Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning lärare använder sig av digitala medel kontra traditionella böcker i årskurs 1–3 på lågstadiet, under tyst enskild läsning i ämnet svenska. Detta för att bidra med kunskap om vilken påverkan det kan ha på yngre elevers läsutveckling. Vidare undersöktes vilka positiva respektive negativa aspekter lärarna såg med den digitala läsningen samt hur läsningen schemalades, även hur och om den tysta enskilda läsningen följdes upp. Här gjordes en jämförelse mellan den digitala och den traditionella läsningen. För att besvara syftet och frågeställningarna genomfördes en enkätundersökning riktad till lärare i årskurs 1–3, med både kvantitativa och kvalitativa delar, inom en utvald kommun. Resultatet visade att samtliga skolor i undersökningen hade god tillgång till digitala medel.Både digitala verktyg och traditionella böcker användes i den tysta enskilda läsningen. Dock fanns det skillnader i schemaläggningen samt kring hur och vilka elever som tilläts använda de digitala verktygen. Digital läsning följs upp i mindre utsträckning än den traditionella, vilket bör ses som oroväckande, då forskning visar på sämre läsförståelse vid skärmläsning. Vidare framkom möjlighet till inkludering som en positiv aspekt för digital läsning men att lärarna inte nyttjade den digitala potentialen fullt ut. / The purpose of the study is to investigate the extent to which teachers use digital means versus traditional books in grades 1–3 in primary school, during silent individual reading in the subject Swedish. This is to gain knowledge about the impacts it can have on younger students reading development. Furthermore, it was investigated which positive and negative aspects the teachers saw with the digital reading and how the reading was scheduled, also how and if the silent individual reading was followed up. Here, a comparison was made between digital and traditional reading. To answer the purpose and the questions, a questionnaire survey was conducted by teachers in grades 1–3, with both quantitative and qualitative parts, within a selected municipality. The results showed that all schools in the survey had good access to digital means and both digital tools and traditional books were used in the silent individual reading. However, there were differences in the scheduling as well as how and which students were allowed to use the digital tools. Digital reading is followed up to a lesser extent than the traditional one, which should be seen as worrying, as research shows poorer reading comprehension when screen reading. Furthermore, the possibility of inclusion emerged as apositive aspect for digital reading, but that the teachers did not make full use of the digital potential.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare gör för att identifiera, undervisa och följa upp högpresterande elever i matematik. Metoden som tillämpades har enkvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med sex lärare. Studien utgår från en teori som väger in både kognitiva och sociala aspekter. Resultatet visade att högpresterande elever i matematik identifieras genom att de uppvisar motivation och kreativitet inom matematiken. Ytterligare identifikationsverktyg är kartläggning och bedömningar. Till grund för lärares undervisningsstrategier ligger ofta de bedömningar som skett genom kartläggningar, men bygger även på elevers uppvisade intressen. Resultatet visade också på att majoriteten av lärare använde sig av varierad och differentierad undervisning. Uppföljningen skedde delvis individuellt av läraren men också i samverkan med övriga lärare och vårdnadshavare. I resultatet framkom dessutom att kartläggning i stor utsträckning låg till grund för identifiering av högpresterande elever. Kartläggning låg också till grund för uppföljning av högpresterande elever. Hur lärarna arbetade utifrån vad resultatet av kartläggningarna visat, framkom dock inte i vårt resultat.

