The poor relief has been, since the early Middle Ages, the church´s responsibility.  The poor would be treated in a good Christian way. Some regulations were introduced during the 1600-1700s that had some effects on the care of the poor. In 1847 a new Poor Law Regulation was introduced. It was in a time when Sweden struggled with an increasing poverty. This law included the first changes in 200 years. Even though the regulations during 1700 century gave every parish the right to decide on the methods of how to provide the necessary care , it still was the responsibility of the parish. As a consequence, there were many local variations of how the poor relief was practiced in the country. This essay examines how Lycksele parish designed their poor relief and what local and external factors affected it in the years of 1823-1873.  This period of time was marked by crop failures, parish breakout, social changes and new laws to adapt to those circumstances. The result of the investigation present that local factors had a bigger impact on the poor relief than the external factors. The most important factor was the crop failure periods that occurred three times and forced the parish to develop new methods to help the people in need. / Fattigvården var sedan tidig medeltid varit kyrkans angelägenhet, med kristlig barmhärtighet skulle de fattiga vårdas. Fattigvården var varje sockens eget ansvar. Det tillkom några förordningar under 1600-1700-talet som delvis reglerade fattigvården. 1847 tillämpades en ny fattigvårdsförordning, den första på över 200 år. I en tid som var präglad av ökad fattigdom i Sverige. 1800-talets förordningar gav socken mycket frihet, fortfarande skulle fattigvården vara sockens angelägenhet. Varje socken skulle lämna nödvändig vård och det sätt som passade socken bäst. Därför fanns det många lokala variationer, hur fattigvården skulle praktiseras i landet.   Denna uppsats har undersökt hur Lycksele socken utformade sin fattigvård och vilka faktorer som påverkade utformningen. 1823-1873 är den tidperiod som har undersökts, lokalt innehöll perioden tre missväxtperioder och sockenutbrytning. Nationellt var tiden präglad av samhällsförändring och nya lagar som skulle anpassa till det nya samhället. Uppsatsen fokuserar på vilka lokala faktorer tillsammans de yttre faktorer som påverkade vilka försörjningssätt som kunde ges av sockens fattigvård. Dessutom undersöks vilka faktorer som hade störst betydelse för fattigvårdens utformning. Resultatet blev att de lokala faktorerna hade störst påverkan på utformningen. Störst effekt hade missväxtperioderna som inträffade tre gånger vilket framtvingade nya åtgärder efter varje missväxt. Under tidsperioden skulle missväxt, ökad fattigdom och nya förordningar hanteras utav socken för att kunde lämna nödvändig hjälp till socknens fattiga.

Syftet med denna studie är att undersöka hur undervisningen i årskurs F-6 kan utformas för att stödja elevers begreppsbildning inom de naturorienterande ämnena. Studiens syfte är även att studera hur lärarna riktar elevers uppmärksamhet i meningsskapandet av naturvetenskapliga begrepp och fenomen i undervisningen. Studie har genomförts genom intervjuer och observationer av fyra lärare. Intervjuerna har bearbetats och analyserats med en innehållsanalys medan observationerna har analyserats utifrån EMA-riktningsgivare. Resultatet från intervjuerna visar att arbetssätten samtal, praktiskt arbete, grupparbete, återkoppling till vardag och varierande arbetssätt beskrivs av lärarna som stödjande för elevernas begreppsbildning i NO-ämnena. I samband med detta beskriver även lärarna vikten av att låta eleverna resonera och diskutera kring NO-begrepp tillsammans. Resultatet av observationerna indikerar att även om lärarna i studien använde riktningsgivare på olika sätt fanns ändå gemensamma drag för i vilka sammanhang lärarna använde riktningsgivarna. Lärarna använde exempelvis genererande riktningsgivare i samband med praktiskt arbete, samtal och grupparbete genom frågor till eleverna. / <p>NO</p><p>Naturorienterande ämnen</p><p>naturorienterande ämnenas didaktik</p>

No description available.

