Syftet med det här arbetet är att undersöka hur man kan se på studiebesök som lärande utanför skolan och på vilket sätt utomhuspedagogik i den här formen kopplas till undervisningen i skolan. Utifrån tankar om att studiebesök är ett tillfälle för lärande och motivation. Data från elever som har varit på studiebesök på en djurpark har samlats in med hjälp enkät som metod. Studien har utförts i samarbete med Parken Zoo i Eskilstuna och deras Zooskola. Teorin bakom arbetet är utomhuspedagogik och lärande utanför skolan. Kunskapen i skolan kan ses som tagen ur sin ursprungliga kontext. Studiebesök till andra miljöer där kunskapen kan tillämpas ger en helhetsupplevelse för eleverna. Resultatet av studien visar att eleverna är positiva till studiebesöket till djurparken. Resultaten tyder även på ett positivt samband mellan bra lärare under besöket och intresset hos eleverna. Eleverna anser att det finns en koppling till skolundervisningen men resultatet tyder på att eleverna inte alltid uppfattar något syfte med besöket. För att studiebesök skall bli lärorika så är en tydlig koppling till skolundervisning att föredra. Studien tyder på att kopplingen mellan studiebesök och undervisning är ett område som kan förbättras för att främja lärande.

Bakgrund Uppföljning av utskrivna patienter inom intensivvård har utvecklats under de senaste decennierna, där fokus varit patienternas återhämtning och upplevelse av intensivvårdstiden. Huruvida sjukvårdspersonal har behov av uppföljning har varit oklart. Därför var syftet med denna studie att undersöka intensivvårdssjuksköterskors behov av uppföljning av utskrivna patienter och behovets relation till känsla av sammanhang (KASAM).   Metod En tvådelad enkät, med fokus på behov av uppföljning och KASAM, delades ut till intensivvårdssjuksköterskor vid sex intensivvårdsavdelningar i Västra Götaland under våren 2011.   Resultat Av 216 distribuerade enkäter returnerades 143 (66,2 %). Drygt 80 % av intensivvårdssjuksköterskorna skattade sig ha ett behov. Det fanns ingen skillnad i personliga faktorer (ålder, kön, erfarenhet, KASAM) mellan de med behovet och de utan. Vanligaste sätten att följa upp på var att besöka patienten, kontakta patientens sjuksköterska och att läsa i patientens journal. De vanligaste orsaker till behovet av uppföljning var feedback på utförda åtgärder samt av empati för patienten. Knappt 12 % såg nackdelar med att följa upp, medan drygt 67 % såg nackdelar med att inte följa upp.   Konklusion Intensivvårdssjuksköterskor har ett behov av att följa upp utskrivna patienter. Detta behov kan vara knutet till sjuksköterskans profession, snarare än till sjuksköterskans personliga egenskaper. Orsaken till behovet kan ses som två huvudsyften; verksamhetens lärande och patientens förståelse. / Background Follow-up on discharged patients in intensive care has emerged in the last decades. Focus has been patient recovery and experiences from the intensive care units (ICU). It is however unknown whether health care workers have a need of follow-up on discharged patients. Hence, the aim of this study was to survey ICU-nurses need of follow-up on discharged patients and the correlation to sense of coherence (SOC).   Method A two-parted questionnaire, with focus on the need of follow-up and SOC, was distributed to ICU-nurses at six ICU’s in the west ofSwedenin 2011.   Result A total of 216 questionnaires were distributed, and 143 was returned (66.2%). Approximately 80% of the ICU-nurses indicated that they had a need of following up on discharged patients. No personal attribute (age, gender, working experience, SOC) differed between those with a need and those without a need. The most common way of practically follow-up on patients was by visiting the patient, contacting the patient’s nurse, and by reading the patient’s electronical journal. The general reason for the need of follow-up was to gain feedback on the preformed interventions (nursing and medical), and by empathy for the patient. Almost 12% of the ICU-nurses emphasized disadvantages by following-up on discharged patients. But just over 67% experienced disadvantages with not performing follow-up on discharged patients.   Conclusion There is a need among ICU-nurse to follow-up discharged patients. This need could be connected to the nursing profession, rather than the nurses’ personal attributes. The reason of the need of follow-up could be interpreted as two main objectives; Organizational learning and Patient understanding.

