Kvalitetsbegreppet är svårdefinierat och mångdimensionellt. Därför bör det definieras för att ens kunna användas för mätning inom olika verksamheter. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Stockholms läns landsting, SLL, ställer för kvalitetskrav och utför sin uppföljning av vårdcentralerna. Vårdcentralen är den vårdenhet som först kommer i kontakt med patienter. Därför är det viktigt att de har en översikt över hela hälso- och sjukvården ifall de måste skicka patienter vidare för sjukvård som de själva inte kan ge. Under åren 1975-1995 drabbades Sverige av ekonomiska kriser och sjukvården fick mycket kritik för att inte hålla kvalitetsmåttet.[1] Den offentliga sektorn införde kvalitetsbegreppet och legitimerade den genom att sammanställa sju kvalitetskrav på vårdcentralerna. Dessa gjordes synbara för patienter och anställda hos vårdcentralerna genom att kvalitetskraven skall fortlöpande mätas. Denna studie genomfördes med en kvalitativ metod då insamlingen inte går att mätas eller analyseras med siffror. Empirin samlades in genom semi-strukturerade intervjuer som gjordes med tre anställda inom SLL för att öka våra kunskaper hur SLL går tillväga vid uppföljning av vårdcentraler. Data samlades även in genom Regelbok för husläkarverksamhet med basal hemsjukvård, som är lagstiftad för hela verksamheten och är grundpelaren för vårdavtalet. Med hjälp av en abduktiv ansats analyserades all insamlad data. Studien visar att SLL definierar kvaliteten genom att se detta begrepp kvalitativt med betoning på patientens perspektiv. De har även byggt upp mätningen av kvalitetskraven genom nyckeltal som är en förenklad verklighet då de underlättar jämförande analyser. Nyckeltal är ett försök att konkret beskriva komplexa förhållanden som är av innebörd för att se vårdcentralernas förmåga att fungera.[2] Detta gör att SLL:s uppföljning och kontroll av kvalitetskraven blir abstrakt och kan medföra att de missar värdefull information som inte tas upp av nyckeltalen. För att kunna kontrollera och följa upp kvalitetskraven hos vårdcentralerna använder sig SLL av både indirekta och direkta kontrollsystem. De indirekta kontrollsystemen finns i form av kapiterings- och besöksersättning (se begreppsförklaring) och de direkta kontrollsystemen är mätning av kvaliteten genom nyckeltal och belöningssystemet. Dessa kontrollsystem gör att patienten förvandlas till en kund som vårdcentraler skall tillfredsställa. [1] Åke Bergmark och Johan Fritzell, Välfärdens utveckling efter 1990-talets kris, Socialvetenskaplig tidskrift nr 2-3, 2007. [2] Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning, Regelbok för husläkarverksamhet med basal hemsjukvård, Stockholms läns landsting 2011

Constraint-Induced Aphasia Therapy (CIAT) är en gruppbehandling för personer med afasi. Tidigare forskning kring CIAT har ansetts otillräcklig gällande dess långsiktiga effekt, dess effekt vid lindrig afasi och dess effekt på kommunikativ delaktighet. Föreliggande studie är en multipel fallstudie som syftar till att undersöka CIAT:s kort- och långsiktiga effekt på språk och kommunikation vid lindrig afasi. Fyra personer med kronisk afasi deltog i CIAT under två veckor. Språkfunktioner och funktionell kommunikation bedömdes före behandling (T1), efter behandling (T2) och vid uppföljning efter 3 månader (T3). Bedömningarna kompletterades av intervjuer med deltagarna och deras närstående. Vid T2 visade samtliga behandlingsdeltagare övervägande förbättrade språkliga funktioner. Vidare skattade 4/4 deltagare och samtliga närstående en förbättring av funktionell kommunikation. Vid T3 var förbättringen övervägande stabil. Skillnader i poängförbättring mellan bedömningarna antydde en behandlingseffekt, vilket stöddes av analys med teckentest. Resultat från intervjuer gav stöd för de förbättrade resultaten och kan anses öka den ekologiska validiteten. Resultaten tyder på att CIAT kan ha en kort- och långsiktig effekt på språk och kommunikation vid lindrig grad av afasi. Föreliggande studie indikerar därmed att CIAT kan vara gynnsamt för denna patientgrupp. Vidare analys krävs dock för att utesluta en effekt av upprepad testning. Med hänsyn till antalet personer som drabbas av afasi varje år och de betydande psykosociala konsekvenser afasi kan innebära bör framtida forskning utreda ytterligare hur behandling kan förbättra såväl språkliga funktioner som kommunikativ delaktighet i vardagen. / Constraint-Induced Aphasia Therapy (CIAT) is a group therapy for people with aphasia. The therapy’s effectiveness, its effect in milder aphasia and its long-term