The current hydraulic system that function as the power source for operating the water jet steering device, need to be located inside of the hull to avoid possible environmental damage. This will cause a height difference from where the power supply will be located and where the output is needed. The research of literature and the limitations given by Rolls-Royce laid the basis for the simulation work. The lever concept is a development of the original layout from Rolls-Royce. The current lever concept was formed by simulation of the individual parts it consists of. The modeling work is a starting point for further design changes and improved solutions depending on what results are achieved when simulation is performed on the parts. The modeling work is not part of this report but can be seen in the other master thesis “Water jet steering concept - evaluation of an environmental design, Part 2” which is not yet done but it will be soon. All simulations made are simplified and they are a solid starting point for further work with dimensioning, material selection and calculations. The results of the simulation show that further development is required before a theoretically functioning concept is achieved. / Det nuvarande hydraulsystemet som verkar som kraftkälla för att manövrera vattenjetens styrsystem, måste flyttas till insidan skrovet för att undvika eventuell miljöskada. Detta kommer bidra till en höjdskillnad mellan vart kraften verkar och vart den behöver verka. Litteraturundersökningen och begränsningar som erhållits från Rolls-Royce låg till grund för simuleringsdelen. Hävarmskonceptet är en version utav original idén från Rolls-Royce. Det framtagna hävarmskonceptet konstruerades med hjälp av simuleringar utav de individuella delarna som ingår i konceptet. Modelleringen är en startpunkt för vidare utveckling av design och förbättrade lösningar baserat på resultaten som erhållits från simuleringen på de olika delarna. Modelleringen är inte en del utav denna rapport men kan ses i examensarbetet ”Koncept för vattenjet styrning - utvärdering av en miljövänlig konstruktion, Del 2” som ännu inte är färdigt men kommer bli det vid senare tillfälle. Alla simuleringar är förenklade och de är en bra startpunkt för vidare bearbetning med dimensionering, materialval och beräkningar. Resultaten från simuleringarna visar att vidare utveckling behövs innan ett teoretisk funktionellt koncept kan uppnås.

Welding is a common method for joining of metal or plastic construction parts. This report describes several different weld methods in general terms. The report focuses on the GMAW method, specifically MAG welding. A case study has also been performed for the company Wenmec. The task received from the company was to compare the mechanical properties of joints welded with the tube electrode called Nittetsu SM-3A and joints welded with the homogenous electrode called ESAB Aristorod 12.63. Both types of weld joint were welded with the MAG method with an Argon based shielding gas with 18% CO2. The final task of this study is to compare the cost of these electrodes and then help Wenmec to decide which electrode that is the most cost effective. Tensile testing, impact testing and fatigue testing were performed on the weld joint samples. The hardnesses, microstructures, failure zones and chemical composition were examined with optical microscopy and SEM. The weld time, the amount of consumed electrode and the weld energy was measured during welding. These properties were similar and the differences between the different joints could be ignored. Both weld joint types showed similar microstructures and hardnesses. The microstructure was ferrite with carbides or perlite at the grain boundaries. Some silicon oxides were found in the grains. The yield strength, ultimate tensile strength and cycles to fatigue failure were similar in the two joint types, but the Aristorod weld joint showed higher impact strength and elongation at break. The chemical composition showed that the SM-3A electrode was a metal cored electrode with some additions of deoxidizing elements and a Copper coating. The Aristorod 12.63 electrode also showed the presence of deoxidizing elements and likely had a Titanium based coating. The sheet metal used as the work pieces are called Ruukki Laser 355 MC and is steel with low Carbon content, some Manganese and some impurities. The SM-3A electrode was costlier than the 12.63 electrode. This work concluded that the 12.63 electrode was a better alternative for Wenmec due to the lower cost, higher impact strength and higher elongation at break / Svetsning är en vanlig metod för att sammanfoga detaljer av metall och i vissa fall plast. Denna rapport beskriver flera olika svetsmetoder och allmänna fakta kring dem varpå rapporten fördjupas inom GMAW metoden, specifikt MAG. Ett detaljfall studeras också då företaget Wenmec gett uppdraget att jämföra mekaniska egenskaper för svetsfogar svetsade med rörelektroden Nittetsu SM-3A respektive den homogena elektroden ESAB Aristorod 12.63. Båda fogtyperna svetsades med MAG metoden och en argonbaserad skyddsgas med 18 % CO2. Till sist berör detta arbete de svetsekonomiska aspekterna för Wenmec och om företaget bör byta elektrodtyp eller inte. Mekanisk provning som utförts var dragprovning, slagprovning och utmattningsprovning. Mikrostrukturen och hårdheten i svetsfogarna jämfördes samt brottytor och kemisk sammansättning undersöktes med SEM. Vid svetsning jämfördes svetstid och materialåtgång samt den så kallade sträckenergin. Svetstekniskt var de båda svetsfogarna så lika att skillnader kunde ignoreras. Det visade sig att de båda elektroderna gav upphov till svetsgods med likadan mikrostruktur och snarlik hårdhet. Mikrostrukturen visade sig vara ferritisk med vissa mängder karbid eller perlit vid korngränserna. Partiklar i mikrostrukturen visade sig vara främst kiseloxider. Cykler till utmattningsbrott, sträckgräns och brottgräns var snarlika mellan de båda svetsfogarna medan Aristorod 12.63 hade bättre brottöjning och slagseghet. Den kemiska analysen visade att SM-3A var en metallpulverfylld rörelektrod med vissa deoxiderande tillsatser och en ytbeläggning som bestod av koppar. Aristorod 12.63 hade också vissa deoxiderande tillsatser och hade troligen en titanhaltig ytbeläggning. Stålplåten som användes som arbetsstycke var Ruukki Laser 355 MC och är ett lågkolstål med en aning mangan och andra föroreningar. De ekonomiska aspekterna visar att SM-3A är ett dyrare alternativ än 12.63. Sammantaget kom detta arbete fram till att SM-3A inte är ett attraktivt alternativ för Wenmec då slagseghet och brottöjning var sämre och elektroden dessutom var dyrare.