Sammanfattning/Abstract Granat, Therese (2021). För vems ögon? En studie om hur förskollärare dokumenterar stödinsatser i förskolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att belysa förskollärares erfarenheter av dokumentation, uppföljning och utvärdering av stödinsatser, samt vilka faktorer som kan påverka processen. Vilken syn har förskollärare på dokumentation av stödinsatser? Hur dokumenteras stödinsatser inom förskolans verksamhet? Hur följs dessa stödinsatser upp samt utvärderas? Vilka faktorer påverkar valet av att dokumentera en stödinsats? Teori: Den teoretiska utgångspunkt som arbetet utgår ifrån är det systemteoretiska perspektivet. Men även begreppen diskursen om kvalitet och diskursen om meningsskapande som tolkas i boken ”Från kvalitet till meningsskapande” skriven av Dahlberg, Moss och Pence (2003). Metod: Metoden för att insamla empiri är inspirerad av fenomenologi och innebär att fyra förskollärare deltar i en halvstrukturerad intervju. Som stöd för intervjun används en intervjuguide med frågor för att fånga in studiens alla frågeställningar. Fokus är att ge informanten stort utrymme att fritt delge sin bild kring fenomenet. Intervjuerna är digitala och ljudet spelas in, för att sedan transkriberas i nära anslutning till intervjutillfället. En viss inspiration från hermeneutiken används i tolkningen av empirin. Resultat: Resultatet visar likt den tidigare forskningen, att förskollärare tillämpar flera olika mallar med olika syften för att dokumentera barns utveckling och lärande samt stödinsatser i verksamheten. Förskollärarna har en positiv grundsyn kopplat till att dokumentera stödinsatser, även om det finns olika syften och sätt att använda sig av dokumentation. Ett exempel är att dokumentera stödinsatser utifrån att det ska användas som förskollärarens eget arbetsverktyg eller som ett medel för att möta externa granskningar. De faktorer som förskollärarna upplever påverka processen är bland annat brist på tid för att analysera, följa upp och utvärdera. Men även att utformningen av dokument kan anpassas mer efter förskolan som verksamhet. Det finns även en önskan om ett mer gediget specialpedagogiskt stöd i arbetet med dokumentation. Det finns en viss ambivalens kopplat till vårdnadshavares och barnets roll i arbetet med att dokumentera stödinsatser. Specialpedagogiska implikationer: Förskollärarna i studien lyfter spontant fram flera möjligheter för specialpedagogen att underlätta och utveckla deras arbete med att dokumentera stödinsatser. Eftersom specialpedagogens roll inte är tydlig utifrån våra styrdokument kan förskollärarnas egna idéer för vilket stöd de anser sig behöva vara värdefulla. Det systematiska kvalitetsarbetet berör samtliga nivåer i en organisation och inom detta arbete finns potential för specialpedagogen att fungera som en röd tråd mellan de olika nivåerna.

Byggbranschen är projektbaserad och för varje projekt upprättas en ”tillfällig fabrik” som ofta leder till komplexa försörjningskedjor och tillfälliga projektorganisationer. Huvudentreprenören kompletterar sin organisation med underentreprenörer som bidrar med spetskompetenser och hindrar entreprenadsumman från att skjuta i höjden. UE-kedjan är oundviklig och bidrar tyvärr inte endast med problemlösningar. Språkbarriärer, produktivitetsineffektivitet och arbetskriminalitet är sådant som uppkommer vid flertalet involverade aktörer på byggarbetsplatser, det är viktigt för huvudentreprenören att få rutiner kring hur dessa problemområden kan hanteras och motarbetas. Kontroller och uppföljningar är två arbetsmoment för att motarbeta dessa problemområden, för att kartlägga branschens utvecklingsmöjligheter kring förbättringar av dessa genomfördes studien tillsammans med NCC med referensprojektet Riksväg 25 mellan Sjöatorp och Alvesta väst.   Studiens syfte var att undersöka hur NCC arbetar med kontroller och uppföljningar av de arbetssätt, lagar, regler och villkor som är överenskomna med underentreprenör i deras byggprojekt. Målsättningen var att implementera ett förbättrat arbetssätt kring ämnet hos både NCC och liknande aktörer i byggbranschen. För att inhämta kunskaper och skapa sig en förståelse kring ämnet genomfördes initialt litteraturstudier. Författarna insåg snabbt att ämnet är ett nytt uppkommande problem och att det var brist på tidigare studier. Vidare genomfördes intervjuer och observationer vilket vägde in faktorer som erfarenheter, åsikter och upplevelser i datainsamlingen. Metodvalet gav författarna en djupare inblick och förståelse kring ämnet samt tankar kring hur NCC skulle kunna implementera ett förbättrat arbetssätt kring ämnet.   Resultatet visade att NCC i dagsläget har stor tillit till sina underentreprenörer och jobbar på långsiktiga relationer. Vidare konstaterades att förarbetet innan man börjar samarbeta med en underentreprenör är väl utformat och konstruerat, det finns rutiner för vad man bör kontrollera och gå igenom med företagen som ska vara på arbetsplatsen. Det konstaterades att NCC inte har några tydliga rutiner kring hur kontroller och uppföljningar ska genomföras under projektets gång.   