Barn som växer upp med våld i hemmet är inte ovanligt. Under 2015 gjordes 4070 anmälningar om fysiskt våld mot barn Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Betydligt fler barn än så utsätts för psykisk misshandel genom att bland annat bevittna våld mot sina omsorgspersoner. Både fysisk och psykisk misshandel kan få allvarliga konsekvenser för barnets utveckling och de barn som är drabbade utgör också en riskgrupp vad gäller att hamna snett längre fram i livet. Syftet med studien är att få ökad kunskap om upplevelser och konsekvenser av att på nära håll leva med våldet under uppväxten. Studien är kvalitativ med en abduktiv ansats med viss induktiv inriktning, där datainsamlingen gjorts genom intervjuer av fyra, idag vuxna personer utifrån deras utsatthet av våld under uppväxten. Till intervjun användes en intervjuguide med fyra rubriker. Under varje rubrik fanns några uppföljningsfrågor som ansågs svara mot syfte och frågeställningar. Materialet har analyserats med konventionell kvalitativ innehållsanalys. Det studien visat är att isolering av känslor och otrygghet blir konsekvenser av att växa upp med våld i hemmet. Slutsatserna i studien visar att känslor som funnits under uppväxten omformas och till viss del präglar det vuxna livet.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka och beskriva hur specialpedagoger i ett socialt utsatt område arbetar hälsofrämjande och förebyggande samt tolkar begreppen hälsofrämjande och förebyggande. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra specialpedagoger i detta område. De transkriberade intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ metod för innehållsanalys, vilket resulterade i ett antal centrala teman. Dessa teman analyserades sedan utifrån två teoretiska referensramar. Den första referensramen berör Antonovskys teori om Känsla av sammanhang (KASAM), som är orsaken till hälsa och välmående. De arbetsmetoder och synsätt som beskrivs i resultatet analyserades utifrån de delkomponenter som utgör KASAM; Begriplighet, Hanterbarhet och Meningsfullhet. Resultatet visade bl.a. på att specialpedagogernas arbete ofta kan anses vara inriktat på elevernas KASAM samt att specialpedagogerna ofta tycks vara särskilt inriktade på delkomponenten Hanterbarhet. I teorin om KASAM har detta begrepp att göra med i vilken grad elever upplever att de resurser som finns tillgängliga för dem är tillräckliga för att de ska uppleva att de kan hantera omvärldens krav. Studien visar att elevhälsan ofta intar ett salutogent perspektiv i arbete med elever. De specialpedagogiska insatserna som beskrivs i studien är på individ-, grupp- och organisationsnivå. Den andra teoretiska referensramen som användes i analysen berör två motsatta sätt att se på specialpedagogisk problematik: huruvida man menar att skolproblem bottnar i brister hos eleven (kategoriskt perspektiv) eller har att göra med kontextuella faktorer (relationellt perspektiv). Resultatet visade på att respondenternas hälsofrämjande och förebyggande arbete främst utgick ifrån ett relationellt perspektiv i deras specialpedagogiska verksamhet. Det gick dock ibland att se inslag av ett kategoriskt perspektiv i de beskrivningar av elever som gavs av tre av de fyra respondenterna. Den respondent som inte gav uttryck för det kategoriska perspektivet arbetade, till skillnad från övriga respondenter, inte direkt med elever. Nyckelord: Förebyggande, hälsofrämjande, KASAM, kategoriskt perspektiv, relationellt perspektiv, socialt utsatta områden, elevhälsa, specialpedagogiska insatser

<p>Vår studie har sin grund i den komplexitet som råder kring uppmärksammandet och anmälan</p><p>av barn som far illa. Syftet med vår studie har varit att öka vår förståelse för den betydelse</p><p>samverkan mellan skola och socialtjänst kan ha för ett tidigt uppmärksammande av barn som</p><p>misstänks fara illa. Vi har genom att intervjua lärare/förskollärare och socialsekreterare som</p><p>deltagit i ett kommunalt samverkansprojekt ökat vår förståelse och tagit del av vad deltagarna</p><p>uppfattar att projektet har lett till för uppmärksammandet av barn som misstänks fara illa. I</p><p>vår analys har vi använt oss av Silvermans aktionsteori, för att kunna studera olika</p><p>organisatoriska faktorers påverkan på samverkan. Vår studie kan inte klarlägga om personalen</p><p>uppfattar att samverkan lett till att utsatta barn i högre utsträckning uppmärksammats via</p><p>anmälningar. Däremot har vi kunnat finna andra vinster med denna samverkan som på längre</p><p>sikt eventuellt kan ge positiva effekter för att i ett tidigare skede uppmärksamma barn som</p><p>misstänks fara illa.</p>