Förlossning på sjukhus är ur ett historiskt perspektiv ett nytt fenomen, där partnerns medverkan vid förlossning endast har pågått de senaste 40-50 åren. En säker, trygg och välkomnande förlossningsmiljö ökar kvinnans utsöndring av oxytocin som har en viktig roll under förlossningsarbetet. Det finns en underliggande förväntan på att kvinnans partner ska medverka vid förlossningen. Stöd är en viktig del för en positiv förlossningsupplevelse för såväl kvinnan som partnern. Det är viktigt att kartlägga de faktorer i förlossningsrummets utformning och design som partners anser viktiga. Detta för att partnern ska kunna utgöra ett så gott stöd som möjligt till den födande kvinnan, vilket är en av de viktigaste faktorerna för ett mer lyckat förlossningsutfall. Det bidrar också till en mer positiv förlossningsupplevelse för kvinnan och partnern. Syftet med studien är att beskriva partners erfarenheter av förlossningsrummets utformning och design. En kvalitativ intervjustudie användes som metod. Sju enskilda telefonintervjuer och en fokusgruppsintervju med tre deltagare utfördes. Intervjumaterialet analyserades därefter med Lundman och Hällgren Graneheims kvalitativa innehållsanalys med induktiv ansats. Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i fyra kategorier, vilka är Faktorer som skapar trygghet, Faktorer som skapar otrygghet, Möjliggörande faktorer för närhet, komfort och välkomnande, samt Hindrande faktorer för närhet, komfort och välkomnande. Förlossningsvården i Sverige ska sträva efter att ge den födande kvinnan såväl som hennes partner en positiv förlossningsupplevelse. För att möjliggöra för kvinnan att ges en positiv förlossningsupplevelse är det sociala stödet av en partner eller annan person av kvinnans val mycket betydelsefullt. För att partnern ska ges en positiv förlossningsupplevelse krävs att partnern delaktiggörs och involveras kring kvinnan och förlossningsförloppet. Vårdmiljön har betydelse för individers upplevelser av att känna sig trygga, skyddade och välkomna. Att ta hänsyn till partnerns önskemål gällande förlossningsrummets utformning och design anser författarna därför är att visa omsorg om såväl kvinnan som partnern.

<p>Bakgrund: I början på 80-talet väcktes ett intresse för företagskultur och det skrevs en mängd böcker inom ämnet. Samtidigt som intresset för företagskultur har blivit större har även fusioner och företagsförvärv blivit allt vanligare och nådde under 90-talet rekordnivåer. När ett företag går samman med ett annat eller blir förvärvat existerar olika företagskulturer i företagen och det kan innebära att företagen har väldigt olika arbetsmetoder. I företag som sammanslås kan kulturskillnader lätt leda till spänningar som kan urholka fusionen eller förvärvet. Efter en fusion eller ett företagsförvärv måste företaget snabbt ta ett beslut om hur de kulturella skillnaderna ska hanteras för att inte eventuella krockar mellan företagskulturerna ska minska chansen till att fusionen blir lyckad. Ett ovanligt och radikalt sätt att hantera företagskulturen är att utforma och implementera en helt ny gemensam företagskultur. Få företag väljer att skapa en helt ny företagskultur eftersom det är den svåraste vägen att gå för att överbygga kulturella skillnader. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur en helt ny företagskultur utformas och implementeras i ett företag efter en genomförd fusion eller företagsförvärv. </p><p>Metod: Det empiriska materialet har insamlats genom telefonintervjuer med personer som suttit med i de projektgrupper som utformat och implementerat den nya företagskulturen inom M-real. </p><p>Slutsats: Vid utformandet av en ny företagskultur kan följande steg beaktas: Vad är det som formar företagskulturen?, För vilka ska den utformas?, Engagera de anställda och Formulera det som ska implementeras. Implementeringen kan genomföras i fem steg: Presentation, Utformning av handlingsplaner, Kommunikation och uppföljning, Utvärdering och slutligen Justering av sammansättningen av anställda.</p>

