No description available.

Produktionslogistik handlar om att utifrån planering, styrning och organisering se till att rätt information och rätt produkter är på rätt plats vid rätt tid. Detta är något som organisationer arbetar efter idag. Problematiken bakom att uppnå en effektiv produktion är produktionsstörningar, vilket innebär att det är något som skapar en avvikelse från hur företaget i förhand har planerat att produktionen ska genomföras. Under vår studietid har vi upptäckt att många företag har problem med att hantera produktionsstörningar på ett systematiskt sätt. Problematiken innefattar att organisationer löser sina problem för stunden eller skjuter upp på sina problem genom provosoriska lösningar. Detta innebär att företag inte hanterar störningar på ett systematiskt och långsiktigt sätt. Det finns stora mängder metoder för produktionsstyrning och hantering av störningar men trots det har många företag problem med att hantera produktionsstörningar systematiskt. Syftet med undersökningen är att skapa förståelse för hur tillverkningsföretag hanterar produktionsstörningar för att skapa förutsättningar till att fortsättningsvis kunna arbeta mer systematiskt med dom.   Studien byggde på intervjuer och observationer med tre industriella tillverkningsföretag av olika storlekar. Det företagen hade gemensamt var att samtliga hanterade produktionsstörningar genom förebyggande underhåll men också genom akuta underhåll när oförutsedda störningar uppstår. Samtliga företag dokumenterade störningar som uppstår, dock skiljde det sig mellan företag hur mycket de dokumenterade. Utöver förebyggande underhåll fanns det inga strategier för att hantera produktionsstörningar.   Vi identifierade följande faktorer som grund till varför företag har problem med att hantera produktionsstörningar systematiskt: brist på dokumentation, behovet av akuta underhåll, brist på uppföljning och mätning, kompetens saknas och prioritering. Dessutom var det tydligt att organisationer rättar sig till och anpassar sig efter produktionsstörningar, istället för att ifrågasätta varför de uppstår och identifiera orsaken till problemet för att på så sätt kunna säkerställa att den riktiga orsaken hanteras och att problemen hanteras systematiskt och långsiktigt.   Förutom ovanstående upptäckte vi också att det är tydligt att företag är medvetna om problemet och dess omfattning, vilket enligt oss skapar funderingar kring varför företag fortsätter att arbeta som de alltid har gjort och varför de inte försöker tänka nytt och förändra sitt beteende för att få bukt med problemen. Det är vår tolkning att företag vill finnas kvar och kunna konkurrera på marknaden, men trots det så fortsätter de arbeta i samma hjulspår som har satt dem i problemet från första början.

Introduktion: Att arbeta inom ambulanssjukvården är fysiskt, psykiskt och kunskapsmässigt utmanande. Ett företrädelsevis kort vårdmöte kan försvåra ambulanspersonalens möjlighet till kännedom om patientens varande efter vårdtiden i ambulansen om inte uppföljning är möjlig.Syfte: Syftet med studien var att undersöka ambulanspersonals behov av att följa upp tidigare vårdade patienter med fokus på orsaker bakom behovet, hur ofta uppföljning genomförs, vilka hinder finns, fördelar och nackdelar och finns det skillnader i behovet av uppföljning mellan storstad och mindre stad, beroende på yrkeserfarenhet. Metod: En enkät skickades ut till 220 ambulanspersonal på tre verksamheter, en lokaliserad i storstad och två i mindre städer, för att undersöka behovet att följa upp tidigare vårdade patienter. Av dessa besvarade 116 enkäten.Resultat: Nästintill all ambulanspersonal hade ett behov av att följa upp tidigare vårdade patienter. Det vanligaste sättet att följa upp patienter var via sjuksköterska på akutmottagningen. Det fanns skillnader mellan storstad och glesbygd gällande metoder att följa upp och yrkeserfarenhet. De vanligaste orsakerna till behovet var att öka sin kunskap och att veta om rätt medicinska åtgärder genomfördes. Uppföljningen genomfördes inte i samma utsträckning som det faktiska behovet och hinder för detta var sekretesslagen och tidsbrist. Nackdelar med utebliven uppföljning var brist på utveckling och osäkerhet om rätt behandling genomförts. Diskussion: Enligt Orlandos reflektiva omvårdnadsprocess bör sjuksköterskan kontinuerligt utvärdera omvårdnadshandlingar. Att utvärdera och följa upp tidigare vårdade patienter genomförs inte av ambulanspersonalen i samma utsträckning som behovet av det uttrycks. En förklaring kan vara att det inte fanns något väl fungerande uppföljningssystem i de tre verksamheterna. Förtydligande av sekretesslagar behövs för att underlätta för ambulanspersonal att följa upp tidigare vårdade patienter. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

