In this thesis, we present a review of the current practices of user involvement. Different methods and tools have proliferated for user-involvement, however, to comprehend the explicit features of a small and medium-sized web-based platform service companies, we contrast our findings with previous experiences and research of user involvement in big companies. In the basis of the aforementioned, we identify methods and contexts that may be appropriate in the context of small and medium-sized web-based platform service companies. Mainly, we reviewed the research field of: user-involvement and new service development.   The central purpose of this study is to determine how do small and medium-sized web-based platform service companies utilize the process of the user involvement across the stages of new service development. Building on previous researches, we suggested that there are different methods to consider under the service development stage (i.e. ideation, development and testing). These methods are grouped under the following terms user-involvement ecosystem, user-involvement interactions, user-involvement platform and user-involvement personnel. The aforementioned methods are suggested to help web-based platform service companies utilize user involvement across the new service development stages. This study is of qualitative nature with a deductive approach. We conducted eight semi-structured interviews in order to get insights from high-level managers responsible of the user-involvement process. All the small and medium-sized companies operated in the service sector and provided a web-based platform. The theoretical framework was utilized in order to analyze the empirical data gathered. We used thematic analysis for our deductive study approach, to interpret the gathered material in order to conclude the results and answer the research question.   Our results revealed that in the ideation and development stages the following is vital: involving lead-users or those who are tech-savvy and tolerant to ambiguity, educating users to familiarize them with the company’s system, moderate rules and structure, mixing focus groups, encouraging user-to-user communication, small number of participants, multi-media approach and online tools, and encouraging idea hunting culture among company’s staff. However, in testing the following is recommended: involving average-users or those who are open-minded and tolerant to risk and innovation, unifying goals and common view by tangibilizing the service, setting rules and regulations for testing the service, having permanent interactions with users, and large number of participants. Finally, it is important to ensure a close relationship, transparency, motivation, face-to-face interactions, and to have an entrepreneurial leader to oversee the whole process across all the former three stages of NSD. To improve on this study, we would recommend the investigation on the user perspective to gain insights on their views of the process of user-involvement across the NSD, as they are directly involved in the development of a new service. Hence, a more extensive research on the user-involvement in web-based platform service companies on both, internal and external facets instantaneously would be of great significance.

Tidigare forskning visar att responstid har stor inverkan på användarens upplevelse online. Trots det saknas tydliga metodiker för hur man ska arbeta med responstid. Med detta i åtanke blev studiens syfte att undersöka hur företag bör arbeta med responstid i webbapplikationer och huruvida man bör ta hjälp av användare i arbetet. Undersökningen skedde med hjälp av en litteraturstudie, följt av sju intervjuer med yrkesverksamma inom IT-branschen. Därefter genomfördes en analys av empirin för att hitta likheter och skillnader i data. Studiens resultat påvisar att man bör definiera krav som är anpassade efter webbapplikationens mål och syfte. Kraven bör definieras för varje funktion i webbapplikationen och vara tydliga samt mätbara. En metod för att uppnå det är att använda SMART-kriterierna. För att säkerställa att kraven uppfylls bör prestandatester genomföras. Dessa bör automatiseras och verktyget som används ska vara anpassat för applikationen. Användare kan med fördel vara involverade i arbetet med responstid. Huruvida användbarhetstest är rätt metod går inte att säkerställa. Monitorering är ett bra komplement i arbetet med krav för responstid, men kan inte återge användarens upplevelse och ersätter inte heller användarmedverkan vid kravframtagning. / Previous research shows that response time has big impact on the user's experience online. Despite this, there are no clear methodologies for how to work with response time. With this in mind, the aim of this study was to investigate how companies should work with response time in web applications and whether one should take help from users. The study was conducted using a literature study, followed by seven interviews with active professionals in the IT industry. An empirical analysis was then performed to find similarities and differences in data. The study's results show that one should define requirements that are adapted to the goals and purpose of the web application. The requirements should be defined for each function in the web application and be clear and measurable. One method of achieving this is to use the SMART criteria. To ensure that the requirements are met, performance tests should be carried out. These should be automated, and the tool used should be adapted for the application. Users can advantageously be involved in the work with response time. Whether usability test is the right method cannot be guaranteed. Monitoring is a good complement in the work with requirements for response time but cannot reproduce the user's experience nor does it replace user involvement in the production of requirements.

