Den här studien handlar om lärandet utomhus. Studiens syfte är att studera hur pedagoger på fritidshem värderar utemiljöns betydelse för lärande i fritidshem. Studiens teoretiska utgångspunkt är ur ett didaktiskt perspektiv med ett fokus på utomhusdidaktik. Våra forskningsfrågor är: Hur uppfattar pedagogerna på fritidshemmen att de tar till vara på lärandemiljön utomhus och i vilken utsträckning arbetar pedagogerna med utevistelsen som ett formellt lärande. För att få svar på våra frågor har en kvantitativ undersökning genomförts med en enkät som har publicerats i fyra grupper för fritidshem på Facebook. Studiens resultat visar att en stor del av pedagogerna tycker att lärandet utomhus på fritidshemmet är viktigt. Mycket av elevens tid på fritidshemmet spenderas utomhus. Det är en förhållandevis liten tid av den som är ett formellt lärande trots att de flesta pedagogerna anser att de har den kompetens som erfordras och fritidshemmets närområde ger en stor möjlighet till lärande. Slutsatsen är att det formella lärandet i utemiljön inte tas till vara i den omfattningen som pedagogerna anser att de vill och har kompetens till.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare i landsbygdsmiljö- och stadsmiljö ser på förskolegårdens utomhusmiljö som en plats för lärande och utveckling samt vilka didaktiska överväganden och resonemang som de menar ligger till grund för genomförandet av utomhusaktiviteter på gården. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomförts. Respontenterna är verksamma på åtta olika förskolor, varav fyra i stadsmiljö och resterande fyra i landsbygdsmiljö. Empirin analyserades med en innehållsanalys som identifierade fem olika teman. Tidigare forskning visar att i förskolans utomhusmiljöer finns det en rad olika möjligheter för barn att utvecklas och läras att förskollärare behöver besitta kunskaper om utomhusmiljöns möjligheter för att ett lärande ska kunna ske hos barnen. De teoretiska utgångspunkterna denna studie utgår ifrån är den didaktiska triangeln, de didaktiska frågorna samt hård och mjuk funktionalism. Studiens resultat visar att förskollärare i både stadsmiljö och landsbygdsmiljö belyser vikten av att skapa undervisning utomhus på förskolegården men att det fanns olika faktorer som påverkade deras möjlighet att genomföra undervisning i deras utomhusmiljö som en gynnsam plats för att bedriva undervisning men att verksamhetens ramfaktorer och vädret är avgörande faktorer för deras genomförande av utomhusaktiviteter. / <p>Betyg i Ladok 230619.</p>

Denna studie undersöker sex verksamma mellanstadielärares syn på och arbete med utomhusundervisning inom de naturvetenskapliga ämnena. Studien tar även upp hur lärarna ser på de förutsättningar som finns för att bedriva utomhusundervisning inom naturvetenskapen. Lärarna som har deltagit i studien har fått beskriva och resonera kring sina egna val i utomhusundervsiningen. Studien grundar sig i en teori om selektiva lärotraditioner, vilket är de praktiker lärare prioriterar och för vidare inom skolvärlden. Dessa traditioner går att använda för att identifiera vilka syften som finns med olika typer av undervisning. För att undersöka detta användes det fenomenologiska arbetssättet tillsammans med halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Utfallet av intervjuerna har sedan kategoriserats och diskuteras i studien. Samtliga lärare ansåg att det måste finnas ett starkt samband mellan teori och praktik, men att syftet kunde variera mellan olika utomhuslektioner. Vi har i denna studien valt att belysa två traditioner, att lära sig för att bli en naturvetare och att lära sig av naturvetenskapen. Utifrån de utförda intervjuerna framgår att samtliga lärare agerar inom båda av dessa traditioner och båda traditioner anses ha samma vikt. Lärarna som har deltagit i studien har arbetat vid skolor som har olika grad av närhet till natur, vilket har variet en av de största påverkande faktorerna för hur lärare väljer att arbeta utomhus. De som har nära till natur har stor fördel av detta, specifikt inom biologin som till och med i kursplanerna nämner fältstudier. De som arbetade vid skolor i stadsmiljö kände sig begränsade i den mån att det blir svårt att gå ut och undersöka eller observera saker i naturen på grund av att det blir omständligt att ta sig till naturen under lektionstillfället. Även om fysik och kemi inte behandlades i utomhusmiljö i lika stor utsträckning som biologi ansåg lärarna att det är enklare att behandla de ämnena i skolans närmiljö. Detta oberoende av om man har nära till naturen eller inte. Här kom istället lekplatser eller väder in som förutsättningar.

Syftet med detta arbete var att undersöka lärarnas inställning till att bedriva matematik utomhus och deras tankar och uppfattningar kring ämnet. Min studie baserades på kvalitativa semistrukturerade intervjuer av sex olika lärare från olika skolor i Gävleborgs län. Resultatet från min undersökning visar att många lärare är positivt inställda till att vara utomhus och de innehar kunskapen om att barnen finner glädje med att bedriva matematik med inslag av att vara ute kopplat till rörelseaktiviteter. För att främja utomhusmatematik och inse dess fördelar och betydelsefullhet är det av stor vikt att lärarna bortser från bekvämligheter och undanflykter. Eleverna är det primära och lärarnas uppgift är att finna genvägar och underlätta för elevernas framgång i matematik.

