Den här studien syftar till att bidra med förståelse för förskollärares förhållningssätt genom att undersöka deras uppfattningar av utevistelse samt förutsättningar för undervisning utomhus. Utifrån en kvalitativ metod med fenomenografisk ansats har semi-strukturerade intervjuer med 10 förskollärare genomförts. Resultatet visar uppfattningar av utevistelse som över lag positiva och kan indelas i tre teman. Utevistelse kan ses som en plats krävande professionella handlingar och ställningstaganden, som något främjande eller som en nödvändighet. Dessa tre teman kan förekomma samtidigt hos en enskild intervjuperson. Vidare tyder resultatet på att uppfattningarna av de förutsättningar som finns för att bedriva undervisning utomhus kan delas in i två teman som berör yttre omständigheter eller individen själv. En relation mellan dessa två teman kunde skönjas, då de både kan förekomma samtidigt och påverka varandra.

Syftet med studien var att analysera hur förskolepedagoger ser på begreppen utomhuspedagogik och utomhusvistelse men även om utomhuspedagogiken behövs i förskolan. Studien är genomförd med kvalitativ metod där vi intervjuat 5 förskolepedagoger, 2 som arbetar inom utomhuspedagogisk förskola och 3 som arbetar inom traditionell förskola. Den teoretiska utgångspunkt som använts i analysen av empirin är det pragmatiska perspektivet, med begrepp som learning by doing, inquiry, stå fast & gap samt transaktion. De centrala begrepp som tillsammans med de teoretiska begreppen används för att analysera är utomhuspedagogik och utevistelse/outdoor/outsideplay. Studiens resultat visar att pedagogerna ser utomhusvistelsen som en central del av dagen med många fördelar, både för det individuella barnet och hela barngruppen. De lyfter även fram svårigheterna det kan innebära när kunskapen kring att bedriva undervisning utomhus fattas. Covid-19 pandemins förändrade arbetssätt där utevistelsen krävdes ha en större roll, har även inneburit att pedagogerna har fått ett synsätt där allt som kan göras inne kan göras ute.

Syftet med arbetet är att undersöka förutsättningar för fritidspedagogers mål och syften med utevistelse på fritidshem/i fritidsverksamhet. Vi vill även ha elevers och rektorers syn på fritidsverksamheten/utomhusverksamheten.Arbetet ger en överblick över historia och tidigare forskning om fritidshemmet, fritidspedagog som yrke, rektors uppdrag, lek och utepedagogik. Genom observationer och enkäter har vi undersökt elevernas syn på fritidsverksamheten/utomhusverksamheten. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fritidspedagoger och rektorer för att få reda på deras mål och syften med utevistelsen samt förutsättningar för densamma.Resultatet visar att den fysiska miljön ser ungefär likadan ut på de fyra skolorna, dock finns det vissa undantag. Alla rektorer och fritidspedagoger anser att det är viktigt med elevdemokrati på fritidshemmet. Det finns en viss skillnad i hur rektorer och fritidspedagoger ser på att styra upp och delta i olika aktiviteter. En av fyra fritidspedagoger har en pedagogisk tanke angående uteverksamheten, de övriga tre uttalar inga pedagogiska syften. Det finns inga direkta krav från rektorernas sida om hur utomhusverksamheten ska bedrivas. Dock finns det förhoppningar om att barnen ska aktiveras. Barnens svar stämmer relativt bra överens med det pedagogernas uttalande.

SammanfattningVårt syfte är att ta reda på för- och nackdelar med ett utomhuspedagogiskt arbetssätt utifrån yrkeserfarna pedagogers uppfattningar. Frågeställningarna vi har utgått från är:Vilka olika aspekter anser pedagogerna påverkar utomhuspedagogik? Hur kan olika gruppkonstellationer enligt pedagogerna påverkas vid utomhuspedagogisk verksamhet? Vad blir utomhuspedagogikens roll i växelverkan mellan teori och praktik?Vår utgångspunkt är två skolor, en kommunal och en privat skola. Insamlandet av empiri gjordes med hjälp av kvalitativa enkäter och intervjuer. I vår studie har vi bland annat tagit del av Anders Szczepanski, Patrik Grahn och Lars Owe Dahlgrens teorier om utomhuspedagogik där de till exempel tar upp vikten av sinnesstimulans i undervisningen och hur utemiljön kan bidra till detta. Resultatet av vår studie visar att rätt utrustning så som kläder är en viktig faktor för att kunna bedriva utomhuspedagogik på ett fullgott sätt. Det framgick även att elevgrupper upplevs som mindre och delaktigheten och arbetsron kan öka utomhus. Arbetet med att variera teoretisk och praktisk undervisning beskrivs underlättas när utomhuspedagogik blir ett komplement till lärandet i klassrummet. De slutsatser vi kan dra utifrån studiens resultat är att utomhuspedagogik framställs som ett mer genomgående positivt arbetssätt än vad det i själva verket är. Utomhuspedagogik bör kombineras med traditionell klassrumsundervisning och att pedagoger då utnyttjar utomhuspedagogik när det är mest gynnsamt för lärandet. Genom att variera lärmiljöer och situationer blir det lättare att synliggöra elevers styrkor.