Den psykiska ohälsan har ökat i vårt samhälle under de senaste åren och diagnosen utmattningssyndrom har blivit ett utmanande tillstånd inom primärvården. Det finns inga etablerade evidensbaserade behandlingsmöjligheter. De existerande behandlingarna i form av psykologiskt stöd och stresshantering är begränsade och saknar individualisering och evidens. Musikterapi har visat sig vara effektiv för vissa psykiska sjukdomar. I form av en experimentell pilotstudie undersöktes användning av musikterapi med KBT-inriktning (musikterapigrupp) hos 3 primärvårdspatienter med utmattningssyndrom under en tidsperiod av 10 veckor (7-10 sessioner) med syfte att påskynda återhämtning och förbättra det psykiska måendet. Musikterapigruppen (vårdcentral i Stockholm) jämfördes med fyra utmattningspatienter (vårdcentral i Sundsvall) som hade tillgång till kurator- eller psykologkontakt under dessa 10 veckors observationstid. Med hjälp av standardiserade frågeformulär undersöktes förloppet av stressnivån (SCI93), livskvaliteten (BBQ) samt symtomen på depression (MADRS-S) och utmattning (KEDS). I båda grupperna noterades en minskning av depressionssymtom, minskade symtom på utmattning samt lägre stressnivå och förbättrad livskvalitet. I kontrollgruppen noterades delvis större förändringar än i musikgruppen. Avsaknad av sjukskrivning samt mer långdragen sjukdomsprocess i musikterapigruppen diskuterades som orsaker. God sömn och vila är basen i återhämtningsprocessen hos patienter med utmattningssyndrom. Musikterapi anses som en enkel, billig och biverkningsfri behandlingsmöjlighet för patienter med utmattningssyndrom inom primärvården. Det önskas fler randomiserade större studier i området musikterapi och utmattning för att kunna etablera nya behandlingsrekommendationer för behandling av utmattningssyndrom och för att förankra musikterapin i ett multimodalt rehabiliteringskoncept på vårdcentralen.