Bakgrund: Det är en vanlig arbetsuppgift för sjuksköterskan att följa upp effekt och eventuella biverkningar av läkemedelsbehandling för återkoppling till ordinerande läkare. I och med att sjuksköterskan i den kommunala äldrevården har en konsultativ roll, är informationen mellan henne och vårdpersonalen, som är nära patienten dygnet om, mycket viktig. Denna del av läkemedelskedjan är av central betydelse för att minska onödigt lidande för den äldre patienten i form av läkemedelsrelaterade problem. Syfte: Att kartlägga hur sjuksköterskan i kommunens äldreomsorg följer upp läkemedelsordinationer avseende effekt och biverkningar, särskilt i de fall när patienten själv inte har förmåga att uttrycka sitt mående i ord. Metod: En empirisk studie med kvantitativ ansats. En enkät utformades med frågor om vanligt förekommande arbetssituationer kring uppföljning av läkemedelsordination. Enkäten besvarades av trettiosju sjuksköterskor anställda i den kommunala äldrevården och i särskilda omsorgen, i två kommuner i Sverige. Resultat: Skriftlig rutin, hur uppföljning av läkemedelsordination ska utföras, saknades. Sjuksköterskan erhöll inte alltid direktiv från ordinerande läkare att/när/hur uppföljning skulle ske. Det var vanligt förekommande att en sjuksköterska lämnade ut läkemedel, och att en annan följde upp utfall av läkemedelsbehandlingen. Faktorer som kunde påverka resultatet av läkemedelsuppföljning var: hög arbetsbelastning på äldreboendet, frånvaro av ordinarie personal och vem av vårdpersonalen som rapporterade observationer under en uppföljningsperiod. Slutsats: För att stärka länkarna i läkemedelskedjan finns ett trängande behov av en övergripande instruktion hur sjuksköterskan ska följa upp läkemedelsbehandling

Bakgrund: Många patienter uttrycker ett behov av att fylla den minneslucka som finns sedan intensivvårdstiden både vad gäller tid och innehåll. Detta var anledningen till att vårdpersonal på intensivvårdsavdelningar började använda dagbok till kritiskt sjuka patienter. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av att ta del av sin dagbok från vårdtiden på intensivvårdsavdelning. Metod: Litteraturöversikt. Artikelsökning utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. I resultatet ingick tio vetenskapligt granskade artiklar, sju kvalitativa och tre kvantitativa. Resultat: Patienterna upplevde det som värdefullt att läsa dagboken och att titta på fotografierna eftersom det gav dem en uppfattning om vad som hade hänt och hur sjuka de hade varit. Genom dagboken fick patienterna en större sjukdomsinsikt och en mer realistisk målsättning för tillfrisknandet. Det var krävande och det väcktes starka känslor och reaktioner hos patienterna när de läste i dagboken. Dagboken fungerade som ett stöd för lång tid framöver. Patienterna uppskattade detaljerad och kontinuerligt skriven information och att dagboken var skriven med en personlig och mänsklig ton samt med ett språk som var lätt att förstå. Fotografier upplevdes av de flesta patienterna som positivt och blev ett bevis på vad de gått igenom. Det uppföljande återbesöket på IVA mottagning beskrevs av patienterna som betydelsefullt för att öka förståelsen av innehållet i dagboken och av vad som hänt under vårdtiden på IVA. Slutsats/Konklusion: Tidigare kritiskt sjuka patienter upplever, genom att ta del av dagbok från vårdtiden på intensivvårdsavdelning, större förståelse och bearbetning av sin sjukdomsperiod, vilket skulle kunna medföra förbättrad hälsa och ökad livskvalitet.