Events of social unrest and violent crime increasingly draws attention to the urban periphery of Swedish cities. Media and politicians depict a homogenized image of the suburbs as problem estates and ‘no-go zones’. This aggravates the urban integration process as well as creates a stigma for the individual resident. This could lead to misconceptions among the decision makers and policies based on skew presumptions. Urban marginalization is part of the consequences of political priorities. Despite this fact, there is a lack of research on urban marginalization in Sweden. Studying also the negative consequences of policies is one of the most important missions of political science. Accepting this challenge, this study uses Loïc Wacquant’s analytical concepts ghetto and anti-ghetto, to chart the structure and function of marginalized suburbs in Sweden. This analysis, which is more systematic than Wacquant’s original study, shows that Swedish suburbs can be classified as anti-ghetto, which gives reason to question the homogenized media image and gives important insights for future urban policy. Applying Wacquants theory on the Swedish case also means testing his claim that all Western European cities can be classified as anti-ghetto. The study finds that anti-ghetto is a fruitful concept for the understanding of Swedish marginalization. Consequently Wacquants assertion is strengthened, thus this study constitutes another proof European cities are not converging the American ghetto. Thereby this study makes a substantial contribution to Wacquant’s project of creating a comparative sociology of urban marginality.

No description available.

Den sociala hållbarheten tycks vara ett återkommande begrepp som många kommuner använder sig av vid formulering av mål inom planeringen, i strävan efter en hållbar utveckling. Den sociala hållbarheten saknar dock en tydlig definition då det anses omöjligt att sätta upp definitiva ’checklistor’ för vad begreppet innebär. Begreppets tvetydighet har kommit att erkännas bland forskare samtidigt som det råder en överenskommelse om kunskapsluckorna kring begreppet, varför en del anser att begreppet bör tillskrivas mer direkta riktlinjer och ramverk för att mål inom den sociala hållbarheten ska kunna uppnås. Med anledning av begreppets vaghet och dess ökade relevans inom planeringen är syftet med uppsatsen är att få en bredare förståelse kring hur begreppet social hållbarhet kan komma att appliceras i svensk planering. För att undersöka detta har fyra översiktsplaner tillhörande svenska kommuner valts att undersöks. Översiktsplanerna analyseras genom en innehållsanalys med den teoretiska ramen som utgångspunkt. Vidare är syftet att undersöka ifall det går att hitta ett samband mellan kommuners olika förutsättningar och hur kommunerna kommit att implementera social hållbarhet i sina översiktsplaner. Översiktsplanen delas därför in i två kategorier där ena kategorin omfattar kommuner med områden som enlig polisen är utsatta för kriminalitet medan den andra kategorin omfattar kommuner utan utsatta områden.

Antalet fattiga EU-medborgare som tigger för att förbättra sin ekonomiska situation har ökat de senaste åren och är idag en del av den svenska gatubilden. Socialt utsatta EU-medborgare som i och med den fria rörligheten inom unionen tillfälligt lämnar sina hemländer i hopp om ett bättre liv. De lämnar en tuff tillvaro i hemlandet, för en lika tuff vardag på Sveriges gator och i såväl Rumänien som i Sverige saknar de tillgång till mänskliga rättigheter som tillgång till rinnande vatten, sanitet och tillgång till hälsovård. Trots detta är lite känt om hur de själva upplever tiggeriet och hur de ser på sin livssituation i det svenska samhället idag. Syftet med denna studie är att undersöka hur de socialt utsatta EU-medborgarna själva uppfattar tiggeriet och hur det påverkar deras välbefinnande. 9 personer som försörjer sig genom att bedriva tiggeri på Stockholms gator har deltagit i semistrukturerade intervjuer genomförda på romani chib med hjälp av tolk. Data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys och skam och känslan av att inte ha något annat val än att tigga för sin försörjning är det som framkommer tydligast i resultatet. Förutom de fysiska och känslomässiga påfrestningar som tiggeriet innebär framkommer det även att studiedeltagarna känner mycket tacksamhet och glädje över den hjälp de får och över möjligheten att ge sina barn en bättre framtid. För att diskutera det empiriska resultatet har bland annat Johan Asplunds teori om social responsivitet och asocial responslöshet, samt Marcel Mauss teori om gåvoutbytet använts. / The occurrence of poor EU citizens begging to improve their financial situation has become a common sight in Sweden. The freedom of movement of persons within the EU means that people from less privileged countries in the European Union have the possibility to temporarily leave their home countries to beg in the streets of Sweden in order to create a better life for themselves and their families. They live a challenging life and many of them they lack access to human rights such as running water, sanitation and health care as well in their home countries as in Sweden. Despite this, there is little knowledge about their own perceptions of their life situation and stay in Sweden. The aim of this study is to explore the experiences of EU citizens begging in Sweden, how they perceive the act of begging and how it affects their well-being. Data was gathered through 9 semi-structured interviews conducted on Romani chib using an interpreter. The interviews were recorded, transcribed and analyzed using qualitative content analysis. The theme shame and the feeling of not having any other choice but to beg for their livelihood is what emerges most clearly in the result. Furthermore, the participants feel physical and emotional stress due to begging, but they also feel joy and gratitude as begging and the money they receive gives them the opportunity to give their children a better life and future. To discuss the empirical result, Johan Asplund's theory of social responsiveness and asocial responselessness, as well as Marcel Maus’s theory of the gift exchange have been used.