Syftet med detta arbete är att besvara frågorna om hur utomhuspedagogisk naturvetenskapsundervisning påverkar elevers intresse, motivation och kunskaper i ämnet, samt lärarens roll i undervisningen. Genom en systematisk litteraturstudie har vi samlat aktuell forskning kring vårt valda område, som sedan sammanställts och diskuterats i relation till frågeställningarna. Resultatet visar att utomhuspedagogik kan användas för att öka elevers intresse, motivation och kunskaper i naturvetenskap men att det inte går att utesluta att samma resultat hade kunnat nås genom traditionell undervisning. Vidare visar resultatet att utomhuspedagogik kräver en duktig pedagog som är villig att anta utmaningen som kräver mycket tid för planering, förberedelse och genomförande.

<p>Syftet med min undersökning är att ta reda på om två olika inlärningsmiljöer har någon inverkan på barns inlärning av faktakunskaper inom de naturvetenskapliga ämnena.</p><p>Detta har undersökts genom att två grupper med ett lika stort antal elever i varje, i årskurs ett, har genomfört två lektioner inom ämnet mossor och lavar, Kaningruppen i utomhusmiljö och Nyckelpigegruppen i inomhusmiljö.<strong> </strong>Ett prov har genomförts för att testa de båda gruppernas faktakunskaper kring ämnet.<strong> </strong> Resultatet av provet visar att det i<strong> </strong>inte fanns någon skillnad mellan grupperna kunskapsmässigt.  Mina slutsatser av detta är att en varierande undervisning är den bästa även i de naturvetenskapliga ämnena precis som forskningen anser.</p>

<p>Syftet med vår studie var att undersöka hur pedagoger förhåller sig till utomhusdidaktik på sex utvalda förskolor. För att ta reda på vilka möjligheter och hinder det finns med att arbeta utomhus med barnen samt hur pedagogerna tar tillvara på närmiljön intervjuade vi sex förskollärare. Litteraturgenomgången visar på positiva resultat vad det gäller barns motoriska och intellektuella utveckling. Utifrån detta samt egen erfarenhet fann vi det intressant att undersöka hur pedagogerna utifrån sin roll tar tillvara på olika lärmiljöer utomhus. Resultatet visar på ett positivt synsätt till utomhusvistelse men att pedagogens engagemang har betydelse för hur planerade och spontana aktiviteter tas tillvara på. Samtliga pedagoger ser det positivt för barns motoriska utveckling när de får möjligheter att leka utomhus men de har olika syn på vad som påverkar och styr utomhusvistelsen.</p>

Syftet med min undersökning är att ta reda på om två olika inlärningsmiljöer har någon inverkan på barns inlärning av faktakunskaper inom de naturvetenskapliga ämnena. Detta har undersökts genom att två grupper med ett lika stort antal elever i varje, i årskurs ett, har genomfört två lektioner inom ämnet mossor och lavar, Kaningruppen i utomhusmiljö och Nyckelpigegruppen i inomhusmiljö. Ett prov har genomförts för att testa de båda gruppernas faktakunskaper kring ämnet.  Resultatet av provet visar att det i inte fanns någon skillnad mellan grupperna kunskapsmässigt.  Mina slutsatser av detta är att en varierande undervisning är den bästa även i de naturvetenskapliga ämnena precis som forskningen anser.

Syftet med vår studie var att undersöka hur pedagoger förhåller sig till utomhusdidaktik på sex utvalda förskolor. För att ta reda på vilka möjligheter och hinder det finns med att arbeta utomhus med barnen samt hur pedagogerna tar tillvara på närmiljön intervjuade vi sex förskollärare. Litteraturgenomgången visar på positiva resultat vad det gäller barns motoriska och intellektuella utveckling. Utifrån detta samt egen erfarenhet fann vi det intressant att undersöka hur pedagogerna utifrån sin roll tar tillvara på olika lärmiljöer utomhus. Resultatet visar på ett positivt synsätt till utomhusvistelse men att pedagogens engagemang har betydelse för hur planerade och spontana aktiviteter tas tillvara på. Samtliga pedagoger ser det positivt för barns motoriska utveckling när de får möjligheter att leka utomhus men de har olika syn på vad som påverkar och styr utomhusvistelsen.

Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i förskolan beskriver att de använder utomhusmiljön som lärandemiljö. Vår studie utgår från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat sex förskollärare från olika förskolor. Resultatet visar att pedagogerna använder utomhusmiljön för att stimulera och utmana barns lärande till exempel ett konkret och upplevelsebaserat lärande om matematik, naturvetenskap, ett praktiskt lärande om odling, bygg och konstruktion men också för att barn ska få språklig stimulans och utvecklas motoriskt. Pedagogerna ser utomhusmiljön som en möjlighet att erbjuda barn variation i sitt lärande men också som ett sätt att organisera verksamheten. Pedagogerna agerar förebilder, ledare, medupptäckare eller observatörer beroende på situation och sammanhang.