The housing problem in South Africa is complicated by the cultural diversity and the rapidly changing nature of the population. This indicates a need for research to help to determine "what appropriate housing is" for various sectors of the South African population. Social researchers and design professionals therefore have to combine their efforts to provide house designs that will be appropriate to the housing needs and values of a variety of future occupants. This study focuses on the impact of rapid change in the sociophysical environment (modernization) on people's experience of the quality of their relationship with their home environments. An approach is proposed through which groups of individuals, who share similar needs and requirements regarding their housing, can be identified for inclusion in a process of participatory design. A theoretical framework is developed to account for the variety of perspectives of participants (users, researchers and design professionals) in the design process. Through application of the theoretical framework, a novel approach to the determination of "what to design for whom" is developed. The "modernity fit" concept is introduced to describe the quality of the relationship between people and their housing in terms of a rating of the modernity of both human and housing characteristics. It is proposed that the quality of the relationship or "fit" between the modernity of human characteristics and the modernity of the physical characteristics of the house influences people's experience of their houses. Results of this study indicate that the "modernity fit" concept opens up new avenues for research to assist in the design of housing in developing countries. / Psychology / D. Litt. et Phil. (Psychology)

Inom systemutveckling har utvecklare och användare länge samarbetat för att nå mer framgångsrika systemutvecklingsprojekt. Detta samarbete grundar sig i vad som brukar kallas den skandinaviska skolan eller den skandinaviska traditionen. Detta var en utveckling som var mycket tydlig i de skandinaviska länderna som innebar att man började arbeta med medbestämmande på arbetsplatser och man började involvera de tilltänkta användarna i systemutvecklingsprojekt. Detta är ursprunget till konceptet användarmedverkan som är populärt att tala om idag och som nästan ses som en nödvändighet för att nå framgångsrika projekt. Användarmedverkan står för involveringen av användare i aktiviteter under systemutvecklingsprocessen. Detta är ett utforskat tillvägagångssätt som bevisats kunna bidra med många positiva effekter till systemutvecklingsprojekt. Trots att användarmedverkan har blivit en accepterad norm blir majoriteten av alla systemutvecklingsprojekt inte framgångsrika. System är ofta inte anpassade efter användarnas villkor och i projekten finns det inte någon med makt att påverka som bevakar deras intressen. Detta väcker fråga om samverkan skulle kunna ske på andra sätt för att fånga verksamhetens behov och få framgångsrika IT-lösningar. Därför introducerar och undersöker denna studie möjligheterna kring en utvecklarmedverkan. Utvecklarmedverkan innebär en involvering av utvecklare i användares verksamhet. Det ger ett nytt fokus på användarna och innebär en samverkan där användarna har makt att påverka. I linje med detta syfte ämnar studien besvara följande tre forskningsfrågor; På vilka sätt kan utvecklare involveras i användarens verksamhet?, Vilken nytta kan man se av involveringen?, Vilka utmaningar kan man möta vid involveringen?. Studien har följt en kvalitativ metod där data har samlats in genom en litteraturstudie, samt genom semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts via ett samarbete med ett konsultföretag där intervjupersoner har plockats från deras personalstyrka eller kundbas. Genom en tematisk analys har jag i studien kommit fram till att förutom att det innebär ett nytt arbetssätt där många olika roller ska samarbeta så krävs det även att man kan påvisa att den tid och pengar man lägger på utvecklarmedverkan är värd den nytta det kan bidra med. Studien lyfter den möjliga nyttan av utvecklarmedverkan dels som en allmän större förståelse mellan utvecklare och användare och dels att det möjliggör en verksamhetsförbättring för användare. / It is not a new thing for developers and users to work together in system development projects for the projects to succeed. This collaboration comes from what is known as the Scandinavian approach. This refers to a progress that took place in and was dominant in Scandinavia where codetermination in the workplace became important and they started to involve users in the decisions regarding new computer systems. The Scandinavian approach is the origin of user participation, which is well used today and almost considered necessary to reach success in system development. User participation stands for the participation of users in activities during the development. User participation is well researched and acknowledged to contribute to successful development projects. Although user participation has become established most of system development projects does not end in success. Often the systems don’t meet the needs of the users and there’s also often no one with influence that sees to their interests. This leads to the question if collaboration between developers and users could be done by other means, as a way to identify business needs and reach successful IT-solutions. Because