Bakgrund: Invandringen ökar i de flesta samhällen och fler människor behärskar inte språket i det land de lever i. Användning av tolk ökar mer och språkbarriärer kan ha en negativ inverkan på hälso- och sjukvården vilket kan resultera i en inverkan på kommunikationen. Syfte: Syftet var att beskriva hur kommunikation via tolk inverkar på sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter. Metod: Studien är en litteraturöversikt grundad på en kvantitativ och nio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Sjuksköterskorna upplever svårigheter att kommunicera med patienter som inte behärskar samma språk. En auktoriserad tolk erfars som bättre än en icke auktoriserad tolk, eftersom de bär på mer kunskap gällande översättning. Det finns för- och nackdelar med auktoriserad och icke auktoriserad tolk av den orsaken att det har en stor inverkan på kultur samt patientsäkerheten. Slutsats: Tolkanvändning upplevs som svårt och främmande för sjuksköterskor. Vi anser att tydliga riktlinjer och mer tid vid mötet med tolk kan förbättra mötet med patienten vid tolkanvändning. De flesta sjuksköterskor föredrar en auktoriserad tolk men somliga anser att det inte är viktigt om det är en auktoriserad eller icke auktoriserad tolk. Vår avsikt med studien var att hjälpa sjuksköterskor att skapa större förståelse för tolkanvändning som kan leda till förbättringar inom hälso- och sjukvården.

Bakgrund: Det finns en kunskapsbrist inom vården om diagnostisering och behandling av ångest. Ångest beskrivs som en av Sveriges folksjukdomar och 25 % av befolkningen drabbas någon gång i sitt liv av ångest, som generellt kan innebär ett lidande. Ångest kan bland annat uppkomma i samband med annan sjukdom/sjuklighet, vilket är den sorts ångest som ska behandlas i detta arbete. Ångest kan lindras med fysisk aktivitet, avslappning och psykofarmaka. Det har framkommit att det kan behövas mer kunskap om behandling av ångest. Komplementära och alternativa behandlingar kan ges i form av interaktion med vårdhundar för att minska lidande hos patienterna. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter kan påverkas av mötet med vårdhunden inom den öppna och slutna vården. Metod: Studien är utformad som en litteraturstudie med kvalitativa och kvantitativa studier. En textanalys genomfördes och resultatet delades in i kategorier. Resultat: Ångesten hos majoriteten av patienterna reducerades efter interaktion med vårdhunden, minskningen är dock inte alltid signifikant. Upplevelserna av vårdhunden är bland annat att den skapade distraktion hos patienten i form av lugn, tröst och glädje. Det kan uppstå både negativa och positiva upplevelser hos patienterna vid interaktion med vårdhunden. Slutsats: Trots avsaknad av evidens upplever många patienter att vårdhunden kan minska ångest och bidra till tröst, lugn och glädje. Om vården individanpassas och gör patienten delaktig ökar detta förutsättningen för god hälsa. Den interaktion som sker mellan patient och vårdhund blir därför unik till situationen. Att identifiera patientens individuella behov är viktigt för att personen ska bli sedd och bemött på bästa sätt.