effect has not been thoroughly investigated in previous studies. This multiple case study aims to assess short- and long-term effect of CIAT on language functions and functional communication in mild aphasia. Four people with chronic aphasia received CIAT over two weeks. Language functions and functional communication was assessed prior therapy (T1), after therapy (T2) and at a 3 month follow-up (T3). In addition to assessments, interviews with participants and their family members were conducted. At T2 all participants showed mainly improved language functions. In addition, 4/4 participants and all family members rated an improvement of functional communication. Results were mainly stable at T3. Differences in improvement when comparing assessments indicated a treatment effect, which was supported by analysis with a sign test. Results from interviews supported the improved results on language tests and could be regarded as increasing the ecological validity. Results indicate a positive and lasting effect on language and communication in milder aphasia. The present study thus suggests that CIAT could be beneficial to this patient group. However, further analyses are required to rule out the possibility of a practice effect. Considering the number of people with aphasia and the psychosocial impact of aphasia, future research should further investigate how therapy could improve linguistic ability as well as communicative participation.

By today’s date there are a lot of companies that are in great need of restructuring their paperwork in a more organized way. This can be excellent arranged with the help of properly constructed computer software. The aviation industry is no exception, but actually a good example of this. Täby Air Maintenance (TAM) is a company which is situated in Örebro. Their main business is aircraft maintenance on a variety of aircraft models. TAM has so far handled their work by hand or with the help of a majority of small computer programmes. The information has now become too abundant and the different kinds of software being used are no longer a working tool for the company. There is therefore a demand for an exhaustive programme which has the capacity to take care of all parts in logistics and production. The purpose is to examine and evaluate three different makes of software and form a recommendation to TAM of which one suits their needs the best. The software was Airsoft, MX System and System Airline Management (SAM). The evaluation has been performed with the help of demo versions of the programmes, manuals and support from contacts at the different manufacturers. The programmes were initially dealt with one at a time and then compared towards each other and towards the demands from TAM. The software which in the end was recommended was SAM, and the decision was based on a number of reasons. The main reason was the user friendliness of the software - the fact that its logical structure makes it easy for its user to swiftly understand the concept and thus learn how to use it quickly. This results in profits, both in time and money. / Idag är många företag i trängande behov av att strukturera upp sitt pappersarbete på ett mer ordnat sätt. Detta kan ske på ett effektivt sätt med ett anpassat och ändamålsenligt strukturerat datorprogram. Flygbranschen är inget undantag, snarare ett bra exempel på detta. Täby Air Maintenance (TAM) är ett företag som är beläget i Örebro och utför underhåll på flygplan i varierande storlek. TAM har hittills skött arbetet för hand och med hjälp av ett flertal mindre datorprogram. Informationen har dock blivit alldeles för omfångsrik och de olika programmen är inte längre ett fungerande instrument för verksamheten. Det krävs därför ett heltäckande program som har kapaciteten att ta hand om alla delar, såväl logistik som produktion. Syftet är att undersöka tre olika program och ge en rekommendation på det som passar företaget bäst. Programmen är Airsoft, MX System och System Airline Management (SAM). Undersökningen har utförts med hjälp av demoversioner, manualer och stöd från kontaktpersoner hos tillverkarna. Programmen undersöktes först var för sig och därefter jämfördes de mot varandra och mot TAMs krav. Det program som rekommenderades var SAM. Detta beror på en mängd orsaker, där den främsta orsaken var programmets användarvänlighet - det faktum att dess logiska uppbyggnad gör det lätt för användaren att snabbt kunna sätta sig in i strukturen och därmed lättare kunna lära sig att använda det. Detta i sin tur ger vinster i både tid och pengar.

