Bakgrund: Antalet personer med demenssjukdom i Sverige är omkring 130 000– 150 000 och 20 000 - 25 000 personer uppskattas insjukna varje år. Den basala demensutredningen utförs av hälso- och sjukvården, oftast inom primärvården och av en sjuksköterska på uppdrag från läkaren. Livslängden i Sverige ökar, demenssjukdom blir allt vanligare och personer med denna sjukdom bor kvar i eget boende med behov att vårdas av närstående eller hemtjänst. Det ställs allt högre krav på primärvård att arbeta personcentrerat och att möjlighet finns till tidig demensdiagnos. Syfte: Utforska sjuksköterskors upplevelser och av att arbeta med utredning och uppföljning av personer med demenssjukdom inom primärvård.  Metod: Kvalitativa individuella intervjuer genomfördes för att utforska upplevelsen hos åtta sjuksköterskor i primärvården. Insamlade data bearbetades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i tio underkategorier som sedan utmynnade i följande fyra kategorier: ”Att se helheten av personen”, ”Vikten av diagnos för ett gott omhändertagande”, ”Att sträva efter partnerskap” och ”Att ha organisatoriska förutsättningar”. Slutsats: Det finns behov av att lyfta patienten och närståendes upplevelse i samband med demensutredningen samt sjuksköterskans behov av stöd vid svåra situationer i primärvården. / Background: The number of people with dementia in Sweden is about 130,000150,000 and 20,000-25,000 people are estimated to be diagnosed each year. The basic dementia examination is performed by the health and medical service, usually in primary care and by a nurse on behalf of a physician. Life expectancy in Sweden is increasing, dementia becomes increasingly common, and people with this disease live in their own homes with the need to be cared for by a related or home help. There is an increasing demand for primary care to work personcentered and that there is an opportunity for early dementia diagnosis. Aim: Explore nurses´ experiences of working with investigation and follow-up of persons with dementia in primary care. Method: Qualitative individual interviews were conducted to explore the experience of eight primary care nurses. Collected data was processed using a qualitative content analysis with inductive approach. Result: The analysis resulted in ten subcategories, these led to four categories: "See the entirety of a person", "The importance of diagnosis for a good care", "To strive for partnership" and "Having organizational conditions".  Conclusion: There is a need to lift the patient's and relatives' experience in connection with the dementia investigation and the nurse's need for support in difficult situations in primary care.

Det ökade behovet av distansarbete utmanar tidigare organisatoriska förutsättningar. Detta påverkar ansvariga chefers orientering i att utvärdera och följa upp anställda. Uppsatsen ämnar att undersöka huruvida chefers användning av utvärdering och uppföljning förändrats i samband med ökat distansarbete. Undersökningen ska förhoppningsvis kunna bidra till en ökad förståelse för huruvida chefer i framtiden kan använda sig av utvärdering och uppföljning då de anställda inte befinner sig på en fysisk gemensam plats. Utgångspunkten för undersökningen är att kombinera tidigare teorier gällande informationsteknologi med en utvecklad utformning av utvärdering och uppföljning genom Tight- och Loose Control. Fördjupad kunskap samlades genom intervjuer av fem chefer från olika företag och avdelningar. Resultatet visar på en ökad frekvenstäthet och detaljnivå av kortsiktiga mål samt en ökad flerdimensionell utvärdering och uppföljning vilket indikerar på en utvecklad teoretisk kombination av Tight- och Loose Control i samband med ökat distansarbete.

Sammanfattning Barn i förskolor upplevs än idag utsättas för krav som inte står i proportion till deras förmågor, vilket har sets ute på förskolor då detta tar sig till uttryck i exempelvis upprepade uppmaningar om att sitta stilla. Utifrån denna bild av dagens barndom blev vi intresserade av vad som påverkar förskollärare i deras val av att hantera situationen, samt hur det praktiska arbetets effekt kan urskiljas. Syftet med studien blev därmed att undersöka förskollärares val av strategier för att inkludera barn i behov av särskilt stöd i förskolans verksamhet samt hur strategierna dokumenterades och följdes upp. Syftet undersöktes med stöd i fem forskningsfrågor; Vad är inkludering och barn i behov av särskilt stöd enligt respondenterna? Vilka strategier uppger respondenterna att de använder i verksamheten för att inkludera barn i behov av särskilt stöd? Hur motiverar respondenterna sina val av strategier? Hur beskriver respondenterna att de följer upp insatsernas effekter? Hur motiverar respondenterna sina val av uppföljande strategier? Materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer där fem förskollärare från fyra olika förskolor deltog. Det insamlade materialet bearbetades tematiskt och analyserades utifrån de teoretiska begreppen traditionella-, relationella- och dilemmaperspektivet. Resultatet visade att förskollärarna hade olika syn på vilka barn som var i behov av särskilt stöd, men använde sig av liknande strategier för att inkludera barnen i verksamheten. De strategier som tillämpades generellt för hela barngruppen med syfte att inte peka ut ett visst barn med svårigheter, var bland annat bildstöd och teckenstöd. Vissa barn behövde ibland indirekt stöd i form av vuxenstöd där den vuxna befann sig i närheten av barnet för att ge stöttning vid exempelvis rutinsituationer och konflikter. Samtliga förskollärare var överens om att arbetslaget är ett viktigt arbetsverktyg i arbetet med inkludering av barn i behov av särskilt stöd. Men upplever att de har tidsbrist och kunskapsbrist kring metoderna som används i verksamheten, vilket påverkar uppföljningen och utvärderingen av strategierna.