Titel: En förändrad framtid. En litteraturstudie om kvinnors upplevelser av att leva med livmoderhalscancer. Bakgrund: Livmoderhalscancer är en av de vanligaste cancerformerna i världen. Sjukdomen behandlas med kirurgi, cytostatika och strålning. Kvinnor upplever att deras livsvärld förändras vid en cancerdiagnos. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med livmoderhalscancer. Metod: Litteraturstudien baserades av nio kvalitativa artiklar som har granskats och analyserats. Sökningen genomfördes i CINAHL och PubMed. Resultat: Resultatet presenterades i tre kategorier och nio subkategorier. Kategorierna var: förändrad kvinnlighet och sexualitet, livet förändras vid livmoderhalscancer och känna stöd från omgivningen. Dessa kategorier beskriver hur livet förändrades och hur påfrestande detta kunde vara för kvinnan. Behov av stöd från närstående och en individanpassad information var viktigt. Konklusion: Kvinnor upplever förändrad kvinnlighet och sexualitet till följd av behandling mot livmoderhalscancer. Bristande information medför oro och rädsla. Därför är det viktigt att sjuksköterskan ger individuellt anpassad information som leder till ökat stöd i kvinnornas tillvaro.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar som bland annat innefattar hjärtstopp är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige, fler överlever och kan räddas med hjälp av HLR. En förutsättning för att överleva ett hjärtstopp är att snabbt få adekvat vård. Sjuksköterskan har genom sin profession ett omvårdnadsansvar, därför är det viktigt att ha förståelse för hur personer upplever tiden efter ett hjärtstopp och anpassar bemötande samt omhändertagandet efter det. Syfte: Att beskriva personers upplevelser efter att ha överlevt ett hjärtstopp. Metod: En beskrivande litteraturstudie med tematisk dataanalysmetod. Resultatet grundar sig på 13 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Huvudresultat: Överlevarna upplevde uppvaknandet och minnesluckorna efter hjärtstoppet som ett tomrum. De kände sig sårbara och saknade känslan av sammanhang. Hjärtstoppet ledde till att personerna upplevde en osäkerhet kring sin kropp och dess begränsningar. Överlevare upplevde fysiska och psykiska utmaningar. Personerna upplevde en längtan efter att återgå till vardagen och kände ett behov av att hitta en mening med det som hänt för att återfå sitt välbefinnande. Hjärtstoppet väckte existentiella funderingar och personerna upplevde hjärtstoppet som en vändpunkt och att de hade fått en andra chans. Slutsats: Överlevarna upplevde att deras liv påverkas utifrån flera aspekter, både fysiskt, psykiskt, emotionellt och existentiellt. Personerna hade en längtan att återgå till sitt tidigare liv och hitta en mening med det som hänt. Denna kunskap kan hjälpa sjuksköterskan i sitt kliniska arbete, genom att förståelsen bidrar till ett bättre bemötande och individen kan därför få bästa möjliga omvårdnad.

Bakgrund: Patienter som lider av schizofreni kan i sin sjukdom uppleva symtom i form av bristande verklighetsförankring, misstänksamhet mot människor i sin omgivning och en bristande sjukdomsinsikt. Tillit är ett begrepp som handlar om att ett förtroende byggs mellan människor. Möjligheten att bygga tillit i mötet mellan en patient med bristande sjukdomsinsikt och sjukvårdspersonal, kan vara en utmanande faktor i omvårdnadsarbetet. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av tillit i mötet mellan vårdpersonal och patienter med schizofreni i vården. Metod: Litteraturstudie baserad på tolv kvalitativa artiklar. Kvalitativ innehållsanalys enligt Friberg (2012). Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier som beskriver faktorer som skapar en tillitsfull vårdrelation. Kategorierna beskriver vikten av: kontinuitet och tillgänglighet i vårdförloppet, behov av yrkeskompetens, önskan om att vårdpersonalen är personlig i mötet och att det finns ett balanserat maktförhållande mellan vårdpersonal och patient. Diskussion: En inblick i patientens upplevelse i mötet med vårdpersonal kan hjälpa vårdpersonal att förstå hur patienter med schizofreni upplever tillit till vårdpersonalen. Studien kan leda till en ökad inblick i vikten av att lyssna på patienten, finnas tillgänglig när patienten är i behov av hjälp, ha vetskap om hur maktobalansen påverkar relationen samt vara personlig i bemötandet så att patienten kan lära känna vårdpersonalen på ett personligt plan, i syfte att skapa en tillitsfull relation.

No description available.

<p>Föreliggande studie handlar om föräldrars upplevelser av mötet med skolans personal samt om samtalet där åtgärdsprogram upprättas. Målgruppen för undersökningen är föräldrar. Den genomgående metoden är kvalitativa intervjuer, där sex föräldrar ingår.</p><p>Av resultatet framgår att dessa föräldrar anser sig ha ett bra samarbete med skolans lärare. Det som nämns av föräldrarna som avgörande för en bra respektive mindre bra dialog med skolan är <em>läraren.</em></p><p>Grunden till att en elev får stöd eller inte återfinns i utvecklingssamtalet. Samtliga föräldrar i undersökningen refererar till det samtalet och dess betydelse för fortsatt samarbete mellan skola och hem. En bestämmande faktor för om stöd ska sättas in eller inte är även i detta fall läraren.</p><p>Studien visar att i de fall dialog finns mellan föräldrar och skola, upprättas åtgärdsprogrammet genom samarbete. Dessa föräldrar känner att de har möjlighet att påverka utformningen av åtgärdsprogrammet. Inga åtgärder är på förhand formulerade från skolans sida.</p>

