Syftet med studien är att utifrån självbiografiska berättelser beskriva och förstå barns upplevelser av att växa upp med en förälder med bristande föräldraförmåga, samt vilken inverkan detta har på barnets självbild och självkänsla. Utifrån syftet har vi ställt oss dessa frågor: Hur påverkas barnen när föräldraförmågan brister? Upplever barnen skuld och skam? Hur påverkas barnen av skuld och skamkänslor och konsekvenserna av detta? Använder barnen strategier för att minska eventuella konsekvenser? Hur påverkas barnets självbild och självkänsla?Vi har valt att använda oss av kvalitativ textanalys. Med detta val fick vi en möjlighet att ingående granska några biografier som innehåller ett ämne som är både aktuellt, kontroversiellt och intressant. Studien är utförd i ett sociologiskt perspektiv och vi har använt oss av teorierna: socialisation, emotion, skuld och skam, stigmatisering, självkänsla, föräldraförmåga och barnuppfostran.Tidigare forskning visar vikten av föräldraförmåga i barns uppväxt för att barnen ska kunna utvecklas och hitta sin egen identitet. När föräldraförmågan brister är det viktigt att omgivningen uppmärksammar barn och deras problematik med förebyggande arbete.Resultatet visade att barnen till föräldrar med intellektuella funktionshinder eller psykiska sjukdomar hade många gemensamma problem och fick svårigheter i sin utveckling på grund av föräldrarnas oförmåga. Barnen upplevde både skuld och skam över sin situation och både föräldrarna och omgivningen kränkte barnen både fysiskt och psykiskt på grund av föräldrarnas funktionshinder. Barnen fick därför hitta på strategier i sina försök att lindra sin utsatthet. Detta medförde att de fick en negativ självbild och självkänsla och ökade även barnens utsatthet i samhället.Vår slutsats blir därför att samhället måste uppmärksamma barn till föräldrar med intellektuella funktionshinder eller psykiska sjukdomar i högre omfattning. Kunskapen måste ökas om barnens problematik och tidiga insatser bör ske för att barnen ska få möjlighet att utvecklas och få ett fullgott liv.

<p>Att under uppväxten ha en svårt fysiskt eller psykiskt sjuk mamma innebär en stor påfrestning för barnet och den övriga familjen. Den aktuella studiens syfte var att retrospektivt belysa upplevelsen och följderna av att under barndomen ha haft en svårt sjuk mamma. Sju vuxna informanters tankar och känslor kring sig själv, mamman och uppväxten undersöktes genom halvstrukturerade intervjuer. En tematisk analys av intervjumaterialet gjordes. Resultatet av studien går i linje med tidigare forskning och pekar på att de relationsmässiga och emotionella svårigheter, som ibland uppstår i anslutning till mammans sjukdom, är djupgående och långvariga. Socialt stöd, vissa personlighetsdrag hos individen och en psykoterapeutisk behandling under vuxenlivet anges som viktiga komponenter för att hantera den svåra situationen som mammans sjukdom bidragit till.</p>

<p>Syftet med undersökningen är att se om idrottslärares tidigare erfarenheter av friluftsliv, både under uppväxten och för närvarande påverkar i vilken omfattning man utövar området inom idrott och hälsa, samt vad man har för förhållningssätt till friluftsliv. En kvalitativ metod har använts för att besvara frågeställningarna och en fenomenografisk ansats har tillämpas vid analysen av materialet. Alla idrottslärare instämmer med att det påverkar vad man har för tidigare erfarenheter av friluftsliv till hur man förhåller sig till det berörda området. Men detta leder i sin tur inte till att friluftslivsundervisningen förekommer i en större omfattning och orsaker till detta ligger främst i de problem som rör lektionstid, pengar, närhet till naturen och definition i kursplanen.</p>

Att under uppväxten ha en svårt fysiskt eller psykiskt sjuk mamma innebär en stor påfrestning för barnet och den övriga familjen. Den aktuella studiens syfte var att retrospektivt belysa upplevelsen och följderna av att under barndomen ha haft en svårt sjuk mamma. Sju vuxna informanters tankar och känslor kring sig själv, mamman och uppväxten undersöktes genom halvstrukturerade intervjuer. En tematisk analys av intervjumaterialet gjordes. Resultatet av studien går i linje med tidigare forskning och pekar på att de relationsmässiga och emotionella svårigheter, som ibland uppstår i anslutning till mammans sjukdom, är djupgående och långvariga. Socialt stöd, vissa personlighetsdrag hos individen och en psykoterapeutisk behandling under vuxenlivet anges som viktiga komponenter för att hantera den svåra situationen som mammans sjukdom bidragit till.

