During circuit board manufacturing, custom fixtures are commonly utilized to ensure quality and to facilitate the operators’ work tasks. Conventionally, these fixtures are manufactured using subtractive manufacturing techniques such as milling. A product development project has been carried out in collaboration with Eskilstuna Elektronikpartner AB (EEPAB), a company that manufactures circuit boards through Surface Mount Technology (SMT) and Through-hole-Technology. The purpose of the study was to investigate possibilities with additive manufacturing (AM) to produce fixtures for use within the company’s circuit board production unit. The used methodology for product development was a modified variant of the generic product development process, focusing heavily on the concept development stages. Data collection was carried out through a literature study as well as meetings and discussions with employees at the case company. A specific circuit board was studied in the project. This circuit board contains through-hole-components that requires the use of fixtures to reliably meet the customer requirements fors oldering. The existing solution was to solder these components by hand, with the use of a custom hand soldering fixture. The components in question are six LEDs as well as a semiconductorpackage. The aim of the project was to provide the company with concept fixtures, designed for additive manufacturing, that enables selective soldering of these components. All prototypes developed in this project have been digital 3D CAD models. This approach was used since nocphysical copies of the circuit board would be available for study within the time frame of the project. Two research questions were designed to aid in reaching the purpose and aim of the study: Research question 1: How can fixtures for selective soldering be designed for additivemanufacturing? Research question 2: What factors should be considered when designing fixtures for selectivesoldering? The project resulted in two new digital fixture concepts, which in theory can replace the hand soldering fixture and enable selective soldering of the components. The results are presented as 3D visualizations along with prepared print files ready for 3D printing, in correct dimensions based on accurately measured Gerber data. The strength of the fixture concepts has been tested in computer simulations where the material was assumed to be isotropic. As a result, the effect of printer settings on the parts’ strength has not been tested. This report also contains recommendations for further research within the subject. Keywords: fixtures, design for additive manufacturing, 3D printing, circuit board manufacturing, selective soldering

Samordnad vårdplanering tillhör sjuksköterskans ansvarsområde och är ett ofta förekommande arbetsmoment. Processen innefattar patientens övergång från slutenvård till öppenvård, efter det att denne bedöms vara medicinskt färdigbehandlad. Till grund för planering av vilka insatser patienten är i behov av efter utskrivning från slutenvården ligger den information som överförs från slutenvården till de andra vårdformerna. Informationsöverföringen äger rum på vårdplaneringsmöten eller via telefon. Syftet med studien är att undersöka och beskriva sjuksköterskors förhållningssätt till rutinerna kring samordnad vårdplanering inom slutenvården. Denna empiriska studie genomfördes med semi-strukturerade kvalitativa intervjuer. Urvalet var 6 sjuksköterskor (26-56 år) med olika långa yrkeserfarenhet från 2 avdelningar på Universitetssjukhuset i Malmö. Insamlad data analyserades med hjälp av Burnards metod för manifest innehållsanalys. I resultaten framkom att samverkan mellan alla inblandade vårdformer och administrativ samordning är av stor vikt vid samordnad vårdplanering. Sjuksköterskorna uttrycker ett behov av stödfunktion, ett mer överblickbar datasystem och fortsatt utbildning för att underlätta arbetet med de samordnade vårdplaneringarna. / The discharge planning process is one of the nurses’ areas of responsibilities and is an often recurring work task. The process includes patient’s transition from hospital care to primary care when the patient’s treatment is considered completed. The information from hospital staff to the community health staff is the basis upon which the patient’s further care needs are being assessed and supplied for after discharge. The transference of information takes place in discharge planning conferences or by phone.The aim of this study is to study and describe nurses’ attitudes towards the routines for discharge planning within a hospital healthcare setting. This empirical qualitative study was conducted using semi-structured interviews. A total of 6 nurses (26-56 years) participated in this study, working in 2 different wards at the University Hospital of Malmö, Sweden. The collected data was analyzed using manifest content analysis method and the results showed that interaction and coordination between multi-disciplinary teams is vital in the discharge planning process. The nurses also expressed the need for extra support, a more easily overviewed technological support system and continued education on discharge planning.