Sammanfattning/abstractFörfattare: Malin NilssonHuvudfrågan är: ”Hur tänker barn, pedagoger och föräldrar kring utevistelse?”Hur tänker barn, pedagoger och föräldrar om utevistelse på en vanlig, kommunal förskola idag på 2000-talet? Hur upplever barnen det att gå ut? Vilken miljö väljer barnen helst och vad leker de där? Hur tänker pedagogerna kring barnens upplevelser under utevistelsen? Hur tänker föräldrarna kring sina barns utevistelse? Vad har föräldrarna själv för upplevelser när det gäller hälsa och allmänt mående? Jag har undersökt en kommunal förskolas syskonavdelning. Barn, pedagoger och föräldrar har deltagit i undersökningen. Observationer av barnen under på- och avklädningen samt under deras utevistelse på gården har gjorts. Bildintervjuer med barnen har genomförts inomhus. Där fick barnen berätta om sin utevistelse; hur de tyckte det kändes att vara ute, var de lekte och vad de helst lekte. Barnen fick också rita en teckning som beskrev känslan i kroppen efter utevistelsen. I intervjuer har pedagogerna svarat på hur länge barnen var ute, hur ofta och hur de tyckte att barnen ställde sig till att gå ut. Pedagogerna fick också ange hur de har uppfattat att barnen mådde efter en hel utedag respektive en hel dag inomhus. Till föräldrarna ställdes frågor i enkäter om hur mycket barnen var ute hemma, vad barnen lekte samt hur de trodde att barnen ställde sig till att gå ut i olika väderlek. Både pedagoger och föräldrar har också fått beskriva sina upplevelser av den egna utevistelsen när det gäller hälsa och allmänt mående.Ett resultat som kom fram var att barnen tänkte positivt om att vara ute och de tyckte utevistelsen var rolig. Under observationerna visade några barn att de tyckte det var jobbigt med påklädningen. Trots detta lekte de med glädje och stor kreativitet när de kom ut. Det visade sig också att naturens eget material tilltalade barnen mest. Pedagogerna har god uppfattning om vad barnen föredrar att göra och var barnen helst vistas under utevistelsen. Pedagogerna uppfattar också en skillnad på barnens reaktioner efter utevistelsen. Föräldrarna tänkte hälsomässigt om sina barns utevistelse. Några svarade att om barnen var ute uppstod färre sjukdomar hos deras barn. Nyckelorden är ”utevistelse”, ”barn”, ”tankar”, ”miljö”, ”upplevelser”, ”roligt”.

AbstractTitel: Förskolebarns utevistelse. Intervjuer av lärare i förskolanFörfattare: Lundell, Charlotte & Vincent-Vivian, Jenny (2005): Syftet med vårt arbete är att synliggöra hur lärarna på förskolan tänker kring förskolebarnens utevistelse och även hur de ser den egna förskolegården. För att synliggöra detta frågar vi oss vad lärarna har för tankar kring förskolebarns utevistelse och vilka tankar de har kring utevistelsens betydelser för barnens utveckling och lärande samt sin egen roll i barnens utevistelse. Vi undrar även hur lärarna gör för att uppfylla förskolans uppdrag vad gäller utevistelse enligt läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998). Vi har i vår studie använt oss av tre olika förskolor, en förskola i staden, en förskola belägen i mindre ort och en förskola med ur och skur verksamhet. Vi gjorde intervjuer med tre lärare på varje förskola. Vårt resultat visar att intresset för att använda utemiljön i den pedagogiska verksamheten varierar bland lärarna från de olika förskolorna vilket påverkar deras användande av utemiljön som ett pedagogiskt rum. Där lärarna är mer medvetna om den positiva betydelsen utevistelsen har för barns lärande och utveckling har utemiljön en större roll i den pedagogiska verksamheten. Vi upptäckte även skillnad mellan förskolorna när det gäller hur lärarna såg på sin egen roll i barns utevistelse.Nyckelord: Förskolebarn- förskolegård - utemiljö - utevistelse – ur och skur verksamhet / Pre-school Children in Outdoor ActivitiesInterviews with Teachers in Pre-school