Syftet med uppsatsen var att undersöka socialsekreterarnas arbete med att följa upp det familjehemsplacerade barnet, vårdnadshavarna och familjehemmet. För att besvara undersökningens syfte användes kvalitativ metod. Studien grundade sig på intervjuer med fyra barnhandläggare och fyra familjehemsekreterare som arbetar inom åtta olika kommuner. I tidigare forskning framkom att socialtjänsten brister i sin uppföljning av det familjehemsplacerade barnet, vårdnadshavarna och familjehemmet. För att understryka socialnämndens ansvar under pågående familjehemsplacering har regeringen infört detaljerade bestämmelser i 5 kap 1b § Socialtjänstförordningen. Litteraturen som ingår i studien redogör dels för handlingsutrymmet som existerar inom socialsekreterarnas arbete och hjälper till att få en djupare förståelse för kontexten inom organisationen. Tolkningsramen innefattas även av den diskussion som förs angående socialsekreterarnas kompetens inom uppföljningsarbete. Resultatet från intervjuerna visade att socialsekreterarna i varierande omfattning utför det uppföljningsarbete som lagen föreskriver men att i socialförvaltningarnas organisationer prioriteras inte uppföljningsarbetet. Respondenterna i studien anser sig ha bristande kompetens och att de har svårt att se sitt eget handlingsutrymme i uppföljningsarbetet. / The purpose of this paper is to research how social workers manage to follow up cases with children placed in foster homes, their guardians and the foster homes. To meet this purpose a qualitative method has been used. The study is founded upon eight different interviews. Four with social workers who deal with children exclusively and four with social workers who deal with foster homes, within eight different districts/municipalities. Earlier research has shown shortcomings in the way social welfare follow up cases with children placed in foster homes, the guardians and the foster home. The government has introduced regulations in chapter 5, first section of the Swedish security law to stress the responsibilities that the social welfare committee has during an ongoing foster care placement. The background literature included in this study describes what possibilities social workers have in their work situation, and helps to gain a deeper understanding of the context within the organization. It also includes the ongoing discussion about social workers’ knowledge of how to follow up cases in a correct way. The interviews that this study is founded upon shows that the social workers meet the regulations, that the law prescribes for this area, of varying degree. To follow up cases in a correct way is not prioritized in the organization of the social welfare administrations. The respondents in this study do not believe that they have enough knowledge and have difficulties seeing what possibilities their work situation gives them when it comes to following up cases.

The purpose of the study is to examine, in relation to the curriculum for the Swedish preschool demands of assessment, evaluation and documentation what kind of knowledge that becomes possible through the use of pedagogical documentation, and how this knowledge answers to expectations of development of content, form and organisation of the early childhood educational context. Another purpose is to examine what a post-pragmatic perspective and an immanent idea of evaluation can imply for the two-folded task of the preschool: the societal reproduction of knowledge and the staging of possibilities for children’s own production of knowledge. Three theoretical perspectives have been used: curriculum theory, post-structural theory and an immanent philosophical perspective. Curriculum theory points out that it is essential to use and develop perspectives and methods of evaluation that relates to the goals of the preschool as tools for evaluation govern and shape both questions and analysis. The main study here is directed towards examining pedagogical documentation through an empirical study of one preschool’s use of pedagogical documentation during one year. When dealing with the empirical material my intention has been to make visible both kind of learning processes that this study interprets that the curriculum prescribes. Therefore one method used where curriculum theory and descriptions and categorisations as a part of a discursive analysis of how teachers use pedagogical documentation together with the children and in their planning-sessions. The second method consists of an immanent following up of the rhizomatic web of threads that appear and transform through the practice and where pedagogical documentation is part of the relational field of potentiality.