Bakgrund: Behovet av hälso- och sjukvård har ökat de senaste två decennierna vilket har resulterat i att vårdtiderna har kortats ned. Äldre har idag en sämre hälsa vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård än tidigare och i större utsträckning beroende av hjälp och stöd från andra för att klara av att återgå till ordinärt boende efter utskrivning. Vid utskrivning är de äldre i en situation som kräver god samordning mellan flera olika aktörer för att förflyttningen mellan sjukhus och hem ska bli trygg och säker. Syfte: Syftet med studien var att studera äldre personers upplevelser av att skrivas ut från sluten hälso- och sjukvård. Metod: En litteraturstudie där 7 artiklar genomgick en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier; Att vilja vara med och organisera vård och stöd, att information var viktigt för en trygg utskrivning, att en positiv upplevelse av utskrivning innebar att känna trygghet att återvända hem, en vilja att behålla sin självständighet och att stödjande relationer främjar hälsa. Slutsats: För att äldre personer ska uppleva trygghet och en säker utskrivning och återgång till ordinärt boende krävs det att sjuksköterskan arbetar på ett personcentrerat sätt. Denna litteraturstudie kan ge en djupare förståelse för hur äldre personer upplever utskrivning från sluten hälso- och sjukvård samt återgång till ordinärt boende. Det finns ett behov av mer forskning hur vi kan förbättra utskrivning och göra den tryggare ur den äldres perspektiv

Bakgrund: Hur väl kommunikationen vid utskrivning fungerar från slutenvård tillhemsjukvård har avgörande betydelse för personcentrerad vård och patientsäker vård. Detfinns studier som visar att både sjuksköterskor inom hemsjukvård och slutenvård anser attkommunikationen vid utskrivning behöver förbättras. Kommunikation är en central del för attskapa förtroende och en god samverkan mellan olika professioner och organisationer. Syfte: Syftet med studien var att undersöka specialistsjuksköterskor inom kommunalahemsjukvårdens och sjuksköterskor inom regionala slutenvårdens upplevelser avkommunikation vid utskrivning från slutenvård till hemsjukvård. Metod: Semistrukturerade intervjuer användes vid datainsamling. Det deltog sjuspecialistsjuksköterskor inom kommunal hemsjukvård samt två sjuksköterskor inom regionalslutenvård. Materialet analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Resultat: Resultatet består av fyra kategorier: Vårdkvaliteten riskeras när informationenbrister, Vem kommunikationen sker med är av betydelse, Möjlighet att nå varandra harbetydelse för kvaliteten av kommunikationen och När i utskrivningsprocessenkommunikationen sker är av betydelse. Slutsats: Bristande kommunikation kan riskera patientsäkerheten och medföra konsekvenserför vårdkvaliteten. I resultatet framkom det olika utmaningar i kommunikationen, detta kanunderlättas med tydlig struktur och bättre samverkan. Det finns behov av kontinuerligförbättring av kommunikationen och samverkan för att skapa en mer strukturerad och effektivkommunikation som kan bidra till ökad patientsäkerhet och ökad vårdkvalitet. Förspecialistsjuksköterskan är en god kommunikation ett viktigt verktyg i omvårdnaden.

Bakgrund: Att drabbas av stroke innebär ofta en stor förändring och strokeär den vanligaste orsaken till allvarlig funktionsnedsättning. Den somdrabbats av stroke får ofta förändrade förutsättningar att förhålla sig till.Sjuksköterskan har i uppgift att ge personcentrerad vård och ge stöd. Roysadaptionsmodell beskriver hur människan kan anpassa sig till sin miljö föratt främja hälsa och utveckling. Syfte: Syftet var att belysa patientensupplevelse av att skrivas ut från sjukhus och komma hem efter stroke. Metod: Litteraturöversikten är baserad på artiklar från Pubmed och Cinahl.12 artiklar med kvalitativ och kvantitativ design inkluderades, dessaanalyserades med hjälp av manifest innehållsanalys enligt Graneheim ochLundman (2004) samt datareduktion enligt Friberg (2022). Resultat: Attkomma hem från sjukhus efter stroke var viktigt för patienterna och debehövde förbereda sig både fysiskt och psykiskt. Inför att komma hem ochi hemmet var vårdpersonalen ett viktigt stöd för patienterna. Stroken fördemed sig stora konsekvenser för patientens liv i hemmet och de mötte en nyverklighet vilket var utmanande. Patienterna längtade efter sitt gamla livoch såg det som ett mål att komma dit igen. Diskussion: Patienterna harbehov av stöd för att kunna uppnå anpassning till sin nya livssituation.Vårdpersonal kan ha både en stödjande och motiverande funktion förpatienten. Slutsats: Vidare forskning inom ämnet kan fokusera på hursamverkan mellan vårdinstanser kan stötta patientens individuellavårdbehov inför och efter hemkomst från sjukhus efter stroke. / <p>2024-03-22</p>