För ett lyckat arbete kring att motarbeta arbetskriminalitet i byggbranschen krävs ett gemensamt krafttag från samtliga aktörer. Myndigheter spelar en viktig roll i frågan och kan påverka branschen, ett samarbete och gemensamt krafttag med flertalet aktörer hade påverkat ämnet till det positiva. Aktörer i branschen behöver initialt kolla ”inombords”, arbetet kring kontroller och uppföljningar för att motarbeta arbetskriminalitet behöver genomsyra hela organisationer. Interna utbildningar för att informera och utbilda personal om problematiken är lämplig för att öka medvetenheten kring ämnet. I studien framgick att en lämplig metod som motarbetar arbetskriminalitet på byggarbetsplatsen är att införa och genomföra stickprov. / The construction industry is project-based and for each project a ”temporary factory” is established, often resulting in complex supply chains and temporary project organizations. The main contractor supplements their organization with subcontractors who contribute with specialized skills and prevents the contract sum from skyrocketing. Unfortunately, the subcontractor chain not only contributes with problem-solving but also brings language barriers, productivity inefficiencies and labor crime, which occur with multiple actors involved at construction sites. It is important for the main contractor to establish routines for handling and counteracting these problem areas. Controls and follow-ups are two work processes used to counteract these issues. To identify the industry's potential for improvement in these areas, the study was conducted in collaboration with NCC, focusing on the reference project "Highway 25 between Sjöatorp and Alvesta west."  The study aimed to examine how NCC works with controls and follow-ups of work methods, laws, regulations, and conditions agreed upon with subcontractors in their construction projects. The objective was to implement an improved approach to the subject for both NCC and similar actors in the construction industry. Initially, literature studies were conducted to gather knowledge and gain an understanding of the subject. The authors quickly realized that the subject was emerging and lacked previous studies. Interviews and observations were then carried out, incorporating factors such as experiences, opinions, and perceptions into the data collection. The chosen methodology provided the authors with deeper insights and understanding of the subject, as well as thoughts on how NCC could implement an improved approach to the topic.  The results showed that NCC currently has a high level of trust in its subcontractors and works towards building long-term relationships. Furthermore, it was noted that the preparation before collaborating with a subcontractor is well designed and structured, with routines for what should be checked and reviewed with the companies present at the worksite. It was observed that NCC does not have clear procedures on how controls and follow-ups should be conducted during the project.  To successfully combat labor crime in the construction industry, a joint effort from all actors is required. Authorities play a vital role in this matter and could influence the industry. Collaboration and collective action with multiple actors would have a positive impact on the subject. Industry actors need to look "inward" initially, focusing on controls and follow-ups to counteract labor crime, which should permeate throughout their entire organizations. Internal training to inform and educate staff about the issue is suitable for increasing awareness. The study revealed that an appropriate method to counteract labor crime at construction sites is to introduce and implement random checks. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Byggbranschen ställs idag inför höga förväntningar. För att behålla en konkurrenskraft behöver byggbranschen reducera mängden aktiviteter som inte tillför värde. Lean är en teori som har utvecklats till att vara ett centrum för logistiskt tänkande. Genom att applicera Leans synsätt kan slöserier minska och flöden effektiviseras i produktionskedjan. Inom tillverkningsindustrin har appliceringen av Lean halverat tillverkningstider och minskat den totala arbetskraften. Utöver Lean har kommunikation, ansvarsfördelning och erfarenhetsåterföring stora möjligheter att effektivisera flödet. En av förutsättningarna för hela byggprocessen är losshållning, där forskningen kring logistikens påverkan på losshållningens arbetssätt är starkt begränsad. Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för losshållningens arbetssätt och bidra till att effektivisera flödet. Målet är att identifiera de två mest kritiska flaskhalsarna samt analysera förbättringsmöjligheter för ett effektivare flöde. För att uppnå syftet med studien har en kvalitativ studie med intervjuer och observation genomförts på Skanska Sverige AB verksamhet Region Special. Studien visar att det finns flera flaskhalsar inom losshållningens arbetssätt. Två av dessa har större påverkan på flödet eftersom de är både vanligt förekommande och kritiska. Dessa två flaskhalsar är: trasiga eller stillastående borriggar samt bortforsling av sprängt material. Vidare visar studien att en förbättrad kommunikation, ansvarsfördelning samt erfarenhetsåterföring tillsammans kan reducera majoriteten av flaskhalsarna och effektivisera flödet. Detta genom att bland annat minska missförstånd, ta lärdom från tidigare projekt, minska tidskrävande omplaneringar och föra vidare erfarenheter i organisationen. / The construction industry is today faced with high expectations. In order to maintain competitiveness, the construction industry needs to reduce the amount of activities that does not add value. Lean is a theory that has developed into a center for logistical thinking. By applying Lean's theory, waste can be reduced and streamline flows in the production chain. In the manufacturing industry, the application of Lean has halved manufacturing times and the total workforce has decreased. In addition to Lean, communication, division of responsibilities and feedback of experiences have great opportunities to streamline the workflow. One of the foundations for the entire construction process is extraction of rock, where research on the impact of logistics on extraction of rock working methods is severely limited. The purpose of the study is to create an increased understanding of the working methods of extraction of rock and contribute to streamlining the workflow. The goal is to identify the two most critical bottlenecks and analyze opportunities for improvement for a more effective workflow. To achieve the purpose of the study, a qualitative study with interviews and observation was conducted at Skanska Sverige AB operation Region Special. The study shows that there are several bottlenecks in the working methods of extraction of rock. Two of these have a greater impact on flow because they are both common and critical. These two bottlenecks are: broken or stationary drilling rigs and removal of blasted material. Furthermore, the study shows that improved communication, division of responsibilities and feedback of experience together can reduce the majority of bottlenecks and streamline the workflow. Among other things this is done by: reducing misunderstandings, taking lessons from previous projects, reducing time-consuming re-planning and passing on experiences in the organization.

Since today’s fast-paced landscapes evolves into digital environments, businesses are faced by the need of performing digital transformation, as it will support them in staying competitive. However, when executing digital transformation, it becomes important to prioritize the right initiatives to ensure efficient budget allocation, as well as to track progress and value realization to assess real impact and to secure efficient realization. Therefore, tracking value and realization of digital transformation is an essential process in the progress of digitalizing business processes and staying competitive, and thus, should be executed in a mature manner. Consequently, this study’s purpose includes the development of a framework, which can be used to evaluate the maturity of organizations when tracking the value and the realization of digital transformation. To fulfill this, a case study was conducted, whose results were based on qualitative data collected through observation, interviews, and internal documentation. It was found that three aspects are relevant to be assessed when evaluating processes of tracking digital transformation value and realization, namely, formalization, integration, and utilization of the tracking system. For these three aspects, different ambition levels are defined and seen as targets to be sought after by organizations. Furthermore, it is found to be relevant to track progress of digital transformation in terms of development, deployment, and adoption, as well as to assess associated risks, impact on the company’s financials, and objectives and key results. To develop a maturity framework, additionally, five distinct maturity levels were identified, based on challenges and a future ambition for a tracking system. These levels range from “not started” to an “ambition level”. As a result, the maturity assessment framework developed in this study is deemed relevant to be used in a descriptive manner, illustrating key aspects to be considered when tracking the value and realization of digital transformation, as well as when analyzing organizations’ performance in that respect. The study’s outcomes are thus expected to support transparency in