Syftet med studien är att studera fritidspedagogers olika uppfattningar om barns lärande utomhus på fritidshem. I studien har det använts av kvalitativa intervjuer och frågeformulär där fenomenografi används som perspektiv för att fånga pedagogers olika uppfattningar om lärande utomhus. I resultatet har det förekommit att lärande sker i olika former bland annat ute i naturen, tematisk, i leken och att lärandet utomhus främjar olika förmågor hos barnen. Studien visar att lärande utomhus är obegränsad och att det lärande sker ständigt ute bland annat i naturen, i leken, individuellt så som socialt.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares erfarenheter av att använda förskolegården som undervisningsmiljö. Den datainsamlingsmetod som ligger till grund för studien bygger på intervjuer med åtta verksamma förskollärare. Studien tar utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv med komplement av Gibsons ekologiska realism. Resultatet visar att förskollärare har en nyckelroll i utformningen av gården där deras engagemang möjliggör olika handlingserbjudanden. Genom att tillhandahålla ett variationsrikt och utmanande material kan undervisningssituationer på gården möjliggöras. Resultatet visar även att det finns en motsägelsefullhet i förskollärares utsagor kring att använda gården som undervisningsmiljö. Planerade undervisningstillfällen på gården är mer förekommande än spontana. Slutsatsen är att man missar många undervisningssituationer på gården, vilket ger skäl till att de behöver tas tillvara på ett tydligare sätt. Förskollärares didaktiska överväganden är avgörande för om det blir en lekfull undervisning på gården eller om gården enbart blir en symbol för barns fria lek. Fortbildning inom området är något som kan betonas både i styrdokument och i utbildningssammanhang.

Denna studie har riktat sig till ett stort antal pedagoger som arbetar i barngrupp på förskola i Sverige. Undersökningens mål är att undersöka hur stor del av dagen barnen tillbringar på den inhägnade gården samt hur ofta det förekommer planerad lärarledd aktivitet utomhus respektive inomhus? Vidare så är undersökningens mål att få fram vad respondenterna anser vara det huvudsakliga syftet med utomhusvistelse på förskolan. Studien har genomförts i form av en metodkombination där vi använt oss av en kvantitativ enkät med inslag av kvalitativ metod. De kvalitativa inslagen har skett genom följdfrågor samt en öppen kvalitativ fråga. Enkäten har därefter skickats ut i tre olika diskussionsforum för förskolan på Facebook. Undersökningens resultat visade åsikter kring att utevistelsen var viktig men att en del föredrog annan typ av miljö för lärarledda aktiviteter än gården, då främst skogen. Resultatet visade även att det oftast är arbetslaget som utformat och bestämt hur den egna gården ska se ut.

<p>Med den här uppsatsen har jag velat diskutera relationen mellan utomhusdidaktik respektive inomhusdidaktik som utgångspunkt för undervisningen i den svenska skolan. Ett annat syfte är att med utgångspunkt i ovan nämnda didaktiker fördjupa kunskaperna i utbildningsmetodik för lärare i allmänhet och biologilärare i synnerhet.</p><p>Studien utgår från två frågeställningar som jag genom intervjuer med två representanter för utomhusdidaktik och två representanter för inomhusdidaktik har försökt besvara.</p><p>Resultatet av denna studie visar att utomhusdidaktik och inomhusdidaktik kan vara mycket lika i sina fokus på de didaktiska frågorna. Ett undantag är var-frågan som är av större betydelse för utomhusdidaktiken. Studien visar även att utomhusdidaktik berör många fler ämnen än biologiämnet.</p><p>En viktig slutsats är att undervisningen i skolan ofta saknar verklighetsförankring. Utomhusdidaktik och science-center-didaktik, som representerar inomhudidaktik i denna studie kan båda hjälpa skolan att konkretisera den ofta teoretiska undervisningen och bidra till en ökad förståelse hos eleverna.</p>

Med den här uppsatsen har jag velat diskutera relationen mellan utomhusdidaktik respektive inomhusdidaktik som utgångspunkt för undervisningen i den svenska skolan. Ett annat syfte är att med utgångspunkt i ovan nämnda didaktiker fördjupa kunskaperna i utbildningsmetodik för lärare i allmänhet och biologilärare i synnerhet. Studien utgår från två frågeställningar som jag genom intervjuer med två representanter för utomhusdidaktik och två representanter för inomhusdidaktik har försökt besvara. Resultatet av denna studie visar att utomhusdidaktik och inomhusdidaktik kan vara mycket lika i sina fokus på de didaktiska frågorna. Ett undantag är var-frågan som är av större betydelse för utomhusdidaktiken. Studien visar även att utomhusdidaktik berör många fler ämnen än biologiämnet. En viktig slutsats är att undervisningen i skolan ofta saknar verklighetsförankring. Utomhusdidaktik och science-center-didaktik, som representerar inomhudidaktik i denna studie kan båda hjälpa skolan att konkretisera den ofta teoretiska undervisningen och bidra till en ökad förståelse hos eleverna.