The battle at Klågerup: Culture of history and the use of history in conjunction with Sweden’s last peasant uprising. During the early 1800’s the southern part of Sweden and its people was subjected to change in terms of agricultural management, also known as the great agricultural reform. This was only one of several aspects which affected the peasants towards a time of lesser status and rights. Eventually an unforeseen to some degree forced enlistment of 15. 000 peasants in southern Sweden became a decisive moment in Sweden’s history. In which the commoners revolted against the Swedish state at varying locations. However, one area in particular was affected by the peasants’ accumulated discontent. Namely a small village called Klågerup, which resulted in the Swedish government quelling the uprising in what can only be referred to as a blood bath. Approximately 23 peasants were killed in 1811 while the Swedish cavalry suffered no casualties according to records. The aim of this essay examines how people have used the memory of the Klågerup riots, in conjunction with two historical perspectives, which are culture of history and the use of history. The examination is done through the lens of a qualitative hermeneutic text analysis. The interest of examining the Klågerup riots in conjunction with the specific above-mentioned perspectives is based on an inspiration of Anders Dybelius’s thesis called “A sustainable memory? The use of history in relation to Georg Carl von Döbeln 1848 – 2009”. The material used in this examination includes newspapers, a play, a novel, scientifically researched historical literature, one historical monument and one building of historical value. All of the used material for analysis is referred to as artefacts. The analysis through the help of Klas-Göran Karlssons and Ulf Zanders typology in regard to use of history, and Dybelius’s perspective of local-ideology show interesting results. The result indicates that multiple purposes for the use of history is applicable on a majority of the used artefacts. Furthermore, regarding the culture of history based on Dybelius’s rendering of Jörn Rüsens tripartite thematization in terms of culture of history, resulted in three artefacts being categorized into each of the three themes. In total nine artefacts were analyzed regarding both the use of history and culture of history. A didactic reflection upon the use of history, culture of history and history awareness is presented in the end of this paper regarding how one might implement the three into the classroom and role of teaching

Background: The report Laga efter Läge (Rapport, 2020: 4) states that there is limited knowledge about the effects of the Act on collaboration for patients and care recipients. The report emphasizes that the discharge process has changed at a rapid pace, which they mean can challenges both coordination and care recipients' participation and security. The law of Sweden contains an intention for legal recognition of human beings. Swedish legislation also regulates various principals (region, primary care and municipality) in the health and care sector and their respective responsibilities for the individual. The study is based on the fact that the individual is a central part but also as an intersection between these various principals in their collaboration and the legislation's intention of recognition and self-determination. The discharge-process itself is a broad and in some case relatively explored field within the health and care sector, but relatively unexplored from a social work perspective. In that sense that earlier studies have contributed with perspectives on how professionals, elderly and relatives experience different moments in how practice is done, it may be valuable to take note of the elderly people´s own experiences to contribute with increased knowledge among healthcare and social-care professionals in their daily work. Purpose: The purpose is to describe and analyse how older people understand and relate to being discharged from hospital care in order to instead receive support and care in their own home. A special focus will be on their ability to influence and participate during this care transition. The analysis will be based on theories of recognition and social psychological role theory. Method: The study was based on a hermeneutic approach and the empirical material was collected by using a qualitative semi-structured telephone-interviews with 12 people with the age of 70-90 years old. The analysis was based on a hermeneutic analytic method with the theoretical approach of recognition by Honneth (2000/2003) and Heidegren (2009) and concepts from Erving Goffman's dramaturgical perspective. Results and conclusion: The study indicates that elderly people are heterogeneous in terms on how they experience participation and self-determination in the discharge process from hospital to home and in their own home with home-care. The study resulted in four different themes; the role as individual, patient and care recipient; Recognition from other as individual, patient and care recipient; Recognition in practice and Compliance or struggle for recognition. One main finding in the study was that the elderly had different ways of considering their own role as part in the discharge process, the view of being included as active part or put their trust in the hands of professionals and relatives to plan for their continued support and help at home. It appeared that the elderly themselves not alone sets the terms of participation and autonomy in the discharge process without this being something that is also assured to the individual from others (professionals and relatives). Finally, it emerged that for the participating individuals in the study who did not experience participation, recognition and self-determination in the discharge process, ended up with a choice of how to handle the experience of lack of self-determination and recognition. Either compliance or the choice to go to battle to ensure a desired recognition. The overall conclusion is that the elderly are not involved and experience self-determination in the care transition as the intention is in legislation.