organizations when managing digital transformation. / Då dagens snabba landskap utvecklas till alltmer digitala miljöer måste företagen genomföra digital transformation för att kunna behålla sin konkurrenskraft. När man genomför digital transformation blir det dock viktigt att prioritera rätt initiativ för att säkerställa effektiv budgettilldelning, samt att uppfölja framsteg och värdeförverkligande för att bedöma verklig påverkan och säkerställa effektiv realisering. Därför är uppföljning av värde och realisering av digital transformation en viktig process för att digitalisera affärsprocesser och för att förbli konkurrenskraftig, och bör därför genomföras på ett moget sätt. Följaktligen inkluderar denna studies syfte utvecklingen av ett ramverk, som kan användas för att utvärdera organisationers mognad när man uppföljer värdet och realiseringen av digital transformation. För att uppfylla detta genomfördes en fallstudie, vars resultat baserades på kvalitativ data som samlades in genom observation, intervjuer och intern dokumentation. Det visade sig att tre aspekter är relevanta att bedöma när man utvärderar processer för att uppfölja värde och realisering av digital transformation, nämligen formalisering, integration och användning av uppföljningssystemet. Olika ambitionsnivåer definieras för dessa tre aspekter och ses som mål som organisationer ska sträva efter. Vidare konstateras att det är relevant att uppfölja framstegen i digital transformation när det gäller utveckling, införande och användning, samt att bedöma tillhörande risker, inverkan på företagets ekonomi, mål och nyckelresultat. För att utveckla ett ramverk för mognadsbedömning identifierades dessutom fem olika mognadsgrader, baserade på utmaningar och en framtida ambition för ett uppföljningssystem. Dessa nivåer sträcker sig från "inte påbörjad" till "ambitionsnivå". Som ett resultat av detta anses det ramverk för mognadsbedömning som utvecklats i denna studie vara relevant att använda på ett beskrivande sätt och illustrera de viktigaste aspekterna som ska beaktas när man uppföljer värdet och realisering av digital transformation, samt när man analyserar organisationers prestationer i det avseendet. Studiens resultat förväntas således stödja transparens i organisationer när de hanterar digital transformation.

The study aims to compare public procurement practices in four municipalities in Kronobergs County and analyze procurement requirements and monitoring from an environmental sustainability perspective, which is of high importance in today's society. The study reveals a significant shortage of resources for both requirement setting and monitoring, directly linked to the available municipal resources. The municipalities need to undertake various activities, such as market analysis and monitoring, but there are concerns about whether they have sufficient resources in terms of knowledge, expertise, time, and personnel to carry out these tasks effectively. The allocation of responsibilities within the procurement process is unclear, and the municipalities tend to delegate responsibilities to different entities. This is likely due toinadequate management responsibility and insufficient political decisions. Procurement officers also play a crucial role, but if the responsibility allocation is unclear and the involved individuals perceive it as challenging, it leads to a lack of accountability throughout the process. Overall, regardless of their size, municipalities do not adhere to the Plan-Do-Check-Act (PDCA) cycle for continuous improvement. It was also observed that many municipalities discussed similar issues in requirementsetting and monitoring, indicating an overlap between these areas. / Studien syftar till att jämföra offentligt upphandlingsarbete i fyra kommuner i Kronobergs län och analysera upphandlingskrav och uppföljning utifrån ett miljömässigt hållbarhetsperspektiv. Bristen på resurser för kravställning och uppföljning är betydande och kopplad till tillgängliga kommunala resurser. Kommunerna behöver genomföra flera moment, som marknadsanalys och uppföljning, men det finns frågetecken kring om de har tillräckliga resurser i form av kunskap, kompetens, tid och personal för att göra det effektivt. Ansvarsfördelningen inom upphandlingsprocessen är otydlig, och kommunerna tenderar att delegera ansvaret till olika avdelningar eller verksamheter. Detta beror troligtvis på bristande ledningsansvar och otillräckliga politiska beslut. Upphandlarna har också en viktig roll, men om ansvarsfördelningen är oklar och de involverade personerna upplever det som besvärligt, leder det till bristande ansvarstagande genom hela processen. Generellt sett följer inte kommunerna, oavsett storlek, PDCA-cykeln för kontinuerliga förbättringar. Det noterades att många kommuner diskuterade liknande ämnen inom kravställning och uppföljning, vilket tyder på att dessa områden överlappar varandra.