<p>Bakgrund: Att vårda en person med demenssjukdom innebar en förändring av livet på flera sätt. Sjuka partner förlorade successivt kognitiva förmågor vilket ledde till att nära relationer kunde övergå till vårdande relationer. Då vården tog alltmer tid av friska partners vardag kunde deras fysiska och mentala hälsa påverkas negativt. Syfte: Syftet var att beskriva partners upplevelser av att vårda sina demensdrabbade partner i hemmet.  Metod: Den valda metoden var en systematisk litteraturstudie där kvalitativa studier analyserades. Urvalet av granskade studier bestod av sju artiklar och två doktorsavhandlingar och analyserades enligt Evans (2002) metod.  Resultat: Resultatet bestod efter genomgången analys av fyra huvudteman och elva subteman. Dessa belyste hur friska partner upplevde att sammanhållningen i förhållandet förändrades och att olika strategier för vården fick tillämpas.  Friska partner kunde uppleva ensamhet och sorg då kommunikationen brast. De kunde även uppleva olika motivationer inför att vårda. Slutsatser: En slutsats var att det var viktigt för friska partner att uppleva vården av sina demenssjuka partner som god. För att detta skulle bli möjligt behövde friska partner ha förståelse, en god inställning till vården, ett kärleksfullt förhållningssätt samt kunskap om sjukdomen och partnern.</p>

<p><strong>BAKGRUND:</strong> Vård av för tidigt födda barn började i Frankrike där också kuvösen började utvecklas. Sedan dess har det skett en utveckling kring vården av för tidigt födda barn och idag fokuserar vården på familjecentrerad omvårdnad. <strong>SYFTE:</strong> Att belysa föräldrars upplevelse av att få ett för tidigt fött barn. <strong>METOD:</strong> Litteraturstudie med innehållsanalys av 16 kvalitativa artiklar publicerade mellan 2000-2009. <strong>RESULTAT: </strong>Att få ett för tidigt fött barn skapade en mängd olika känslor hos föräldrarna. De upplevde ambivalenta känslor. Information och stöd var viktiga faktorer som påverkade föräldrarnas delaktighet och relation till barnet. Papporna kände sig åsidosatt och mammorna upplevde sig underordnade sjuksköterskorna. <strong>DISKUSSION/SLUTSATS: </strong>Sjuksköterskan bör involvera pappan mer i vården och delge information. Det bör forskas mer kring pappans upplevelser av att få ett för tidigt fött barn. Den teknologiska miljön tar stor plats enligt mammorna vilket sjuksköterskan bör reflektera över.</p>

<p>I denna studie undersöks och tolkas ungdomar, behandlingspersonal, socialtjänst och Länsstyrelsen uppfattning om behandlingen på Arken HVB, samt hur ungdomarna upplever sin nuvarande situation. Information om socialtjänstens bedömning och Länsstyrelsens granskning har skett via skandinavisk sjukvårdsinformations kvalitetsindex och dokument från Länsstyrelsens tillsyn. I studien har tre ungdomar i åldrarna 20-21 år, som fullföljt behandling på Arken HVB intervjuats. Vidare har även behandlingspersonal intervjuats. Intervjuerna har varit kvalitativa och halvstrukturerade. Underlaget har analyserats med hjälp av psykodynamiskt, miljöterapeutiskt samt salutogent synsätt. Resultatet visar att respondenterna har liknande uppfattningar av behandlingen. Samtliga upplever en förändring under behandlingen, goda relationer och samtal med kontaktperson, dock ser ingen av ungdomarna något direkt samband mellan behandlingen och den inre förändringen. Samtliga ungdomar lever ett bättre liv idag än innan behandlingen.  Slutsatsen blir därmed att en förändring behöver komma från ungdomens inre för att de skall kunna tillgodogöra sig behandling. Dessutom har ungdomarna lyckats genomföra en livsstilsförändring för att bibehålla behandlingseffekterna.</p>