This study examines collaboration between social services, inpatient- and outpatient psychiatric care regarding to discharge from psychiatric inpatient care. The research questions examined in the study were how professionals working in these organizations perceive the discharge process with regards to limiting factors, facilitating factors and their experiences of how the patient have experienced discharge. The study is based on two focus group interviews with professionals working in psychiatric inpatient- and outpatient care and three individual interviews with professionals working in the social services. The results show that facilitating factors for collaboration are clear communication, when patients already have contact with the social services since before, and when the professionals already have an established professional relationship. Poor communication, unclear responsibilities, and lack of respectfor each individual profession, were the main limiting factors. The legislative requirement for a fast discharge process was a limiting factor due to social care efforts long lead time. / Den här studien undersöker samverkan mellan socialtjänst och psykiatrisk sluten- och öppenvård när patienter ska skrivas ut från psykiatrisk slutenvård. Forskningsfrågan för studien är hur professionella som arbetar inom dessa verksamheter ser på utskrivningsprocessen utifrån begränsande och främjade faktorer samt hur de tror att utskrivningarna upplevs av patienterna. Studien bestod av två fokusgrupper med professionella från psykiatrisk sluten- och öppenvård samt tre individuella intervjuer med socialsekreterare. Resultaten visar att främjande faktorer för samverkan är när det finns tydlig kommunikation, när patienter redan har kontakt med socialtjänsten sedan tidigare samt när samverkansaktörerna har upparbetade relationer. Bristande kommunikation, oklara ansvar och brist på respekt för yrkesroller var begränsande faktorer i samverkan. Lagstiftningenskrav på en skyndsam utskrivningsprocess var en begränsande faktor utifrån långa uppstartstider för vissa sociala omsorgsinsatser.

Bakgrund: Den åldrande befolkningen ökar globalt sett. Detta ställer krav på hälso- och sjukvården att tillgodose en god och säker vård för hela befolkningen. Bristande samverkan mellan slutenvård och kommunal hälso- och sjukvård riskerar att leda till sämre vårdresultat, vårdskador och oplanerade återinskrivningar till sjukhus. Distriktssköterskan har en viktig roll och funktion i samverkan och ska stärka patientens beslutsfattande och makt ur ett hälsopedagogiskt förhållningssätt. Distriktssköterskan ska främja god kommunikation och bra relationer i teamet samt verka som en ledare i omvårdnadsplaneringen.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskor och distriktssköterskors i hemsjukvårdens erfarenheter av samverkan med slutenvården vid utskrivning av patienter från sjukhus till hemmet. Metod: Kvalitativ systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats utifrån Evans metod med tillägg av kvalitetsgranskning. Artikelsökningen genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Tolv relevanta artiklar framkom från sökningarna och ligger till grund för arbetes resultat. Resultat: Sjuksköterskor och distriktssköterskor i hemsjukvården har både positiva och negativa erfarenheter av att samverka med slutenvården. I resultatet framkom tre teman: Betydelsen av informationsöverföring mellan verksamheter, Känslan av “vi och dem” och Förutsättningar för samverkan. Dessa tre teman byggs upp av åtta subteman. Slutsats: Utgångspunkten för en välfungerande samverkan är kommunikation samt kunskapen om varandras verksamhet och funktion. Känslan av “vi och dem” behöver suddas ut för att en sömlös, god och säker vård ska kunna uppnås. / Background: Globally, the aging population is increasing, thus putting demands on the healthcare system to offer good and safe care for the entire population. When cooperation between inpatient and home health care is lacking, there is a risk of poorer care results, care injuries, and unplanned readmissions to the hospital. The district nurse has an important role and function in collaboration and must strengthen the patient´s decision-making and power from a health education approach. The district nurse must promote good communication and relationships in the team and act as a leader in nursing planning. Aim: Describe the experiences of nurses and district nurses in home health care in collaboration with inpatient care when discharging patients from hospital to home.  Method: Qualitative systematic literature review with an inductive approach based on Evan’s method with the addition of quality reviewing the articles. The writers of this study carried out the article search in the database Cinahl and PubMed. Twelve relevant articles emerged from the searches – these articles constitute the basis for the results of this research.  Results: Nurses and district nurses in home health care have positive and negative experiences collaborating with the hospital during patient discharge. Three themes emerge from the result: The importance of information transfer between organizations, The feeling of “us and them”, and Conditions for cooperation. These three themes are build-ups of eight sub-themes. Conclusion: Knowledge of each other’s organization and functions is vital for a well-functioning collaboration. The “us and them” feeling must erase to achieve seamless, good, and safe care.