Syftet med undersökningen är att se hur pedagoger på fem kommunala förskolor i en sydsvensk kommun resonerar kring utevistelse, samt om det är skillnad mellan förskolorna utifrån olika områden så som hälsa, lärande, social utveckling och ett par områden till. Vi använde oss av den kvantitativa metoden enkätundersökning för att få svar på våra frågeställningar. Sedan analyserade vi empirin och tidigare litteratur genom de fyra ovan nämnda områden samt övriga argument för eller emot att gå ut.Pedagogerna som medverkat i vår undersökning anser att det är viktigt att var ute, för både barn och vuxna. Undersökningen visar att det spelar mindre roll var man arbetar eller hur länge för verksamhetens utevistelser. Viktigast för barnens fysiska hälsa och lärandeförutsättningar är vilka pedagoger som arbetar med dem, på vilken förskola de går samt personalens personliga inställning till utevistelse. Vad gäller utevistelse finns det tecken som tyder på att det mer är pedagogernas vilja som styr än barnens.

Syftet med arbetet är att beskriva hur pedagoger tänker kring sin användning av utemiljön i pedagogiska sammanhang. Jag vill även beskriva vilken betydelse utemiljöns utformning har för dess användning enligt pedagogerna. Jag har valt att utgå från pedagogers tankar på en traditionell förskola och en uteförskola för att se om några skillnader och likheter finns i deras tänkande. För att få svar på mina frågeställningar har jag valt att använda mig av kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat tre pedagoger på den traditionella förskolan samt två pedagoger på uteförskolan. Jag har även observerat de respektive utemiljöernas utformningar. Resultatet visar på att samtliga pedagoger har en mycket positiv inställning till att använda utemiljön i pedagogiska sammanhang. Uteförskolans pedagoger använder sig mer av olika utemiljöer i den dagliga verksamheten medan pedagogerna från den traditionella förskolan främst använder sig av sin förskolegård. De har alla kommenterat att det främsta målet med utevistelsen är att det främjar barnens motoriska utveckling samt god hälsa.

I min studie har jag intervjuat sammanlagt åtta pedagoger inom uteförskola, traditionell förskola och skola. Syftet med studien var att ta reda på likheter och skillnader i pedagogernas syn på utomhuspedagogik. Vidare ville jag skaffa mig uppfattning om pedagogernas resonemang om fördelar och nackdelar med utomhuspedagogik samt hur utevistelsen påverkar barns lärande. Alla pedagoger ansåg att utomhuspedagogik innebär aktiviteter/lektioner utomhus som är utformade på ett lärande sätt och några talade om uteövningar som främjar barnens lärandeprocess. Pedagogerna såg många möjligheter med utomhuspedagogik, bland annat att barnen blir lugnare och piggare utomhus som främjar lärandeprocessen. De nämnde att motoriken tränas och fantasin främjas utomhus. Många av pedagogerna ansåg att det finns bara fördelar med utomhuspedagogiken.Resultatet av min undersökning visar dock att det fanns en del skiftande uppfattningar kring utomhuspedagogiken samt dess möjligheter och begränsningar för barns lärande.

Syftet med vår studie är att belysa aktiva förskolepedagogers tankar och funderingar om utomhuspedagogik. En dag på en förskola är inte den andra lik och inte minst pedagogers syn på utevistelse skiljer sig åt. Studien har utgått från frågeställningarna: Vad anser pedagogerna är positivt respektive negativt med utomhuspedagogik? Hur ser den pedagogiska verksamheten ut utomhus? Hur använder pedagogerna sin närmiljö i sin utomhuspedagogik? Tidigare forskning inom området visar att pedagoger anser att utomhuspedagogik tillför något till verksamheten men att intresset och kunskapen inte alltid finns för att verksamheten ska kunna bedrivas utomhus. Materialet till empirin kommer från semistrukturerade intervjuer gjorda med fem aktiva förskolepedagoger på tre olika förskolor i olika kommuner. Intervjuerna är genomförda under våren 2014. Resultatet visar att pedagogerna ser utomhuspedagogik som något positivt och något de gärna använder i sin verksamhet, men ibland räcker inte kunskapen och intresset till. Respondenterna visade en vilja för att använda sin närmiljö i verksamheten och det förekommer en planerad verksamhet när de är på gården men även ute i sin närmiljö. Slutsatsen är att det är pedagogernas intresse, kunskap och engagemang som avgör vilken verksamhet som förekommer utomhus.