<p>This thesis is carried out at Portsystem 2000 AB who manufactures and markets industrial doors and docking systems. The background to this thesis is that the company’s management considers that their follow-up process of cost accounts is not fully functioning.</p><p>The aim with this report is to investigate and describe the present procedure of the follow-up process concerning the time of operations and come up with suggestions for improvements. This thesis is performed within the range of the following areas: Information systems, quality, processes and cost calculation. The main method we used were semi structured interviews with a fairly opened framework. We also did a small-scale quantitative survey. The results from our investigation are that Portsystem lacks in the following matters:</p><p>• Communication between the parts of the information system</p><p>• Formulated routines for handling of divergence</p><p>• Mapping of causes for divergence</p><p>• Reliability in the information system</p><p>Our conclusions are that Portsystem first of all need to put effort in doing an extensive revision of the present time estimations for the products with existing cost accounts. They should also examine the possibilities of making the enterprise system communicate with the MRP–system. More frequently executed calculations are a way of improving the precision in the cost estimations. We also consider that Portsystem should put effort in examine the distinguishable causes for divergence and take them into account during the follow-up process.</p> / <p>Detta examensarbete är utfört vid Portsystem 2000 AB i Habo som är en tillverkare av portsystem, däribland dockningssystem och garageportar. Bakgrunden till examensarbetet är att Portsystem anser sig ha problem med uppföljningen av efterkalkyler.</p><p>Målet och syftet med arbetet är att undersöka och beskriva det befintliga tillvägagångssättet vid uppföljningsarbetet av tidsåtgången i produktionen samt ge förslag till förbättringar med utgångspunkt från vald litteratur inom området. Examensarbetet behandlar områdena informationssystem, kvalitet, processer och kalkylering. Metoder som använts är huvudsakligen semistrukturerade intervjuer och en mindre kvantitativ undersökning. Resultaten från undersökningen visar att Portsystem har brister inom följande områden:</p><p>• Kommunikation mellan informationssystemets olika delar</p><p>• Formulerade rutiner för avvikelsehantering</p><p>• Kartläggning av orsaker till avvikelser</p><p>• Pålitlighet i informationssystemet</p><p>Våra slutsatser är att Portsystem först och främst behöver lägga resurser på att göra en omfattande revidering av tidsåtgången för de artiklar där efterkalkyler redan finns arkiverade. De bör även se över möjligheterna att få Scala och System Andersson att kommunicera med varandra, vilket skulle underlätta uppföljningen. Kanske är det motiverat att byta affärssystem. Vi anser att man genom enkla frekventa beräkningar kan förbättra precisionen i förkalkylen. Ytterligare en slutsats är att de urskiljbara orsakerna till avvikelse borde undersökas närmare och tas med i planeringen.</p>

<p>This report studies the effect the opening up of routineroad maintenance in Sweden, traditionally carried out by theSwedish National Road Administration (SNRA). The main aim is tostudy the effect contracting out has had on work quality,transaction costs and the learning organization year 2001. Theresearch is built upon three hypotheses: Hypotheses 1: The SNRAcannot determine if the quality of the work is as contracted.Hypotheses 2: Transaction costs are less than 5% of theproduction costs. Hypotheses 3: The lack of cooperation ofSNRA's regional offices with each other and with the headoffice makes it difficult for SNRA to function as a learningorganization. The main research methods used were interviews, aquestionnaire, and participation in various meetings, such assite meetings and quality audits. Great emphasis has been puton the detailed questionnaire, which was sent to clientrepresentatives. The report includes a description of thebackground, definition and use of three theoretical concepts;quality, transaction costs and learning organization. Theresults show that client representatives at the regional levelcan determine that the SNRA receives the contracted quality,but at the central level it is not possible to determinequality fulfillment due to lack of complete and comparabledata. The study also concludes that it is not possible tocompletely separate transaction costs from the other productioncosts, mainly because man-hours spent per task is not accountedfor at the regional level. The questionnaire results show thatthe largest single transaction costs are those associated withreviewing the contracted work. This study shows that the clientrepresentatives think that the SNRA receives the contractedquality. The client representatives believe that the reviewprocess plays an important role in assuring the quality of theentrepreneurs' work. This study also shows that the client'swork is carried out differently in the different SNRA regionsstudied. This lack of administrative control by a centralauthority has lead to the main offices in the regions becoming"head offices" for the offices at the local level. The freedomallowed each regional office affords its employees theopportunity to develop new methods and organizationalstructures. At the same time substantial differences betweenthe regions and the lack of cooperation between the regionaloffices and the regional offices with the head office makes itdifficult for the SNRA to function as a learningorganization.</p>