Bakgrund: Antalet äldre ökar och inom tio år väntas gruppen bli en av svensk hälso- och sjukvårds största utmaningar. Patientgruppens vård utgör en särskild utmaning för sjukvårdssystemet som bygger på flera olika vårdgivare. Forskning har visat att koordination och samarbete mellan vårdgivarna är avgörande för vårdkvaliteten, men är samtidigt fortsatt ett problemområde. Syfte: Syftet är att undersöka sjuksköterskor inom kommunal sjukvårds upplevelser och erfarenheter av mottagningsprocessen av multisjuka äldre vid överflyttning från sjukhusvård. Vi vill även undersöka sjuksköterskornas uppfattning om hur mottagningsprocessen kan påverka patienten och patientens fortsatta vård. Metod: En kvalitativ intervjustudie innefattande sju intervjuer. Intervjuguiden konstruerades av fyra öppna frågor. Innehållet analyserades med innehållsanalys enligt metod beskriven av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Resultaten från studien visar att mottagningsprocessen beskrevs som mer positiv vid ett gott samarbetet med en sjuksköterska inom landstinget, då läkemedelshantering fungerande samt när möjligheter till framförhållning fanns vid planeringen av patientens vård. Sjuksköterskorna uttryckte även att en mer positiv mottagningsprocess bidrar till att patienten känner sig mer trygg och får en mer personcentrerad vård. Erfarenheter av en mer negativ mottagningsprocess relaterades bland annat till bristande läkemedelshantering. Detta resulterade i upplevelser av stress och att utföra mindre patientsäker vård. Slutsats: Sjuksköterskor inom kommunal sjukvårds har både negativa och positiva upplevelser och erfarenheter av mottagningsprocessen. En positiv mottagningsprocess innebär en mer personcentrerad vård av multisjuka äldre. En mer negativ leder till en mindre personcentrerad och trygg vård. / Background: Elderly people are increasing and within ten years time the group is expected to become one of Swedish healthcare largest challenges. The patient group is a particular challenge as the care includes several actors. Research has shown that coordination and cooperation between care providers is crucial for the quality of care, but still a problem in healthcare today. Aim of the study: Study the experiences of nurses in municipal health cares reception process of patients with multiple diseases discharged from hospital care. We also would like to investigate the nurses' perception of how the reception process can effect the patient. Method: The study was conducted as a qualitative interview study, including seven interviews. The interview guide contained four open questions. Results: The informants' experiences of the receiving process were described positive when good cooperation with a nurse in the county and when the handling of the patients’ medication worked. The nurses expressed that a positive reception process can help the patient feel more secure. A more negative reception process was associated with a lack of control of the patients’ pharmaceuticals, a less person-centered care and unease. Conclusion: Nurses in municipal care have both negative and positive experiences of the receiving process. A positive reception process makes care of multi-ill elderly become more person-centered, and that they experience less feelings of stress while a negative receiving process result in a less person-centered and safe care.