Syftet med undersökningen är att se om idrottslärares tidigare erfarenheter av friluftsliv, både under uppväxten och för närvarande påverkar i vilken omfattning man utövar området inom idrott och hälsa, samt vad man har för förhållningssätt till friluftsliv. En kvalitativ metod har använts för att besvara frågeställningarna och en fenomenografisk ansats har tillämpas vid analysen av materialet. Alla idrottslärare instämmer med att det påverkar vad man har för tidigare erfarenheter av friluftsliv till hur man förhåller sig till det berörda området. Men detta leder i sin tur inte till att friluftslivsundervisningen förekommer i en större omfattning och orsaker till detta ligger främst i de problem som rör lektionstid, pengar, närhet till naturen och definition i kursplanen.

Den här uppsatsen försöker genom djupintervjuer med åtta respondenter att förstå om det finns några skillnader i nyhetsintresse och -konsumtion samt politiskt intresse och engagemang, mellan personer som växte upp i ett hem med och utan dagstidning. Om det uppkommer skillnader som inte går att koppla till om man vuxit upp med eller utan dagstidning ämnar den här uppsatsen också ge svar på vad de skillnaderna då kan bero på och utbildning finns med som möjlig variabel. Detta görs för att förstå om mediearv påverkar individers intresse och engagemang för nyheter och politik med en ansats i att nyhets- och politiskt intresse ligger till grund för en demokrati. Den teoretiska ramen består av teorin om kunskapsklyftor samt tidigare forskning om att internet kan överbrygga dem. Även kommersialisering av medier samt samband mellan dagstidningsläsning och demokratiskt engagemang gås igenom för att belysa olika personers olika utgångspunkter.   Studien kommer fram till att de mest nyhetsintresserade och politiskt engagerade växte upp med dagstidning i hemmet och att den minst nyhetsintresserade och minst politiskt engagerade växte upp utan dagstidning i hemmet. Det stödjer teorin om kunskapsklyftor. De övriga, däremot, visar en ganska jämn aktiv nyhetskonsumtion och ett ganska jämnt högt intresse för politik. Kommersialiseringen av medierna sägs avpolitisera medborgarna men den här studien säger emot det, då tre personer som växte upp med föräldrar som hade kvällstidning som första nyhetskälla och själva har sociala medier och gratistidning som främsta källa, är aktiva nyhetskonsumenter som är mycket intresserade av politik. Den här studien visar också två respondenter som vuxit upp i hem utan dagstidning med outbildade föräldrar som aldrig pratade om politik hemma, som själva är nyhetsintresserade, politiskt engagerade med varsin akademisk examen. Vad de mer har gemensamt är att de använder sociala medier som nyhetskälla. Det är förenligt med studien som visar att internet kan överbrygga kunskapsklyftor. Den här studien innehåller alltså respondenter som både talar för och emot teorin om kunskapsklyftor.

Mitt arbete handlar om redan från de att jag startade mitt eget band Ridge fram tills dess att vi släppte vår debutskiva Same Ground. Om att våga göra musik från sitt hjärta,att tveka,kämpa,repa,spela in och att släppa skiva på eget bolag. Det handlar också om min uppväxt och hur det påverkat mig. Jag skriver reflekterande om processen. / <p>Bilaga: 1 CD</p>

Utbildning är en viktig del i många individers liv. Valet att studera vidare på högre nivå bör vara obundet från sådant som en individ inte kan påverka. Social snedrekrytering innebär en bristande jämlikhet där individers utbildning är beroende av deras sociala ursprung. Det är väl känt att barn från högre sociala grupper fortsätter i större utsträckning till högskolestudier jämfört med barn från lägre sociala grupper. Sambandet mellan föräldrars utbildningsnivå och strävan att utbilda sig har varit väletablerat under lång tid och finns även idag. I den här studien avser vi att undersöka om olika faktorer i barnens uppväxt kan mediera delar av sambandet mellan föräldrars utbildningsnivå och att utbilda sig på högskole- eller universitetsnivå. I det teoretiska ramverk som vi utgår från ingår teorier som används för att förklara hur individer socialiseras in i samhället och hur individer genom vissa sorters kapital får ett försprång till högre studier. Tidigare forskning har visat att vissa familjerelaterade faktorer i individers uppväxt kan ha en positiv inverkan på individers utbildning senare i livet. Dessa faktorer kan innefatta tid med föräldrar, utbildningsaspirationer för högskoleeller universitetsstudier och läsning. Denna studie utgår ifrån datamaterial från Levnadsnivåundersökningen med barn år 2000 som har återintervjuats år 2010. Resultaten visar, i likhet med tidigare forskning, ett positivt signifikant samband mellan föräldrars utbildningsnivå och individers val att studera på högskole- eller universitetsnivå. De visar även att sambandet mellan föräldrars utbildningsnivå och att utbilda sig på högskole- eller universitetsnivå delvis kan hänföras till barns läsintresse på fritiden och utbildningsaspirationer för högskole- eller universitetsstudier. Däremot visar resultaten att den upplevda tiden som barnet spenderar med en eller fler föräldrar inte har någon påverkan på det studerade huvudsambandet.