Problem: Investeringsvolymerna inom offentlig sjukvård ökar. Detta har gjort att ekonomistyrning har blivit allt viktigare för sjukhusen, vilket innefattar kontinuerliga och systematiska bedömningar av investeringar, samt utvärderingar på ekonomiska effekter. Det har uttryckts att utvärderingar och uppföljning i investeringsprocessen inom hälso-och sjukvården saknar tydlighet och endast fokuserar på smala och specifika frågor som inte tillåter komplexitet. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur uppföljning och utvärdering av investeringar sker inom offentlig sjukvård. Detta genom att undersöka om bristerna i landstingets investeringsstrategi med uppföljning och utvärdering eventuellt kan hittas ett steg ned i hierarkin. Teori: Det teoretiska ramverket behandlar investeringsprocessen och den offentliga sektorn. De centrala teorierna och de tidigare forskningarna berör vilka kalkylmetoder som främst används inom den offentliga sektorn, vilken roll utvärdering och uppföljning har samt vilka svårigheter som finns inom hälso- och sjukvård gällande detta. Metod: Studien har genomförts genom en kvalitativ fallstudie. Tre av Stockholms läns landstings sjukhus har intervjuats: Karolinska Universitetssjukhuset, Danderyds sjukhus och Södersjukhuset. Dessa intervjuer har kombinerats med svar från en controller med samordningsansvar och en certifierad kommunal revisor som arbetar på landstinget. Empiri: Empirin visade att sjukhusen använder egna företagsekonomiska investeringskalkyler vid utvärderingen och de mest förekommande metoderna är payback-metoden och nuvärdemetoden. De påtalade bristerna i kalkyleringen kan summeras i att de inte är tillräckligt djupgående och tydliga. Slutsats: Det råder i dagsläget liknelser i de brister som återfanns i landstingets investeringsstrategi med de brister som framkommit i denna studie. Det vill säga att arbetet med uppföljning och utvärdering inte utförs systematiskt och kontinuerligt.

In this study, we aim to analyze how the terms documentation and pedagogical documentation respectively are portrayed in the curriculum (skolverket 2010) as well as in the curriculum complementary material (skolverket 2012). The analysis is performed by use of critical discourse analysis. We used published research as a theoretical base to analyze the empirical data against. Our aim is to increase the understanding of how the terms documentation and pedagogical documentation are used in the various policy documents and what messages these documents relay concerning the aforementioned terms. We aim to give some answers to the following questions: How to interpret the term documentation in relation to the term pedagogical documentation. How to interpret the ways the terms are promoted in the policy documents.  We conclude that the term documentation is vastly more open to interpretation than the term pedagogical documentation. We note that the curriculum exclusively use the term documentation and stress the importance of using a variety of documentation forms. The complimentary curricular documents promoting pedagogical documentation also states the importance of a critical analysis the methods used in the documentation process. In spite of this there is no suggestions for alternative documentation procedures in the complimentary curricular documents. Rather, on the contrary, it relays the message that pedagogical documentation is the only valid method.

No description available.

Målstyrning genomsyrar den svenska skolan, det finns nationella mål som ska implementeras i verksamheten med hjälp av kommunala och lokala styrdokument. Studie- och yrkesvägledningen ute i skolorna har länge varit en omtalad fråga, där kritiken mot bland annat styrning, samverkan och kvalité varit påtaglig. Genom detta examensarbetet vill vi undersöka hur styrdokumenten och de allmänna råden fungerar som stöd för studie- och yrkesvägledarna samt hur skolorna arbetar för att studie- och yrkesvägledning ska vara hela skolans ansvar. Vi vill undersöka hur den målstyrning som svenska skolans styrs efter påverkar studie- och yrkesvägledarnas uppdrag samt om det sker någon utvärdering och uppföljning av studie- och yrkesvägledningen. Vi har använt oss utav sex stycken kvalitativa intervjuer med studie- och yrkesvägledare i en större svensk kommun för att undersöka detta. Vi har sedan analyserat vårt resultat utifrån analysramen målstyrning. Resultatet visar att majoriteten av våra informanter upplever att de inte får stöd av styrdokumenten men att de är mer positiva till de allmänna råden. Det framkommer även att fyra av sex informanter inte anser att skolorna arbetar för att studie- och yrkesvägledning ska vara hela skolans ansvar. Majoriteten uppger att de inte har några arbetsbeskrivningar eller mål med deras uppdrag, och ingen av informanterna har utvärdering eller uppföljning av studie- och yrkesvägledningen på deras skolor. Denna studie ger endast studie- och yrkesvägledarnas upplevelse i frågorna.