<p>Denna undersökning belyser materialet, dess placering och användning i förskolan. Studien är genomförd ur ett lärarperspektiv för att ge en förståelse hur material bör placeras för att ge barnen i förskolan tillgång till det material som finns där. Vidare undersöker studien pedagogernas användning av materialet i arbetet med barnen i förskolan och pedagogers uppfattning om dess placering och tillgänglighet.</p><p> </p><p>Syftet har varit att undersöka hur pedagoger i arbetet med barnen använder materialet i förskolan och hur det är placerat. Vidare har syftet varit att undersöka om det finns idéer kring materialets placering och om dessa har diskuterats bland pedagogerna.</p><p> </p><p>Som metod för denna undersökning har intervjuer av ett arbetslag använts som underlag. Detta för att se om idéer kring materialets betydelse förekommer hos pedagogerna och för att undersöka hur det placeras.</p><p> </p><p>En slutsats av undersökningen visar att en viss diskussion kring materialet och dess placering verkar förekomma hos pedagogerna sinsemellan. Pedagogerna anser att alla barn i förskolan har tillgång till allt material, och att materialet är placerat på barnens nivå. Genom intervjuerna visar det sig dock att pedagogernas uppfattning av material som tillgängligt för alla barn inte helt överensstämmer med dess verkliga placering. Det framgår att placeringen av materialet är gjord med vissa undantag för avdelningens yngsta barn, ettåringarna, då de placerat visst material utom räckhåll för dem.</p>

No description available.

Bakgrund: Den ekonomiska styrningen förmedlar ledningens intentioner ut till organisationens olika delar och den kan även delge ledningen viktig information om hur väl företagets olika mål uppfylls. I en uppköpskontext spelar den ekonomiska styrningens en viktig roll då den ska hjälpa ledningen att styra två olika organisationer som har inkorporerats. Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera och analysera vilka faktorer som påverkar den ekonomiska styrningen i förvärvade företag. Genomförande: För att besvara uppsatsens syfte har vi utgått från litteratur och vetenskapliga artiklar inom området företagsstyrning, ekonomisk styrning och förvärv. Därutöver har intervjuer genomförts hos SCA AB och Hexagon AB, två företag som har gjort ett flertal förvärv. Utifrån den valda referensramen och det empiriska materialet har analysen genomförts med ett logisktteoretiskt tänkande. Resultat: Den slutsats vi kan dra av vår studie är att den påverkan som sker på utformningen av den ekonomiska styrningen i det förvärvade företaget kan vara indirekt eller direkt. Det sker en indirekt påverkan från det köpande företagets strategi. Vidare avgörs huruvida det förvärvade företaget ska integreras eller inte av tidsperspektivet i förvärvet, kostnaden för integration och förvärvets diversifieringsgrad. Därutöver sker det direkt påverkan på utformningen i det förvärvade företaget från olika faktorer, i synnerhet organisationsstruktur och kultur.

Bakgrund: I början på 80-talet väcktes ett intresse för företagskultur och det skrevs en mängd böcker inom ämnet. Samtidigt som intresset för företagskultur har blivit större har även fusioner och företagsförvärv blivit allt vanligare och nådde under 90-talet rekordnivåer. När ett företag går samman med ett annat eller blir förvärvat existerar olika företagskulturer i företagen och det kan innebära att företagen har väldigt olika arbetsmetoder. I företag som sammanslås kan kulturskillnader lätt leda till spänningar som kan urholka fusionen eller förvärvet. Efter en fusion eller ett företagsförvärv måste företaget snabbt ta ett beslut om hur de kulturella skillnaderna ska hanteras för att inte eventuella krockar mellan företagskulturerna ska minska chansen till att fusionen blir lyckad. Ett ovanligt och radikalt sätt att hantera företagskulturen är att utforma och implementera en helt ny gemensam företagskultur. Få företag väljer att skapa en helt ny företagskultur eftersom det är den svåraste vägen att gå för att överbygga kulturella skillnader. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur en helt ny företagskultur utformas och implementeras i ett företag efter en genomförd fusion eller företagsförvärv. Metod: Det empiriska materialet har insamlats genom telefonintervjuer med personer som suttit med i de projektgrupper som utformat och implementerat den nya företagskulturen inom M-real. Slutsats: Vid utformandet av en ny företagskultur kan följande steg beaktas: Vad är det som formar företagskulturen?, För vilka ska den utformas?, Engagera de anställda och Formulera det som ska implementeras. Implementeringen kan genomföras i fem steg: Presentation, Utformning av handlingsplaner, Kommunikation och uppföljning, Utvärdering och slutligen Justering av sammansättningen av anställda.

No description available.