Vid prehospital patientkontakt är symptom och problem ofta tydliga, men ibland är det svårt att få en utförlig anamnes på grund av språksvårigheter eller medvetandepåverkan. Symptomen kan också vara diffusa och svårtolkade. Efter avlämnandet på mottagande enhet, vilket vanligtvis är en akutmottagning, finns det funderingar hos ambulansperso-nalen om vad som hände efteråt med patienten och om de kunde ha fått bättre prehospitalt omhändertagande. Syftet med studien är att beskriva ambulanspersonals behov av uppföljning av vårdade patienter.En enkät skickades ut till åtta ambulansstationer i Västsverige under våren 2008. Till-stånd från enhetschefen på respektive station inhämtades och personalen fick frivilligt delta i studien. Enkäten innehöll ett antal olika påståenden om hur ofta respondenten utför patientuppföljning, varför de gör uppföljningar och om det finns hinder för detta. Totalt (n=108) enkäter samlades in och bearbetades samt analyserades i statistikpro-grammet SPSS 16.0. I resultatet framkom att större delen av respondenterna tyckte det var bra och lärorikt med patientuppföljningar, men de beskrev också nyttan med uppföljning i bearbetande syfte. Det framkom också omständigheter som försvårade uppföljningsarbetet, den vanligaste var sekretess. I genomsnitt gjordes en uppföljning per 35 uppdrag. Få uppföljningar gjordes av nyfikenhet, istället var det lärande och personlig utveckling som var de främsta skälen. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

Enligt Socialstyrelsen felbehandlas många äldre genom att de får för många och fel sorts läkemedel. Forskning visar att många av orsakerna till sjukhusvård är relaterade till läkemedel. Socialstyrelsen menar att bristande läkarkontinuitet, avsaknad av gemensam läkemedelslista och brist på rutiner för uppföljningar bidrar till problem med polyfarmaci hos äldre.Sjuksköterskan i den kommunala hälso- och sjukvården har en viktig funktion i de äldres läkemedelshantering eftersom hon har ansvar för många av momenten i läkemedelshanteringen och förväntas att självständigt göra bedömningar och uppföljningar. Syftet med den här studien är att undersöka sjuksköterskornas syn på sitt ansvarsområde inom äldres läkemedelshantering inom kommunal hemsjukvård. För att uppnå syftet valdes kvalitativ intervjuanalys där informanterna var sjuksköterskor från den kommunala hemsjukvården. Urvalskriteriet var att man som patientansvarig sjuksköterska dagligen skulle stöta på företeelsen läkemedelshantering. I resultatet framkommer det att samtliga sjuksköterskor upplever ansvarsrollen som stor och betydande i en samordnande roll, men samtidigt upplever de frustration, uppgivenhet och osäkerhet då ansvarsfrågan är oklar och att det läggs ner mycket tid för att säkerställa läkemedelshanteringen. Ansvarsområdet för kommunsjuksköterskan behövertydliggöras samtidigt som det finns ett behov av ökad kompetens i den kommunala hemsjukvården. Detta kan medföra en ökad trygghet i arbetsrollen för kommunsjuksköterskan samtidigt som brister i läkemedelsbehandlingen kan minska och därmed också onödigt lidande för patienten. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Personer med pre-diabetes löper hög risk att utveckla diabetes mellitus typ två, vilket kan medföra flera allvarliga komplikationer. Förbyggande arbete kan minska personligt lidande och samhällets kostnader. Flera studier visar att livsstilsinterventioner är effektiva och kan skjuta upp eller förhindra debut av sjukdomen. Projektet ”Hälsosamma levnadsvanor vid förhöjda blodsockervärden” är ett pågående projekt, som är inriktat på att aktivt finna pre-diabetiker och ge dem stöd. Syftet med vår studie var att beskriva hur personer med pre-diabetes upplever det att ingå i projektet. Sju personer med pre-diabetes har därför intervjuats med kvalitativ intervjumetod och analysen har skett med stöd av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet belyses genom fem huvudkategorier: Personlig insikt i att kunna påverka sin framtida hälsa, Främjande av egna resurser, Individuella strategier för livsstilsförändringar, Mer hälsosam livsstil och en ökad medvetenhet samt Att följas upp inger trygghet. Tilltron till den egna förmågan främjades, men även oro och tvivel på den egna förmågan uttrycktes. I resultatet belyses vikten av bemötandet och betydelsen av en dialog som utgår från pre-diabetikerns livsvärld, vilket upplevdes viktigt för att motivera till livsstilsförändringar. Deltagarnas upplevelser av att ingå i ett projekt av detta slag visar på att detta är ett sätt att bedriva hälsofrämjande arbete för denna patientgrupp. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