Sammanfattning Barn i förskolor upplevs än idag utsättas för krav som inte står i proportion till deras förmågor, vilket har sets ute på förskolor då detta tar sig till uttryck i exempelvis upprepade uppmaningar om att sitta stilla. Utifrån denna bild av dagens barndom blev vi intresserade av vad som påverkar förskollärare i deras val av att hantera situationen, samt hur det praktiska arbetets effekt kan urskiljas. Syftet med studien blev därmed att undersöka förskollärares val av strategier för att inkludera barn i behov av särskilt stöd i förskolans verksamhet samt hur strategierna dokumenterades och följdes upp. Syftet undersöktes med stöd i fem forskningsfrågor; Vad är inkludering och barn i behov av särskilt stöd enligt respondenterna? Vilka strategier uppger respondenterna att de använder i verksamheten för att inkludera barn i behov av särskilt stöd? Hur motiverar respondenterna sina val av strategier? Hur beskriver respondenterna att de följer upp insatsernas effekter? Hur motiverar respondenterna sina val av uppföljande strategier? Materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer där fem förskollärare från fyra olika förskolor deltog. Det insamlade materialet bearbetades tematiskt och analyserades utifrån de teoretiska begreppen traditionella-, relationella- och dilemmaperspektivet. Resultatet visade att förskollärarna hade olika syn på vilka barn som var i behov av särskilt stöd, men använde sig av liknande strategier för att inkludera barnen i verksamheten. De strategier som tillämpades generellt för hela barngruppen med syfte att inte peka ut ett visst barn med svårigheter, var bland annat bildstöd och teckenstöd. Vissa barn behövde ibland indirekt stöd i form av vuxenstöd där den vuxna befann sig i närheten av barnet för att ge stöttning vid exempelvis rutinsituationer och konflikter. Samtliga förskollärare var överens om att arbetslaget är ett viktigt arbetsverktyg i arbetet med inkludering av barn i behov av särskilt stöd. Men upplever att de har tidsbrist och kunskapsbrist kring metoderna som används i verksamheten, vilket påverkar uppföljningen och utvärderingen av strategierna.

Bakgrund: Bröstcancer är den näst vanligaste cancerformen som kan drabba kvinnor. Utvecklingen av behandlingsmetoder har ökat chansen att överleva och bota bröstcancer under åren. Bröstcancer kan påverka kvinnan både psykiskt och fysiskt. Följderna kan bli psykiskt påfrestande där livskvalitén påverkas negativt. Behandlingar kan leda till ingrepp som ändrar kvinnors utseende och påverkar den levda kroppen. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser efter friskförklaring från bröstcancer  Metod: Studien utfördes med en kvalitativ litteraturöversikt. Resultat: Kvinnor upplevde brister i vården och behövde mer stöd efter sin friskförklaring då effekterna av behandling varade många år efter. Känslor som ångest, övergivenhet och rädsla formade deras vardag. Det påverkade kvinnors självkänsla negativt när de fick leva med en ny kropp efter mastektomin. Konklusion: Kvinnorna upplevde skiftande känslor efter friskförklaring som behöver bemötas av sjuksköterskan för att öka kvinnors välbefinnande. / Background: Breast cancer is the second most common cancer that affects women. The development of treatment methods has increased the chance of surviving and curing breast cancer over the years. Breast cancer can affect the woman both mentally and physically. The repercussion can be mentally stressful where the quality of life can be adversely affected. Treatments like masectomy can lead to physicall alterations and affect the living body. Purpose: To illiustrate womens experiences of breastcancer survivorship. Method: The study was conducted with a qualitative literature review. Result: Women feel a lack of support after survivorship in a declining health care invoirment, because the lasting effects of treatment throughout the years. Emotions such as anxiety, abandonment and fear was a part of their everyday lives. It negativly affected women's self-esteem when they had to live with a new body after the mastectomy. Conclusion: Women continuosily experience interchanging emotions following their survivorship that need to be addressed by nurses in order to increase mental well-being.