Det finns många exempel på undersökningar som gjorts för att utreda varför situationen kring studie- och yrkesorienteringen ser ut som den gör idag. I detta arbete har blicken lyfts från förklaringsområden som individers bakgrund och det alternativfyllda samhället, vilka ofta nämns, och istället landat på betydelse som organisering och tolkningen, vilket vi i fortsättningen benämner som översättning, av statliga direktiv kan ha.Syftet med arbetet har varit att följa de statliga direktiven kring studie- ochyrkesorientering genom en kommun och analysera organiseringens och översättningen av direktivens betydelse för studie- och yrkesorienteringen. Undersökningsområde för arbetet blev Helsingborgs kommun, en relativt stor kommun, och personer med olika inblandning i studie- och yrkesorienteringen i kommunen har intervjuats kring dessa frågor.Resultatet har sedan växelvis bearbetats med teorier kring organisering ochöversättning. Arbetets viktigaste resultat är att organisering och översättning påverkar studie- och yrkesorienteringen och att likvärdig vägledning, vilket är det kommunen strävar efter, inte kan utlovas av kommunen om översättning inte tas i beaktande. Kopplat till översättning är utvärdering och uppföljning vilka också behövs för att en vägledning likvärdig och rättvis till alla elever ska kunna säkerställas. / From head to toe?The national directive's journey through a municipality and thefusion with its organization and translation.There are many examples of studies that have been made in order to find out why the situation around educational and vocational guidance has turned into what it is today. In this essay the focus has been moved from areas of explanations, such as the background of the individuals and a society full of alternatives, which is often mentioned. It has instead landed on the value that for instance organization and the translation of the national directives may have. And by translation we mean the understanding and intrepration of the directives that accurs when people get hold of them.The purpose of the essay has been to follow the national directions of educational and vocational guidance in a municipality and to analyse the organization and the translation of the directives significance. Helsingborg became the study area, a comparatively large municipality. People with different levels of involvement in the educational and vocational guidance have been interviewed about these topics. The result has since alternately been applied with theories of the organizing and translation. The essay’s most important results is that the organization in the municipality and translation of the national directives affects the educational and vocational guidance and also that equal guidance, which is what the municipality aims for, cannot be promised if the phenomenon with translation is not taken into account.Linked to translation is the assessment and follow-up, which is also needed in order for guidance, equal and fair to all students, to be assured.Keywords: assessment and follow-up, educational and vocational guidance,implementation, national directives, organization, translation

Att kommuner ingår exploateringsavtal med exploatörer är vanligt förekommande i samband med utbyggnad av stadsdelar eller bostadsområden. Exploateringsavtalen reglerar i huvudsak ansvar och skyldigheter för exploatören och kommunen vad gäller olika moment såsom finansiering, utförande, fastighetsbildning, ersättningar bland annat. Mycket resurser läggs ofta på framtagandet av det slutliga avtalet mellan parterna. Hur avtalet sedan de facto följs upp förefaller mindre reglerat och betydligt mindre prioriterat inom Sveriges kommuner och interna rutiner saknas i många kommuner. Detta är problematiskt då uppföljningen av ingångna exploateringsavtal är av stor vikt för kommunen då det kan handla om både det slutliga resultatet i kommunens bebyggelse och om stora summor pengar. Syftet med projektet har varit att undersöka i vilken omfattning exploateringsavtal som tecknas mellan kommuner och exploatörer följs upp. För att uppnå detta har en fallstudie av fyra exploateringsavtal som Värmdö kommun tecknat med exploatörer genomförts. Detta med det främsta syftet att undersöka vilka konsekvenser uppföljningsarbetet medför samt identifiera vilka problem och svårigheter en kommun kan ha i samband med uppföljning av exploateringsavtal. För att skapa en tydligare bild av hur omfattande problematiken kring uppföljningsarbete av exploateringsavtal är, har en enkätundersökning genomförts. I denna deltog 93 av Sveriges totalt 290 kommuner. I enkätundersökningen angav majoriteten av kommunerna att de upplever svårigheter med uppföljningsarbetet av avtalen. 