Bakgrund och syfte: ME/CFS påverkar i hög grad aktivitetsförmågan, med många olika kroppsliga symptom. Även små ansträngningar kan ge kraftig försämring. För fungerande vardag krävs planering och prioritering av aktiviteter, vilket förutsätter att den drabbade vet vilken ansträngning som åtgår och vad som är viktigast. I detta arbete undersöks hur ME/CFS-drabbade upplever förmågan att utföra vardagsaktiviteter, hur viktiga aktiviteterna är, i vilken grad uppgifter bortprioriteras av hälsoskäl samt hur hälsorelaterad livskvalitet skattas. Metod: Enkätundersökningen besvarades av 32 respondenter (16-76 år) med diagnostiserad ME/CFS. Aktivitetskompetens och värdering skattades med Min Mening och hälsorelaterad livskvalitet med SF-36. Det frågades också om aktiviteten bortprioriteras av hälsoskäl. Sämsta och bästa läge kunde anges för att återge eventuell variation i förmåga. Resultat: Aktivitetskompetensen skattas lågt (28 - 35 av 100) och värdering av aktiviteter ligger betydligt högre (61). Hälsorelaterad livskvalitet redovisas för åtta områden, där fysisk rollförmåga är särskilt låg (2 av 100). Vitalitet (10), fysisk funktion (24) och allmän hälsa (25) skattas också lågt. Slutsats: Personer med ME/CFS kan uppleva mycket stora begränsningar i vardagliga aktiviteter vilket kan leda till låg aktivitet och delaktighet. De värderar aktivitet högt och sjukdomen leder därför till ofrivillig isolering som måste motverkas av kunnig sjukvårdspersonal med kompetens inom energibesparande tekniker. / Background and purpose: ME/CFS widely affects occupational competence, with many various physical symptoms. Even small efforts can cause severe deterioration. To achieve a functioning everyday life, planning and prioritization is crucial, and the individual must know what effort is needed for each activity and what matters most. This thesis examines how people with ME/CFS experience their ability to perform everyday activities, the value of activities, if activities are avoided for health reasons, and how health-related quality of life is assessed. Method: The survey was answered by 32 ME/CFS-diagnosed respondents (16-76 years). Occupational competence and the value of occupations were assessed by Occupational Self Assessment (OSA), and health-related quality of life by SF-36. It was also asked if respondents refrained from activity for health reasons. The respondents were able to specify worst and best case to reflect fluctuations. Results: Occupational competence is assessed low (28-35 out of 100) and the value of activities is assessed considerably higher (61). Health-related quality of life is reported for eight subscales, where physical ability to exercise roles is particularly low (2 out of 100). Vitality (10), Physical Functioning (24) and General Health (25) are also scored low. Conclusion: People with ME / CFS can experience very high limitations in everyday activities, which can lead to low degree of activity and participation. They value activity high and the disease therefore leads to involuntary isolation that must be counteracted by proficient healthcare professionals with expertise in energy-saving technologies.

Additive manufacturing, AM, is a general term for several different methods that aredefined by adding material instead of subtracting it as the traditional manufacturingmethods do. Being able to produce complex and high-strength metal componentsthrough AM has become an important research and development area in recentyears. This thanks to the short lead-time and increased level of complexity. AM ofmetal components is still a relatively new manufacturing method and there are someuncertainties regarding the process. This thesis considers the mechanical propertiesand material characterization of additive manufactured aluminum components fromthe powder AlSi10Mg. These components exhibit layer structure with a very fineunique microstructure. Due to the layer structure, test rods in two differentdirections were manufactured; vertical and horizontal, and analyzed in case of anyanisotropy occurrence. To investigate the mechanical properties and materialcharacterization of the two different AM test rods, fatigue properties, hardness andmicrostructure were analyzed and compared to traditional manufactured test rods ofaluminum alloy Al 6082-T6. This study has not been able to demonstrate that AMaluminum components would behave significantly differently (e.g. with respect to thecorrelation between fatigue resistance and tensile strength) than traditionallymanufactured components when exposed to fatigue stresses.