Inledning: Det har blivit allt vanligare att företag driver sin verksamhet i projektform. Projektarbetet har fått större betydelse och är vanligt förekommande inom industri och förvaltning. Studiens fallföretag är Södra Cell Mörrum som är verksamt inom processindustrin. Inom företaget bedrivs projekt på daglig basis med varierande storlek. Södra Cell Mörrum har stött på problem i deras projektstyrning gällande säkerställandet av kunskapsöverföring mellan projekt. Forskningen inom ämnesområdet projektstyrning är utbredd, däremot när den utförs i samband med kunskapsöverföring är den inte lika väldokumenterad. Efter en genomsökning av ämnesområdet har en brist av forskning inom ämnesområdet påträffats relaterad till processindustrin. Syftet: Syftet med studien är att via en genomgång av Södra Cell Mörrums projektstyrning kartlägga projektarbetet i en sammanställning. Ur sammanställningen skall barriärer för kunskapsöverföring mellan projekt identifieras. Vidare är syftet att utföra en jämförelse och analys av Södra Cell Mörrums projektarbete utifrån befintlig litteratur inom ämnesområdet projektstyrning kopplat till kunskapsöverföring för att föreslå en uppdaterad modell som utvecklar kunskapsöverföringen. Metod: Området som har utforskats har varit Södra Cell Mörrums projektstyrning, vilket innebär att detta är en fallstudie och studien har en deduktiv ansats. Utgångspunkten har varit i befintliga teorier som sedan har vävts samman med empiriskt material från semi-strukturerade intervjuer och dokument. En kvalitativ inriktning har valts för studien för att få en tydligare insikt i Södra Cell Mörrums projektarbete. Slutsats: De barriärer i Södra Cell Mörrums projektstyrning som identifierats är tidsbrist samt en avsaknad systematik för dokumentering av lärdomar och misstag. För att säkerställa kunskapsöverföring inom projektstyrningen rekommenderas Södra Cell Mörrum genomföra förändringar i planeringsfasen av projektstyrningen. Det som föreslås är en addering av till två milstolpar i milstolpeplaneringen, vilka är reflektionsmöte och projektrapporter som behandlar ovanstående barriärer. / Introduction: It has become more common for companies to operate their businesses on a project basis. Projects have gained significance and are frequently occurring within the industry and administration. The company at hand for this case study is Södra Cell Mörrum, a company that operates within the processing industry. Projects are conducted on a daily basis with varying sizes at Södra Cell Mörrum. The company has experienced issues in their project management when it comes to ensuring knowledge transfer in between projects. Science within the area of project management is comprehensive, although when conducted in connection with knowledge transfer it is not as extensive. A gap has been found after a thorough search within the area of project management combined with knowledge transfer related to the processing industry. Purpose: The purpose of this study is to map the project management of Södra Cell Mörrum in a compilation. The compilation identifies flaws regarding knowledge transfer in between projects. Furthermore, the project management of Södra Cell Mörrum will be compared and analyzed based on existing theories within the research area of project management related to knowledge transfer in order to suggest a developed model that ensures knowledge transfer. Method: The area of research for this study has been the project management of Södra Cell Mörrum, hence being a case study following a deductive research approach. The premise takes place in existing theories whom have been intertwined with empirical material ranging from semi-structured interviews and documents. A qualitative direction has been chosen for this study to gain an enhanced insight in the project management of Södra Cell Mörrum. Conclusion: The flaws that have been identified within the project management of Södra Cell Mörrum are constituted by a lack of time as well as a deficiency regarding a systematic documentation of mistakes and experiences. In order for the company to secure knowledge transfer within the project management it is recommended that the milestone planning is changed towards including two additional milestones. These milestones consist of reverberation meetings and project reports, both of whom manage the flaws mentioned above.

Samhället är uppbyggt av organisationer som i olika grad kan vara i behov av styrning för att upprätthålla en viss funktion. Studiens syfte är att undersöka hur organisationer inom privat sektor konkret tillämpar styrning och hur arbetet med styrning följs upp. Forskningsfrågor som besvaras är: vad bidrar styrning med till en organisation och dess måluppfyllelse samt på vilket sätt påverkar styrningen hur ledningen använder och arbetar med resultat samt avvikelser? Studien är kvalitativ där datainsamlingen gjorts med semistrukturerade-intervjuer samt genom fenomenografi, det vill säga med en kvalitativ inriktad empirisk forskningsansats. Urvalet av respondenter gjordes inom Västra Götaland där ett 20-tal privata organisationer kontaktades för att erhålla svar om deltagande från potentiella respondenter. Vilket slutligen resulterade i Åtta genomförda intervjuer. Kravprofil för respondenter var minst tio års erfarenhet av arbete med styrning och arbete i ledande ställning. Styrning kan innebära vad en organisation väljer att beakta, komplexiteten handlar om i vilken kontext styrning placeras. Grundläggande frågor att klargöra kan vara: hur styrning kan implementeras, vilka mål och syfte styrningen kan tjäna en organisation eller vilka resultat styrningen förväntas leda till. Resultatet visar att styrning kan ha en betydande roll när det gäller att nå uppsatta mål och att kunna nå ett visst resultat. Det resonemanget stödjs av litteratur och forskning, samt empiri. För författarna framträder det tydligt bland respondenterna att val av styrmodell kanske inte utgör det mest väsentliga. Istället