The automotive industry is a highly competitive market characterised by low profit margins or huge losses. Cost reductions have been of top priority for all OEM’s (Original Equipment Manufacturer) and will continue to be so for many years to come. Beside cost reductions, reducing the time-to-market is of greatest importance to stay in the competition. OEM’s that are slow to market with products that neither matches customer expectations nor the products of their competitors, will soon loose market shares and see their economical performance falter. Therefore, it is of major importance for the OEM’s to shorten their product development time and at the same time reduce costs.Special packaging has a significant impact on the logistical system and production cost of a car. The development process of re-designing or implementing special packaging is a very complex process and extends over a considerable time period. Therefore, the aim of the thesis is to provide the PED (Packaging Engineering Department) with suggestions for an improved development process of special packaging ensuring the most cost efficient packaging is used. To fulfil the aim, the exploratory research method was used where we took part in the development process of re-designing a new special packaging for headlining. Parallel to that work, a literature study was carried out. Theories and models from the literature study together with data and information gathering from the development process of special packaging for headlining constitute the basis for the result and the new development process for special packaging.The result of the thesis is concluded in three major parts. First of all, the development process must be lift out from the car projects. The development process should instead be performed in an annual process were the concept of the most cost efficient special packaging is being developed and predefined already at the car project start. Secondly, the logistics must be more actively involved in the early phases of the car projects. Thirdly, the lessons learned process must be highlighted in the organisation and be much better utilised. Finally, this redeployment work is something that must be started by the PED as soon as possible. It must be done to cope with the future with closer between pre-series and where more car projects will be running parallel at the same time. The need for a more cost efficient material flow and a rapid development process will also be even more evident than today. This will require an extensive and hard work from the annual process group before this new way of working with packaging development will work efficiently. Therefore, the sooner the annual process group is establish and starts working, the easier it will be to cope with the future and the better the performance of the PED will be. / Uppsatsnivå: D

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>En uppföljning av betydande miljöpåverkan ska genomföras för miljöbedömda planer och program. Forskning visar att uppföljningen är eftersatt, både praktiskt och teoretiskt. Denna studie bidrar med erfarenheter och bygger upp kunskap om miljöuppföljning av de kommunala planerna, översiktsplan och detaljplan. Uppföljning är viktigt för en erfarenhets-återföring och miljöhänsyn i den kommunala planprocessen. Utifrån undersökningens mål ställdes fyra frågeställningar upp som behandlar: förekomsten av uppföljningar av miljöbedömda planer i kommuner (1), hur organisations- och ansvarsfrågor är fördelat (2) hur väl lämpade kommuners miljöövervakning är för uppföljning (3), samt vad som är centralt vid genomförande av uppföljning (4). Inom ramen för undersökningen har olika aktörer intervjuats, där kommuner utgjorde den största källan. Studien kom fram till att uppföljningsarbetet fortfarande bara är i sin linda i undersökta kommuner samt att vissa justeringar av befintliga miljöövervakningssystem behövs för att använda dessa för uppföljning av planer. Befintliga problem utgörs främst av oklarhet i fråga om ansvar inom kommun och/eller mellan kommunen och exploatörer samt att det råder brist på uppföljningsmetoder. Viktiga förutsättningar är därför att klargöra ansvarsfördelning och bestämma avstämningstillfällen där uppföljningen ska behandlas. Ett annat verktyg är utvecklandet av ett uppföljningsprogram. Ett sådant program föreslås också kunna omfatta miljöåtgärder och tillsynsaktiviteter i byggskedet. Ett gemensamt miljö- och uppföljningsprogram kan ge möjlighet att säkerställa en enhetlig hantering av miljöhänsyn i det kommunala planarbetet.</p> / <p><strong>Abstract</strong></p><p>A follow-up of the significant environmental impacts is required for plans and programs, which are affected by SEA-regulations. Research shows that follow-up is neglected, both practically and theoretically. This study aims to compile experience and knowledge to build understanding of follow-up of municipal plans, specifically land use plans (översiktsplan, detaljplan). Follow-up is important as feedback and to integrate environmental concerns into the municipal planning process. Based on the aim, four questions were raised concerning: the occurrence of follow-up of plans in municipalities (1), organizational and responsibility issues (2) how well suited the existing environmental monitoring in the municipalities is for follow-up (3), and what is important when working with follow-up in a municipality (4). Various stakeholders were interviewed, in which municipalities were the main source. The study shows that follow-up work is still only in its infancy in the surveyed municipalities, and that adjustments to the existing environmental monitoring systems are needed for use in follow-up of plans. Existing problems are uncertainties in responsibility questions and lack of methods to follow-up. Key conditions are to clarify responsibilities within municipalities and with landowner/developer and decide occasions where follow-up is handled. Another tool is the development of a follow-up program. Such program is also proposed to include environmental measures and other activities in the building phase. A common program could ensure a comprehensive management of environmental concerns in the municipal planning process.</p>