of this, this study introduces and explores the possibilities surrounding the concept developer participation. Developer participation stands for the participation of developers in the user’s activities. This presents a new way to look at it with a new focus on the users which means collaboration where the users have the power to influence. In extension of this objective the study was set to answer these three research questions; How can developers participate in the users business?, What benefits can the participation lead to?, What challenges can the participation face?. The study was carried out with a qualitative approach where data was collected through literature and semi-structured interviews. The study was conducted with help from a consultant company which accounted for the interviewees through their staff and customer base. With a thematic coding as the analytic method the study concludes that developer participation face mainly two challenges. It means that a new approach where quite different people have to collaborate are introduced and this approach has to be proven worth the time and money it takes to use it. Furthermore the study presents a greater understanding between developers and users and an opportunity for organizational improvements on the user side as possible effects of developer participation.

No description available.

Syftet med denna studie har varit att undersöka användarmedverkan vid utveckling av digitala tjänster hos statliga förvaltningsmyndigheter i Sverige. Tidigare har forskning fokuserat på att undersöka kommuner och deras involvering av användaren vid utveckling av tjänster. Forskning visar att tjänstemän i kommuner har en mer negativ attityd gentemot utveckling av tjänster och därmed negativa till involveringen av användaren i utvecklingen. Anledningen beror på att det är ett tidskrävande arbete som inte har ekonomisk nytta och där det inte finns tillräckligt med kunskap hos de anställda för att driva arbetet med användaren. Litteraturen är idag flera år gammal och i behov av uppdatering. Utöver det har forskningens mål tidigare varit kommuner och därmed skiftas fokuset här till högre organ, nämligen statliga förvaltningsmyndigheter. Studien har utgått utifrån en kvalitativ metod med inslag av abduktiv ansats, där semistrukturerade intervjuer har genomförts med nio anställda verksamhetsutvecklare och UX-designers från fem olika myndigheter: Arbetsförmedlingen, CSN, Skatteverket, Tillväxtverket och Transportstyrelsen. Resultatet visar att användarmedverkan bedrivs, dock till en begränsad nivå. Myndigheterna har en betydligt mer positiv inställning till involvering av användaren jämfört med kommunernas tjänstemän och det finnsdessutom en önskan att involvera användaren ytterligare. Utmaningar som påverkar till vilken grad användarmedverkan bedrivs är bland annat bristande resurser som budget och relevant kompetens hos anställda. Den mest förekommande utmaningen är dock bristande tid, där reformer från regeringen orsakar korta deadlines, varav myndigheterna tvingas släppa arbetet med användaren och fokusera på det nyinkomna, statliga uppdraget. Studien ökar förståelsen för de statliga myndigheternas arbetssätt och bidrar till framtida forskning, i hopp om att öka kunskapen och ta itu med utmaningarna som de anställda ställs inför vid utveckling av tjänsterna. / The aim of this study has been to examine government agencies’ user participation of citizens, when developing public e-services. In previous research papers, the aim of the studies have been to examine municipalities and their involvement of users in the development of public e-services. The studies show that the officials have a negative attitude towards the development of services and consequently, being negative towards involving the user in the process. The reason for this being, a time-consuming work that has no financial benefits and the employees not having enough knowledge to work with the user. However, those studies are many years old and in need of an update. Moreover, researchers’ aim has previously been municipalities, and therefore the focus is now shifting to higher grounds, namely state agencies. This study is based on a qualitative method with an abductive approach, where semi-structured interviews have been conducted with nine government employees, possessing roles such as business developers and UX-designers, from five different government agencies: The Swedish Public Employment Service, The Swedish Board of Student Finance, The Swedish Tax Agency, The Swedish Agency for Economic and Regional Growth, and The Swedish Transport Agency. The results show that user participation is managed, although to a certain extent. The agencies have a more positive attitude to the involvement of users, compared to the municipalities, and there is a wish to include the user even more. The challenges that affect to what degree the user is involved, are lack of resources, such as budgets and lack of employee-competence. The most recurring challenge however, is time, where legal reforms from the government cause short deadlines, of which the agencies are forced to drop the user-based work and focus on implementing the new laws.The study increases the understanding of the agencies’ work and contributes to future research, in hopes of increasing the knowledge and learning ways to deal with the challenges the employees are faced with when developing public e-services.