kan det handla om prioriteringar som ledningen valt att fokusera på, och hur detta delges medarbetare. Organisationer kan påverkas direkt eller indirekt av omvärldsfaktorer och globalisering, faktorer som en organisation kan behöva hitta strategier för att hantera. Medvetna ledare kan styra en organisation med hänsyn till faktorer som påverkar och inverkar på en verksamhets målsättning samt planerade resultat. Arbetet med styrning kan innebära processer där olika verktyg och styrmodeller samverkar för att generera mätdata. Mätetal används till uppföljning, kontroll och till att ge återkoppling till en verksamhet. Mål och resultat kan på olika sätt vara kopplade både till styrning samt val av strategi. Konsekvenser som rör val av styrning ytterst handlar om: att nå önskat resultat, förstå processen som vägen till målet innebär och ytterst att en organisation ska överleva / Communities are made up of organizations as in different degrees may be in need of control to maintain a certain function. This paper aims to examine how organizations in the private sector specific application control and how the process of control are followed up. Research questions as are trying to be answered is: what control contributes to an organization and its effectiveness? And in which way control affect how management uses and works with results and anomalies? The study was conducted using a qualitative approach and semi-structured interviews. The selection of respondents was done in Västra Götaland, where 20 private organizations were contacted to participate in the study. It resulted in eight interviews conducted. Demand profile of respondents were at least ten years of experience working with control and working in senior positions. The results show that control can mean what an organization chooses to consider, the complexity is about the context in which the control is placed. Basic questions to answer include: how control can be implemented, the goals and objectives of control can serve an organization or what performance management is expected to lead to. Control may have a significant role in achieving set goals and to achieve a specific result. This reasoning is supported by the literature and research, and empirical data. For authors emerges clearly among respondents that the choice of control model may not represent the most significant. Instead, it may be about priorities that management focus on control and how this is communicated to employees. Organizations can directly or indirectly affected by external factors and globalization, factors that an organization may need to find strategies to cope. Conscious leaders can control an organization with regard to the factors that influence and affect an organization's objectives and planned results. Work on control may involve processes where different tools and models of control interact to generate the data. Metrics used for monitoring, control, and to provide feedback to a business. Objectives and results can be different ways be linked to both the control and the choice of strategy. The impacts on the choice of control are ultimately about: achieving desired results, understand the process as the way to the target means and ultimately enable an organization to survive

Bakgrund och problem: Med den ökande efterfrågan på vård men med begränsade möjligheter att utöka sjukvårdens resurser finns ett stort behov av förbättringskunskap inom vården. Det är allt vanligare att sjukvården hämtar inspiration till förbättringsarbete från industrin i syfte att öka effektiviteten och hålla en hög kvalitet. Syfte: Studiens syfte är att beskriva och analysera hur intensivvårdsavdelningen (IVA) på Danderyds sjukhus arbetar med löpande förbättringsarbete samt att baserat på analysen ge rekommendationer om hur detta arbete kan utvecklas. Ett bisyfte är att inom ramen för IVA:s förbättringsarbete undersöka det stöd från kvalitet- och verksamhetsutvecklingsfunktionen på Danderyds sjukhus som IVA kan nyttja och att ge förslag på hur detta stöd kan utvecklas. Metod: Denna kvalitativa fallstudie genomfördes på intensivvårdsavdelningen (IVA) vid Danderyds sjukhus. Datainsamlingsmetoderna som användes är semi-strukturerade intervjuer, dokumentstudier och observation. Analysen skedde genom mönsterjämförelse. Resultat: Det främsta förbättringsarbetet som genomfördes på IVA var genom förbättringsteam med ansvar över att utveckla vissa områden inom vården. I nuläget används inte det stöd som KVU kan erbjuda i någon större utsträckning. / Background: As a result of the increasing demand of healthcare and the limited possibilities to expand the healthcare’s resources, there is a great demand of knowledge of improvement within the healthcare. In order to increase the efficiency and maintain a high standard, it is becoming more common for the healthcare to gain inspiration for works of improvement from the industry. Purpose: The purpose of the study is to describe and analyze how the intensive care unit (IVA) at Danderyds Sjukhus deals with the continual work of improvement as well as, with a basis on the analysis, provide recommendations of how this work may be developed. A secondary purpose of the study is to, within the frames of IVA’s work of improvement, investigate the support from the quality and department’s development system at Danderyds Sjukhus which the IVA could take advantage of and provide suggestions of how the support can be improved. Method: This qualitative case study was performed at the intensive care unit (IVA) at Danderyds sjukhus. The methods of data collection that were being used include semi-structured interviews, case studies and observations. The analysis was made through a pattern comparison. Conclusion: The principal work of quality improvement that was performed at IVA was through improvement teams with the responsibility to develop certain areas within the healthcare. The support which KVU can provide is currently not being used to its full extent.