49% av de deltagande kommunerna angav att man inte har rutiner för att följa upp exploateringsavtal. Ytterligare två brister i uppföljningsarbetet av exploateringsavtal gick att identifiera med hjälp av enkätundersökningen. För det första angav 7% av representanterna för kommunerna att de inte har kännedom om vem som ansvarar för att uppföljningen genomförs. Desamma gäller frågan om vid vilken tidpunkt uppföljningen ska ske, där 14% av representanterna för kommunerna svarar att de inte vet. Frågan om när uppföljningen ska utföras är mycket relevant i förhållande till att en kommun ska kunna effektivisera och minska de svårigheter som uppstår vid uppföljningsarbetet. Genom både enkätundersökning och fallstudier kan det konstateras att avtalsinnehållet rörande utförande är det som är mest komplicerat att följa upp. Slutligen presenteras en lista på förslag till rekommendationer för att underlätta och effektivisera uppföljningsarbetet av exploateringsavtal inom kommunerna. / The fact that municipalities enter development agreements with developers is a common practice within the field of land development. Many resources are often allocated to the creation of the final agreement between the parties. How the agreement has been followed up seems less regulated and much less prioritized within the Swedish municipalities' internal routines. This is problematic since the follow-up of development agreements is of great importance to the municipality as it can affect both the final results of the development as well as large sums of money. The purpose of the project has been to investigate the extent to which development agreements between municipalities and developers are followed up. To achieve this, four development agreements, signed by Värmdö municipality and developers have been followed up. To investigate the consequences of the follow-up and identifying which problems and difficulties a municipality can have in connection with follow-up is the aim of the project. In order to create deeper understanding of how extensive the problem of follow-up on development contracts is, a questionnaire survey has been conducted. In this, 93 of Sweden's total of 290 municipalities participated. In the survey, the majority of municipalities stated that they are experiencing difficulties with the follow-up work on development agreements. 50% of the participating municipalities stated that they do not have routines or procedures for following up development agreements. Two additional deficiencies in the follow-up work on development contracts were identified through the survey. First, 7% of the representatives of the municipalities stated that they do not know who is responsible for ensuring that the follow-up is carried out. Regarding the question of when the follow-up should take place, 14% of the representatives of the municipalities respond that they do not know when the follow-up should be done. The question of when the follow-up should be carried out is necessary for a municipality to be able to streamline and reduce the difficulties that arise during the follow-up work. Through both the survey and case studies, it can be stated that the content of the agreement concerning performance is the most complicated to follow up. Finally, a list of proposed recommendations is presented to facilitate and make the follow-up work of development agreements within the municipalities easier and more efficient.

With a growing demand from the latest curriculum this study aims to investigate what classroom talk looks like at a school in Sweden. Through observations in different classrooms and interviews with experienced teachers I seek to investigate and map out classroom talk structures, how teachers relate to classroom talk, what kind of questions the teachers ask and how they follow up the students´ answers. Inspired by Vygotskij´s “zone of proximal development” the study takes on a sociocultural perspective and focuses on social interaction. Both qualitative and quantitative research methods are used. The focus of the study is on the type of questions the teachers are using and how they follow up the answers from the students. The results tell us that that the teachers are using a lot of open questions and the answers from the students are often long, something which differs from earlier research. The collected data from interviews as well as from observations hints that the teachers are aware and make conscious decisions when they decide what type of questionsthey ask their students. When looking at how the teachers follow up the students´ answers the results shows that it´s rare that the teachers follow up and further develop the students answers.