Idag är det bostadsbrist i Stockholm samtidigt som staden växer i rekordtakt. Detta har medfört att det är svårt att hitta en bostad och priserna är höga. För att motverka bostadsbristen har Skanska tillsammans med Ikea tagit fram konceptet BoKlok där de vill bygga bostäder för alla. För att möjligheten ska finnas för alla att köpa en av deras bostäder behöver de vara billiga, vilket uppnås genom en effektiv produktionsprocess som i hög grad efterliknar den traditionella industriprocessen. Husproduktionen är idag effektiv men effektiviteten i markarbetena kan förbättras. Uppgiften att utforma ett uppföljningssystem för förbrukade resurser och mängder har tagits fram för att ta ett steg i riktning mot den industriella processen med standardiserade rutiner och arbetsmoment. Syftet med examensarbetet är att skapa ett uppföljningssystem för markarbeten inom BoKlok-konceptet. Genom framtagandet av ett ifyllnadsblad, en databank och en metod för sammanställning och presentation ska följande tre delmål uppfyllas: - Ökad inblick i projekten - Anpassning mot en industriell process - Användarvänligt system Resultaten visar att uppföljningssystemet bidrar till en ökad inblick genom att uppföljning sker veckovis, vilket delvis kan ersätta den traditionella magkänslan för hur ett projekt fortskrider. Från resultaten framkom även att kontinuerlig utvärdering av arbetet är ett sätt att anpassa sig till en industriell process och det ligger i linje med det standardiserade tänkandet. För att uppnå ett användarvänligt uppföljningssystem har många yrkeskategorier inom distrikt Mark Stockholm Syd gemensamt bidragit med synpunkter på utformningen. Sammanfattningsvis visar examensarbetets resultat att uppföljningssystemet för markarbeten kan användas inom Skanskas och Ikeas gemensamma BoKlok-koncept inom distrikt Mark Stockholm Syd. / Today there is a housing shortage in Stockholm and while the town is growing in a record pace the prices of permanent residences keeps raising. Skanska have together with Ikea created a common solution to prevent the escalating problem, called BoKlok. The concept of BoKlok is to build houses that everybody can live in and also afford to purchase. In order to keep the prices down the houses must be built in an efficient way like the producing industry in general. BoKlok has embraced the industrialized process in building houses but the earthworks still have a long way to go. The task for this graduate thesis is to create a system that follows up used resources and amounts in the earthworks. The target is to try and find a way towards an industrial process with standard routines and work methods. The purpose is to create for the earthworks a functioning follow-up method within the BoKlok-concept. By creating a form, a database and a comparison-method of collected values could the three milestones of the graduate thesis be accomplished. The three milestones are: - Increased insight in the projects - Adjustment towards an industrialized process - User-friendly configuration The result shows that the follow-up system contributes to increased insight if it is done on a weekly basis. The follow-up system results in numeric facts that can replace the previously “feeling” of the projects turnout. One conclusion is that if the earthworks are evaluated constantly, a flow of potential improvement appears which is what an industrialized process is all about. To create a user-friendly configuration of the follow-up system the people that work with earthworks in the company have contributed with opinions that has improved the system. To summon up the results of this graduate thesis the follow-up system can be used within the earthworks of the concept BoKlok. In each case it can be used by the district “Mark Stockholm Syd”.

Bostadssektorn svarar för en betydande del av landets totala miljöpåverkan, men det finns stor potential till förbättringar. Sektorn står inför ett omfattande renoveringsbehov, vilket skapar goda förutsättningar för sociala och miljöförbättrande åtgärder. För att lyckas krävs det bland annat strukturerade arbetsmetoder med väl uppsatta miljö- och hållbarhetsmål som följs genom hela renoveringsprocessen. Ett kritiskt läge är processens slutskede när renoveringsåtgärderna är färdigställda och byggnaden lämnas över till förvaltaren. Syftet med denna studie är därför att dels utvärdera hur dagens hållbarhetsstyrning fungerar i renoveringsprocessens sista skeden, samt att ge förslag på metoder som säkerställer att hållbarhetsfrågor och hållbarhetsmål följs upp och fortskrider in i förvaltningen samt håller över tid. Intervjuer med elva företagsrepresentanter från nio fastighetsbolag och två representanter från en bransch- och intresseorganisation tillsammans med litteraturstudier är de metoder som använts i studien. Resultatet visar att det finns brister i dagens hållbarhetsstyrning vid överlämning, uppföljning, erfarenhetsåterföring och förvaltning. Det handlar främst om att projektspecifika miljömål inte fortskrider in i förvaltningen samt att rutiner för erfarenhetsåterföring och uppföljning är bristfälliga. Det finns omständigheter och svårigheter som står i vägen för en ambitiösare hållbarhetsstyrning i renoveringsprocessens slutskede. Dessa är identifierade som tekniska, sociala, ekonomiska, administrativa, organisatoriska och psykologiska barriärer. Dock finns det förbättringsmöjligheter för att minimera eller få kontroll över dessa hinder, vilka främst handlar om nya metoder och bättre strukturer. Utifrån studiens resultat och slutsatser har en hållbarhetsmanual skapats för att underlätta för berörda aktörer att prioritera och styra hållbarhetsarbetet i renoveringsprocessens slutskede på ett bra sätt där hållbarhetsmål följs upp och fortskrider in i förvaltningen samt håller över tid.