<p>Eskilstuna municipality is working to be a municipality that the people who are living in it are proud of. In a way to do that two students have examined what changes are good or bad when there outdoor environment are rebuilding and changing</p><p> </p><p>By doing interviews with the people who are living next to two streets that already have been going through big changes and during those interviews the inhabitants have hade opportunity to explain what they are seeing as good or band changes in the surroundings. The results from these interviews have been compared to interviews with a politician`s vision for the area and white-collar workers that are working for the Eskilstuna municipality.</p><p> </p><p>If you want to shorten this report to a couple of sentence it would be:</p><p>By planting trees and busses and letting the politicians that have a vision be part of the planning process the people that are living in that area is going to be satisfied.</p>

<p>Bakgrunden är att vi har identifierat brister i lärandet för ambulanspersonal, det föreligger ett dåligt utvecklat lärande i form av feedback/uppföljning efter ambulansuppdrag. Vi har, efter litteraturgenomgång, skapat en modell med de komponenter som behövs för att organisationen och individernas lärande skall fungera och lärandet ska bli lyckat.</p><p>Syftet med studien är att genom intervju av fyra ambulansöverläkare inom femklöverns ambulansorganisationer, jämföra vår modell om optimalt lärande med hur feedback/uppföljning för ambulansbesättningar ser ut i vekligheten i en kvalitativ undersökning med en deduktiv ansats. Studien innefattar fyra intervjuer av ambulansöverläkarna inom region femklövern. Ambulansöverläkarna är garanter för vårdkvalitén och därmed ansvariga för utbildningsinsatser och de anställdas kompetens/kompetensutveckling. Studien visade att inom femklövern sker det idag ingen kontinuerlig uppföljning eller feedback efter ambulansuppdragen. Däremot finns det sporadisk uppföljning i form av avvikelsehantering och uppföljning efter större händelser. Denna uppföljning fokuserar dock oftast på annat än patientomhändertagandet. Vår modell för optimalt lärande skiljer sig alltså från verkligheten. Uppföljning och feedback måste ingå i patientuppdragen och ske i samband med avlämnandet på mottagande sjukvårdsenhet. Insatser krävs för att förändra synen på lärande och integrera det i organisationen, först då kan man skapa bra vägar för feedback och uppföljning och lära sig av sina erfarenheter.</p> / <p>The background to this study is that we have identified deficiencies in learning for ambulance personnel. Learning in the form of feedback/follow-up after ambulance commissions is none existent. The aim with the study is through interview of ambulance senior physicians within the “femklöverns” ambulance organizations, compare our model about optimized learning with how feedback/follow-up for ambulance crews works in reality. This is a qualitative survey with a deductive approach. The study includes four interviews with the ambulance senior physicians within region of “femklövern”. The ambulance senior physicians are guarantors for the care quality and thereby responsible for educational initiatives and the employees competence/skill development. We have, after literature review, created a model with the components that is needed for both the organization as well as the individuals' to learn properly and that itself will result in successful learning. The study showed that within the “femklövern” there are no continuous feedback or follow-up after ambulance commissions. On the other hand, it exists sporadic follow-up due to incident reports and follow-up after bigger accidents. These kind of follow-ups focuses mostly on other things then the patient care treatment. Our model for optimized learning differs from how the reality presents itself. Follow-up and feedback have to be a part of every ambulance commission and be used every time a patient is admitted to a hospital or another institution. Initiatives are required in order to change the opinion of learning and how to integrate it in the organization, first then can feedback and follow ups be a successful tool for optimized learning.</p>