Fatigue and test anxiety are variables that have been identified as prevalent in students of all ages. Test anxiety has been shown to affect test performance. And yet, no studies have considered a possible interaction between these three variables. The aim of this study was to address this relation, specifically, whether fatigue moderates the test anxiety-test performance relationship. This concept was further investigated using a motivational model of fatigue. Self-report questionnaires were answered by students at Swedish universities, using validated scales on sleep, pain, fatigue, and test anxiety. Correlation tests showed that there was an association between test anxiety, test performance, and fatigue, but not motivational fatigue. A moderation analysis showed that fatigue does not moderate the test anxiety-test performance relationship. Thus, we suggest that further research be done with a larger sample, and a controlled environment, instead of being measured through self-reports. / Utmattning och tentamensångest är förekommande hos studenter i alla åldrar. Studier visar även att ångest inför en tentamen påverkar prestationen under tentamen. Ändå har inga studier gjorts där man har utforskat en möjlig interaktion mellan tentamensångest, utmattning och tentamensresultat. Målet med denna studie var att undersöka relationen mellan de tre variablerna, mer specifikt om utmattning modererar relationen mellan tentamensångest och hur man presterar på en tentamen. Konceptet utforskades vidare genom att använda en motivationell modell av utmattning. Enkäter som innehöll validerade skalor på sömn, smärta, utmattning och tentamensångest besvarades av studenter på några svenska universitet. Ett korrelationstest visade samband mellan utmattning, tentamensångest och prestation på tentamen, men motivations-utmattning korrelerade inte. Moderationsanalysen visade att utmattning inte modererar sambandet mellan tentamensångest och prestationen under tentamen. Därför rekommenderar vi vidare forskning med ett större urval och kontrollerad miljö, istället för självrapporter.

I uppsatsen användes en randomiserad kontrollerad design för att undersöka om återhämtningserfarenheter förändras efter tio veckors deltagande i ett internetadministrerat stresshanteringsprogram, baserat på KBT. Resultat av tidigare forskning har visat att stressinterventioner har potential att förändra återhämtningserfarenheter som de mäts i REQ (the Recovery Experiences Questionnaire). Föreliggande studie är däremot den första med fullständigt experimentell design samt den första som undersöker effekterna på återhämtningserfarenheter av dels internetadministrerad, dels KBT-baserad behandling. Därutöver är föreliggande studie den första som undersöker effekterna på återhämtningserfarenheter för deltagare som är sjukskrivna eller befinner sig i risk för sjukskrivning på grund av långvarig stress. Mellangruppjämförelser genomfördes med ANCOVA baserat på självskattningar från en grupp som randomiserats till ett internetbaserat stresshanteringsprogram (n = 29) och en grupp som randomiserats till väntelista (n = 29). Gruppernas värde på REQ och index för återhämtningserfarenheterna Psykologisk distans, Avslappning, Kontroll och Bemästringserfarenheter jämfördes efter tio veckor av behandling respektive väntelista. Med kontroll för aktuellt värde under vecka 1 visade jämförelserna signifikant högre värden för behandlingsgruppen. Beräkningar av Cohens d visade mellangruppskillnader med måttliga till stora effektstorlekar. Resultaten breddar kunskapsläget avseende vilka interventioner som kan öka återhämtningserfarenheter och indikerar att det för att åstadkomma effektiv vidareutveckling av stressinterventioner med fördel kan forskas vidare om återhämningserfarenheternas betydelse för tillfrisknande från stressrelaterad ohälsa. / iStress-projektet

Introduktion: Långvariga stresspåslag utan tillräcklig återhämtning kan leda till utmattningssyndrom. Hos friska personer kan fysisk aktivitet minska omfattningen av upplevd stress och god kondition kan skydda mot utmattning. Vid långvarig stress sker fysiologiska och neuro-biologiska förändringar. Det saknas riktlinjer för hur fysisk aktivitet ska ordineras till patientgruppen. Syftet med studien är att sammanställa den forskning som finns kring fysisk aktivitet vid utmattningssyndrom.   Metod: Studien är en systematisk litteraturöversikt. Den undersökta populationen är personer i åldern 20 – 65 år sjukskrivna för utmattningssyndrom. De studerade interventionerna inkluderar fysisk aktivitet. Sökningar utfördes i databaserna PEDro, PsycInfo och Pubmed på begrepp relaterade till fysisk aktivitet, utmattning och sjukskrivning. Inkluderade artiklar kvalitetsgranskades med PEDro scale.   Resultat: 10 artiklar med sammanlagt 1089 deltagare inkluderades i studien. De typer av fysisk aktivitet som undersöktes var låg- och medelintensiv gruppträning samt individanpassad träning och fysisk aktivitet på recept. Multimodal rehabilitering innehållande fysisk aktivitet visade långtidseffekter på utmattningssyndrom. Enbart små skillnader sågs mellan grupperna och aktiviteterna som studerades. Aerob träning på medelintensitet hade korttidseffekter på episodiskt minne, i övrigt sågs inga tecken på att hög dos och intensitet gav bättre effekt på utmattning än lägre dos och intensitet. Inaktivitet kan öka risken för återinsjuknande.    Konklusion: Inaktivitet ska undvikas, i övrigt kan form, intensitet och dos på den fysiska aktiviteten anpassas efter patienten. Tre till fyra pass per vecka i 30 - 60 minuter på låg till medelintensitet är bra riktmärken. Inaktiva och personer med mycket symtom kan behöva mer stöd och möjlighet till ledarledd träning.

