Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

No description available.

Detta examensarbete syftar till att beskriva 1985 samt 2010 års skollag och vadkommunala rektorer anser om den nya skollagen. Utgångspunkten har var varit att utifrånen kvalitativ textanalys redogöra för de båda lagtexternas explicita rektorsregleringar samt,utifrån en enkätstudie, undersöka rektorernas uppfattningar om hur den nya lagensregleringar kan komma att påverka deras uppdrag.Lagtexterna skiljer sig åt beaktansvärt. Från att endast benämna rektor som skolansledare och som ansvarig för skolverksamhetens utveckling, till ramar där rektors ansvaroch befogenheter i detalj tydligt framhävs. Utifrån en läroplansteoretisk ansats analyserasförändringarna i den nya lagen. Resultaten visar att staten detaljstyr rektor i större mån iden nya skollagen. Rektors handlingsutrymme kan därmed upplevas mer begränsat än i1985 års skollag. Enkätsvaren visar tudelade åsikter där resonemang om kommun, stat,ansvarsfördelning samt det pedagogiska ledarskapet förs.

Studiens syfte är att: med utgångspunkt i två skilda propositionstexter (daterade 1990 och 2009) påvisa hur införandet av Individuella programmet/Introduktionsprogrammet vid två skilda tidpunkter löst differentieringsfrågan, samt att påvisa hur dessa lösningar motiverats och hur de kan förstås. Syftet uppfylldes genom två frågeställningar. Den första riktade sig mot respektive proposition för att identifiera olika differentieringsformer och deras bakomliggande motiv. Den andra jämförde de båda propositionerna för att se om det över tid skett någon förändring i differentieringsfrågans besvarande och dess bakomliggande motiv. Studien befinner sig inom ett läroplansteoretiskt forskningsfält och har tagit avstamp ifrån differentieringsrelaterad teori. Studiens källmaterial behandlades genom en kvalitativ textanalytisk metod och dess resultat påvisade en förändring över tid i besvarandet av differentieringsfrågan. Båda de undersökta propositionerna betonar det demokratiska syftet mest frekvent, men de gör det på olika sätt. I propositionen daterad 2009 går det demokratiska syftet oftare att koppla till elevers egna individuella val. I studien framkom två skäl till detta som beror på en över tid ändrad syn på det meritokratiska syftets innebörd. Det första att regeringen inte anser att alla elever är lämpade för högskolestudier. Den andra att den nu sittande regeringen inte delar synen om en arbetsmarknad som förutsätter ett kunskapssamhälle. Istället ser man att en framtida arbetsmarknad kommer att ställa mindre krav på utbildning.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2007.

Diss. Örebro : Örebro universitet, 2006.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2009.

Vi som skrivit uppsatsen ”Nya saker, nya saker” – Lärares tankar kring mötet mellan utbildningspolitik och den dagliga skolpraktiken heter Cecilia Callegari och Linda Christiansson. Vårt syfte med undersökningen är att undersöka grundskolelärares tankar kringhur utbildningspolitiska visioner och beslut omsätts i den dagliga praktiken och dessa var våra frågeställningar:•Hur mycket känner lärarna till om aktuella utbildningspolitiska visioner och beslut och hur får de kunskap om dessa?•På vilket sätt uppfattar lärare att de påverkas av utbildningspolitiska visioner och beslut?•Hur tänker lärare kring utbildningspolitiska visioner och beslut, är de förankrade i praktiken och i så fall på vilket sätt?Vi genomförde en kvalitativ undersökning där vi intervjuade sex yrkesverksamma grundskolelärare på tre olika skolor i Malmö kommun.Vi har utgått från forskning som rör människor i förändringsprocesser, lärare och en utbildningspolitisk styrning, givande förändringar och hur utbildningspolitiska förändringar påverkar lärares yrkesroll I vårt arbete kom vi fram till att lärarna känner till de flesta utbildningspolitiska beslut och rektorn har en stor del i detta. Det finns en vi och dem känsla när det gäller förhållandet mellan lärarna och deras syn på skolpolitiker. Utbildningspolitiska beslut är inte verklighetsförankrade menar lärarna. Alla lärarna påverkas av utbildningspolitiska beslut men på olika sätt beroende på yrkeserfarenhet. Lärarna skulle vilja vara med att bestämma mer men samtidigt har de egentligen inte tid. / ”New things, new things”Teachers´ thoughts about how education policies turn into daily practice

Sverige resultat i Pisaundersökningen 2012 skildrades i media som katastrofalt och som en chock. Pisa-chocken var en del av en större diskurs som handlade om krisen i svenska skolan. Studiens syfte var att beskriva diskursen kring Pisa och ”skola i kris” för att ge en förståelse på hur samhällets medialisering genom språket påverkar människors uppfattningar om utbildningspolitik inför riksdagsvalet 2014. Metoden som användes var en tematisk innehållsanalys med diskursiv karaktär som utgick från språkets roll i människors konstruktion och förståelsen av världen. I resultatet kunde flera nyckelord med signalkaraktär urskiljas några exempel är skrämmande, nationell kris och tragedi. Slutsatserna av analysen blev att media tillsammans med andra utbildningsaktörer kan ha format människors uppfattning om utbildningspolitik genom språket inför valet. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

The purpose of the present paper is to examine the political debate on the education of newly arrived immigrant pupils at secondary school age. The following issues are under scrutiny: What are the goals, expressed by politicians during the examined periods, for the education of newly arrived pupils? What ideas about education and what educational ideals can be observed in the political debate on the education of newly arrived pupils? Has there been any change, during the examined period, in the policy debate on the education of newly arrived pupils? The research material consists of reports and statements of the Education Committee, as well as a number of parliamentary protocols. Two five-year periods, 1971-1975 and 2006-2010, are studied and compared. All in all, the material consists of 23 documents issued during these periods. Drawing on theories about formation, power mechanisms and the political development in general, a so-called dimensional map is generated so as to prepare for an analysis of the ideas central to Swedish governmental policies of immigration and education. Toward the backdrop of this dimensional map, the paper presents a descriptive analysis of the key ideas in the policy debate. In previous research, there is no study of this kind. The types of schools available for newly arrived pupils during the two time periods lack the guidance of systematic plans or official curricula. The study shows that there is little policy debate about education of newly arrived pupils and that there is no developed concept of formation used in the debates. The political silence surrounding the education of newly arrived pupils may be interpreted as a way of excluding this issue from the agenda. Views upon the education of newly arrived pupils have gone through subtle changes between the two examined five year periods. In the 1970s, the school situation of newly arrived pupils was treated as a call for political and structural solutions. In the 2000s, however, the political solutions tend to be imposed upon the individuals. The main objective of the education of newly arrived pupils is to provide them with an opportunity to learn the Swedish language and hence to improve their chances at entering higher education or getting employed.