Det finns ett stort behov av att kartlägga hur och om ledande föremål som finns ovan jord i elektriska installationer är sammankopplade i ett jordningsnät. Det är viktigt att miljöer där människor vistas uppfyller krav för elsäkerhet. En faktor som bidrar till ökad risk för människors hälsa och liv är ett jordningssystem där integriteten över tid utsatts för korrosion och mekanisk påverkan. Endast regelbundna besiktningar och kontroller kan säkerställa att installationerna fungerar som de ska. I Sverige idag finns det ingen vedertagen modell för mätinstrument, mätmetod och dokumentation för dessa kontroller. Syftet med examensarbetet är att arbeta fram ett tillvägagångssätt och visa en ny metod för kontinuitetskontroll, kontinuitetsmetoden. Arbetet ska också lyfta fram de regler och riktlinjer som finns kring jordningskontroller och undersöka andra befintliga metoder. Målet med mätningarna är att kunna visa att jordningarna är kontinuerliga och verifiera befintlig plan för jordnätet på de valda mätplatserna.

Den tidigare forskningen visar att rapporteringen om invandring och utanförskapsområden främst är negativ i Sveriges riksmedia samt lokala TV4 redaktioner, samt att den etniska mångfalden är bristfällig. I denna studie tar vi reda på hur tre lokala tidningsredaktioner ser på etnisk mångfald på redaktionen och hur deras syn på gestaltningen av utsatta områden är. Genom semistrukturerade intervjuer med hjälp av en intervjuguide är studiens resultat baserat på material från tolv intervjuer. Huvudresultatet visar att journalisterna anser att gestaltningen av de utsatta områdena främst är negativ, även om de menar att de försöker balansera bilden så gott de kan. Deras syn när det kommer till etnisk mångfald på redaktionen är att det är viktigt, men i nuläget låg eller obefintlig till vilket de ger flera olika förklaringar. Det visade även att den bristande mångfalden på redaktionen påverkade hur rapporteringen gestaltade utsatta områden. Resultatet är analyserat med hjälp av gestaltningsteorin, etnocentrismen och representationsteorin.

<p>Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva socialsekreterares uppfattning om och klienters upplevelse av en hjälp- och stödverksamhet riktad till utsatta barn. Intentionen med studien var dessutom att undersöka vilka förslag dessa har på framtida förändringar av verksamheten.</p><p>Metod: Tre personliga intervjuer med två målgrupper genomfördes. Målgrupp 1 var klienter som tidigare deltagit i insatser hos hjälp- och stödverksamheten och målgrupp 2 var socialsekreterare med minst fem års erfarenhet inom det sociala yrkesområdet.</p><p>Resultat: Resultatet visade en samstämmighet mellan målgrupperna, gällande stödverksamhetens positiva effekter gentemot utsatta barn. De mest framträdande positiva effekterna var att barnet gavs kunskap om sin omkringliggande problematik och en insikt i att de inte är ensamma i sin livssituation. De aspekter där de två målgrupperna hade olika syn på denna form av insats var huruvida insatsen är lämplig och tillräcklig för alla utsatta barn. En framtidsvision som framkom var att båda grupperna ansåg att ett införande av ett personligt ombud skulle vara positivt för utsatta barn.</p><p>Slutsats: Den slutsats som framkommit under denna studie är att hjälp- och stödverksamheten är en betydelsefull insats utifrån ett barnperspektiv, men att det inte är en åtgärd som kan ses som en slutlig lösning av ett problem. Således bör denna insats kombineras med fler insatser som rör familjeproblematiken från andra synvinklar, för att på så sätt nå ett helhetsperspektiv.</p> / <p>Objective: The objective with this study was to describe social welfare sekretaries opinion of and former clients experience of one help and support programme for vulnerable children. An additional intention was to examine the informants’ suggestions of future changes of the programme.</p><p>Method: Three personal interviews were made with two interview groups. Interview group 1 was former clients of the help and support programme and interview group 2 was social welfare secretaries with at least five years of experience in the profession of social work.</p><p>Results: The result of the study shows consensus between the interview groups according to the positive outcomes of the programme for the vulnerable children. The most appearing positive effects were that the children were given knowledge of the problems in their families and an insight in the fact that they are not alone in their situation. The aspects where the interview groups had different points of view concerning this form of effort were whether this contribution is suitable or enough for all the vulnerable children. One future vision that came through was that both groups considered that it would be positive for the vulnerable children to introduce a personal representative for their cause.</p><p>Conclusion: The conclusion of this study was that this form of help and support programme is an important contribution from the children’s perspective, but not a final solution of a problem. Therefore, this contribution should be combined with more efforts that involve the problems in the family from other points of view, to reach a perspective of entirety.</p>