Osborne & Gaebler在所著的「新政府運動」(Reinventing Government)一書中，曾引述戴明(W. D. Deming)博士所倡導的「全面品質管理」(Total Quality Management)概念指出：員工的參與才能有效的解決問題，因為員工最了解制度，而且最清楚癥結所在。這樣的提示，雖早被管理者重視且廣泛地運用在組織活動的設計範疇中，不過，就參與效能的評估與改善，仍有不少值得再予強調的課題。本研究既係依此觀點，藉由檢視使用者參與行政管理資訊系統發展過程之現象，提供一個思索的空間。 　　整體研究架構，以檢證Davis所提出的技術接受性模式為基準，同時透過此一模式了解使用者參與在系統使用行為上造成模糊結果的原因，進而提醒行政管理者，在系統發展或執行過程，勿陷入以效率掛帥的功能主義典範窠臼，對於溝通、平等與尊重等新人性主義典範所揭示的概念應予適度關注。也就是說，在民主的工作環境下，應將本身視為組織生活的目的，而非僅有工具性價值；參與效能的評估不僅須針對「結果」而且應顧及「過程」。 　　在上述要旨下，關於研究實體部分，經就文獻分析、實證調查結果的發現與筆者實務經驗，提出以下結論與建議： 　　（一）技術接受性模式，尚可適度詮釋國內行政管理資訊系統使用者的使用行為。惟其適用的分析情境、態度與行為關係之假定，仍有再作深入探究之必要。 　　（二）參與及系統使用行為關係之研究，不僅可透過置入中介變項的權變研究觀點來了解，分析使用者在這二行為間的心理歷程，對於改善參與效能而言，亦是一種可行的途徑。 　　（三）使用者對系統有用性及簡易性的認知，是影響系統使用態度、意向及行為的二大要素。其中有用性的認知更具決定性地位。 　　（四）使用者參與效能的模糊結果，除了源於理論欠紮實、研究模式過於簡化，以及研究方法上的瑕疵以外，研究上未仔細區辨系統使用情境之差異亦為主因。不過，參與究非萬靈丹，無定論的結果，並不代表即是一種錯誤。 　　（五）參與效能的改善，除了管理當局的支持與專家協助以外，有賴從加強系統發展者與使用者的教育訓練著手。 　　（六）自主性的系統使用情境下，使用行為（頻率）始能較正確地詮釋使用者接受程度。 　　（七）未來應重視以系統發展者與使用者互動作為分析單元的研究。 　　至於在行政管理實務上，本研究所欲表達的主要意念是：員工的參與及評估的步驟是缺一不可的。因為，沒有評估的參與，則參與無法發揮實際的效果，充其量僅具象徵性的價值；而僅有評估卻無參與活動，這樣的評估除了可能是膚淺、不切實際以外，在實務上存在的機率亦不大。公部門的決策及管理階層，面對高度層級節制的組織文化，能否擺脫「官大學問大」心態，而以恢宏的胸襟與氣度，善用與因應來自員工的意見，塑造具有參與效能的情境，將是成功地推展各項事務最基本的前提要件。