Syftet med denna studie är att ta reda på lärarnas inställning till och syfte med matematikläxor, hur uppföljningen och återkoppling sker, vilka faktorer som påverkar utformandet. Studien är kvalitativ och datan till studien samlades in genom semistrukturerade intervjuer av fyra verksamma legitimerade lärare på lågstadiet. Datan har analyserats genom den fenomenografiska analysmetoden och diskuterats mot tidigare forskning, styrdokument och med de teoretiska utgångspunkterna: dynamiskt och statiskt tankesätt. Studiens resultat presenteras i rubriker som har formats utifrån studiens forskningsfrågor. Resultatet visar att trots olika inställning till läxor ger samtliga respondenter läxor. Läxorna är väl genomgångna i skolan och anpassade till elevernas olika förmågor och hemförhållanden. Det visar sig att det finns många aspekter som lärare har att ta hänsyn till innan man ger ut läxor. Återkoppling av läxor varierade bland annat beroende på hemmets förhållanden. Slutsatsen i studien är att återkoppling är av största vikt för att vara givande för eleverna dels för att eleverna ska känna att läxor är meningsfulla men även för att lära sig att misstag kan leda till nya kunskaper. Dessutom visar det sig att lärarens tankesätt också kan ha en påverkan.

Den snabba framväxten av Internet försvårade evalueringen av hur Internet skulle användas i affärsverksamheter. E-handeln blev snabbt en accepterad del i verksamheten för många företag och ett koncept känt som attribution applicerades på marknadsföringskanaler. Attribution inom marknadsföring bygger på att det finns en serie kontaktpunkter (mellan exempelvis kund och e- handel) fram till en konvertering samlade i en så kallad konverteringsväg, för att se vilka de bidragande kanalerna är. Det finns idag sex standardiserade modeller som attribuerar förtjäns- ten olika beroende på hur man väljer att prioritera kanaler. Syftet med uppsatsen är att undersöka de sex standardiserade attributionsmodellerna samt ge en rekommendation för hur e-handelsföretag bör arbeta med attribution i syfte att effektivare utvärdera sina använda marknadsföringskanaler. Vidare undersöks möjligheten att kombinera traditionella och digitala kanaler i en sammanhängande attributionsanalys. Åtta semi-strukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med representanter från fyra e-handelsföretag samt med fyra attributionsexperter. Resultaten visar en majoritet av använd- ning av “sista icke-direkta klicket” samt en vilja att utveckla en mer rättvisande modell från företagens sida. Det visas att alla attributionsmodeller har för- och nackdelar och ett resone- mang för när respektive modell är lämplig illustreras. Innan val av attributionsmodell initieras krävs dock kunskaper om datainsamling, tillbakablicksperiod, produktanalys och kampanjfönster. De två största problemen att lösa för att få en effektiv attribution är enligt experterna “cross device”-användningen samt cookies som rensas. Dessa problem kan endast överkommas genom implementation av User ID vilket därför är ytterst nödvändigt för en pålitlig attributionsanalys. Att kombinera traditionella kanaler och digitala kanaler i en attributionsanalys är idag ej möjligt, men kan komma att bli möjligt i framtiden om integritetsaspekten av en konverterings- fokuserad uppföljning av traditionella kanaler går att överkomma. Viktigaste insikten att ta med sig är att attribution egentligen bara är olika sätt att se på världen beroende på vilken modell som väljs. Därför är strategin bakom valet mycket viktig, framförallt valet av vilka kanaler som ska prioriteras inom verksamheten, det vill säga; introducerande, varumärkesbyggande eller konverterande kanaler.

Digital övervakning leder till både positiva och negativa upplevelser hos studiens respondenter. Vi visar att medarbetare som känner sig sedd som människa, också ställer sig positiva till mer intensiv digital övervakning. Med stöd i respondenternas positiva upplevelser, går studien längre än tidigare litteratur som utgått från medarbetarperspektiv. Vilket medför både praktiska och teoretiska implikationer för övervakning med digitala medel