Denna studie syftar till att undersöka elevers upplevelse av trygghet, lycka och tillit.Undersökningen baseras på en webbenkät som sätts i förhållande till World Value Surveysvärderingsstudier. I studien ställer jag security-blanket teorin1, som handlar om att religionen kanskänka människan trygghet och lycka, mot mitt och World Value Surveys resultat. Detta för attundersöka dess giltighet och ifall teorin har någon verklig, praktisk funktion. Resultatet frånwebbenkäten visar att de elever utan en uppväxt i en religiös miljö upplevde sig tryggare, lyckligareoch visade på en högre grad av tillit till andra människor än de elever med en uppväxt i en religiösmiljö. Detta resultat ligger i linje med World Value Surveys data. Slutsatsen är att security-blanketteorin verkar vara ogiltig och att den inte har någon verklig, praktisk funktion i varje fall här och nu.Däremot finns data som tyder på att religion eller religiositet kanske kan göra redan lyckligamänniskor lite lyckligare. Religionens roll och funktion för människan i olika delar av världen är ettinvecklat och komplicerat ämne som fortfarande är relevant för religionsvetenskapen att studera ochdebattera.

Abstrakt Min text är tänkt att ingå som en del av en roman som jag påbörjade förra läsåret. Detta är en fortsättning på det jag påbörjade då. Texten handlar om Celia som växer upp som enda barnet i ett hem med alkoholmissbruk och ovanpå det, sexuella övergrepp. Hennes mamma vet inte vad hennes dotter utsätts för och har så fullt upp med sitt eget, att frågan är om hon hade märkt det även om Celia hade sagt något. Celia har också en vän sedan småskolan, Sanna. Hon har en helt annorlunda familjesituation än Celia och hon försöker att övertala Celia att berätta för någon vuxen. Celia vägrar och får Sanna att lova att ingenting säga. Ett löfte som Sanna håller. I början av högstadiet har Celia lärt känna Kina som också bor i huset där Celia och hennes familj bor. Kina har ungefär samma situation hemma, med en styvpappa som dricker. Celia låter sig övertalas av Kina att följa med på en fest. Där blir hon bjuden på sprit och i fyllan hamnar hon i säng med en kille. Mot sin vilja ställer Celia upp och har sex med Uffe, som han heter. Efteråt pratar inte Kina med henne och i hemkunskapen börjar Uffes kompisar att trakassera Celia, genom att kalla henne lättfotad och annat. Till slut brister det för Celia och all ilska, maktlöshet och frustration tar sig uttryck i ett anfall mot Uffes kompisar. Som tillhygge har hon en kökskniv. Ingen kommer dock till skada och förtvivlad över vad hon varit på väg att göra flyr Celia hem till sitt rum och till maten som hon upptäckt har en lugnande effekt. När Celia inte kommer tillbaka till skolan blir Sanna ledsen och förtvivlad. Det dåliga samvetet som hon känner för att hon inte berättat, gör att hon har svårt att släppa Celias öde och detta följer henne även upp i vuxen ålder. Som vuxen är Sanna gift med Stefan, som hon även har en dotter, Emelie, med. De åker med jämna mellanrum hem till Sannas barndomshem och Celia dyker upp som ett spöke mellan Sanna och Stefan. Något som Stefan tröttnar på. När de ett jullov är hemma hos Sannas föräldrar, stöter de av en händelse på Celia på en buss och Celia bjuder hem Sanna på fika. Sanna märker att Celia har problem bland annat för att hon verkar gömma mat. Hon är gravt överviktig och hennes man, Uffe, verkar vara allt annat än trevlig. Min text startar när Sanna, efter fikan, sitter i sin bil för att åter köra hem till sina föräldrars hus, Uffe och Emilia.