Background: Fatigue is one of many causes which lead to sick leave among nurses. The causes, symptoms and consequences of fatigue are complex. The responsibility of a nurse to itself and society could be jeopardized if there’s a lack of adequate coping strategies. To anchor the findings of this study coping was used as a theoretical framework.   Aim: To describe experiences in the nurses’ work that lead to fatigue.   Method: Literature review with a qualitative design and inductive approach. Results: Two main themes were identified followed by six subthemes. The main themes were inside the workplace and the nurse’s emotions. The subthemes were a heavy workload, colleagues’ influence in the workplace, stress from several directions, the relationship between nurse and patient, not being enough and finally overwhelming emotions and insecurity. Conclusion: Many situations in nursing lead to fatigue. The development of fatigue is related to both work itself and the nurses’ feelings. Different strategies are used to cope with fatigue. / Bakgrund: Utmattning är en av många orsaker till att sjukfrånvaro ökar bland sjuksköterskor. Utmattningens orsaker, symtom och konsekvenser är komplexa. Sjuksköterskans grundläggande ansvar mot sig själv och samhället kan äventyras om adekvata copingstrategier saknas. Coping är det teoretiska ramverket för att förankra fynden.   Syfte: Beskriva upplevelser i sjuksköterskans omvårdnadsarbete som leder till utmattning.   Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats. Resultat: Två huvudteman och sex subteman identifierades. Huvudtemana var inom arbetsplatsens väggar och sjuksköterskans känslor. Subtemana var en tung arbetsbörda, kollegors påverkan i arbetet, stress från flera håll, relationen mellan sjuksköterskan och patienten, att inte räcka till samt överväldigande känslor och osäkerhet. Slutsats: Flera situationer i omvårdnadsarbetet leder till utmattning. Både arbetet i sig och sjuksköterskans egna känslor kan relateras till utvecklingen av utmattning. Olika strategier används för att hantera utmattningen.

I arbetsmiljön på arbetsplatsen, ingår även säkerheten vid maskinerna, de måste vara säkra att arbeta med. Det finns regler, men också undantag, arbetsgivaren ska oavsett vilket uppnå en betryggande arbetsmiljö, genom en riskbedömning. För att uppnå en god arbetsmiljö på arbetsplatsen krävs det att maskinerna som används är säkra att arbeta med. Det finns regler med tillhörande undantag för att uppnå detta. Oavsett regler och dess undantag ska arbetsgivaren, genom en riskbedömning, uppnå en betryggande arbetsmiljö. Linnéuniversitets testutrustningar är undantagna från detaljreglerna. Studien prövar hypotesen om oförstörande provning kan bidra till en bättre riskbedömning. Studiens mål är att tydliggöra de vanligaste provningsmetodernas användning i en riskbedömning. Fallstudien genomförs med ett experiment för att illustrera oförstörande provning, och verifierar i sitt experiment att oförstörande provning skulle kunna förhindra en olycka. Slutsatsen är att oförstörande provning mycket väl kan bidra till en förbättrad riskbedömning, och därmed även en bättre arbetsmiljö. / The work environment at the workplace also includes safety of the machines, they must be safe to work with. There are rules, but also exceptions, regardless of which employer must achieve a safe work environment, through a risk assessment. The work environment at the workplace includes the safety of the machines. For the work environment to be considered good, the machines must be safe to work with. There are rules, but also exceptions. Regardless of which, the employer must achieve a safe work environment, through a risk assessment. Linnaeus University's test equipment is an exception from the detailed rules. This study tests the hypothesis that non-destructive testing can contribute to a better risk assessment. The aim of the study is to clarify the usage of the most common test methods in a risk assessment. This case study is conducted with an experiment to illustrate non-destructive testing, and in its experiment verifies that non-destructive testing could prevent an accident. The conclusion is that non-destructive testing can very well contribute to an improved risk assessment, and thus also a better working environment.