Syftet med uppsatsen är att undersöka högstadieelevers upplevelser av utomhuspedagogik, dvs. vad eleverna tycker om undervisning utanför klassrummet, och varför eleverna tycker som de gör. Mobergvandringen fungerar som ett konkret exempel på utomhuspedagogik, och därmed syftar undersökningen också till att ta reda på om elevernas åsikter om utomhuspedagogik speglar deras åsikter om Mobergvandringen. Metoden för undersökningen är av både kvantitativ och kvalitativ art, där elever i årskurs nio har fått fylla i enkäter med ett flertal påståenden och några öppna frågor om ämnet. Enkätresultatet visar att flertalet elever ställer sig positivt till utomhuspedagogiska undervisningsmetoder då de framförallt upplever att det är roligt med varierade undervisningsformer och att det ibland kan vara skönt att klassrummet för omväxlingens skull. Eleverna uttrycker också att undervisningsmetoden ger en friare känsla och att det är spännande att uppleva olika miljöer med sina sinnen. Elever som inte är positiva till utomhuspedagogik menar att undervisningsmetoden är omständig, distraherar, och stör koncentrationen. De menar också att det är tryggare och mer bekvämt i en miljö som känns igen och som inte påverkas av oförutsägbara faktorer, såsom vädret m.m. I undersökningen framgår det också att majoriteten av respondenterna är positiva till Mobergvandringen som ett utomhuspedagogiskt lärtillfälle, framförallt för att eleverna upplever vandringen som lärorik och varierande. Eleverna som inte ser det positiva i vandringen menar främst att ämnet inte ligger i deras intresse och att den var tråkig. I undersökningen fanns det också elever som är positiva till utomhuspedagogik som undervisningsmetod, men som ställer sig negativt till Mobergvandringen som exempel.

Geografi är ett tvärvetenskapligt ämne i skolans värld som berör såväl naturen som samhället vi lever i. I Skolverkets ämnesplan för ämnet Geografi på gymnasial nivå framkommer det med all önskvärd tydlighet att såväl exkursioner, fältstudier, laborationer som övningar ska ingå i undervisningen, för att åskådliggöra den mångfacetterade värld vi lever i. I nya rön från Skolverket beskrivs situationen i de högre åldrarna, med avseende på inkludering av praktiska moment i undervisningen, som problematisk. Det övergripande syftet med denna uppsats är att belysa vikten av praktiska moment inom ämnet geografi, på gymnasial nivå, genom att undersöka lärares erfarenheter kring ett praktiskt arbetssätt. För att kunna undersöka detta har vi använt oss av en intervjustudie, där fyra geografilärare (på gymnasial nivå) från fyra olika skolor i tre skilda kommuner agerade respondenter. Resultatet påvisar att eleverna till följd av ett kontinuerligt tillämpande av praktiska moment ges möjligheten att se samband, vilka knyter samman teorin och verkligheten. Utöver detta kan även vissa positiva synergieffekter påvisas, däribland återfinns den sociala faktorn och en förändrad syn på ämnet. Genomgående har vi kunnat skönja att en nyckelterm, för såväl lärare som elever, inom ett praktiskt arbetssätt, är vana.

Syftet med vårt arbete är att ta reda på pedagogers förhållningssätt till utomhuspedagogik, utomhusdidaktik och deras roll i utomhusverksamheten. Vi gjorde en jämförelse mellan fyra olika förskolor, två kommunala I Ur & Skur förskolor och två förskolor som har utomhusverksamhet som profil. Undersökningen bygger på intervjuer med fyra pedagoger samt observationer av pedagogernas arbetssätt. Vår undersökning visade att samtliga pedagoger såg förskolegården som närmiljö och använde den i sitt utomhusdidaktiska arbete. De använde även andra delar av närmiljön i sin utomhusverksamhet, såsom närliggande parker och lekplatser. Pedagogerna ansåg att deras roll utomhus främst var att vara ett stöd för barnen i deras upptäckande.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka om det är möjligt att med enkla medel få in mer fysisk aktivitet för eleverna under en skoldag i årskurserna F-3 och vilka pedagogiska vinster det kan föra med sig. Genom observationer, elevintervjuer och egna genomförda aktiviteter både inomhus och utomhus, kom vi fram till vårt resultat. Vårt resultat visar på att det är möjligt att med enkla medel få in mer fysisk aktivitet dagligen i skolan, utan att det påverkar undervisningen och eleverna negativt. Vår slutsats är att det fungerar bra för en lärare att ta 10 minuter från lektionen till en organiserad lek eller att genomföra en lektion ute på skolgården med enkla medel. Detta för att eleverna ska få in sin dagliga fysiska aktivitet på schemat, väcka nyfikenhet och lust till att lära och även att elevernas koncentrationsförmåga ökar. / Is it possible for teachers to more physically activate the children at school during the school day with simple means?

The purpose of the study is to examine how teachers in grades F-3, in public schools and I Ur och Skur schools interpret the curriculum text regarding range of animals and plants in the environment in science instruction, and how they describe their work with this. The study will also study if the work in the field of animals and plants in the local environment differs between these types of school. The study is based on the following questions: What factors determine whether the teachers engage in teaching indoors or outside in the field of animals and plants? How do the teachers interpret the curriculum text that concerns the area of ​​animals and plants in the environment? What are the learning opportunities that these teachers consider regarding the outdoor learning? What difficulties are the teachers reporting regarding the students learning? Are there differences between responding the teachers’ descriptions regarding the area of animals and plants in the environment than public schools and I Ur and Skur schools? If so, how? In this study, O'Brien and Murray's theoretical model has been used as a tool for the analysis. The method has a quantitative methodology, questionnaires, and a qualitative approach, interview. This is chosen to be used to find out how teachers in different school forms describe their work with animals and plants in the immediate environment. The result shows that the majority of teachers in both types of schools describe the use of the outdoor environment in connection with the training module. Teachers described the opportunities in all six categories from O'Brien and Murray's theoretical model (ref. O'Brien &amp; Murray 2007, p. 255). The main difference between the different schools are the time devoted to teaching this module, were public teachers on average spend 10,5 hours/term while I Ur och Skur teachers on average spend 25 hours/term.