivvård. Syfte: Syftet var att beskriva grundutbildade sjuksköterskors upplevelse av att delta i uppföljning av utskriven intensivvårdspatient - Post intensivvårdsgrupp (PIG). Metod: En intervjustudie med ändamålsenligt urval och kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Resultat: Resultatet bildade tre kategorier; Att utmanas i en dynamisk vårdmiljö där teamarbete är betydelsefullt, att få stöd bidrar till ett lärande som ger en känsla av trygghet och att utgå från patientens nuvarande status och individuella behov. Slutsats: PIG-uppföljning kan ge stöd och nytta till både patienter och vårdpersonal. PIG-uppföljning kan fungera som ett känslomässigt och pedagogiskt stöd för grundutbildade sjuksköterskor på vårdavdelning, med målet att hjälpa patienter vidare i sin fortsatta återhämning efter avslutad intensivvård. PIG-uppföljning kan bidra till ett fördjupat samarbete mellan IVA och vårdavdelning som ger möjlighet till kunskapsutbyte med syfte att öka kompetensen på vårdavdelning och därmed öka patientsäkerheten.

The need to steer economic development has always been great and as management model has the balanced scorecard has been popular since the mid- 1990s, mainly in the private sector but also in the municipal sector. The introduction of the balanced scorecard has been primarily to organizations to see more than economic dimensions. The Balanced Scorecard was originally a measurement system, and today it works more as a strategic instrument. In our study is a case study to evaluate a municipality and how they make use of the balanced scorecard as a tool for strategic and value-adding work in municipal activities. In the local business is it important that the organization adapts the balanced scorecard, so it fits on the basis that it is a politically driven organization, with mandates, committees and administrations. In our study, we used a qualitative method with a deductive approach. In the study, we have gathered information through a case study where we interviewed 7 people in leading positions. In our analysis and results section, we came to the conclusion that the municipality does not use the balanced scorecard correctly. We also found that the balanced scorecard as a tool for value creation and strategic planning does not work in a favorable way. In our study, we see difficulties with the implementation of the balanced scorecard. If the municipality has invested in implementing the balanced scorecard at all levels of the business so the municipality would be able to use it on one of the activities more adequately. When the municipality is a politically driven organization, it is important that vision alive and changing based on the conditions that reflect the outside world and the municipality in general. Looking at a vivid vision, goals and business ideas, it's balanced scorecard in line with how a balanced scorecard should look like. The municipality has a strategic plan in terms of staff and employees at large. In the study, we have seen that the strategic plan is not followed up in a good way and for the business favorably, the municipality chooses the easy way out for evaluation. Employee participation to changes and ongoing human resources management feels nonexistent. However, as has been the vision of creating empowered and motivated employees. In our conclusion, we describe how we in our study look at the use of the balanced scorecard in municipal operations. We can also discern that a balanced scorecard as a tool for value creation and strategic work is good if it is used properly. In the study, we have concluded that the municipality we have chosen to study should not use the balanced scorecard when you have not created the tools and platforms required for employees, civil servants and politicians to evaluate, monitor and create a living scorecard change over time. The study reveals major shortcomings in the implementation, evaluation and follow-up possibilities, and the consequence of this is that the balanced scorecard is not - 4 - preferable in municipal operations as a strategic instrument for value creation and long-term planning. / Behovet att styra den ekonomiska utvecklingen har alltid varit stort och som styrmodell har det balanserade styrkortet varit populärt sedan mitten av 1990- talet. Främst inom den privata sektorn men även inom den kommunala sektorn. Införandet av det balanserade styrkortet har främst varit för att organisationerna skall kunna se mer än de ekonomiska måtten. Det balanserade styrkortet var från början ett mätsystem och idag fungerar det mer som ett strategiskt instrument. I vår fallstudie utvärderar vi en kommun och hur de använder sig av det balanserade styrkortet som ett instrument för det strategiska och värdeskapande arbetet inom den kommunala verksamheten. Inom den kommunala verksamheten är det av vikt att organisationen anpassar det balanserade styrkortet så det passar in utifrån att den är en politiskt styrd organisation, med mandatperioder, nämnder och förvaltningar. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod med en deduktiv ansats. I studien har vi samlat in information genom en fallstudie där vi intervjuat 7 personer i ledande position. I vår analys och resultatdel kom vi fram till att kommunen inte använder sig av det balanserade styrkortet på rätt sätt. Vi kommer även fram till att det balanserade styrkortet som instrument för värdeskapande och strategiskplanering inte fungerar på ett gynnsamt sätt. I vår studie ser vi svårigheter med implementeringen av det balanserade styrkortet. Vi ser vidare att om kommunen satsat på att implementera det balanserade styrkortet på alla nivåer i verksamheten skulle kommunen kunna använda det på ett för verksamheten mer adekvat sätt. Då kommunen är en politiskt styrd organisation är det av vikt att visionen lever och förändras utifrån de förutsättningar som speglar omvärlden och kommunen i stort. Ser vi till en levande vision, mål och verksamhetsidéer är det balanserade styrkortet väl i linje med hur ett balanserat styrkort bör se ut. Kommunen har en strategiskplan när det gäller personal och medarbetare i stort. I studien har vi sett att den strategiska planen inte följs upp på ett bra och för verksamheten gynnsamt sätt, kommunen väljer den enkla vägen för utvärdering. Delaktigheten bland medarbetarna för förändringar och löpande personalpolitiska frågor känns obefintlig. Dock så har man visionen om att skapa delaktiga och motiverade medarbetare. - 5 - I vår slutsats beskriver vi hur vi i vår studie ser på användningen av det balanserade styrkortet inom kommunal verksamhet. Vi kan även skönja att ett balanserat styrkort som instrument för värdeskapande och strategiskt arbete är bra om det används på rätt sätt. I studien har vi kommit fram till att kommunen vi har valt att studera inte bör använda sig av balanserat styrkort då kommunen inte skapat verktygen och de plattformar som behövs för medarbetare, tjänstemän samt politiker för att utvärdera, följa upp och skapa ett levande styrkort som förändras över tid. Studien visar på stora brister i implementeringen, utvärdering och uppföljningsmöjligheter och följden av detta är att det balanserade styrkortet inte är att föredra inom kommunal verksamhet som ett strategiskt instrument för värdeskapande och långsiktigplanering.