Yrkeslärare med ansvar för arbetsplatsförlagt lärande (APL) använder sig av olika metoder för att säkerställa att APL följs upp på ett strukturerat sätt. Studien åskådliggör de metoder som lärare med APL-ansvar använder i uppföljningen av APL. Den teoretiska utgångspunkten fokuserar på vilken kunskap som synliggörs genom dessa metoder. Tidigare forskning visar att en strukturerad process skapar förutsättningar för en bättre slutprodukt. Slutprodukten likställs i studien med en mer yrkeskunnig elev. Studien baseras på kvalitativa intervjuer, samtal och dokumentinsamling. Intervjuer har genomförts med åtta APL-ansvariga lärare på fyra olika yrkesprogram inom samma gymnasieskola. Dokumentinsamlingen baseras på de dokument som används i samband med uppföljning av APL. Samtal benämns i studien som vardagliga samtal som har genomförts med APL-ansvariga lärare. Det insamlade materialet sammanställdes och därefter analyserades data i förhållande till studiens frågeställningar. Resultatet visar att avsaknad av en strukturerad process medför att elevens kunskap inte synliggörs. När kunskap inte synliggörs skapas inte förutsättningar för att uppnå syftet med APL. I resultatdiskussionen diskuteras kraven på yrkeslärarens flexibilitet, om bristen på processkunskap kan hindra en strukturerad uppföljning samt hur osynlig kunskap kan bli synlig. / Vocational teachers with responsibility for workplace-based learning (APL) use different methods to ensure that APL will be followed up in a structured way. The study illustrates the methods that teachers with APL-responsibility use in the follow-up of APL. The theoretical basis focuses on the knowledge that is visible through these methods. Previous research shows that a structured process creates the conditions for a better end product. The end product is equated in the study with a more skilled student. The study is based on qualitative interviews, conversations and document collection. Interviews were conducted with eight APL-responsible teachers at four different professional programs within the same school. Document collection is based on the documents used in connection with the follow-up of APL. Conversation is referred to in this study as "everyday" conversation carried out with APL-responsible teachers. The collected material was compiled and analyzed in relation to the questions asked in the study. The result shows that the absence of a structured process causes that knowledge of the student will not get visible. When knowledge is not visible it does not create conditions for achieving the aim of APL. In the final discussion the requirements for vocational teacher’s flexibility, the lack of process knowledge and how to make invisible knowledge visible are further discussed.

Studien är en fenomenologisk studie som belyser lärares uppfattning om sin litteraturundervisning på mellanstadiet. Syftet är att genom enkäter och intervjuer ta reda på vilka arbetssätt som lärare använder vid läsning, hur arbetet med litteratur följs upp, hur användandet av litteratur skiljer sig mellan de olika årskurserna samt hur läraren motiverar sina arbetssätt som de använder vid litteraturundervisning. Arbetssätt som lärare använder vid läsning är enskild läsning, högläsning, elev läser för läraren, elev läser för elev, läsgrupp, elev läser för klassen samt läsläxa. De uppföljande arbetssätt som lärarna använder i störst utsträckning är helklassdiskussioner, uppgifter kopplade till det lästa och litteratursamtal. Lärarna uppfattar att det som skiljer sig mellan årskurserna är att eleverna mer och mer övertar ansvaret för sitt lärande. Det uppföljande arbetet med litteratur inleds vanligtvis med helklassdiskussioner som sedan övergår till att i allt högre grad ske i grupp och senare även mer individuellt. Lärarna motiverar genomgående och återkommande sina arbetsmetoder genom att betona läsupplevelsen: de vill på olika sätt främja läsglädjen hos eleverna och söker olika vägar att nå dit.